Nyheter från SLOSH Bilaga till SLOSH frågeformulär 2012 Långsiktig forskning för ett bättre liv i och utanför arbetet SLOSH påbörjades 2006 och omfattar idag 18 915 personer som följs över tid för att kunna studera hur människors hälsa påverkas av att arbeta eller av att inte arbeta. Syftet är ge kunskap som kan bidra till att ge människor förutsättningar för god hälsa både under arbetslivet och åren därefter. Vi vill att alla, oavsett politisk färg och såväl arbetsgivare som arbetstagare, ska uppleva vår forskning som en bra grund för sakliga diskussioner. Som forskare kan vi inte själva lösa samhällsproblemen eller göra människor friska. Men genom vår forskning kan vi bidra med kunskap och fakta, skriver professor Hugo Westerlund som ansvarar för projektet. Sidan 3 Relationen mellan arbete och privatliv kan vara konfliktfylld Att få arbete och privatliv att gå ihop kan vara svårt och skapa konflikt. Detta är en fråga som vuxit sedan kvinnornas intåg på arbetsmarknaden. Sverige och de nordiska länderna anses internationellt ha gått i bräschen med olika statliga åtgärder för att underlätta samspelet mellan arbete och familjeliv, genom exempelvis förskola och föräldrapenning. Ändå upplever många i Sverige att det är svårt att få vardagen att gå ihop. Genom en studie om balansen mellan arbete och privatliv samt familjestruktur i SLOSH vill forskarna ta reda på vilka faktorer som ligger bakom konflikten. Sidan 4 Kontorsmiljön har betydelse för hur de anställda mår Det finns tydliga samband mellan den fysiska arbetsmiljön och såväl hälsa och välbefinnande som arbetstillfredsställelse och trivsel. Nu ska forskarna undersöka om detta även gäller över tid genom att använda data från SLOSH. Sidan 5 Chefens beteende påverkar risken för nedstämdhet Forskarna kan utifrån SLOSH-data konstatera att hur anställda uppfattar chefen var kopplat till depressiva känslor två år senare. Särskilt starkt var sambandet mellan att rapportera självcentrerad chef och depressiva känslor. Sidan 6 Stressforskningsinstitutet
Om SLOSH I "Nyheter från SLOSH" får du som deltar i studien information om hur din medverkan ger underlag till konkreta forskningsresultat. Dels beskrivs en del av de projekt som genomförs med SLOSH-data som bas och dels en del konkreta resultat som studien hittills har genererat. SLOSH (Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health) är en unik studie om hur hälsan påverkas av arbetslivets förändringar och arbetsmiljön men också av bland annat pensionering och livet utanför arbetet. Studien förväntas ge underlag till effektivare arbetsmiljö - och folkhälsoarbete både i Sverige och internationellt. I jämförelse med vanliga enkätstudier gör SLOSH det möjligt att studera hur hälsa och välbefinnande utvecklas över en längre tidsperiod vilket ger säkrare kunskap om orsakssamband och möjligheter till tidigare förebyggande åtgärder. Studien som påbörjades 2006 av Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet syftar främst till att undersöka komplexa samband mellan arbetsmarknadsdeltagande, arbetsorganisation, arbetsmiljö, pensionering, hälsobeteenden och hälsa. SLOSH bygger på 2003, 2005 och 2007 års arbetsmiljöundersökningar (AMU). Den första uppföljningen gjordes i mars 2006 genom utskick av frågeformulär till närmare 9 200 personer som besvarade AMU 2003. Under 2008 genomfördes den andra uppföljningen, då även de som besvarade 2005 års AMU inbjöds att medverka. Frågeformulären skickades då ut till sammanlagt 18 915 personer. Den tredje uppföljningen gjordes 2010 och gick då även ut till en del av dem som deltagit i 2007 års AMU. Nu, år 2012, genomförs den fjärde uppföljningen med frågeformulär som skickas till omkring 18 700 personer. Den enhet inom Stressforskningsinstitutet som ansvarar för SLOSH-studien heter Enheten för Epidemiologi och är inriktad på ökad förståelse för hur stressrelaterade sjukdomar och hälsoproblem kan förebyggas i och utanför arbetslivet. Särskilt fokus ligger på hur arbetsmarknadsdeltagande, arbetsorganisation och arbetsmiljö påverkar hälsan men hänsyn tas även till faktorer utanför arbetslivet. Webbplats: www.stressforskning.su.se/slosh E-post: slosh-studie@stressforskning.su.se SLOSH-gruppen 2012 Projektledare Hugo Westerlund, professor Data Manager Constanze Leineweber, med.dr. Medarbetare Maria Baltzer, forskningsassistent Christina Bodin Danielsson, tekn.dr., post doktor Barbara Caracciolo, med.dr. Dan Hasson, med. dr. Martin Hyde, fil.dr. Göran Kecklund, fil.dr. Linda Magnusson Hanson, med.dr. Walter Osika, med.dr. Aram Seddigh, doktorand Holendro Singh Chungkham, fil.dr. Cecilia Stenfors, doktorand Marina Taloyan, med.dr. Vetenskapliga rådgivare Lars Alfredsson, professor vid Karolinska institutet Mika Kivimäki, professor vid University College London Magnus Sverke, professor vid Stockholms universitet Töres Theorell, professor emeritus Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stockholms universitet 2
Långsiktig forskning för ett bättre liv i och utanför arbetet SLOSH påbörjades 2006 och omfattar idag 18 915 personer som följs över tid för att kunna studera hur människors hälsa påverkas av att arbeta eller av att inte arbeta. Syftet är ge kunskap som kan bidra till att ge människor förutsättningar för god hälsa både under arbetslivet och åren därefter. I vår skickas frågeformulär ut till deltagarna för fjärde gången. SLOSH betyder Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health och utgår idag ifrån de personer som besvarade Arbetsmiljöundersökningarna 2003 och 2005. Frågeformulären går ut till samma personer vartannat år. Studiens huvudfokus är på hur arbetet och arbetslivet påverkar oss men vi intresserar oss också mycket för vad som händer när man tillfälligt eller permanent slutar att arbeta, liksom för hur livet utanför arbetet ser ut. Förr arbetade de flesta i samma yrke i princip hela livet, inte sällan i samma företag, men så ser det inte ut längre. Idag är arbetslivet mycket mer rörligt, på gott och ont. Människor byter jobb, utbildar sig vidare, förlorar jobbet vid omstruktureringar och nedskärningar och blir kanske arbetslösa. Därför räcker det inte längre att undersöka arbetsmiljön för att förstå hur arbetslivet påverkar människor utan vi måste titta på helheten. SLOSH-studien använder sig därför av två olika frågeformulär, ett för arbetande och ett för dem som för tillfället inte arbetar (eller som arbetar mindre än 30 procent). Enkäten till arbetande handlar mycket om arbetsmiljö och arbetsorganisation medan den andra enkäten fokuserar på hur det var att sluta arbeta och hur det är att inte arbeta. Många av frågorna där handlar speciellt om att till exempel gå i pension eller att vara arbetslös och delta i arbetsmarknadsåtgärder. Att det blivit allt viktigare att studera faktorer utanför den enskilda arbetsplatsen innebär dock inte att arbetsmiljön har blivit oviktig. Att ha höga krav i kombination med låg kontroll i arbetet visar tydliga samband med ökad risk för hälsoproblem och det är fortfarande många som är utsatta för buller, tunga lyft och besvärliga arbetsställningar. Vi är självklart intresserade av hur sådana arbetsmiljöfaktorer påverkar människors hälsa. En tydlig trend i arbetslivet är att gränserna mellan arbete och privatliv luckras upp och att arbetet försiggår på dygnets alla timmar i det så kallade 24-timmarssamhället. Vården behöver personal på natten, industrier måste använda maskinerna dygnet om och även privatpersoner kräver att det finns service som öppna affärer och telefonbanker både sena kvällar och tidiga morgnar. Hur påverkar det hälsan och välbefinnandet? I SLOSH finns många frågor om arbetstider och sömn som hjälper oss att studera just detta. I år har vi också lagt till nya frågor om kontorsarbete och om egenföretagarnas villkor. Dessa grupper har blivit lite bortglömda i arbetsmiljöforskningen, något som vi vill ändra på. Det handlar totalt sett om väldigt många människor, och det finns skäl att tro att stressen kan vara hög inte minst hos egenföretagarna. Resultaten från SLOSH publiceras i första hand i internationella vetenskapliga tidskrifter, men för att de ska komma till nytta i praktiken är det viktigt att de sprids också till politiker, företag, fackföreningar och allmänheten. Forskarna i SLOSH-gruppen arbetar aktivt med att nå ut med resultaten via massmedia och under 2012 planeras en populärvetenskaplig bok som till stora delar bygger på SLOSH. Vi vill att alla, oavsett politisk färg och såväl arbetsgivare som arbetstagare, ska uppleva vår forskning som en bra grund för sakliga diskussioner. Som forskare kan vi inte själva lösa samhällsproblemen eller göra människor friska. Men genom vår forskning kan vi bidra med kunskap och fakta. Det kan i sin tur göra att politiska beslut blir bättre, att arbetsplatserna blir mer hälsosamma och att enskilda människor kan göra mer välgrundade livsval. En nyckelfråga i forskningen är att förstå orsakssamband. Vad orsakar vad, och vilka är mekanismerna? Låt oss ta arbetslöshet som ett exempel. Vi vet att en genomsnittlig arbetslös person har sämre hälsa än en genomsnittlig arbetande. Men beror det på att man riskerar bli sjuk av arbetslöshet eller på att sjuka löper större risk att bli arbetslösa? Den samlade forskningen tyder på att båda delarna gäller, vilket betyder att det kan uppstå onda cirklar av arbetslöshet och ohälsa. Men hur kommer arbetslösheten in i kroppen så att vi blir sjuka? Biologiska stressreaktioner, förändrade hälsovanor eller konsekvenser av fattigdom? För att kunna förstå sådana komplexa samband så behöver vi kunna följa människor över tid och se hur olika faktorer utvecklas i relation till varandra. Det är därför det är så viktigt att SLOSH kan följa samma personer under många år. Ju längre studien pågår desto större blir möjligheterna att göra riktigt intressant och pålitlig forskning som kan bidra till bättre förutsättningar för god hälsa i både Sverige och internationellt. q Ett stort tack till alla som deltar i undersökningen! Hugo Westerlund Professor i Epidemiologi och ansvarig för SLOSH 3
Relationen mellan arbete och privatliv kan vara konfliktfylld Att få arbete och privatliv att gå ihop är en fråga som vuxit sedan kvinnornas intåg på arbetsmarknaden. Sverige och de nordiska länderna anses internationellt ha gått i bräschen med olika statliga åtgärder för att underlätta samspelet mellan arbete och familjeliv genom exempelvis förskola och föräldrapenning. Ändå upplever många i Sverige att det är svårt att få arbete och privatliv att gå ihop. Genom att fördjupa sig i ämnet vill forskarna ta reda på bakomliggande faktorer. Som en del av projektet bjöd vi in människor till att förutsättningslöst diskutera samspelet mellan arbete och privatliv. För att kunna intervjua personer som har begränsat med tid, få geografisk spridning och samtidigt få igång en diskussion valde vi att göra intervjuer online via en chat, både enskilt och i grupp, berättar Maria Baltzer som arbetar som forskningsassistent i studien. Med diskussionerna hoppas vi kunna identifiera och förstå underliggande faktorer, attityder, värderingar och strategier som är kopplade till relationen mellan arbete och privatliv, något som kan vara svårt att fånga i exempelvis enkätundersökningar. Vi använde oss av öppna frågor för att lämna fritt för diskussion. Frågorna handlade främst om hur individer försöker hitta balans i sin vardag mellan arbete och familj/privatliv. 40 personer deltog i intervjuer och gruppdiskussioner Vi kontaktade personer som svarat på frågor om balansen mellan arbete och privatliv samt familjestruktur i SLOSH. Slutligen deltog drygt 40 personer i gruppdiskussioner, enskilda intervjuer samt några telefonintervjuer. För att få variation kontaktade vi personer från olika grupper (till exempel småbarnsföräldrar, ensamstående och vårdgivare). Överlag tycker forskarna att metoden har fungerat bra. Deltagarna har också haft möjlighet att i efterhand utvärdera intervjumetoden. Responsen har varit övervägande positiv. Informationen jag fick innan intervjun var tydlig, enkel och bra. En skillnad mot telefon var att man inte fyllde i så mycket eller pratade så mycket, men att man å andra sidan hade tid att tänka efter och kände att det man skrev blev mera sant. Det var också inspirerande att vara fler i chatten, någon som kickade gång en diskussion istället för att bara vara själv. Även om det inte gick lika snabbt som på telefon, tycker jag att jag hann säga allt jag ville få sagt, berättar en av studiens deltagare. Söker centrala teman utifrån intervjumaterialet Nu analyseras intervjuerna för att hitta centrala teman som belyser deltagarnas upplevelser av balansen mellan arbete och privatliv. Områden som diskuterats djupare i intervjuerna är bland annat värdering och konsekvenser av flextid, förväntningar på jämställdhet och en känsla av ständig tidsbrist. Analyserna visar risk för emotionell utmattning Inom projektet har vi även genomfört statistiska analyser av enkätsvaren som gavs i SLOSH. Reslutatet visade bland annat att både män och kvinnor som upplevt konflikter mellan arbetsliv och privatliv hade en ökad risk för emotionell utmattning två år senare. Kvinnor hade även sämre självskattad hälsa två år senare medan män uppvisade en ökad risk för alkoholproblem. Även samband mellan konflikt mellan arbete och privatliv, emotionell utmattning och prestationsbaserad självkänsla har studerats över en två-års period. De preliminära resultaten antyder att emotionell utmattning ökar risken för upplevd konflikt mellan arbete och privatliv två år senare. Detta gällde även personer med en hög prestationsbaserad självkänsla. Framtida fokus på effekter av sjukskrivning Andra delstudier inom projektet omfattar eventuella effekter av sjukskrivning på upplevd konflikt mellan arbete och privatliv. Den bakomliggande idén är att en person som är sjukskriven en längre tid skaffar sig en livsstil som inte går att upprätthålla då denne återvänder till arbetslivet. Det klassiska kan exempelvis vara att personen skaffar en hund eller engagerar sig i andra tidskrävande fritidssysslor. Framtida analyser får visa om detta antagande kan bekräftas, avslutar Dr Constanze Leineweber som leder projektet vid Stressforskningsinsitutet. q 4
Arbetande män har sämre allmänhälsa än kvinnor Självrapporterad hälsa är en viktig indikator på hälsa och har ett starkt samband med sjuklighet och dödlighet. En studie som baserats på SLOSH har bland annat visat att arbetande män, oavsett ålder och inkomst, har sämre allmänhälsa än kvinnor. Att arbetande män har sämre självskattad hälsa än kvinnor när man tar hänsyn till inkomst och andra hälsovariabler är ett resultat som skiljer sig från tidigare studier. Skillnaden mellan könen verkade till stor del bero på livsstilsrelaterade faktorer, där dieten var mest betydelsefull följt av alkoholkonsumtionen och den fysiska aktiviteten. Att äta mycket fett, socker och snabbmat - liksom att inte motionera - var dåligt för bägge könen, men bidrog också till könsskillnaden. Samma med alkohol där framförallt hög konsumtion var dåligt och bidrog till könsskillnaden. En ny studie vid Stressforskningsinstitutet undersöker sambanden mellan sjuknärvaro, självskattad hälsa och sjukfrånvaro. Vi undersöker om sjuknärvaro kan förutsäga dålig självskattad hälsa och sjukfrånvaro två år senare och identifierar faktorer som är relaterade till sociodemografiska kännetecken, arbete och hälsa i arbetslivet, säger forskaren Marina Taloyan som arbetar med studien. Studien bygger på data från SLOSH 2008 och 2010. Det senare året skattade två procent fler av deltagarna sin hälsa som dålig jämfört med 2008 (20 procent jämfört med 18 procent). Resultaten visar främst på ett samband mellan sjuknärvaro och dålig självskattad hälsa. De som rapporterar sjuknärvaro hade ungefär fyra gånger så hög risk för rapport av dålig hälsa jämfört med de som inte rapporterade någon sjuknärvaro alls. q Kontorsmiljön har betydelse för hur de anställda mår I sin doktorsavhandling fann arkitekten Christina Bodin Danielsson att kontorsmiljöns utformning påverkar hur medarbetarna mår. I en ny studie vid Stressforskningsinstitutet ska nu Christina undersöka hur sambanden mellan utformningen av olika kontorsmiljöer och hälsa ser ut över tid genom att använda data från SLOSH. Resultaten i Christinas avhandling visade på tydliga samband mellan den fysiska arbetsmiljön och såväl hälsa/välbefinnande som arbetstillfredsställelse och trivsel. Detta hos medarbetare i de sju olika kontorstyper hon identifierade i dagens kontorsdesign. Dessa samband kvarstod även efter att hänsyn tagits till välkända bakgrundsfaktorer som man vet påverkar både hälsa och arbetstillfredsställelse. I avhandlingen studerandes kontorsmiljöns påverkan på både medarbetare och organisationer. I studien deltog cirka 500 personer från 26 olika kontor i olika branscher. Christina skall nu använda SLOSH-data för att undersöka om de skillnader mellan kontorstyper som hon fann i hälsa och arbetstillfredsställelse kvarstår över tid. Olika aspekter av såväl hälsa som arbetstillfredsställelse skall studeras i detalj för att få en bättre bild av kontorsmiljöns påverkan på tjänstemän. Christina Bodin Danielsson Foto: Ö Bodin Att SLOSH gör det möjligt att studera kontorstypens möjliga påverkan över en längre tid liksom med ett större urval ser jag som en stor fördel, säger Christina. Christina Bodin Danielsson är arkitekt och forskare med över femton år som praktiserande arkitekt. Hon disputerade förra hösten vid Arkitekturskolan, Kungliga tekniska högskolan, med den uppmärksammade doktorsavhandlingen "THE OFFICE An Explorative Study. Architectural Design s Impact on Health, Job Satisfaction & Well-being. q 5
Hälsokonsekvenser av nedskärningar i europeisk studie Under 2011 har en europeisk studie genomförts där man tittat på vilka hälsokonsekvenser nedskärningar på arbetsplatsen kan få för individen. Studien, som är gjord på data från Sverige, Ungern, Frankrike och Storbritannien, visar bland annat att risken för negativa hälsokonsekvenser har samband med hur nedskärningen genomförs. Även om det var skillnader mellan rekryteringen av deltagare i de olika länderna och trots att undersökningen har tvärsnittskaraktär (det vill säga att deltagarna samtidigt fick svara på frågor om nedskärningen och sitt eget mående, vilket kan skapa falska samband) tycker vi oss ändå kunna dra vissa slutsatser, säger professor emeritus Töres Theorell. Kaotiskt genomförande fördubblar negativa hälsorisker Studien visar att risken för negativa hälsokonsekvenser har starkt samband med hur nedskärningen genomförs. Sättet att genomföra nedskärningen på hade stor betydelse för hälsoutfallet, ungefär i lika grad för självrapporterad hälsa, symtom på depression och emotionell utmattning. Kaotiskt genomförande hade samband med fördubblade hälsorisker, medan demokratiskt, välplanerat och genomskinligt genomförande visade en minskning med cirka 40 procent av risken för sådan ohälsa. Hälsokonsekvenserna störst i Ungern Resultatet visade ingen försämring i hälsotillstånd bland återanställda. Emotionell utmattning framstod däremot som ett tydligt hälsoproblem bland överlevarna, det vill säga de som arbetat kvar inom företaget under nedskärningsprocessen. Den allvarligaste hälsokonsekvensen (depressiv sinnesstämning) drabbade framförallt de ungerska arbetslösa deltagarna vilket kanske skall ses mot bakgrund av Ungerns svåra nationalekonomiska situation med ett dåligt fungerande samhälleligt socialt skyddsnät, berättar Töres Theorell. Aktiv nedskärningspolicy visar tydlig skillnad i hälsoutfall I det brittiska företag som deltog i studien hade man en aktiv nedskärningspolicy som gjorde att deltagarna inte riskerade att bli permanent arbetslösa. Där fanns det inte i denna undersökning några generella skadliga hälsokonsekvenser av nedskärningarna, men däremot mycket tydliga samband mellan hur nedskärningen genomfördes och hur medarbetarna mådde. Bland de övriga ländernas deltagare var däremot arbetslöshet i allmänhet förknippat med sådana skadliga följder. Som man kan vänta sig var det genomgående en hel del likheter i resultaten från Sverige, Frankrike och Ungern eftersom urvalen baserades på den totala yrkesarbetande befolkningen medan resultaten var bättre i Storbritannien där man hade valt att kontakta anställda vid ett stort företag som har en aktiv policy vid nedskärning. Urval och deltagande De deltagare i SLOSH 2008 och 2010 som svarade ja till att delta i studien om hälsokonsekvenser av nedskärningar har intervjuades per telefon. Urvalet baserades på deltagare som uppgivit att de varit med om en nedskärning uppgående till minst 10 procent av de anställda under tvåårsperioden innan SLOSH besvarades. Bland övriga valdes en lika stor grupp ut som varit jämförbar när det gällde könsfördelning, ålder och utbildning. I Ungern och Frankrike genomfördes liknande urval med personer som varit med om en nedskärning om minst 10 procent. Liksom en jämförelsegrupp som matchats gällande ålder, kön och utbildning. I parallellstudien i England arbetade man istället, som nämnts, med ett företag som hade en aktiv nedskärningspolicy. q Chefens beteende påverkar risken för nedstämdhet SLOSH har i tre omgångar innehållit frågor om hur chefen fungerar och även en fråga om förekomst av kulturella aktiviteter på arbetsplatsen. Dessa frågor har blivit föremål för särskilda analyser om chefsskap och kultur. I analyserna är det två dimensioner av chefskap som forskarna särskilt intresserat sig för. Det ena är om man tycker att chefen lyssnar. Det andra är om man tycker att chefen är självcentrerad. I relation till det har kulturdeltagande belysts med frågan om kulturella aktiviteter (film, teater, konserter, utställningar) för de anställda förekommer på arbetsplatsen. Vi har relaterat både de kulturella aktiviteterna och hur man uppfattar chefen i förhållande till den psykiska hälsan. Vi har då använt delar av de internationellt välanvända frågebatterier som finns i SLOSH för känslomässig utmattning och symtom på depression, berättar professor emeritus Töres Theorell. Samband mellan självcentrerad chef och depressiva känslor Analyserna visade samband mellan hur man uppfattade chefen år 2006 och symtom på depression två år senare. Särskilt starkt var sambandet mellan att rapportera självcentrerad chef och depressiva känslor. Det sambandet gällde även när hänsyn tagits till såväl ålder, kön och utbildning samt psykiska krav och kontrollmöjligheter i arbetet som till utgångsläget med avseende på depressiva känslor år 2006. Genom analyserna kunde konstateras att förekomsten av så- 6
SLOSH omfattning möjliggör nya spännande studier SLOSH stora omfattning gör det möjligt att genomföra många intressanta studier som baseras på undersökningen. En studie som planeras är att undersöka om pensionering påverkar hälsa och välbefinnande hos oss svenskar. Under 2012 genomförs även en studie om hälsa bland egenföretagare. Arbetsmiljö och välbefinnande bland egenföretagare Under 2012 genomförs en studie som fokuserar på egenföretagares arbetsvillkor, hälsa och välbefinnande. Vi är särskilt intresserade av hur krav och möjlighet till inflytande över det egna arbetet upplevs samt vad egenföretagare rapporterar om deras möjligheter att få stöd från vänner och familj för att balansera alla arbetsrelaterade krav. Enkätsvar från SLOSH år 2008 och 2010 analyseras och vi jämför egenföretagarnas rapporter om krav, stöd och inflytande med svaren från anställda med fasta och tillfälliga kontrakt. Vidare så är vi intresserade av att se hur arbetsmiljöfaktorer påverkar hälsa och välbefinnande för egenföretagare och vad som predicerar eventuella förändringar över tid. De första resultaten av studien förväntas vara klara mot slutet på året och kommer att publiceras både i nationella och internationella sammanhang. Pensioneringens påverkan på vardag och hälsa Forskarna på Stressforskningsinstitutet har redan publicerat en rad studier om hur pensionering påverkar hälsa i Frankrike, England och Finland. Överlag verkar folk må bättre och bli mycket piggare när de går i pension, men vi har inte kunnat se några effekter på mer allvarlig sjuklighet. Just nu analyserar vi data från USA som tyder på att amerikanare tvärtom mår sämre efter pensioneringen. Hur är det då i Sverige? De första analyserna av SLOSH visar att en majoritet tycker att deras hälsa och välbefinnande blev bättre när de gick i pension. De som däremot kände att de tvingades lämna arbetet efter 50 års ålder fick sämre hälsa efter att de slutade arbeta än de som själva valde att lämna arbetet. Men det är först när vi får svaren från årets enkäter som vi med större säkerhet kan veta hur svenskar påverkas av att gå i pension. Naturligtvis undrar vi varför många mår bättre när de slutar arbeta, medan några tvärtom mår sämre. Handlar det om att slippa kraven på arbetet, att få bättre möjligheter att sova ut, att få mer tid för vänner, hobbyer och motion? Äter man bättre eller sämre, dricker mer eller mindre? Får man mer sol och frisk luft eller vänder man snarare på dygnet? För att få svar dessa och många andra frågor har vi sökt pengar både i Sverige och EU för att kunna bjuda in några av er som ska gå i pension till en studie där vi i detalj tittar på hur pensioneringen påverkar vardagen och hälsan. Hoppas att ni tycker det låter lika intressant som vi gör! Om alla bitar faller på plats och utvecklingen av SLOSH fortsätter i en positiv riktning med många svaranden så kan det tänkas att resultat från dessa två studier presenteras i nästa "Nyheter från SLOSH" år 2014! q väl positivt lyssnande chefer som självcentrerade chefer varierade över tid. Data samlades in i april-maj åren 2006, 2008 och 2010 och då var arbetslöshetstalen i Sverige enligt officiell statistik omkring 6.5, 6.0 och 8.5 procent. Under det sista undersökningsåret var alltså arbetslösheten betydligt högre än under de tidigare åren. Genomgående uppfattades cheferna som sämre 2010 och det gällde särskilt variabeln lyssnande chef. När det gällde de kulturella aktiviteterna var mönstret lite annorlunda. Mest kulturella aktiviteter rapporterades under 2008 och den lägsta förekomsten var under 2010. Endast hälften av deltagarna rapporterade dock att kulturella aktiviteter över huvud taget organiserades för de anställda på arbetsplatsen. De flesta som rapporterade att sådant förekom angav frekvensen någon gång om året (45 procent det bästa året 2008 och 38 procent det sämsta året 2010). Någon gång i månaden angavs av cirka 5 procent och oftare än så av cirka 1 procent. Forskarna undersökte även sambandet mellan frekvensen av kulturella aktiviteter och graden av depressiva känslor och känslomässig utmattning. Personer som rapporterade hög frekvens av kulturella aktiviteter hade lägre poäng på skalan för känslomässig utmattning och det gällde oberoende av kön, ålder och inkomst. Mest kultur på arbetsplats med lyssnande chef Vi kunde konstatera att det var större sannolikhet att en arbetsplats med en lyssnande chef och bra värden gällande psykiska krav och kontrollmöjligheter i arbetet också anordnade kulturella aktiviteter. Detta förklarade i sin tur en del av sambanden mellan en hög förekomst av kulturella aktiviteter och lägre förekomst av känslomässig utmattning, avslutar Töres Theorell. q 7
Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett kunskapscentrum inom området stress, sömn och hälsa. Institutet tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet och bedriver grund- och tilllämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser. Verksamhetsidén är att studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stress, sömn och hälsa. Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att bidra till en förbättrad folkhälsa. Webbplats: www.stressforskning.su.se Telefon växel: 08-16 20 00 E-post institutet: info@stressforskning.su.se E-post personal: fornamn.efternamn@stressforskning.su.se Besöksadress: Frescati hagväg 16 A, 114 19 Stockholm Postadress: Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm 8