Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun



Relevanta dokument
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Mjölnargränds förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

ARBETSPLAN FÖR FAMILJEDAGHEMMEN EKSJÖ

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kryssets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret

KVALITETSREDOVISNING

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Kvalitetsarbete i förskolan

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Mjölnargränds förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

SÄTERS KOMMUN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1

Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2

Normer och värden Verksamhetens mål: Enligt skolverkets Allmänna råd för familjedaghem ( pedagogisk omsorg) har dagbarnvårdaren ett stort ansvar för att barnen lär sig respektera andras åsikter. Barnen behöver utveckla sin förståelse för att alla människor är olika och att man ofta måste kompromissa. Dagbarnvårdaren är en förebild i sitt dagliga arbete och kan genom sitt förhållningssätt till barnen, föräldrarna och andra vuxna göra dessa värden tydliga och konkreta. Varje dagbarnvårdare ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Vi vill att Alla barn ska känna sig trygga och trivas i familjedaghemmen Vi vill att alla barn behandlas med respekt Vi vill att barnen tycker det är roligt att komma till familjedaghemmet Vi ska ha god uppsikt över utrymmen där barnen befinner sig Resultat och genomförande: Upplevelsen är att barnen överlag är trygga, trivs och har roligt i familjedaghemmen och vill gärna komma till sin dagbarnvårdare. Barnen leker bra tillsammans, oavsett kön och det är sällan konflikter. Barnen är hjälpsamma i olika situationer. Personalen försöker så gott det går att finnas nära barnen för att skapa trygghet och trivsel och samtalar kontinuerligt med barnen om hur man ska vara goda kamrater. Kompisböckerna har fortsatt varit en god hjälp i det arbetet då de på ett enkelt sätt beskriver så att barnen lättare förstår och kan ta till sig.barnen upplevs vara intresserade av materialet. Personalen har under året fortsatt arbetet med att fortbilda sig i barnkonventionen på olika sätt och en punkt om likabehandling har regelbundet funnits med på personalsammankomster för att öka medvetenheten hos oss vuxna vad det innebär. Tid har avsatts på olika sätt för att föra diskussioner i arbetsgrupperna om normer och värderingar. Analys och lärdomar: Föreläsningskvällen som var planerad till november-14 blev inställd, så tyvärr fick vi inte de nya kunskaper som vi hoppats på. Det är viktigt med en bra och positiv inskolning för att skapa trygghet och trivsel för barn och föräldrar. Närheten mellan personal och barn spelar stor roll för att kunna läsa de små barnens kroppsspråk och för att förebygga konflikter. De vuxna är viktiga förebilder i hur man ska förankra normer och värderingar hos barnen och hur man beter sig mot allt levande, ( växter, djur och människor). Bra arbetsmaterial och att vara vuxna förebilder med ett vårdat språk och att prata mycket med barnen är viktigt. Det är bra att ständigt vara uppmärksam på hur utrymmen används och att inte ha för mycket grejer framme, utan hellre byta regelbundet. 3

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att fortsätta arbeta med kompismaterialet ( tio små böcker som handlar om hur man är en bra kompis på ett enkelt och lättfattligt sätt för våra små barn) i barngrupperna och att föra diskussioner i arbetsgrupperna kring likabehandlingsplanen och barnkonventionen. Då de flesta av barnen är små gäller det att planera utifrån det och lägga stor vikt vid att vara vuxen förebild och även vara uppmärksamma på tidiga signaler från barnen. Utveckling och lärande Verksamhetens Mål I skolverkets Allmänna råd för familjedaghem ( pedagogisk omsorg) står att verksamheten bör vara rolig och stimulerande för barnen. Den bör ta vara på deras nyfikenhet, deras lust att lära sig, att leka och att skapa själva. Det är viktigt att inse att alla situationer innehåller möjligheter för barn att lära sig nya saker och utvecklas. Språket är viktigt för lärandet, för barns identitetsutveckling och förmåga till kommunikation. Språket växer fram i samspelet med andra barn och vuxna. De olika barngrupperna består av många små barn. Språket har stor betydelse för utveckling av varje barns identitet. Då leken är en förutsättning för barns utveckling och lärande är det betydelsefullt att den ges stort utrymme. I leken övar barnen sin koordination och sin motorik. Uteleken betyder mycket för både grovmotoriken och förståelsen för natur och miljö. Familjedaghemmen ska sträva efter att: - verksamheten utgår från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter - barnen utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier. - barnen utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring - barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Resultat och genomförande Ommöblering på grupplokalerna, samt inköp av nytt material har bidragit till mer skapande verksamhet i båda grupperna. Vårens planering har inneburit stora möjligheter till skapande och naturexperiment i Lesjöforsgruppen som barnen tagit sig an med glädje. Mycket utevistelse i skog och mark är vardagliga inslag i familjedaghemmen samt miniröris som barnen tycker mycket om och är intresserade av. Enligt intervjuer och samtal med barn och föräldrar så tycker de flesta barnen att det är roligt och stimulerande i familjedaghemmen. Personalen bedömer att barnen ofta kan mer än vi vuxna tror. Personalen gör vad de kan för att medvetet stimulera barnens språk i alla vardagliga situationer. Lesjöforsgruppen går regelbundet till biblioteket och lånar böcker, vilket är uppskattat av både barn och föräldrar. Barnen har medvetet fått TID att pröva och tänka själva samt varit delaktiga i olika vardagssysslor. Barnen har getts dagliga stunder av lugn och ro, vilket är viktigt för utvecklingen då många barn har långa dagar. 4

Analys och lärdomar: Det är viktigt att hitta material och aktiviteter som fångar barnens intresse.personalens presentation, glädje och engagemang i olika aktiviteter bidrar mycket till hur det tas emot av barnen. Nya kunskaper har spridits mellan kollegor och utvecklat verksamheten positivt. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Båda grupperna står i startgroparna att börja arbeta med Babblarna ett inspirerande språkmaterial som de sett och hört att förskolorna i kommunen använder sig av med ett mycket positivt resultat. Lesjöforsgruppen fortsätter även med olika enkla experiment ur boken Naturvetenskap och teknik som de tycker är intressant och rolig för barnen. Barns inflytande Verksamhetens mål: Enligt skolverkets Allmänna råd för familjedaghem: Det är viktigt att barnens rätt till inflytande och ansvar präglar arbetet i familjedaghemmet. Dagbarnvårdaren bör uppmuntra barnen att påverka sin tillvaro i familjedaghemmet. Inflytande och ansvar bör öka efterhand som barnen blir äldre och mer mogna Dagbarnvårdaren bör ge barnen det stöd de behöver för att de skall kunna utöva sin rätt till inflytande. Det är även viktigt att barnen lär sig att inflytande och ansvar hänger ihop. Vi utformar verksamheten utifrån barnens intressen och behov. De vuxna tar tillvara på barnens intressen, förslag och önskemål på olika sätt, så att barnen känner att de blir tagna på allvar. Vi uppmuntrar och stöttar barnens självständighet genom att låta dem prova själva i olika situationer. Vi ser till att det dagligen finns flera valmöjligheter. Vi ser till att det finns ett rikt utbud av material för alla åldrar och låter barnen delta vid ex. materialinköp och matplanering. Vi stöttar barnen i att säga ifrån om/ när de uttrycker att de inte vill. Vi fortsätter att vidareutveckla formerna för barns inflytande. Resultat och genomförande: I det stora hela upplever personalen att barnen haft stort inflytande och delaktighet i verksamheten. Barnens önskemål i vardagen har tagits tillvara så långt möjligt. Barnintervjuer har gjorts, men har inte hunnits med fullt ut. Då det gäller de yngsta barnen får man vara extra lyhörd och tolka kroppsspråket. men det har inte blivit så mycket av med att vidareutveckla formerna för det som man tänkt. Barnen har uppmuntrats att hjälpa varandra och personalen har berömt och förstärkt positiva handlingar. 5

Analys och lärdomar: Lyhördhet och delaktighet är ledord. Barnen tycker om att komma till familjedaghemmen och verkar nöjda.i den llilla barngruppen blir barnen sedda och hörda. Barn kan och ofta mer än vi vuxna tror. Då barngrupperna består av många små barn, som ännu inte kan prata, så gäller det att de vuxna kan tolka deras signaler på rätt sätt. Pojkar och flickor leker bra tillsammans och det är förhållandevis lite konflikter mellan barnen. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att lyssna ännu mera på barnens önskemål och få dem att förstå hur viktigt det är att kunna göra sig sedd och hörd. Att fortsätta diskutera hur vi kan vidareutveckla formerna för barns inflytande via böcker, kurser eller på annat sätt. Familjedaghem och hem Verksamhetens mål: I skolverkets Allmänna råd för familjedaghem står: Familjedaghemmet bör ha ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna och det är dagbarnvårdarens ansvar att ett sådant kommer till stånd. Det är viktigt att dagbarnvårdaren tillsammans med föräldrarna diskuterar familjedaghemmets innehåll och utformning och att föräldrarna ges möjlighet att påverka utifrån sina unika kunskaper om det egna barnet. Alla föräldrar bör ges lika stora möjligheter att säga vad de tycker. Våra mål är att alla föräldrar känner att de får en bra start när de inskolar sitt barn känner sig välkomna till familjedaghemmet känner sig trygga när de lämnar barnen i familjedaghemmet blir bemötta med respekt och känner förtroende får information om sina barns trivsel och utveckling har möjlighet att påverka innehåll och utformning av vardagsarbetet i mitt familjedaghem att samarbetet mellan förälder och dagbarnvårdare är präglad av respekt och tillit Resultat och genomförande: Goda relationer och bra samarbete mellan föräldrar och dagbarnvårdare präglar verksamheten. Föräldraenkäten genomfördes via Webb och svarsfrekvensen var överlag låg så är det svårt att dra för stora slutsatser av den. Överlag visar ändå de svar vi fått på nöjda föräldrar. Barn och föräldrar känner sig välkomna, de känner förtroende och är informerade om de normer och värderingar som råder i hög grad. Information om dagen, barnets utveckling och lärande, föräldrasammankomster och utvecklingssamtal samt helheten har gett lägre resultat. 6

Forum för samverkan har skett på ett positivt sätt i både tätorten och Lesjöfors. Dagbarnvårdarna upplever att de avsätter nödvändig tid för lämning och hämtning och lämnar information om hur dagen varit. Utvecklingssamtal och föräldramöten/träffar har erbjudits en gång/år. Analys och lärdomar: Dagbarnvårdarna anser att samverkan mellan familjedaghem och hem i de flesta fall fungerar mycket bra och upplever sig ha nöjda barn och föräldrar. Respekt,förtroende och tillit till varandra är grundlägande och viktigt för ett gott samarbete. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att tänka på att vid behov använda tolk i större utsträckning än som gjorts. Helhetsbild av verksamhetsåret Arbetslag och ansvarsfördelning har fungerat bra. Arbetstiderna skiljer sig mycket mellan dagbarnvårdarna. Några har långa dagar med mycket komptid att ta ut som följd.planering får ofta ske på kvällstid efter lång arbetsdag vilket inte är optimalt. De flesta upplever att de har en lagom stor barngrupp. Det har inte varit så många inskolningar men de som varit har varit enkla och fungerat bra. Då det i nästan varje grupp finns några barn med 15-timmarstider, så kan beläggningen bli ojämn om dagarna. Andelen flickor-pojkar och deras vistelsetider är svårt att påverka och kan ibland bli snedfördelad. Vad gäller kompetensutveckling så har man fått ytterligare/ nya kunskaper om barns språkutveckling och barnuppfostran i olika kulturer. Som tidigare nämnts så är nästan alla barn trygga och sammanhållningen är god. Lönnebergas utemiljö är bra och barnen trivs och leker bra där. På Lejonkulan är inte utemiljön bra för små barn. Skogsområdet där Lesjöforsgruppen hållit till och trivts i många år och barnen fått många upplevelser har skövlats under våren -15 så det är sorg bland barn och vuxna. Utrustning och material finns och fungerar bra på båda ställen. Arbetsåret har varit bra, men pensionsavgångar och minskade arbeytsgrupper bidrar till oro för framtiden. Grupperna har träffats på personalmöten och Filipstadsgruppen har åkt buss med sina barn till Lesjöfors på utflykt och alla har varit tillsammans på Lönneberga. Det upplevdes mycket positivt från båda håll. Filipstad 15 september-2015 Ulla-Carin Drougge förskolechef 7