Förord Energianvändningen inom bygg- och fastighetssektorn utgör en betydande del av den samlade energianvändningen, och även en väsentlig del av sektorns driftbudget. Det finns alltså en stor potential att arbeta med energibesparingsåtgärder. Förutom de rena miljövinsterna så kan varje krona som sparas genom effektivare energianvändning en resurs som kan komma till nytta på andra sätt, till exempel genom att stärka de offentliga verksamheter som bedrivs i lokalerna. Det är självklart så att den största delen av den energi som används i våra lokaler verkligen behövs för att tillgodose att de som vistas i lokalerna har ett bra inomhusklimat och förutsättningar för att kunna bedriva sina verksamheter. Dock har erfarenheter visat att en energibesparing på 20 procent inte är ovanlig bland de fastighetsorganisationer som verkligen satsar på att energieffektivisera verksamheten. Syftet med denna skrift är att inspirera, väcka nyfikenhet och visa på goda exempel. Praktiska exempel varvas med en mer långtgående modell för planering och styrning av energieffektiviseringsarbete inom fastighetsorganisationer. Skriften vänder sig i första hand till de operativt ansvariga för fastighetsdriften, det vill säga drifttekniker, fastighetschefer med flera. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S), i vilket följande organisationer ingår: Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Skriften är författad av civilingenjörerna Farhad Basiri och Per Forsling, META Fastighetsadministration AB. Till sin hjälp har författarna haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Anders Böhlin, Fortifikationsverket; Ulf Edvardsson och Thomas Juhlin, Västerås stad; Villy Granudd, Sigtuna kommun; Håkan Larsson, Västfastigheter; Anders Lublin, Specialfastigheter i Sverige AB; Per Widén, Statens fastighetsverk; Keneth Westlund, Landstingsservice Jämtland. Författarna vill passa på att särskilt tacka styrgruppen för deras engagemang och aktiva bidrag till skriftens innehåll. Linda Andersson och Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och Landsting har på uppdrag av U.F.O.S fungerat som projektledare. Skriften är ett samfinansieringsprojekt mellan U.F.O.S och META Fastighetsadministration AB. U.F.O.S i oktober 2005 1
Innehåll Introduktion... 3 1. Energieffektiviseringsprocessen... 6 Steg 1. Samla in underlag... 14 Steg 2. Analysera energiprestanda... 21 Steg 3. Identifiera åtgärder... 27 Steg 4. Utreda åtgärder inklusive kalkylmetoder...30 Steg 5. Utföra åtgärder... 45 Steg 6. Driftoptimering... 48 2. Stödjande åtgärder... 56 Stödja och utveckla personalresurser... 56 Hantera finansiella resurser... 64 Engagera intressenter... 68 Hantera informationsresurser... 73 Upphandla resurser... 78 3. Bruttolista... 82 1. Byggnad och byggnadsskal... 85 2. Värmesystem... 89 3. Ventilationssystem... 96 4. El och belysning... 99 5. Kylsystem... 105 6. Tappvattensystem... 108 7. Övriga system... 110 8. Reglerstrategier... 112 9. Mjuka åtgärder... 116 10. Försörjningssystem... 121 11. Individuell mätning av energi... 124 12. Informationsteknik... 125 Bilagor. 126 U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting 2005 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: fastighet@skl.se Webbplats: www.ufos.to ISBN: 91- Tryckeri: Text: Farhad Basiri, Per Forsling Redigering, form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer) 2 Erfarenheter från energisparåtgärder
Introduktion Om vi ser tillbaka på energianvändningen inom bostads- och servicesektorn i Sverige, kan vi urskilja två tydliga trendbrott mot en minskad total energianvändning. Dessa trendbrott inträffade kring åren 1972 respektive 1979, det vill säga parallellt med de så kallade oljekriserna som innebar kraftiga ökningar av råoljepriset. Oljekriserna under 70-talet ledde till att beslutsfattarnas syn på energianvändning började förändras. Från att ständigt ha försökt öka energitillförseln började man undersöka hur energin kunde användas effektivare genom olika åtgärder (Goldemberg, Johansson, Reddy, Williams: Energi för en värld i utveckling, 1990, studentlitteratur). Detta blev startskottet för brytningen av sambandet mellan ekonomiskt välstånd och hög energianvändning, vilket var det samlade resultatet av ett förändrat tankesätt samt ett stort antal tekniska innovationer. Det bevisades att det faktiskt var möjligt att behålla och öka levnadsstandarden, samtidigt som det relativa energibehovet minskades. Kravet på energieffektivare drift har tidigare motiverats rent ekonomiskt. Idag ser dock verkligheten annorlunda ut. Vetenskapliga larmrapporter och påvisandet av ojämnare klimatsvängningar leder till att miljö- och klimatrelaterade frågor lyfts högt upp på agendan för samarbetet mellan världens stater. Detta i kombination med det allmänpolitiska världsläget ger upphov till internationella samarbetsprojekt och åtaganden av nationella sparmål för att minska energianvändningen och styra energisystemet mot mera långsiktigt hållbara alternativ. Oavsett de bakomliggande motiven (ekonomiska, miljömässiga, kvalitetshöjande osv) tjänar vi på att minska den onödiga resursanvändningen, vilket också är temat för denna skrift energieffektivisering av fastighetsdriften. Vi ska försöka avstå från att gå in på alltför små detaljer när projektexempel och tekniska åtgärder beskrivs. Vi förutsätter att läsaren redan har tillgång till tillräcklig teknisk kunskap, eller kan inhämta erforderlig kunskap med hjälp av referenser och hänvisningar i denna skrift. Vi vill istället mana till handling med hjälp av exempel och förslag till arbetsmetoder. Denna skrift gör inte anspråk på att vara komplett. Många relevanta frågeställningar är mycket översiktligt behandlade, andra behandlas inte alls. För att underlätta för läsaren att söka mer information har ambitionen varit att hänvisa till olika informationskällor, bland annat till andra skrifter Introduktion 3
från U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting. Genomgående i texten finns därför hänvisningar till informationskällor. Dessa har valts för att de är aktuella, informativa, konkurrensneutrala och lättillgängliga. Vår ambition är att bidra till att fastighetsverksamheters arbete med energieffektivisering av driften ska bedrivas på ett strukturerat och professionellt sätt, få högre prioritet på agendan och tillräckliga resurser för att frigöra den enorma potential som idag slösas genom onödig energianvändning. Efter detta inledande och orienterande avsnitt följer ett av bokens viktigaste kapitel. Kapitel 1 är tänkt att påminna om själva energibehovet inom våra byggnader, det som krävs för att tillhandahålla ett gott inomhusklimat och andra nödvändiga förutsättningar för den verksamhet som ska bedrivas. Det är viktigt att energieffektiviseringsåtgärder förbereds och planeras på ett sätt som inte påverkar inomhusmiljön negativt. Därefter presenteras energieffektiviseringsprocessen, som utgör skriftens sammanhållande kärna. Energieffektiviseringsprocessen har brutits ned i ett antal delprocesser, beslutspunkter samt stödjande processer. De delmoment (processer) som ingår i effektiviseringsarbetet tillägnas varsin underrubrik i den ordning som de förekommer inom det övergripande arbetsflödet. Därigenom uppnås en beskrivning som förhoppningsvis uppfattas som en strukturerad helhet och som, när den tillämpas, följer en logisk kronologi. Efter beskrivningen av energieffektiviseringens delprocesser följer beskrivningar av fem viktiga stödjande åtgärder i kapitel 2. De stödjande åtgärderna utgör oumbärliga komplement till energieffektiviseringsarbetet och beskrivningen av dem har bedömts som nödvändig för att ge en så komplett bild av arbetet som möjligt. Beskrivningen av energieffektiviseringsprocessen har vidare kompletterats med faktarutor av mer handgriplig, teknisk karaktär. Där beskrivs några exempel på tillämpbar teknik och genomförda energieffektiviseringsprojekt. Syftet med teknik- och projektbeskrivningarna är att inspirera läsaren till att genomföra egna energieffektiviseringsprojekt. Tanken är inte att ge ett fullständigt underlag för att genomföra projekt utan snarare att väcka nyfikenhet och mana till vidare utredningar. Kapitel 3 utgörs av en bruttolista för energieffektiviseringsåtgärder. Listan består av kortfattade, allmänt hållna beskrivningar av möjliga åtgärder och ska kunna användas som en åtgärdskatalog för fastighetsägare. Liksom skriften i övrigt är bruttolistan tänkt att inspirera och främja åtgärder på egen hand och ska inte ses som ett komplett och fullständigt underlag. I 4 Erfarenheter från energisparåtgärder
den mån vi har funnit relevanta källor till ytterligare information för de beskrivna åtgärderna har dessa inkluderats. I bilaga 1 finns även fördjupad information om ett av de mest spännande utvecklingsområdena för energieffektivisering inom fastighetsbranschen, energitjänster. Avsnittet har lagts som bilaga eftersom konceptet egentligen passar in under flera rubriker för stödåtgärder (2.2.4, 2.3.2, 2.5.2). Därför ansågs det mera praktiskt att från dessa underavsnitt referera till en gemensam bilaga. Ett kalkylexempel avseende ett ventilationsaggregat infogas som bilaga 2 för att illustrera några alternativa kalkylmetoder i samband med utredningen av åtgärder (avsnitt 1.9.4). EG-direktivet om byggnaders energiprestanda berörs översiktligt i bilaga 3. Denna bilaga tar även upp vad man som fastighetsägare kan göra för att underlätta, förenkla och få ned kostnaden för kommande besiktnings- och deklarationsförfaranden i samband med energieffektiviseringsarbetet. Bilaga 4 handlar om bearbetning och förädling av energi- och mediestatistik. I bilagan behandlas framförallt olika metoder för normalisering av energi- och mediestatistik för att underlätta jämförelser över tid och mellan objekt. Denna bilaga kan lämpligen läsas i samband med avsnitt 1.4. För att visa hur inventeringar av fastigheter och fastighetsdrift kan genomföras finns exempel på en inventeringsmall och ett indataformulär i bilaga 5 och 6. Exemplen är hämtade från LOCUM:s energieffektiviseringsprojekt Negawatt. Bilaga 7 beskriver en fiktiv energieffektiviseringstur tillsammans med vår påhittade och driftige Elof Jansson. Elof följer de olika stegen i energieffektiviseringsprocessen såsom den är beskriven i denna skrift. Bilagan syftar till att på ett, förhoppningsvis mera pedagogiskt sätt, återge arbetsflödet inom effektiviseringsprocessen. Vi rekommenderar läsaren att skumma igenom och bekanta sig med de olika avsnitten i ett inledningsskede för att sedan ha boken nära till hands och plocka fram den igen vid behov av mera fördjupad läsning. Introduktion 5
1. Energieffektiviseringsprocessen Den största delen av den energi som används i våra lokalbyggnader går till att skapa en god inomhusmiljö för de människor och verksamheter som finns i lokalerna. Vår upplevelse av inomhusmiljön beror på en rad fysiska, psykologiska och sociala faktorer. Bland de fysiska faktorerna kan nämnas det termiska klimatet, luftkvaliteten, ljudnivån och ljusförhållanden. Exempel på psykosociala faktorer är brukarnas upplevda möjlighet att själva påverka inomhusmiljön genom exempelvis vädring eller med hjälp av rumeller zonregulatorer. Vanor såsom rökning, eller relationen till medarbetare och verksamheten ingår också i de psykosociala faktorerna. Sjuka hus, eller SBS (Sick Building Syndrome), är ett begrepp som myntades i början av 80-talet. I en rapport från världshälsoorganisationen (WHO) år 1984 konstaterades att upp till 30 % av nya och ombyggda byggnader världen över kunde kopplas till symptom förknippade med SBS. SBS beskrivs som en kombination av besvär associerade med arbetsplatsen. De som drabbas brukar oftast klaga över besvär såsom huvudvärk, irritation i ögon, näsa och slemhinnor, torr hosta, torrhet eller klåda i huden, yrsel och illamående, koncentrationssvårigheter, trötthet och känslighet mot lukter osv. Besvär som ej kan förklaras på annat sätt än genom härledning till byggnaden. För att SBS ska kunna antas vara en möjlig förklaring, måste dessa besvär vara direkt relaterade till vistelsen i den sjuka byggnaden och försvinna kort efter att personen lämnar denna. SBS kan bero på en kombination av några eller samtliga dessa faktorer: Föroreningar av inomhusluften Brister i uppvärmnings- och/eller ventilationssystem Dålig akustik Otillräcklig eller felaktig inomhusbelysning Dålig planering och utformning av inredning och utrustning inomhus (såsom bildskärmar och kopiatorer) Dålig ergonomi Kemiska och/eller biologiska föroreningar Fuktskador i byggnader anses vara den största enskilda (vetenskapligt verifierade) orsaken till SBS-relaterade symptom. 6 Erfarenheter från energisparåtgärder
SBS påverkan på verksamheten kan yttra sig i form av fler sjukskrivningar, lägre produktivitet bland medarbetare, ökat missnöje på arbetsplatsen och en högre personalomsättning. SBS förebyggs och åtgärdas genom att avlägsna eller modifiera de störningskällor som ger upphov till symptomen. Exempelvis genom att kvalitetssäkra ventilationsanläggningars funktion (kanaler, flöden, filter m m), sanera fuktskador, se över förvaringen av hälsofarliga kemikalier inomhus osv. Förutom SBS-relaterade symptom, kan det finnas andra dolda hot i våra byggnader (exempelvis radongaser) vars skadliga inverkan på vår hälsa förstärks när inomhusmiljön försämras. Många energisparåtgärder kan på ett eller annat sätt påverka koncentrationen av föroreningspartiklar i luften, den termiska komforten, buller- och ljudnivåer och/eller belysningsnivåerna inomhus. Som vi nämnde tidigare är det just dessa komponenter som bidrar till att skapa den sunda inomhusmiljö som är en förutsättning för människors hälsa inomhus och som behövs för att verksamheterna och byggnaderna själva ska må bra. Därför är det ytterst viktigt att säkerställa att de energieffektiviseringsåtgärder som vidtas inte riskerar att påverka människors hälsa, inte är ogynnsamma för verksamheterna inomhus eller skadar byggnaden och dess tekniska system. Förutom att inte resultera i utlovade energibesparingar, kan ogenomtänkta energisparåtgärder sätta igång, eller påskynda förlopp som leder till att SBS-relaterade symptom uppstår. Det kan i sin tur leda till en minskad produktivitet hos verksamheten som är flera gånger större än möjliga besparingar. I samband med genomförandet av energieffektiviseringsprogram av den art som diskuteras i denna skrift, är det därför nödvändigt att även vidta åtgärder som garanterar en god inomhusmiljö. Faktum är att man ofta till och med kan förbättra inomhusmiljön i samband med energieffektiviseringsarbetet eftersom trasiga komponenter, hälsofarliga material, illa förvarade kemikalier, lukter, fuktskador, läckage och liknande problemkällor kan upptäckas relativt enkelt i samband med energibesiktningar och inventeringar under förutsättning att man vet vad man ska leta efter. Om det inte redan finns tillräckligt goda kunskaper om inomhusförhållanden i de förvaltningsobjekt som är föremål för energieffektiviseringsåtgärder, finns möjlighet att kartlägga dessa förhållanden genom inventeringar på plats i kombination med exempelvis enkätundersökningar riktade till personer som frekvent vistas i förvaltningsobjektens lokaler. Det finns 1. Energieffektiviseringsprocessen 7
redan flera lämpliga enkäter för detta ändamål, exempelvis den så kalllade Örebroenkäten, framtagen på Yrkes- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, eller den så kallade Stockholmsenkäten, framtagen inom EcoEffect-projektet (EcoEffect är en metod för att mäta och värdera miljöpåverkan från en fastighet under en tänkt livscykel som tagits fram vid KTH och Högskolan i Gävle). IPMVP Inc (www.ivmp.org) är en icke vinstdrivande organisation med målet att främja marknaden för energieffektiviseringstjänster genom att tillhandahålla handlingar för utvärdering av energieffektiviseringsprojekt och energitjänster. International Performance Measurement and Verification Protocol (IPMVP) finns än så länge inte tillgängligt på svenska, men Forum för energitjänster (www.energitjanster.se) arbetar med att ta fram motsvarande hjälpmedel på svenska. Inom IPMVP Inc betonas vikten av att ha speciella rutiner och dokument för att kontrollera och säkerställa att energieffektiviseringsåtgärder inte påverkar inomhusmiljön på ett negativt sätt. Ett speciellt handledningsdokument finns att ladda ned på organisationens hemsida www.ipmvp.org. En utförlig utredningsmetodik för upptäckt och hantering av inomhusmiljörelaterade hälsoproblem presenteras för övrigt i U.F.O.S skrift Skapa sund inomhusmiljö. Processbeskrivning Energieffektiv fastighetsdrift handlar om förbättringsarbete med allt från små kontinuerliga förbättringar till stora resurskrävande insatser, och från mjuka kompetensuppbyggande åtgärder till hårda teknikintensiva systemförändringar. Dessa små och stora förbättringsinsatser är nödvändiga delar i ett kontinuerligt energieffektiviseringsarbete och behövs för att ge ett bra och varaktigt resultat. I framtagandet av denna skrift har ambitionen varit att i största möjliga utsträckning inkludera samtliga delar av en helhet inom givna resursramar. Ambitionen har varit att få de olika arbetssätten att förenas i en generell metod för fastighetsrelaterad energieffektivisering. Valet har därmed fallit på att illustrera energieffektiviseringsarbetet ur ett processperspektiv för att förenkla beskrivningen av ett rekommenderat arbetssätt. En processmodell är ett alternativt sätt att beskriva organisationer och arbetsformer. Modellen byggs med ett antal element som tillsammans beskriver avgränsade delar inom ett arbetsflöde. Nedan görs en övergripande beskrivning av de delar som är centrala när processer illustreras i denna skrift. Beskrivningen och begrepp ansluter till metoden IDEF 0 som även 8 Erfarenheter från energisparåtgärder
tillämpas inom FI2002 4. Projektet FI2002 har som syfte att skapa bättre förutsättningar för Sveriges fastighetsbransch (FM-verksamheten) att utnyttja IT:s potential och därmed på ett avgörande sätt medverka till effektivare FM-arbete och ökad kundnytta. Läs mera på www.fi2002.com. Genom tillämpningen av denna metod blir det också lättare att använda resultatet från denna skrift för komplettering av FI2002s processmodell. Insats Utfall Det som förbrukas eller förändras i processen. Kan vara fysiska objekt eller informationsobjekt, Redovisas med pil in från vänster. Det som blir resultatet av processen. En produkt/tjänst eller ett informationsobjekt. Redovisas som pil ut åt höger. Kontroll Det som sätter, kontrollerar och styr processen (utan att själv förbrukas). Kan till exempel vara en lagtext som ställer krav på det processen resulterar i. Kontrollerande och styrande objekt redovisas ovanför processen med en pil riktad nedåt. Stöd Stöd till en process är information/verktyg och annat som nyttjas för att förklara, beskriva och bedriva processen. Exempel på stödjande resurser är datorprogram, personal och intressenter. Stödjande objekt redovisas under processen med en pil uppåt. 1. Energieffektiviseringsprocessen 9
Ur denna modell kan man få en indikation på att det krävs en omfattande arsenal av stöd och resurser för energieffektiviseringsarbetet. Processen kräver alltså många olika typer av stödjande verktyg, information och ekonomiska resurser för att arbetet ska bli effektivt och framgångsrikt. Energieffektivisering är med andra ord ett arbete som är informationskrävande. Energieffektiviseringsprocessen I figuren på nästa uppslag beskrivs översiktligt hur arbetet med energieffektivisering kan bedrivas i en fastighetsorganisation. Processen beskrivs utifrån ett fastighetsägarperspektiv med antagandet att byggnadsbeståndet är relativt stort. De faktorer som verkar styrande och kontrollerande på processen skiljer sig naturligtvis i antal och omfattning mellan olika fastighetsorganisationer, beroende på bland annat beståndets storlek, samt på hur detta är förskaffat, spritt och använt. Modeller och beskrivningar bör därför anpassas, dvs förenklas eller kompletteras, beroende på vilken typ av fastighetsverksamhet läsaren använder som utgångspunkt, eller vill tilllämpa innehållet på. Vad syftar energieffektiviseringsarbetet till? Det är ett kvalitetsförbättringsarbete med målet att tillhandahålla en avtalad produkt (exempelvis en verksamhetsanpassad lokal med tillhörande inomhusklimat, elkraft, datakraft m m) genom att använda därför nödvändiga energiresurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Resultatet av energieffektiviseringsprocessen, det man primärt vill uppnå med arbetet, blir därför detsamma som ett mer energieffektivt förvaltningsobjekt. Förvaltningsobjekt definieras inom FI2002 som grupp av byggnadsverk eller utrymmen som utgör en administrativt sammanhållen enhet. Förvaltningsenheter kan utgöra ansvarsmässigt eller resultatmässigt sammanhållna enheter t ex en grupp av byggnadsverk eller utrymmen som utgör en ekonomisk redovisningsenhet. Genom att planera och bedriva detta arbete på rätt sätt kan dessutom en mängd andra nyttoeffekter erhållas, exempelvis en förbättring av innemiljön samt en påtagligare minskning av fastighetsdriftens miljöpåverkan. Fastighetsdriftens miljöpåverkan blir automatiskt lägre i takt med att energibehovet minskar då den energi som inte behövs, inte heller resulterar i miljöskadliga utsläpp och avfall. Dock går det även utmärkt att i samband med planeringen och valet av lämpliga åtgärder, premiera sådana som bidrar till att minska driftens miljöpåverkan för den energi som används, exempelvis genom val av lämpliga energislag och systemlösningar. Energieffektiviseringsprocessen är i sig en kombination av flertalet andra processer och aktiviteter. Samtidigt förses denna process med stöd, vilka i 10 Erfarenheter från energisparåtgärder
sin tur är resultatet av andra, så kallade stödjande, processer. Se figur 4 för en illustration av detta flöde. För att en energieffektiviseringssatsning ska komma igång behövs något som initierar processen. Ett energieffektiviseringsarbete kan vara beroende av en förutbestämd periodicitet, organisationen kan exempelvis i sin kvalitetspolicy föreskriva att en genomgång av beståndet ska initieras med viss regelbundenhet. Andra möjligheter till initiering kan vara via ett (lednings)beslut, en konstaterad avvikelse eller någon omvärldsfaktor, exempelvis ökande energipriser eller som resultat av statlig intervention i form av finansieringsstöd eller lagstiftning. När denna process har initierats påbörjas arbetet genom insamling av nödvändigt underlag. Processen Samla in underlag (se 1.1) utgör den första i kedjan och är en förutsättning för allt kommande arbete. Som namnet antyder går processen till stor del ut på att skaffa sig information för det analys- och utredningsarbete som behövs. I samband med insamlingen av underlag stöter man oundvikligen på fel, brister och förbättringsmöjligheter. Dessa noteras för att utredas vidare och åtgärdas. Uppenbart enkla åtgärder genomförs omedelbart. I processen Analysera energiprestanda (se 1.4) utvärderas byggnader och system utifrån graden av energieffektivitet. Syftet med processen är att fånga upp avvikelser från någon form av referens- eller målvärde. Detta värde kan utgöras av referensuppgifter och jämförelsetal internt över tiden, externt hämtade referensvärden eller ett beräknat börvärde. Analysen behandlar statistiska värden som uppmätt energianvändning men också Figur: Exempel på process för energieffektiviseringsarbete i fastighetsorganisation, de olika pilarna i modellen kommer att gås igenom utförligare nedan. Stödprocesserna gås igenom i nästa kapitel. 1. Energieffektiviseringsprocessen 11
mer handfasta jämförelser som kontroll av driftinställningar, börvärden och liknande kan vara relevant. Inom delprocessen Identifiera åtgärder (se 1.6) inleds arbetet med att ta fram de förslag som ska ligga till grund för beslut. Arbetet utgår ifrån den outnyttjade potential eller de avvikelser som identifierats i tidigare arbetsmoment. Möjliga åtgärder för att komma tillrätta med dessa avvikelser letas fram. Resultatet blir en lista med åtgärder som syftar till att korrigera identifierade avvikelser. Observera att åtgärdslistan inte är en färdig handlingsplan, den beskriver vilka åtgärder som är möjliga att använda för att på ett eller annat sätt bidra till en reducerad avvikelse. De möjligheter och den outnyttjade potential som identifierats måste omsättas i praktiska åtgärdsförslag för att verkliga besparingar ska kunna uppnås. Arbetet syftar till att konkretisera åtgärder som ökar förvaltningsobjektens energiprestanda. Inom processen Utreda åtgärder (se 1.7) beskriver man olika scenarion och möjliga konsekvenser av föreslagna åtgärder. I utredningsarbetet ingår som en stor och viktig del att beskriva hur åtgärderna är tänkta att genomföras samt vilka kostnader, besparingar och risker som kan förknippas med åtgärderna. Beslut om initiering av åtgärd tas med utgångspunkt från det beslutsunderlag som blir resultatet av genomförd utredning. Enkla åtgärder kan man besluta om omedelbart, under löpande ekonomisk period. Mer avancerade och kostsamma åtgärder kan behöva budgeteras och beslutsprocessen omfattar då flera led. Efter ett positivt beslut blir nästa steg att Utföra åtgärder (se 1.12). Att Uppgradera förvaltningsobjektet innebär att en ny eller förbättrad funktion eller egenskap tillförs byggnaden genom förändringar av byggnaden och dess installationer. Sådana uppgraderingsåtgärder är lämpliga att genomföra i projektform. På så sätt säkerställs att åtgärderna får tillräckliga resurser och tillräcklig prioritet. Det är även lämpligt att en särskilt utsedd projektorganisation driver sådana projekt. Det kan också vara aktuellt att uppgradera förvaltningsobjektet inom andra delar av fastighetsförvaltningen. Detta är exempelvis fallet varje gång det genomförs renoveringar eller hyresgästanpassningar. Även vid sådana rena byggåtgärder är det viktigt att ta hänsyn till energifrågorna. Fastighetsägaren får vid sådana tillfällen en ypperlig chans att kombinera energieffektiviserande åtgärder med andra typer av förändringsåtgärder och därmed öka lönsamheten av gjorda investeringar Att Driftoptimera innebär eliminering av all onödig energianvändning inom ett befintligt system, exempelvis genom att anpassa driftstider till 12 Erfarenheter från energisparåtgärder
hyresgästens verksamhet samt inte värma eller kyla lokaler mer än nödvändigt. Driftoptimering ska det inte behöva beslutas om, utan det ska vara en självklar del av det dagliga driftarbetet inom varje fastighetsförvaltande organisation. Många organisationer behandlar också driftoptimering som en kontinuerlig process inom fastighetsförvaltningen, ett arbete som genomförs varje dag. Ett sådant förhållningssätt fungerar bra i många organisationer men det finns tillfällen då även driftoptimeringen kan behöva extra insatser, stöd och resurser. I sådana sammanhang kan ett beslut om driftoptimering vara startskottet för en extra kraftansamling.
Steg 1. Samla in underlag Inom varje fastighetsorganisation genomförs regelbundet en stor mängd besiktningar, inventeringar och kartläggningar. Sådana aktiviteter är ofta inriktade på att kontrollera funktionen hos ett visst system eller en viss byggnadsdel, till exempel OVK-besiktning, besiktning av tryckkärl, lyftanordningar och kylanläggningar och görs i allmänhet av externa besiktningsmän. Få fastighetsägare har samma systematiska synsätt när det gäller insamling av information för att energieffektivisera. På den här punkten kan vi förvänta oss en förändring i och med att regelverket kring EG-direktivet om byggnaders energiprestanda träder i kraft. Under tiden kan detta ses som ett internt arbete med andra drivkrafter än de lag- och myndighetskrav som kan förväntas i framtiden. Det första steget i det interna effektiviseringsarbetet är som nämnts ovan insamlandet av relevant underlag för planering och genomförande av nödvändiga åtgärder. Ambitionsnivå och resurser (personal/budget) är faktorer som starkt påverkar vad som är möjligt med avseende på inventeringsarbetets detaljeringsgrad, mätningarnas omfattning samt mängden insamlad information. En stor del av den information som krävs finns i många fall redan tillgänglig genom befintliga system för bearbetning av statistik rörande energi och media. Energistatistik är kanske det viktigaste verktyget i den verktygslåda som används för energieffektiviseringsarbetet. Kvalitetssäkrad statistik kan användas inom hela energieffektiviseringsprocessen samt inom andra delar av 14 Erfarenheter från energisparåtgärder
fastighetsverksamheten för att identifiera behov, som underlag för kalkyler, indikator för resultat, underlag för debitering o.s.v. Det vanligaste användningsområdet för statistikunderlag rörande användning av energi och media är kontroll och uppföljning av förbrukad mängd (exempelvis MWh värme eller kubikmeter vatten), dvs. analys av energiprestanda. Men det finns även andra områden där förbrukningsstatistiken med fördel kan användas i kombination med tariffinformation för att hantera ekonomi- och administrationsrelaterade frågor. Exempel på användningsområden för förbrukningsstatistik utvärdering av förvaltningsarbetet fel- och läckageindikering prognos- och avstämningsunderlag prioritering/utvärdering av energieffektiviseringsarbete kontroll av energileverantörers fakturering beslutsunderlag i investeringsprojekt underlag för hyresgästdebitering av media ekonomisk kostnadsuppföljning Nedan presenteras ett förslag till arbetssätt och struktur för insamlingsprocessen, med grundläggande och utökad omfattning beroende på ambitionsnivå och tillgängliga resurser. Inventering Under inventeringen arbetar man sig igenom byggnader på ett strukturerat sätt. Byggnaden och dess tekniska system studeras med avseende på funktion och inställningar. Syftet med inventeringen är att fastställa ett nuläge, att reda ut hur byggnaden förvaltas och hur den används. De saker som behöver inventeras på plats i ett initialt skede är till exempel börvärden för de inställningsparametrar som påverkar energianvändningen samt drifttider för energikrävande apparatur. Det är också viktigt att ta reda på vilken verksamhet som bedrivs i byggnaden. Vad gör hyresgästerna och vilka verksamhetstider gäller? I inventeringen ingår även att ta fram information om tidigare energianvändning. Underlag för inventering Framgångsrik fastighetsdrift är en verksamhet som kräver respektive producerar avsevärda mängder information. Inventeringsarbetet går till stor del ut på att plocka russinen ur denna informationskaka. Den information som behövs för energieffektiviseringsprocessen finns framför allt i dessa källor: 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 1 15
Drift- och underhållsinstruktioner Konstruktionsritningar VVS-ritningar Elritningar OVK-protokoll Luftflödesprotokoll för ventilationssystem Injusteringsprotokoll för värmesystem, kylsystem etc. Styr- och övervakningsanläggningar Energistatistik Förvaltningsinformation Inventeringen med mallar eller utan? Att samla in underlag och inventera är ett tidsödande arbete. För att kunna utföra arbetet så effektivt som möjligt är det viktigt att redan innan start tänka igenom vad som måste samlas in. I byggnader av normal karaktär, exempelvis bostadshus och kontorsbyggnader, kan en fackman redan på förhand bedöma vilka system och byggnadsdelar som behöver inventeras. Därmed blir det möjligt att använda standardiserade och relativt detaljerade mallar för sådan inventering. Om inventeringen gäller komplexa byggnader och industriella processer kan en allt för detaljerad inventeringsmall bli en begränsning i sig. I sådana fall gäller det i större utsträckning att lita till personalens erfarenhet och kreativitet. De ansvariga kan efter en inledande grov inventering, detaljstudera enskilda system och byggnadsdelar för att identifiera vilket underlag som krävs för analys av energiprestanda. Exempel på inventeringsmallar finns i bilaga 6. För att inventeringen ska resultera i ett användbart underlag krävs att mallar och inventeringsmetoder är väl genomtänkta. Nyttan måste vägas mot de resurser som åtgår för att genomföra själva inventeringen. En allt för detaljerad inventering blir lätt ett tidsödande självändamål. Det omvända, det vill säga en alldeles för översiktlig inventering, ger å andra sidan ett ofullständigt resultat som måste kompletteras för att kunna användas. Kunskap om inomhusmiljöns kvalitet och andra omständigheter som försvårar eller begränsar handlingsfriheten i samband med planeringen av energieffektiviseringsåtgärder bör säkras i samband med denna fas. Mer om detta finns att läsa i kapitel 2. Grundläggande inventering Hyresgästernas verksamhet (kontor, boende, lager, försäljning osv.) Hyresgästernas driftstider Energistatistik 16 Erfarenheter från energisparåtgärder
Driftinställningar som temperaturbörvärden och drifttider för aktuella system Driftpersonalens synpunkter Hyresgästernas synpunkter Kända drift- och klimatproblem Uppbyggnad av installationstekniska system, huvudflöden Översiktliga uppgifter om vägg-, tak-, grund- och fönsterkonstruktioner Arbetssätt och rutiner hos driftorganisation Utökad inventering (förutom ovannämnda uppgifter) Installerade eleffekter (märkeffekt) för belysning, fläktar, pumpar, tvättoch torkutrusning med mera Projekterade flöden i värme-, ventilations- och kylsystem Byggnadstekniska uppgifter om vägg-, tak-, grund- och fönsterkonstruktioner Inventering av okontrollerade energiflöden och läckage, ofrivillig ventilation, köldbryggor etc Enkäter till hyresgäster avseende inomhusklimat och dylikt Mätning Som komplettering till inventeringen genomförs mätningar för att analysunderlaget ska ge en bättre bild av energianvändningen i byggnaden. Mätningarna syftar framför allt till att beskriva den aktuella driftsituationen i byggnaden, utifrån ett tekniskt perspektiv. De mätningar som är aktuella i normalfallet kan göras med egen personal och förhållandevis enkel mätutrustning. För mer ingående mätning, analys, långtidsmätningar etc. kan det vara lämpligt att överväga om specialistresurser ska anlitas. Behovet av mätningar varierar med byggnadens komplexitet. Mer komplexa byggnader fordrar fler mätningar. För mätningar gäller samma kriterium som för inventeringsarbetet dvs att hålla arbetet på en rimlig nivå. Det är viktigt att på förhand tänka igenom vilka mätvärden som är relevanta. En mall som ger ett bra stöd för mätarbetet kan underlätta så att inga viktiga mätningar glöms bort. I ett första skede kan det räcka med att göra enklare mätningar. Tanken är att mätningarna ska kunna genomföras relativt snabbt samtidigt som resultatet ska vara tillräckligt noggrant för att ge indikationer om sådant som kan behöva utredas vidare samt användas för att verifiera resultatet av vidtagna åtgärder. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 1 17
Grundläggande mätningar Drifttemperaturer i olika system (ventilation, värme, kyla, tappvatten) Rumstemperaturer hos brukare och andra utrymmen Utökade mätningar (förutom ovan) Drifteffekter för belysning, fläktar, pumpar och liknande Flöden och tryck i värme-, ventilations- och kylsystem Långtidsmätningar (loggning) av temperaturer, CO 2, elenergianvändning, värmeenergianvändning med mera Kompletterande mätningar för analys av kända drift- och klimatproblem. Resultatet När inventering och mätning är genomförd, sammanställs all data till ett analysunderlag. Detta underlag kan ges olika form. När underlaget ska lämnas vidare för ytterligare bearbetning är det nödvändigt att sammanställning sker i en rapportstruktur. Rapporten bör innehålla byggnadsinformation, energistatistik, redovisning av tidigare genomförda energibesparingsåtgärder med förväntade resultat, samt resultaten av nyss genomförda inventeringar och mätningar. Detta resultat, eller utfall, används som utgångspunkt i nästa process. 18 Erfarenheter från energisparåtgärder
Exempel behovsstyrd ventilation Teknikbeskrivning Ett av ventilationssystemets viktigaste uppgifter är att föra bort föroreningar och ersätta den bortförda luften med frisk luft, så att brukaren kan vistas i en sund miljö. Många inomhusmiljöer används oregelbundet, salar och rum står tomma under stora delar av dygnet och används intensivt av många människor under endast en kort tidsperiod varje dag. Många människor innebär att mycket föroreningar behöver ventileras bort, färre människor genererar mindre föroreningar. Att vid varje tillfälle ventilera ett sådant utrymme med rätt luftmängd är därför viktigt och kan många gånger vara svårt. Ventilationssystem kan delas in i kategorier där de antingen är utformade som CAV-system (Constant Air Volume) eller VAV-system (Variable Air Volume). I CAV-system är mängden ventilationsluft lika stor hela tiden, de energi besparande åtgärder som kan göras i ett sådant system är i huvudsak begränsade till att anpassa luftmängder och drifttider till den förväntade verksamheten. CAV-system är alltså inte dynamiska, luftflödet anpassas inte till behovet vid varje tillfälle. Det gör däremot VAV-systemen, tanken är att luftmängden ska möta de behov som finns vid varje tillfälle, systemen ersätter mycket luft när behovet är stort och mindre luft när behovet är litet. Detta medför god luftkvalitet och energieffektiv drift. VAV-system förutsätter att ventilationssystemet kan kompensera för driftförändringar ute i kanalsystemet. Detta uppnås i allmänhet med hjälp av varvtals reglerade fläktar som regleras med tryckgivare i kanalsystemet. Beskrivning Ventilationssystem ska vara anpassade för den verksamhet som betjänas av systemet. Men även om verksamhetens normala behov är tillgodosedda kan det finnas möjligheter till förbättring. Genom att installera aktiva komponenter som motoriserade spjäll eller aktiva don kan luftmängden regleras utifrån någon vald parameter. Exempel på sådana parametrar är CO 2 -halt, temperatur eller luftfuktighet. Den påverkande parametern kan även vara en yttre signal från något objekt som en närvarogivare, tryckknapp eller liknande. Man kan till exempel använda signal från en närvarodetektor för att höja ventilationsflödet. Det finns dock ett par faktorer som kan begränsa användningen av behovsanpassad ventilation. Man måste alltid ta hänsyn till gällande lagstiftning
om exempelvis arbetsmiljö och till krav enligt OVK. Dessutom är det viktigt att säkerställa byggnadens funktion. Det finns annars risk för att byggnaden tar skada till exempel på grund av fukt om ventilationsflödet blir för lågt. Nytta Genom att behovsstyra ventilationssystemen kan stora energimässiga besparingar göras. Förbättrat inomhusklimat är en annan viktig nyttoeffekt som kan uppnås genom att behovsanpassa ventilationsflödet. Mer information Inom ämnet energieffektiv ventilation finns relativt mycket material publicerat, demonstrationsprojekt har genomförts inom exempelvis BELOK-gruppen (www.belok.nu) Projektexempel Sigtuna kommun På Märsta gymnasium i Sigtuna kommun, nuvarande Kunskapens hus, upplevde personal och elever att inomhusklimatet var så dåligt att det medförde ohälsa. Utredningar visade att ventilationsflödet var lågt och att detta troligen medverkade till brukarnas problem. I samband med utredning av inomhusklimatet beslutades det att luftflödet måste ökas, från cirka 5 l/s och person till cirka 14 liter. Sedan tidigare fanns ett generellt beslut om att ventilations anläggningar inom skolan ska vara i drift dygnet runt. Höj- 20 Erfarenheter från energisparåtgärder
ningen av luftflödet i ventilationssystemet medförde en ökad förbrukning av både värme och el. Projektet För att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt upprätthålla en god energieffektivitet i driftsituationen utreddes alternativa lösningar. Att begränsa ventilationssystemets drifttider på nätter och helger var inte möjligt, beslutet att köra ventilationen dygnet runt året runt stod fast och gick inte att ändra. Arbetet fick istället inriktas på att göra driftläget så energi effektivt som möjligt, framförallt på tider utan verksamhet i lokalerna. Förvaltningen föreslog därför att alla ventilationssystem skulle förses med frekvensstyrning för att kunna köra systemen med lägre luftomsättning då lokalerna inte nyttjades. Åtgärderna genom fördes under år 2000, kostnaden uppgick till knappt 500 tkr. Resultat Byggnader med total area 18 000 kvm (BRA) omfattades av projektet. Utgångsläge: Värmeförbrukning 155 kwh/kvm, år. Elförbrukningen 117 kwh/kvm, år. Efter höjning av luftflöden: Värmeförbrukning 205 kwh/kvm, år. Elförbrukning 139 kwh/kvm, år. Efter installation av frekvensomformare: Värmeförbrukning 165 kwh/kvm, år. Elförbrukning 117 kwh/kvm, år. Ekonomisk besparing ca 600 000 kr/år. Värmebesparingen stod för 2/3 av den totala besparingen. Mer information För mer information, kontakta drifttekniker på fastighetsförvaltningen i Sigtuna kommun. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 1 21
Steg 2. Analysera energiprestanda Genom att analysera underlaget från föregående arbetsmoment blir det möjligt att identifiera brister och potential för att uppnå en mera energieffektiv drift. Arbetet omfattar beräkningar, datasammanställningar, jämförelser och analys. Jämför dig med andra! Det kanske bästa sättet att analysera ett förvaltningsobjekts energiprestanda är att göra jämförelser. Genom relevanta jämförelser går det även att identifiera brister i byggnadens energiprestanda som inte har uppmärksammats vid inventeringsarbetet. Jämförelserna kan vara av olika typ, exempelvis kan ett förvaltningsobjekts energiprestanda jämföras med sig själv över tiden, med andra förvaltningsobjekt, eller med branschnyckeltal. Jämförelse 1, mellan liknande objekt Om det förvaltade beståndet består av byggnader som liknar varandra, kan likformigheten utnyttjas för att göra jämförelser emellan dessa. Till exempel mellan bostadsområden som är homogent uppförda, i landets bostadsbestånd finns stora likformigheter att dra nytta av i detta sammanhang. För att jämförelserna ska bli rättvisande krävs förutom att objekten liknar varandra fysiskt också att de inrymmer likadana eller liknande verksamheter, skolor jämförs med skolor, bostäder med bostäder och så vidare. Många gånger vill man använda jämförelsetal som är specifika, de flesta tillämpningar har någon typ av area i nämnaren. Det kan vara boarea (BOA), lokalarea (LOA), uppvärmd area eller annan areaklass som finns att tillgå via fastighetsdatabas och andra systemstöd. Vi ger i denna skrift ingen rekom- 22 Erfarenheter från energisparåtgärder
mendation om vilket areabegrepp man ska använda utan nöjer oss med att konstatera att det är viktigt att vara konsekvent. Se även figurerna nedan. Jämför mellan liknande objekt: Förbrukning av värme, el, kyla, vatten Driftinställningar:; börvärden, drifttider Antal felanmälningar eller andra indikatorer på nöjd kund I figurerna nedan jämförs nyckeltal för el- och värmeanvändningen på ett antal sjukhus. Stora prickar i diagrammet representerar stora sjukhus och mindre prickar mindre sjukhus. X-axeln representerar elförbrukning/elkostnad och y-axeln värmeförbrukning/värmekostnad. Ett sjukhus som återfinns högst upp till höger i diagrammet ligger alltså högt avseende både el och värme, en placering långt ner till vänster visar att sjukhusets nyckeltal för el och värme är låga. Vänster: Exempel på jämförande el- och värmestatistik kwh/kvm. Källa: Västfastigheter Höger: Exempel på jämförande el- och värmekostnader. Källa: Västfastigheter Jämförelse 2, med sig själv En andra typ av jämförelse är att jämföra det studerade objektet med sig själv över tiden. Denna typ är mycket vanligt förekommande i fastighetsförvaltande verksamhet och är ett enkelt sätt att fastställa om förbrukningstrenden pekar uppåt eller nedåt. Att redovisa energianvändningen 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 2 23
över tiden är ofta ett relativt enkelt förfarande. Samtliga på marknaden förekommande energiuppföljningssystem stödjer denna typ av rapport. Se även figur nedan. Figur: Exempel på månadsvis energistatistik, fiktivt Jämförelse 3, med omvärlden En tredje typ av jämförelse som är intressant är jämförelse med olika nyckeltal. Den studerade byggnaden jämförs då med statistiska referensvärden, till exempel branschnyckeltal eller riktvärden, se figur nedan. De referensmaterial som finns tillgängliga på marknaden är förhållandevis grova och rådet är därför att använda sådant statistiskt underlag med en nypa salt. Figur: Exempel energistatistikjämförelse omvärldsnyckeltal, fiktivt Sammantaget syftar de olika jämförelserna till att hitta outnyttjad potential i byggnadens energiprestanda. Det kan till exempel visa sig att byggnaden använder mer värmeenergi än andra jämförbara byggnader. Den outnyttjade potentialen består då i den (för) höga värmeförbrukningen. I vissa fall kan analysen visa att det endast finns förbättringsmöjligheter i mycket begränsad omfattning, det är då lämpligt att prioritera arbetet med energieffektivisering i andra byggnader, där potentialen är större. 24 Erfarenheter från energisparåtgärder
Jämförelse 4, jämförelse med beräknade värden Ytterligare ett sätt att analysera byggnaders energiprestanda är att jämföra uppmätt energistatistik med en uppsättning teoretiskt beräknade värden. En jämförelse mot ett beräknat riktvärde har en pedagogisk styrka, då den sker med vad som teoretiskt är rimligt att uppnå. Den kritik som kan framföras mot modellen med teoretiska riktvärden är att viljan till kontinuerlig förbättring kan avta om man kommer nära eller under dessa riktvärden. På marknaden finns flera beräkningsmodeller för bedömning av rimlig energianvändning eller energibehov. Vissa av dessa är relativt grova medan andra är väldigt flexibla och kraftfulla. Det är mycket troligt att vi inom de närmaste åren kommer att få se en omfattande utveckling och standardisering av metoder och verktyg för att bedöma byggnaders teoretiska energibehov, eller med andra ord börvärdet för byggnaders energiprestanda. Utvecklingen drivs för närvarande kraftigt framåt genom lagstiftning och harmonisering av regelverk inom den Europeiska Unionen, se även bilaga 3. Miljöprestanda De exempel som redovisats avser jämförelser av energiprestanda. Ett annat viktigt mått när det gäller energifrågor är hur miljöprestandan ser ut för enstaka byggnader eller för hela beståndet. Vissa energislag anses utgöra en större miljöbelastning än andra. Miljöbelastningen mäts idag främst utifrån utsläpp i atmosfären i samband med energianvändningen samt de restprodukter som bildas i samband med energiomvandlingar. Miljöprestanda uppskattas genom analys av vilka energislag som används för tillförsel av energi, samt vilka mängder av respektive energislag som används för framställning av olika typer av nyttigheter, som till exempel värme eller drivkraft. Miljöbelastningen från byggnader och byggnadsrelaterad verksamhet är en komplex och sammansatt fråga som till stora delar hör samman med energianvändningen i driftsammanhang. För att behandla frågan på ett rättvisande sätt krävs dock en omfattande analys och djupgående beskrivning, vilket olyckligtvis inte ryms inom denna skrift. Resultatet Arbetet med att analysera energiprestanda resulterar i en avvikelselista, primärt avvikelser som anses angelägna att åtgärda. Listan eller rapporten består av ett antal fokusområden att undersöka och arbeta vidare med. Exempel på poster i en sådan rapport kan vara för hög värmeanvändning sommartid i byggnad 012. Avvikelselistan utgör ett underlag för fortsatt arbete i efterföljande delprocesser. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 2 25
Exempel Analysera energiprestanda Specialfastigheter, Täbyanstalten Specialfastigheter äger och förvaltar fastigheter som är byggda för speciella ändamål, till exempel kriminal vårds anstalter. Specialfastigheter har sedan lång tid tillbaka arbetat aktivt och målinriktat för att minska sina energikostnader. Man arbetar både med traditionella energieffektiviserings åtgärder och okonventio nella tekniklösningar som kan reducera behovet av köpt energi. För Täbyanstalten utanför Stockholm ville man prova att genom ett teknikbyte reducera andelen köpt energi och därigenom minska kostnaden för uppvärmning och komfortkylning. Anstalten har en yta på 4 000 kvm och värmdes tidigare med en elpanna, en lösning som ansågs vara för dyr. Projektexempel Mer solvärme till kunderna Konceptet som har provats för Täbyanstalten innebär i korthet att berggrunden, 100 200 m under ytan, används som en energibank där insättningen sker under sommaren när värmeenergi finns i stora överskott och uttaget görs vid perioder av underskott, dvs. vintertid. Insättningen utgörs av värmeenergi som kondensorvärme, solvärme samt överskottsvärme från fastigheten. Dessutom ger installationen möjlighet till både frikyla och produktion av kyla när temperaturen är för hög i energilagret. Mycket förenklat är hjärtat i systemet en välkänd och etablerad värmepumpsteknik som kombineras med tillvaratagande av energi direkt i den omgivning där användning sedan sker. Vid stora energi överskott, främst under sommarhalvåret, pumpas överskottet ned och lagras i berget för 26 Erfarenheter från energisparåtgärder
att sedan utnyttjas som ett extra energitillskott vid behov, dvs. under vinterhalvåret. Denna återladdning kompletterar den naturligt förekommande värmen i berget. Resultat Projektet färdigställdes under senhösten 2004 och projektutvärdering har ännu inte kunnat göras på grund av den korta tid anläggningen varit i drift. Innan projektet hade Täbyanstalten en värme energi användning på 500 MWh/år. Projekteringsförutsättningar och preliminära bedömningar visar att anstalten kommer att ha ett energibehov för uppvärmning på 130 MWh/år när systemet är i full drift. Den bedömda besparingen med dagens energipriser värderas till 300 000 kr/år. Mer information Specialfastigheter region Öst, www.specialfastigheter.se Närvärmeverket AB www.narvarmeverket.se 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 2 27
Steg 3. Identifiera åtgärder Arbetsmomentet identifiering av åtgärder tenderar att bli det första som får uppmärksamhet i samband med energieffektiviseringsarbete. Anledningen till denna utbredda tendens kan vi bara spekulera i. Kanske beror den på att leverantörer gärna vill se till sina egenintressen, på att fastighetsorganisationer vill förenkla vardagen genom att slippa förarbetet eller på en upplevd tidsbrist. Oavsett orsak finns ett stort intresse för att hitta lösningar på problem och brister. Arbetet med att identifiera åtgärder kan likställas med en form av problemlösande och upplevs därför som stimulerande och intressant. Inom processen identifiera åtgärder finns mängder av marknadsaktörer som konsulter, entreprenörer och leverantörer. Varje marknadsaktör har sin syn på vad som ska göras för att åtgärda en identifierad avvikelse. Gemensamt för deras syn på åtgärderna är, av förståeliga skäl, att de egna alternativen förordas. En leverantör av värmepumpar kommer givetvis alltid att förespråka värmepumpsalternativet. Utöver marknadsaktörerna finns andra intressenter som också har synpunkter på vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra och som bör premieras. Bland dessa märks hyresgäster, myndigheter och interna experter. De faktorer som kan påverka dessa intressenters syn på vilka åtgärder som ska förordas är mer komplexa och kan handla om personliga erfarenheter, politiska preferenser eller influenser från andra intressenter via opinionsbildning och marknadsföring. 28 Erfarenheter från energisparåtgärder
En medvetenhet om att dessa aktörer och intressenter existerar och vetskap om hur de agerar är ett första steg mot att kunna föreslå energieffektiviseringsåtgärder på ett objektivt sätt. Vid identifieringen av åtgärder kommer nämligen ansvariga personer att få mängder av synpunkter på och information om vilka åtgärder som kan respektive ska genomföras. Även i denna skrift ägnar vi en hel del utrymme (se kap X fd Bilaga 1 Energitjänster) åt att föreslå lämpliga åtgärder. Den stora utmaningen med att identifiera lämpliga åtgärder består i att gallra bland informationen, sortera ut det som är relevant samt dra slutsatser av materialet. Arbetet med identifiering av lämpliga energibesparande åtgärder kan liknas vid det arbete som en läkare utför när denne ställer diagnos och ordinerar behandlingsalternativ. En läkare utgår ifrån en samling symptom (motsvarar identifierade avvikelser) och ställer en diagnos. Utifrån sin yrkeserfarenhet och kunskap rekommenderar han lämpliga behandlingsalternativ (åtgärdslista). Läkaren påverkas av läkemedelsförsäljare, nya forskningsrön, patienternas förkunskaper och så vidare. Under påverkan av samtliga dessa faktorer måste läkaren ställa en diagnos och ordinera den behandling som bedöms vara bäst. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 3 29
Fiktivt exempel En byggnad bedöms ha för hög värmeanvändning under vintersäsongen. En möjlig åtgärd (och den åtgärd som rörentreprenören kommer att förorda) är att justera in värmesystemet för att sedan kunna sänka framledningstemperaturen i radiatorsystemet. En alternativ åtgärd (som byggentreprenören förordar) är att förbättra byggnadens klimatskal, kanske byta fönster eller tilläggsisolera. Ytterligare förslag kommer från styr- och över vaknings entreprenören, som dömer ut dent befintliga SÖinstallationen som för gammal; den måste bytas ut. Dessutom finns det i huset en engagerad hyresgäst vars kusin säljer pellets pannor. Antalet åtgärdsförslag kan redovisas i oändlighet. Mitt i denna storm av åtgärdsförslag ska fastighetsägaren bestämma sig för vilka åtgärder han vill satsa sina begränsade resurser på och utreda vidare. Jobba med detaljerna men glöm inte att se helheten! Att arbeta med att avhjälpa en specifik identifierad avvikelse kan medföra suboptimering om arbetet inte görs på ett medvetet sätt och med ett samlat grepp. Byggnader ska alltid ses som system där de olika delarna är intimt kopplade till varandra. Det är därför viktigt att se till hela byggnaden inklusive brukare när lämpliga åtgärder ska identifieras. Resultatet Under processen tas ett antal identifierade åtgärder fram utifrån de behov eller avvikelser som finns. Åtgärdslistan utgör ett underlag som sedan i kommande process förfinas och bearbetas ytterligare till ett komplett beslutsunderlag. 30 Erfarenheter från energisparåtgärder
Steg 4. Utreda åtgärder inklusive kalkylmetoder En högst väsentlig del av energieffektiviseringsprocessen är utredning av de åtgärder som kan vara aktuella att genomföra i syfte att uppnå en mer energieffektiv fastighetsdrift. En väl genomarbetad utredning utgör grunden för ett lyckat projektresultat. I utredningsskedet konkretiseras de tankar och idéer som formats under processen fram till dess att åtgärdslistan presenterats. Utredningsarbetet syftar till att producera ett fullständigt beslutsunderlag för ledningsfunktionen att ta ställning till. Detta innebär att flera olika aspekter och följder av den föreslagna åtgärden ska utredas 6. (Inom Västerås stad använder man en egenutvecklad modell för energibalansberäkning, dels för att räkna ut den teoretiska energianvändningen för en byggnad, och dels för att räkna ut effekter och kostnader för olika sparåtgärder och sammanställa detta till ett komplett beslutsunderlag.) De kanske mest självklara aspekterna är kostnader och bedömda besparingar. Dessa självklara aspekter utgör samtidigt de kanske svåraste och mest diskuterade delarna i beslutsunderlaget. Kostnader och besparingar är de faktorer som sannolikt kommer att granskas hårdast vid beslutstillfället och efter åtgärdens genomförande och eftersom dessa delar är så omdebatterade i energieffektiviseringssammanhang har de i denna skrift beretts extra stort utrymme, se även avsnitt 1.9.4 och bilaga 2. Rekommenderade steg i samband med utredningen av åtgärder: Beskriv den föreslagna åtgärden tekniskt 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 4 31
Beskriv konsekvenser relaterade till föreslagen åtgärd Bedöm risker relaterade till föreslagen åtgärd Beräkna kostnader till följd av åtgärd Bedöm besparingar och vinster som följd av åtgärd Nedan behandlas de faktabeskrivningar och bedömningar som bör ingå i beslutsunderlaget tillsammans med de ekonomiska bedömningarna: Beskrivning av åtgärden För att beslutsunderlaget ska hålla ihop behövs naturligtvis en beskrivning av hur den föreslagna åtgärden är tänkt att fungera. Beskrivningen ska framför allt omfatta en redogörelse för den tekniska lösning som föreslås. Om åtgärden inte är av teknisk natur (exempelvis en informations- eller organisationsinsats) bör istället det tänkta genomförandet av åtgärden beskrivas. Den valda eller föreslagna åtgärden måste alltså motiveras eller alternativa möjligheter presenteras. Beskrivningen ska vara så heltäckande som möjligt inom givna resursramar, men samtidigt är det viktigt att redovisningen hålls på en nivå som är anpassad till mottagaren. Beskriv eventuella organisatoriska konsekvenser Energibesparande åtgärder får i många fall även andra konsekvenser än de primära och förhoppningsvis önskade konsekvenserna. Viktigast att ta hänsyn till vid beslutstillfället är hur den föreslagna åtgärden påverkar personal och arbetssätt under förvaltningsskedet. Många tekniska åtgärder får nämligen mer eller mindre omfattande organisatoriska konsekvenser, vilka tar sig olika uttryck. Tekniken som föreslås i ett projekt kanske förutsätter en viss kompetens hos förvaltningspersonalen. I så fall är en förutsättning för åtgärden att organisationen på något sätt tillförs den nödvändiga kompetensen. Andra personal- och organisationsrelaterade konsekvenser som energibesparande åtgärder kan få är exempelvis ökade drift- och underhållsbehov. Åtgärden som föreslås kan helt enkelt innebära att det krävs fler arbetstimmar för att upprätthålla en god funktion och driftsäkerhet hos objektet. Om man ersätter en oljeeldningsanläggning med en pelletsanläggning kan exempelvis behovet av underhåll och tillsyn öka. Samverkan med planerat underhåll och hyresgästanpassningar I samband med att energieffektiviseringsåtgärder utreds måste hänsyn tas till andra aktiviteter som pågår eller är planerade. Hyresgästanpassningar, kontraktstider och planerat underhåll för det aktuella objektet är exempel på aktiviteter som kan vara bra att samordna med större energieffektivise- 32 Erfarenheter från energisparåtgärder
rande åtgärder. På så sätt minskas totalkostnader för arbeten och störningen för hyresgästerna. Kom därför ihåg att, så långt det är praktiskt möjligt, samordna energieffektiviserande åtgärder med övriga förändringsåtgärder inom samma objekt. Miljökonsekvenser Som nämnts i tidigare avsnitt kan energieffektiviseringsarbetet initieras av olika orsaker och bedrivas utifrån ett flertal olika perspektiv. Det kan vara ur ett ekonomiskt perspektiv, då lägre energianvändning medför högre driftnetto. Energieffektivisering kan också, parallellt med det ekonomiska perspektivet, bedrivas ur ett miljöperspektiv. Fastighetsbranschen står tillsammans med tillverkningsindustrin för majoriteten av landets slutliga energianvändning. Inom dessa sektorer intensifieras ständigt arbetet med att ställa om till en mera resurseffektiv och långsiktigt hållbar energianvändning. Inom fastighetsbranschen i Sverige har energieffektiviseringsarbete med miljöprägel de senaste åren varit fokuserat på att minska det miljöfarliga utsläppet från förbränningen och omvandlingen av olika energislag. Genom att minska mängden använd (eller köpt) energi i kombination med införande av nya energislag har goda miljöeffekter kunnat uppnås. Exempel på sådana projekt där flera goda effekter kan uppnås, är ersättning av oljepannor med pannor som använder andra energislag såsom biobränsle, eller uppvärmning via fjärrvärme. Den totala mängden använd energi kan minska med hjälp av moderna metoder och teknik som möjliggör lägre förluster i samband med omvandlingar. Dessutom blir miljökonsekvenserna mindre omfattande eftersom utsläppen av koldioxid, kväveföreningar och andra gaser minskar i och med valet av alternativa energislag. Bedöm risker Förändringsprojekt är alltid förknippade med ett visst inslag av risk och olika problem kan uppstå under arbetets gång. Som beställare kan man få uppleva att kostnaderna blir högre än kalkylerat, tekniken kan visa sig olämplig och driftproblem kan uppstå. Listan med potentiella risker kan göras lång. I samband med att åtgärder utreds och beslutsunderlag arbetas fram gäller det att undersöka vilka risker som kan identifieras, hur följder av dessa risker ska kvantifieras och slutligen hur de allvarligaste riskerna ska elimineras. Om projektet är av omfattande karaktär med en stor investeringsvolym bör en ordentlig riskanalys göras. Om projektet däremot är av mindre omfattning kan en enklare form av riskanalys vara tillräcklig. Nedan listas några riskkategorier som kan vara aktuella i ett energieffektiviseringsprojekt. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 4 33
Ekonomisk risk Den kanske mest uppenbara och för många den absolut viktigaste risken som kan identifieras för ett vinstdrivande projekt är den ekonomiska risken. I detta sammanhang inkluderas endast den direkta ekonomiska risken som i huvudsak består av risken för att kostnaderna blir högre än förväntat och/eller att intäkterna (eller besparingarna) blir lägre än förväntat. Den ekonomiska risken måste tas på stort allvar och en noggrann investeringskalkyl med kostnader och besparingar ordentligt utredda är det mest effektiva sättet att förutse och minimera de ekonomiska riskerna. Tekniska risker Projekt med tekniska system är alltid förknippade med vissa risker. Oavsett vad leverantörer och tillverkare hävdar så vet vi, erfarenhetsmässigt, att teknik inte kan sägas vara hundraprocentigt tillförlitlig, speciellt inte när den måste användas! Delar och system kan vara bristfälliga och/eller helt enkelt olämpliga i planerade sammanhang av olika skäl. Fel kan uppstå i hela kedjan, från dimensionering och materialval till lagring, leverans, montering, driftsättning och användning. Förvaltningsmässiga risker Under förvaltningsskedet kan ett flertal olika problem uppstå: leverantörer kan gå i konkurs, tekniken kan förändras, interna och externa nyckelpersoner kan försvinna och så vidare. Även tillgångs- och prisutvecklingen för det valda energislaget kan utgöra förvaltningsmässiga risker. En teknisk lösning som förutsätter en viss form av energi, exempelvis pellets, fjärrkyla eller fjärrvärme kan begränsa handlingsfriheten. Omvärldsrisker Mer diffusa är de risker som härrör från vår omvärld. Politiska beslut, marknadsmässiga förändringar, lagar och förordningar kan innebära att gjorda investeringar inte får den effekt som kalkylerna visade. Att identifiera och bedöma risker kan vara oerhört svårt men om det görs som en del av utrednings- och beslutsprocessen, ökas medvetenheten och beredskapen inför eventuella oönskade händelser, vilket är ett stort steg i rätt riktning. I ett längre perspektiv är det bästa sättet att undvika och hantera risker i projekt att skaffa kunskap genom andras erfarenheter, studera referensprojekt och inte minst, dela med sig av egna erfarenheter till andra. 34 Erfarenheter från energisparåtgärder
Exempel frikyla Teknikbeskrivning Behovet av komfortkylning av våra lokaler har ökat kraftigt de senaste två decennierna. Det ökade behovet beror till stor del på att de interna värme lasterna på våra kontor har ökat. Fler kontorsmaskiner som datorer, kopiatorer och annan kringutrustning medför ökat behov av klimatkyla. Ett sätt att till godose detta behov är att utnyttja grund vattnet för kylning. Grundvattnet har nämligen den goda egen skapen att det håller relativt jämn temperatur, som tum regel kan man säga att grundvattentemp eraturen på 20 meters djup är lika med års medel temperaturen på orten. Det betyder 9 10 C i södra Sverige och 2 3 C i norra Sverige. Grundvattnets temperatur är även beroende av från vilket djup man tar upp vattnet, temperaturökningen är cirka 3 C/100 m. Vattnets kvalitet skiftar beroende på vilken typ av berggrund som akvifären finns i, om vattnet är mycket järnhaltigt kan man till exempel få problem med avlagringar i rörsystem och värmeväxlare. Systemet bygger på att grundvatten pumpas upp ur en akvifär (berglager som är grund vatten förande) för att nyttjas till kylning på olika sätt. Om återbildningen av grundvatten till akvifären är liten måste man återföra grundvattnet. Det kan göras via en annan brunn eller en så kallad ytvatten recipient (bäck, sjö eller infil t rations bädd). Det är dock viktigt att återföra vattnet till samma grundvattennivå som upptaget skett ifrån. Om återledning sker via en annan brunn erhålls ett system som kan användas vid värmebehov. Akvifären används alltså som ett värmelager där värmeuttag sker under vintern och då laddas med kyla. Under sommaren sker upptag av kyla och värme laddas då för kommande säsong. Det är till och med möjligt att reversera driften under dygnet om kyla behövs på dagen och värme på natten. Värme kan utvinnas ur grundvattnet både direkt och med värmepumpsteknik. Exempel på direkt värmning är förvärmning av ventilationsluft, det är då viktigt att beakta frysrisken i systemet. Nytta Metoden att kyla med hjälp av grundvatten är förutom att den är energioch kostnadseffektiv även mycket miljövänlig. Systemets miljö påverkan begränsas till användningen av elenergi för drift av cirkulationspumpar- 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 4 35
na. I de enklaste systemlösningarna finns ingen värmepump som kräver tillskottsel eller köldmediekrets. Grund vatten kylning är ett system som i likhet med sol värme system i stort sett endast har kapital kostnader, när anläggningen är avskriven blir energin mycket billig. Mer information www.svep.se, Svenska Värmepumpsföreningen www.geotec.se, Svenska brunnsborrares branschorganisation www.avanti-system.se, Svenska avantiborrare. Brunnsborrarhandboken Avanti System Geovärme/geokyla Norrbottens energikontor Så gjorde Fortifikationsverket i Revingehed På Försvarets område i Revingehed ville fastighetsägaren förse verksamhets lokalerna med klimatkyla. Tack vare lokala initiativ och intresse för miljövänliga lösningar satsade man på ett okonventionellt och energieffektivt system som ger fastighets ägaren möjlighet att med god driftsekonomi och minimal miljöbelastning leverera kyla till sina hyresgäster. Projektet Projektet inleddes med geologiska undersökningar och vattenprover, dessa visade att förutsättningar för ett grundvattenkylt system fanns på platsen. Systemuppbyggnaden är mycket enkel och innehåller få komponenter. Genom att pumpa upp grundvatten och växla över kylan från grundvattnet till husens sekundärsystem kan man leda ut vatten i sekundärsystemet som håller en temperatur på 11 12 C. Sekundärsystemet betjänar kylbafflar och kylbatterier. Det uppvärmda grundvattnet (cirka 13 C) förs tillbaka till akvifären via ett annat borrhål, en så kallad infiltrationsbrunn, som är placerad 250 meter från uttagsbrunnen. I nästa etapp planerar man dessutom att använda borrhålen för att värma byggnaderna. Detta genom att man vintertid använder energin i grundvattnet för värmepumpsdrift. Det borrhål som sommartid används som uttagsbrunn blir på vintern infiltrationsbrunn. På detta sätt kan man utnyttja att grundvattnet rör sig relativt långsamt och man kan alltså lagra energi i marken och grundvattnet. Under sommaren lagras överskottsvärmen från inomhusluften i byggnaderna och kan sedan användas för att värma upp dessa under vintern. 36 Erfarenheter från energisparåtgärder
Resultat I Revingehed kyler man idag 8 byggnader, totalt 5 500 kvm kyld yta. Lokalerna används som kontor, lektionssalar och datacentral. Till detta krävs ett grundvatten flöde på 8 l/s, hela systemet är dock dimensionerat för ett flöde på 20 l/s så det finns möjlighet att öka kylkapaciteten. Byggnaderna i Revingehed har ett kylbehov på 500 kw kyleffekt. Med frikylsystemet behöver man endast köpa energi till drift av cirkulationspumpar, total effekt 14 kw. Besparingen jämfört med ett traditionellt system är alltså stor. Investeringen i system uppbyggnaden uppgår till 2,6 miljoner kronor och då ingår borror, värmeväxlare och kulvertsystem. Mer information Mer information om projektet kan man få av driftchef på Fortifikationsverket Revingehed. Kalkylmetoder Som tidigare nämnts brukar ekonomiska förutsättningar för och följder av effektiviseringsåtgärder väga tungt inför beslut om genomförande, och därför behövs metoder för uppskattning och beskrivning av ekonomiska konsekvenser av sådana åtgärder. Dessutom behövs metoder för att relatera dessa parametrar till varandra. Utifrån en grundläggande förståelse för uppbyggnaden av aktuella kalkylmetoder går det att argumentera för och emot olika åtgärder inför en beslutssituation. Investeringskalkyler är alltid baserade på antaganden om framtida utveckling och mer eller mindre underbyggda antaganden om investeringskostnader. De osäkra parametrarna är till exempel faktiska energibesparingar, prishöjningar, brukstider med mera. Genom rimliga antaganden om sådana parametrar kan kalkylerna utgöra ett värdefullt beslutsunderlag, trots att de aldrig kan anses vara exakta. I detta kapitel beskrivs ett par olika metoder för kalkylering som kan användas i samband med utvärderingen av olika typer av energibesparande åtgärder. Varje metod har sin styrka och svaghet och ingen av metoderna gör anspråk på att vara den helt korrekta för alla tillämpningar. Avsnittet kompletteras av bilaga 2 som innehåller praktiska exempel på hur två olika kalkylmetoder kan användas för utvärdering av olika investeringsalternativ. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 4 37
Payoff-metoden Den enklaste metoden för ekonomisk bedömning av ett projekt är en payoff-kalkyl. Med hjälp av payoff-kalkyler blir det möjligt att studera hur lång tid det tar innan bedömda besparingar (årligt inbetalningsöverskott) överstiger grundinvesteringen för en åtgärd. Metoden är mycket populärden har många fördelar och anses vara enkel att använda och förstå. Återbetalningsstid = Grundinvestering / Årligt inbetalningsöverskott Ju kortare återbetalningstid desto bättre investering Payoff-metoden rekommenderas framförallt i en gallringsprocess för att få fram de mest intressanta investeringsalternativen. Metoden anses av många vara alltför grov för fullständiga investeringsbedömningar, den tar inte hänsyn till hur lönsam en investering är utan visar endast hur lång tid det tar innan investeringen är återbetald. Modellen tar i sin enklaste form inte heller hänsyn till kalkylränta, energiprisökningar eller reinvesteringar under kalkylperioden. Den enkla formen är dock trots allt detta mycket värdefull i många sammanhang. LCC-kalkyl I energisammanhang talas det allt oftare om LCC-kalkyler (LCC-Life Cycle Cost). LCC-kalkyler används för att utvärdera implementering av energikrävande utrustning med tydligt fokus på vilken totalkostnad olika investeringsalternativ medför. I fastighetsrelaterade tillämpningar med långa tekniska livslängder i kombination med energiintensiva driftförhållanden är driftkostnaderna mycket viktiga för en god totalekonomi under produktens tekniska livslängd. Det är några av de faktorer som gjort LCCkalkylen populär i fastighetsbranschen. En LCC-kalkyl bygger på att en åtgärds kostnader under hela dess livslängd värderas. I den totala kostnaden ingår alltså, förutom grundinvesteringen, även de kostnader som är förknippade med driften. LCC-kostnaden brukar definieras som: LCC Total = Grundinvestering + LCC Energi + LCC Underhåll + Miljöbelastningskostnad - Restvärde 38 Erfarenheter från energisparåtgärder
Grundinvestering Grundinvestering är en post som omfattar alla kostnader som uppkommer i investeringsskedet såsom materialinköp, installationskostnader eller liknande kostnader som är förknippade med en åtgärds genomförande. LCC ENERGI Hela den energikostnad som en åtgärd medför kallas LCC Energi. Energikostnaden beräknas genom nuvärdesberäkning och kan om så önskas justeras med avseende på energiprisökningar. All köpt energi och media under brukstiden ska inkluderas, alltså el, värme, vatten, gas, kyla och så vidare. LCC UNDERHÅLL Det kalkylbidrag som underhållskostnaden kommer att medföra för studerad åtgärd kallas LCC Underhåll Miljöbelastning Restvärde Om man i sin kalkylmodell vill använda miljöbelastning som en ingående parameter kan den inkluderas i kalkylen. Den totala livscykelkostnaden reduceras med det restvärde som installationen bedöms ha efter den studerade kalkylperioden, restvärdet kan vara noll eller till och med negativt. Notera att det inte är säkert att alla delar i LCC Total går att beräkna eller är relevanta. Kalkylen måste dock innehålla posterna Grundinvestering och LCC Energi för att betraktas som en LCC-kalkyl. LCC-kalkyler kan som nämnts ovan användas som ett utvärderingskriterium i samband med en upphandling av energikrävande utrustning. Vid framtagning av värderingssumman används ibland ett viktningsförfarande enligt nedan. Värderingssumma = Anbudssumma + Livscykelenergikostnaden (LCC E ) Ofta väljs dock viktningsfaktorn = 1. Riktlinjer för LCC-kalkyler Vid LCC-kalkylering är det viktigt att fundera över vilken kalkylperiod och kalkylränta som är lämplig att använda då valet får stor påverkan på 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 4 39
kalkylresultatet. På frågan hur man väljer kalkylperiod och kalkylränta går det tyvärr inte att hitta några bra och enkla svar vilka kan gälla som generella riktlinjer. Val av kalkylperiod En viktig och många gånger svår parameter att värdera är längden på kalkylperioden för investeringar. En lång kalkylperiod innebär att investeringen kan betalas av under många år och därmed blir den årliga kapitalkostnaden mindre än om den valda kalkylperioden är kort. Men kalkylperioden kan inte heller vara för lång. Om investeringen har en livslängd som är kortare än kalkylperioden måste man fortsätta avbetalningarna även efter det att investeringen har tjänat ut. Som huvudregel används ofta den så kallade brukstiden som kalkylperiod. Brukstiden kan sägas vara den tidsperiod som investeringen bedöms vara i bruk och påverkas av investeringens tekniska och ekonomiska livslängd. Om den berörda processens livslängd är väsentligt kortare än den tekniska livslängden är det lämpligt att använda en kortare kalkylperiod. Det kan till exempel vara aktuellt vid hyresgästanpassningar eller ombyggnationer som kan antas ha en begränsad livslängd. För de investeringar som behandlas i denna skrift kan värdena i tabellen nedan användas som riktlinjer. Värdena ska endast ses som vägledande och om det finns interna rekommendationer för brukstider och tekniska livslängder bör sådana beaktas i första hand. Klimatskärm Klimatskärm, renovering Belysning och ljussystem Krafttransformatorer Kylsystem Luftbehandlingssystem Motorer och frekvensomriktare Pumpsystem Storköksutrustning Tryckluftssystem 50 år 30 år 20 år 30 år 20 år 20 år 10 år 25 år 15 år 20 år Källa: Isolerguiden 04.0, bilaga E, Swedisol 2004, A Nilsson, Bengt Dahlgren AB och Kalkylera med LCC energi, Industrilitteratur 2001. Val av kalkylränta Värdet av en in- eller utbetalning är inte enbart beroende av hur stor den är. Även när betalningen sker är av betydelse. Värdet av en in- eller utbetalning blir lägre ju längre fram i tiden den inträffar. En framtida inbetalning (t ex en framtida energibesparing) anses ha ett lägre värde än om sam- 40 Erfarenheter från energisparåtgärder
ma inbetalning skulle ske idag. Förklaringen till detta synsätt kan exemplifieras med att en insättning av kapital som sker idag ger ränta på kapitalet i framtiden. Om insättningen istället sker i framtiden går man miste om ränteförtjänsten och därför anses en framtida inbetalning vara mindre värd ju längre fram i tiden den inträffar. Samband mellan avkastning på alternativa placeringar (t ex bankränta), inflation och kapitalägarnas avkastningskrav påverkar hur kalkylräntan sätts. En följd av detta är att man inte kan ge generella rekommendationer när det gäller val av kalkylränta. Kalkylera med LCC energi I Sverige har man sedan 1990-talet haft skriften ENEU 94 med efterföljare som utgångspunkt för LCC-kalkyler för energikrävande utrustning. På senare år har ENEU-skriften uppdaterats och finns nu som ett internetbaserat kalkylverktyg kallat Kalkylera med LCC energi. Verktyget är framtaget av Teknikföretagen i samarbete med Energimyndigheten. Det svenska LCCkonceptet har vunnit erkännande inom EU och ytterligare utveckling av verktyget pågår nu även internationellt. Beslutspunkt Med en genomtänkt utredning som underlag beslutas om lämpliga åtgärder och planeras för genomförande. Förutom beslutet att avvakta en implementering av föreslagna åtgärder, är det teoretiskt möjligt att välja ett av nedanstående alternativ för respektive utredd åtgärd: En uppgradering av förvaltningsobjektet En driftoptimering av befintligt förvaltningsobjekt Ytterligare utredning av föreslagen åtgärd eller alternativa åtgärder Om utredningen visar att de befintliga systemen inte används på ett optimalt sätt samtidigt som förvaltningsobjektet för övrigt är i ett allmänt gott skick, är det naturligt att först ta till vara den outnyttjade potentialen i objektet genom driftoptimering eller bristeliminering. Sådana åtgärder är ofta kostnadseffektiva då de kan genomföras med enkla medel. Visar utredningen på tillräckliga skäl för att uppgradera förvaltningsobjektet för att förbättra förutsättningarna för en energieffektivare drift, kan valet istället falla på bygg- och/eller installationstekniska förändringsåtgärder. Exempel på en uppgradering är framför allt när en ny funktion eller egenskap tillförs objektet. Det kan till exempel handla om installation av ny värmeåtervinning, tätning av byggnadsskalet eller uppgradering av styroch övervakningsinstallationen. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 4 41
Vid varje beslutstillfälle finns även möjligheten att den föreslagna åtgärden förkastas eller anses vara otillräckligt utredd. Detta beslut medför att utredningen fördjupas eller arkiveras för framtida behov. Det går naturligtvis också att kombinera olika typer av åtgärder, till exempel injustering av värmesystem och tilläggsisolering av taket. Sammanfattningsvis kan sägas att de åtgärder som beslutats om ska vara de rätta och utföras i rätt ordning. Utförandet ska dessutom ske med rätt kvalitet, vilket ska säkerställas i nästa process. Exempel Prognosstyrning Teknikbeskrivning Alla vet att vädrets makter påverkar energibehovet i våra byggnader. Den största delen av en byggnads värmeförbrukning går till att tillhandahålla ett klimat i våra vistelsezoner inomhus som skiljer sig från klimatet utomhus och ju större skillnaden är, desto mera energi behövs för att kompensera för den. De flesta av dagens styrsystem använder sig av utomhustemperaturen för att styra temperaturer i värmesystemen. Men det är som bekant inte bara utomhustemperaturen som påverkar byggnadernas behov av värme (eller kyla). Även andra faktorer som solinstrålning, vindhastighet och vindriktning påverkar, likaså byggnadens utformning och placering, omfattningen av glasade ytor, klimatskalets täthet m m. Vissa av dessa faktorer är statiska (såsom byggnadens placering) medan andra förändras över tiden (såsom väderleksförhållanden). I en prognosbaserad styrning tas hänsyn till såväl de statiska som de föränderliga parametrarna. Genom att också beakta husets värmelagrande förmåga i kombination med förestående väderförändringar, är det möjligt att styra med framförhållning och på så sätt optimera behovet av tillförd värme. Enloss-modellen beräknar nettobehovet av energi (N) genom att väga samman förluster från värmeledning (G), fläktventilation (F), värmetransmission (C) och självdragsventilation (I) samt värmetillskott från solinstrålning (S), personvärme (P) och tillskott från belysning, elektriska apparater m m (E). 42 Erfarenheter från energisparåtgärder
Tekniken för prognosstyrning av byggnader har utvecklats av SMHI och bygger på en energiberäkningsmodell (ENLOSS) som med hänsyn till byggnadens läge, fysiska egenskaper och användningssätt, samt med hjälp av väderdata som indataparametrar, beräknar byggnadens behov av tillförd energi för uppvärmning. Energibehovet räknas om till den så kallade Ekvivalenta Temperaturen (ET), som ersätter temperatursignalen från befintliga utomhusgivare och styr framledningstemperaturen till byggnadens värmesystem med hjälp av den befintliga styr- och reglerutrustningen. Av definitionen på ET följer också att man endast behöver en enda rak reglerkurva, då metoden redan beaktat vädrets variationer. För att kunna använda tekniken krävs prognosmottagare som idag finns av flera fabrikat på marknaden. Mottagaren tar dagligen emot femdygnsprognoser och genererar en analog signal motsvarande signalen från en konventionell temperaturgivare. Förväntad nytta Enligt SMHI ger tekniken en energibesparing på 10 20 kwh/kvm och år vilket ligger i linje med erfarenheter från styrgruppens medlemsorganisationer. Förutom lägre energianvändning leder tekniken till ett jämnare och behagligare inomhusklimat och därmed reduceras även antalet klagomål från hyresgästerna. Mer information SMHI:s webbsida www.smhi.se 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 4 43
Projektexempel Västfastigheter I uppdraget som fastighetsförvaltare för sjukvårdslokaler ingår att tillhandahålla ett bra inneklimat med lägsta möjliga energianvändning. För att uppnå detta arbetar Västfastigheter aktivt för att hitta metoder som kan hjälpa organisationen att nå goda resultat. Projekt och resultat Nedan illustreras resultatet från två fastigheter där energianvändningen har mätts före och efter installationen och som visar på olika energivinster beroende på fastighetens kondition. Det ena exemplet är Borås Lasarett byggnad 37, en väl injusterad fastighet med ett mycket gott resultat. 44 Erfarenheter från energisparåtgärder
Det andra exemplet gäller Fristad vårdcentral och en fastighet som består av enplanslängor där en av längorna hade en bristande injustering av värmesystemet vilket medförde att det inte gick att optimera i enlighet med SMHI:s beräkningar. Som helhet är erfarenheterna dock mycket positiva. Västfastigheter har idag installerat prognosstyrningen i 270 000 kvm av lokalerna. Besparingspotentialen är i snitt 15 kwh/kvm och år, vilket ger en energiminskning på totalt 4 050 MWh/år. Prognosstyrningen ger inte enbart en energibesparing utan också ett jämnare inneklimat. Klagomålen från hyresgästerna på att inomhustemperaturen varierar för mycket speciellt höst och vår, har minskat betydligt i fastigheter med prognosstyrning. Mer information Västfastigheter, Distriktskontor Borås,www.vgregion.se/vastfastigheter 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 4 45
Steg 5. Utföra åtgärder Allt förarbete med inventering, mätning, identifiering och utredning syftar till att kunna beskriva och besluta om åtgärder som ska bidra till en förbättrad energiprestanda hos förvaltningsobjektet. Att det är rätt åtgärder som genomförs uppfylls genom det arbete som leder fram till beslutsunderlaget. Beslutet att genomföra åtgärder kan därför anses välgrundat. Att genomförandet sker i rätt ordning säkerställs också i samband med utarbetandet av beslutsunderlaget. För att åtgärden ska kunna utföras med rätt kvalitet krävs resurser och omsorg under genomförandeskedet. Att man får nödvändiga resurser säkerställs med hjälp av väl formulerade krav samt styrnings- och kontrollinsatser under respektive efter genomförandet. Genomförandet sker inom processen Utföra åtgärder. Denna process är i enlighet med tidigare beskrivningar indelad i två huvuddelar: Uppgradera förvaltningsobjekt och Driftoptimera. Inom dessa processer realiseras alltså de beslut som fattats. Uppgradera förvaltningsobjekt Att uppgradera förvaltningsobjektet innebär att nya eller förbättrade funktioner och/eller egenskaper tillförs objektet. Det betyder med andra ord en fysisk förändring av förvaltningsobjektet och inte bara en förändring av dess driftparametrar. De flesta fastighetsorganisationer genomför regel- 46 Erfarenheter från energisparåtgärder
bundet ombyggnader, renoveringar och hyresgästanpassningar. Aktiviteter som ryms inom begreppet Uppgradera förvaltningsobjekt. Eftersom sådant arbete är återkommande kan det enkelt inrymmas i en processbeskrivning och många fastighetsorganisationer har också en sådan processbeskrivning i sina kvalitetssystem eller projekthandböcker. Om denna process bryts ned ytterligare återfinns de olika skeden som brukar benämnas programskede, projekteringsskede och byggskede. Som avslutning i processen Uppgradera förvaltningsobjekt genomförs en kontroll av slutresultatet innan projektet överlämnas till beställaren. Dessa uppräknade skeden är generella för alla byggprojekt och gäller givetvis också för byggprojekt som primärt syftar till energieffektivisering. Processen Uppgradera förvaltningsobjekt initieras av den beställning som skapas i och med beslutet att gå vidare med utförandet av en förändringsåtgärd inom en övergripande effektiviseringsprocess. Under programskedet (för mer information kring programarbete se U.F.O.S-skriften Ju förr desto bättre) bearbetas det tidigare framtagna materialet för att ge en tydlig beskrivning av det resultat som förväntas och de krav som ska ställas på det färdiga resultatet. Det kan vara allmänt formulerade krav som ger stor valfrihet för projektörer och entreprenörer. Men beställaren kan också ha mycket specifika krav avseende allt från systemuppbyggnad och enskilda komponenter till favoriserade fabrikat och tillverkare. Oavsett vilka krav beställaren har, är det ett minimikrav att energiprestanda efter utförd åtgärd definieras. Eftersom åtgärderna syftar till en förbättrad energiprestanda är det helt nödvändigt att sådana krav formuleras. I samband med programarbetet ska även utvärderingskriterier för mätning av energiprestanda efter utförd åtgärd fastställas. Tydlighet avseende krav och utvärderingskriterier minskar risken för oenigheter kring slutresultatet. Praktiskt tillämpbara modeller och utvärderingskriterier för energikrävande utrustning ges exempelvis i LCC Energi. För ett lyckat slutresultat måste alla parter, främst projektörer och entreprenörer, så tidigt som möjligt ta del av och förstå innebörden av kraven. Både krav avseende energiprestanda och andra mer specifika krav ska kommuniceras till parterna. Detta kan verka självklart men i praktiken visar det sig tyvärr alltför ofta att parterna missförstår varandra och att slutresultatet inte motsvarar de förväntningar som beställaren hade innan initieringen av processen (dvs. innan projektstart). Om parterna redan vid projekteringsstarten inte har en gemensam syn på vilket resultat som ska uppnås, riskerar projekteringsfasen att bli konfliktfylld och onödigt dyr. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 5 47
Under projekteringsskedet är det viktigt att beställaren (eller dennes representant) är aktiv och kritiskt granskar de förslag som tas fram. Ofta blir granskningen av projekteringshandlingar eftersatt på grund av brist på tid och/eller kompetens hos beställaren. Den projekterande parten kan under arbetets gång hitta möjligheter till förenklingar och förbättringar. Om projektören föreslår avsteg från programhandlingarna är det viktigt att de beskrivs grundligt och att effekterna av förändringen och påverkan på förväntad energiprestanda noga utreds innan beslut fattas. Under byggskedet kommer entreprenörens fackkunskap och kvalitetskänsla att vara avgörande för resultatet. Beställaren ska under hela byggprocessen själv eller via ombud kontrollera att arbetet utförs med den omsorg som kan förväntas av en fackman. I kontrollskedet, som i entreprenadfall motsvaras av en slutbesiktning, kontrolleras att slutresultatet uppfyller de krav som beställaren ställt upp. Under detta skede ska både krav enligt lag och projektspecifika krav kontrolleras. Energiprestanda ska utvärderas i enlighet med de uppställda utvärderingskriterierna. Vid utvärdering av energiprestanda efter ett genomfört projekt krävs i allmänhet ett visst utomhusklimat och en viss inomhusverksamhet för att få rättvisande resultat. Till exempel krävs kall väderlek för att kunna utvärdera energiprestanda för ett uppvärmningssystem. För utvärdering av klimatkylsystem gäller givetvis att varm väderlek måste råda. Om besiktning och utvärdering av energiprestanda inte kan genomföras under önskade förhållanden ska sådan provning göras så snart det är möjligt. Förlängda garantitider bör i det fallet övervägas. Innan projektet (entreprenaden) överlämnas till beställaren, vilket i praktiken sker vid en godkänd slutbesiktning, är det viktigt att projektresultatet samt erfarenheter och dokumentation som genererats under projektarbetet överförs till beställaren. Överlämnandet ska (förutom projektresultatet) omfatta information och eventuell utbildning av driftpersonal, drift- och underhållsinstruktioner samt relationshandlingar. Resultaten ska också återföras till processen för att lagras för framtida kontroller och analyser av energiprestanda. 48 Erfarenheter från energisparåtgärder
Steg 6. Driftoptimering Det känns befogat att i detta avsnitt definiera och avgränsa begreppet driftoptimering eftersom det inom fastighetsbranschen används för att beskriva en mängd olika aktiviteter. Driftoptimering avgränsas i denna skrift till att sammanfatta åtgärder som utförs för att konfigurera befintliga installationssystem för klimathållning (värme och ventilation i första hand, men även el) så att de används så effektivt som möjligt med hänsyn till hyresgästens behov. Definitionen är hämtad från U.F.O.S-skriften Inte för kråkorna. Där ges läsaren mängder med tips och råd om hur man uppnår energieffektivare drift genom driftoptimering. Vi vill här komplettera bilden som ges i Inte för kråkorna, främst med handfasta exempel. För att arbetet med driftoptimering ska bli lyckosamt och framgångsrikt krävs framför allt två saker: engagemang och kompetens. Engagemanget måste finnas i hela organisationen, från den enskilde driftteknikern till ansvarig chef. Engagemang kan vara svårt att upprätthålla under längre perioder, det är därför viktigt att drivkraften underhålls och kontinuerligt stimuleras, till exempel genom olika former av incitament. Den andra viktiga faktorn för ett lyckat driftoptimeringsarbete, nödvändig kompetens, måste också stimuleras och underhållas. Till en början är det viktigt att säkerställa grundkompetensen hos medarbetarna, men ju längre tid som går, desto mer komplexa frågeställningar tvingas man hantera och därmed ökar också behovet av fortbildning och kompetenshöjande åtgärder. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 6 49
De metoder som används för driftoptimering ska präglas av ett systematiskt angreppssätt vilket innebär att arbetet bör dokumenteras. Varje ändring av driftinställningen måste dokumenteras så att både tidigare och nya förhållanden är kända. Om ändringar kontinuerligt dokumenteras har man också bra förutsättningar att återskapa tidigare inställningsvärden, något som kan vara nödvändigt efter haverier, strömavbrott och så vidare. Det är också bra att enkelt kunna gå tillbaka till tidigare inställda värden om trimningen börjar nå gränsen för vad hyresgästerna accepterar. I denna skrift berör vi de delar som vi anser vara de tre viktigaste insatserna inom driftoptimeringen: 1. verksamhetsanpassa driften* 2. injustering 3. inreglering. Verksamhetsanpassa driften Den kanske viktigaste åtgärden inom driftoptimeringen är att säkerställa att inga system eller installationer är i drift mer än vad som krävs för brukare och byggnad. Instinktivt kopplas begreppen tidsstyrning och drifttider ihop med inställningar för ventilationssystem. Men det finns även andra system som är möjliga att tidsstyra, såsom klimatkylsystem, cirkulationspumpar, motorvärmare, belysning och så vidare. Det finns många installationstekniska system som kan tidsstyras i syfte att behovsanpassa driften och förbättra objektens energiprestanda, låt fantasin flöda! Ett varningens finger måste dock höjas, kom ihåg att inget du gör får riskera människors hälsa eller byggnadens kondition. Tidsstyrning av ventilationssystem är både enkelt och svårt på samma gång. I utrymmen och lokaler som inte används kontinuerligt är det ofta möjligt att anpassa ventilationssystemets drifttider till verksamhetens tider. I en kontorsbyggnad bedrivs verksamhet normalt sett mellan kl 7 och 18 på vardagar. Eventuellt kan man köra ventilationen med utgångspunkt från dessa brukartider. Problem uppstår om brukare har oregelbundna tider, om enstaka hyresgäster vill jobba sent ibland eller utnyttja lokalen på helgerna. Då vill ju hyresgästen ha ett bra inomhusklimat utan att behöva ringa fastighetsägaren och förvarna. På detta problem finns flera olika lösningar. I kontorshus kan man med fördel ge hyresgästen möjlighet att själv styra ventilationens drifttider, lämpligen med vissa begränsade rättigheter. En vanlig lösning är att hyresgästen får en tryckknapp eller övertidstimer. Genom att slå på denna timer utanför ordinarie drifttider startas ventilationen och är i drift under en begränsad tid, till exempel två timmar. Efter denna tid krävs en ny knapptryckning för att starta ventilationen. På detta 50 Erfarenheter från energisparåtgärder
sätt kan de normala drifttiderna reduceras ordentligt. Erfarenhetsmässigt minskar även antalet felanmälningar och klagomål i och med denna typ av åtgärd. I många offentliga lokaler och/eller lokaler med många olika typer av verksamheter fungerar dock inte lösningen med övertidstimer. Det är främst av två skäl. För det första tenderar mängden tryckknappar att bli för stor och för det andra har många fastighetsägare problem med att knappar och timrar manipuleras eller vandaliseras. Exempel på lokaler där tryckknappslösningen inte är tillämplig är skolor. I skollokaler är verksamheten under dagtid på vardagar relativt enkel att förutse. Under kvällar, helger och lov är det dock svårare. Vissa utrymmen nyttjas till kvällskurser, fritidsverksamhet eller liknande medan andra utrymmen står helt tomma. Om man som fastighetsägare har svårt att bedöma vilka drifttider som gäller för verksamheten blir samverkan med hyresgästen/brukaren desto mera nödvändig. Genom att brukaren lämnar information om lokalernas nyttjande, exempelvis via salbokningsschema, kan fastighetsägaren enkelt anpassa de tekniska drifttiderna till verksamhetens drifttider. Exempel på effekt av timerinstallation För att belysa vilka effekter man kan uppnå med en så enkel åtgärd som effektivare tidsstyrning, exempelvis i kombination med en tryckknapp, redovisas i figuren nedan ett veckoschema i två versioner. Den övre versionen redovisar ett tänkt ursprungsläge. Den undre bilden visar driftsituationen under en normal vecka efter att åtgärder vidtagits. Figur: Schematisk beskrivning av drifttider för ventilationsaggregat 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 6 51
I ursprungsalternativet är ventilationsanläggningen i drift med utgångspunkt från de uppgifter som fastighetsägaren har fått från hyresgästen Vi börjar kl 8, NN kommer strax efter 7. Vi är här hela styrkan fram till 17, några är kvar till kl 19-20, men det varierar från dag till dag. Denna information ligger alltså till grund för de inställningsvärden som man har gett ventilationssystemet: mån-fre kl 7 20. Eftersom en fastighetsägare inte har rimliga möjligheter att kontrollera hur verksamheten hos hyresgästerna bedrivs är det enklast att utgå ifrån ganska generösa inställningar med drift en timme innan verksamheten påbörjas och fram till dess att verksamheten bedöms vara helt avslutad. I den nedre delen av figuren visas hur driften av ventilationssystemet skulle kunna se ut en representativ vecka. Starttiden 7.00 är densamma som i ursprungsläget men stopptiden är vald att infalla omedelbart efter att verksamheten har avslutats, dvs klockan 17. Om det finns personer i lokalerna som vill ha fortsatt ventilation får dessa starta systemet manuellt via en tryckknapp, systemet går då i två timmar för att sedan stanna igen. För ytterligare drift krävs ett nytt tryck. I exemplet ovan har någon tryckt på knappen på måndagen kl 17, ventilationen stannar alltså kl 19. Under torsdagskvällen tryckte hyresgästen på övertidsknappen vid två tillfällen och systemet stannade då först kl 21. Övriga dagar i veckan stannade ventilationssystemet redan kl 17. Den totala drifttidsbesparingen blir i ovanstående exempel 9 timmar eller nästan 15 procent av veckans totala drifttid. Injustering En stor del av de vanligaste klagomålen på dåligt inomhusklimat i svenska byggnader kan förklaras med bristande injusteringar. I vanliga byggnader måste fastighetsägaren se till att flöden i värme-, ventilations- och i förekommande fall kylsystem är korrekt injusterade. Om systemen är dåligt injusterade, kommer man nämligen att tvingas kompensera för bristerna genom andra åtgärder, till exempel onormala systemtemperaturer. I ett radiatorsystem som är dåligt injusterat kommer vätskeflödet till vissa radiatorer att vara för lågt medan flödet till andra radiatorer istället kan bli för högt. Därmed tvingas man hålla en framledningstemperatur i radiatorsystemet som är så hög att den kompenserar för bristerna i delar av systemet. Konsekvensen blir övertemperaturer och onödig energianvändning i övriga delar av radiatorsystemet. Med hjälp av en injustering säkerställer man att varje objekt (radiator, värmebatteri etc.) har det flöde som krävs för optimala driftförhållanden. Därmed går det att sänka framledningstemperatu- 52 Erfarenheter från energisparåtgärder
ren och medeltemperaturen i byggnaden, utan att hyresgästerna upplever någon försämring. Figur: Exempel på innetemperaturfördelning och förändring i byggnad före respektive efter injustering och inreglering av värmesystem Inreglering Med begreppet inreglering avses främst anpassning av börvärden i byggnadens olika tekniska system. Genom att säkerställa att parametrar som framledningstemperaturer och rumsbörvärden är inställda på rätt nivå, kan stora besparingar göras. Detta kan tyckas självklart och enkelt. I verkligheten är det ofta i just inregleringen som de stora bristerna finns. Genom systematisk och kontinuerlig genomgång av börvärdesinställningar i byggnadens tekniska system uppnås en driftsituation med god kontroll som tillgodoser de behov som finns med avseende på inomhusklimatet. Hur ska man då veta vad som är rätt börvärde eller inställningsparameter? Svaret på frågan är att det inte finns något rätt värde, istället får man prova sig fram. Arbetsmetod för inregleringsarbete: Inventera alla reglerparametrar som börvärden, min-/maxbegränsningar, nattsänkningar m m. Prova att ändra parametrar som verkar vara för högt/felaktigt ställda, gör små förändringar och kontrollera resultatet. Utför kontinuerligt men ha inte för bråttom! Om förändringarna resulterar i klagomål från hyresgäster, kontrollera förhållandena hos hyresgästen, klagomålen kan bero på andra faktorer än de förändrade reglerparametrarna. Försök undvika att återgå till tidigare inställningsvärden, hyresgästens klimat måste dock alltid ha första prioritet. 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 6 53
Exempel energieffektiv belysning Belysning är energikrävande, utvecklingen de senaste tio åren har dock gått starkt framåt. Nya och relativt billiga energieffektiva ljuskällor och bättre möjligheter att styra och reglera belysningen, ger stora möjligheter till betydande besparingar, både energi- och kostnadsmässigt. De allra flesta känner till det vanligaste energispartipset släck lampan, belysning har sedan länge varit i fokus när det gäller energibesparingar. Tidigare handlade belysningsåtgärder enbart om att släcka lampan, men även när lampan är tänd kan man vara energieffektiv, främst genom att använda energieffektiva ljuskällor och armaturer. Belysningsanläggningar som är 15 20 år är alltid ineffektiva ur energisynpunkt. Dessutom har de äldre anläggningarna ofta funktionsmässiga brister, man kan uppleva bländning, dålig färgåtergivning och så vidare. Genom att använda moderna (och rena) armaturer som är placerade på ett genomtänkt sätt kan den installerade effekten sänkas samtidigt som funktionen förbättras. Så kallade HF-don ger flimmer fri och tyst drift i jämförelse med kon ventio nella lysrör och driftdon. Dessutom förbättras möjligheterna att styra belysningen med hjälp av till exempel dimmrar. Att byta ut en gammal belysnings anläggning kan därför vara en god idé både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Teknikbeskrivning Den enklaste vägen till energieffektiv belysning är att byta ut konventionella ljuskällor mot energieffektiva alternativ. Konventionella glödlampor byts mot lågenergilampor, dessa finns i flera olika utföranden och i olika tekniker. En vanlig rekommendation är att ersätta en konventionell 40 W glödlampa med en lågenergilampa med effekt 9 W. Konventionella lysrör ersätts med lågenergialternativ, konventionell lysrörsarmatur är bestyckad med 2 x 36 W och driftdon om ca 2 x 10 W. Total effekt 92 W. En modern armatur med HF-don och lågenergirör (T5) har en total effekt på ca 61 W. Dessutom kan man reducera antalet installerade armaturer då de moderna armaturerna har bättre belysningsegenskaper. 54 Erfarenheter från energisparåtgärder
I samband med översyn och uppgradering av belysningsinstallationen ska man även passa på att fundera över hur styrning och reglering av belysningen är utformad. Ofta är det möjligt att styra belysningen på ett mer energieffektivt sätt, kanske genom att använda närvarostyrning och med en förändrad sektionering av belysnings styrningen. För belysning utomhus, i ljusa trapphus och entréer kan belysningsstyrning med fördel ske via ljusrelä, så kallad dagsljusreglering. Förväntad nytta Bedömningar gjorda av Energimyndigheten visar på en årlig energibesparing på 30 50 procent i kontorsmiljöer. Mer information www.stem.se, Statens energimyndighet www.eu-greenlight.org, Greenlight-projektet Exempel från Landstingsservice i Jämtland Fastighetsägaren ansåg att elanvändningen på Östersunds sjukhus var onödigt hög. Belysning och ventilation var i drift i stort sett kontinuerligt, installationerna var gamla och uttjänta. Dessutom var de installerade eleffekterna onödigt höga. För att komma tillrätta med driftsituationen utsågs en byggnad på sjukhusområdet till pilotprojekt. Projektet Under ett flertal år har Emefté Fastighet bedrivit ett medvetet energieffektiviserings arbete. Detta exempel gäller åtgärderna som genomförts i hus 03 på Östersunds sjukhus. Hus 03 inrymmer administrativ verksamhet och har en total area på ca 4500 kvm (BRA). Genom medvetna teknikval och anpassningar för att möta brukarens krav och önskemål ville man minska energi användningen och framförallt el användningen. I hus 03 gick man systematiskt tillväga och bytte ut nästan all gammal teknik mot ny, modern teknik. Möjligheterna att styra belysningen förbättrades och gamla belysnings armaturer byttes ut mot lågenergialternativ. Målet var att den installerade belysningseffekten skulle vara så låg som möjligt. Givetvis fanns kravet att belysningen skulle vara tillräcklig för den verksam het som bedrevs i lokalerna. Kontorsutrustning som kopiatorer försågs med timer och datoriserad styr- och övervakning installerades för en bättre styrning av fastighetsfunktioner som ventilation och belysning. I projektet ingick dessutom åtgärder för energi- 1. Energieffektiviseringsprocessen Steg 6 55
effektiv ventilation med frekvensstyrning. Ventilationsaggregat byttes ut mot aggregat med låga SFP-tal. Resultat I hela huset har energieffektiv belysning installerats, den installerade belysnings effekten i korridorer är 7 W/kvm, i kulvertar 5 W/kvm och i expeditioner 8,5 W/kvm. Belysningen i samtliga expeditioner, toaletter, förråd, korridorer och trapphus styrs via närvaro givare. Belysningen i korridorerna kan styras till olika nivåer, utan närvaro är nivån 10 procent, vid närvaro (dagtid) är belysningsnivån 80 procent och vid städning kan korridor belysningen tändas upp till 100 procent. Belysning för städning styrs av städpersonalen via timer, efter tillslag är städ belysningen aktiv i en timme, därefter återgår belys ningen till ursprunglig nivå. Ventilationen körs med reducerat flöde nattetid, styrning sker via tidkanal. I cafeteria och konferensrum forceras ventilationen vid behov, annars utnyttjas ett lägre grundflöde. Emeftés målmedvetna arbete med energi effektiviserande åtgärder inom hus 03 har gett resultat. Elanvändningen i huset uppgår till 37 kwh/ kvm, vilket kan jämföras med Jämtlands Läns Landstings nyckeltal som för 2003 var 87 kwh/kvm. Mer information Kontakta driftchefen på Landstingsservice, Jämtlands Läns Landsting 56 Erfarenheter från energisparåtgärder
2. Stödjande åtgärder Det allra bästa ur en fastighetsägares perspektiv vore förstås om byggnaderna redan var så energieffektiva som möjligt. Då skulle en skrift som denna inte behövas. Det näst bästa vore om arbetet kunde utföras av sig självt, men i verkligheten krävs resurser i form av personal, finansiering, information och verktyg. Denna skrift belyser som bekant energieffektiviseringsarbetet, vilket oftast bedrivs som en integrerad del av den löpande driftverksamheten och är mer eller mindre urskiljbart. Energieffektivisering genom uppgradering sker som planerat underhåll eller i samband med ombyggnationer. Nödvändiga förarbeten som insamling av underlag för synliggörande av energianvändningen, analys av energiprestanda och identifiering av lämpliga effektiviseringsåtgärder utförs ofta inte alls i önskad utsträckning. De nödvändiga resurserna för arbetet hämtas då ur den ordinarie verksamhetens stödfunktioner (befintlig förvaltningsbudget, befintlig driftpersonal, befintligt informationsunderlag och IT-stöd m m). Eftersom de befintliga funktionerna oftast är anpassade för den löpande verksamheten, prioriteras effektiviseringsfrågor bort av aktiviteter med mera akut karaktär. Åtgärder förknippade med investeringsbehov som finansieras ur förvaltarens ordinarie budget kan ignoreras till förmån för åtgärder med mera omedelbar avkastning eller sådana som för tillfället efterlyses av hyresgästerna. Det krävs förståelse för resurserna oavsett om det handlar om att skapa uppmärksamhet och engagemang i syfte att få erforderliga resurser och stöd, eller om att utifrån befintliga resursramar planera, driva och genomföra ett framgångsrikt förbättringsarbete. Genom att följa samma metod som i tidigare avsnitt för beskrivning av behovet av stödjande åtgärder, blir det enklare att identifiera och kvantifiera behoven, samt föreslå möjliga former för att tillgodose dessa. Stödja och utveckla personalresurser Kompetent och motiverad personal i en effektiv organisation är detta myt eller verklighet? Vikten av att ha rätt organisation kan knappast överdrivas, men hur skapas denna organisation? 2. Stödjande åtgärder Stödja och utveckla personalresurser 57
Organisation av fastighetsdrift behandlas i U.F.O.S skrift Organisation på drift. I skriften används följande indelning av organisationsformer: Renodlad funktionsbaserad organisationslösning Områdesbaserad organisation Geografiskt orienterad organisation Stationär organisation Ronderande organisation Processorienterad organisation I den funktionsbaserade organisationen är ansvarsfördelningar för olika befattningar definierade enligt verifierbara funktioner, exempelvis i enlighet med AFF:s 7 definitioner. (AFF: Avtal för fastighetsförvaltning, upphandlingsmallar, handböcker etc, utges av AB Svensk Byggtjänst). Drifttekniker, maskinister, reparatörer, elektriker m.fl. ansvarar var och en för sina avgränsade funktioner utan att något nämnvärt gränsöverskridande arbete förekommer, i alla fall inte i planerad form. Den områdesbaserade organisationen består liksom den geografiskt orienterade organisationen av drifttekniker, maskinister, reparatörer, personal för felavhjälpning samt personal med spetskompetens. I den områdesbaserade organisationen är resurserna för felavhjälpning och spetskompetens centralt placerade medan de andra tjänsterna finns lokalt stationerade inom varje område. I den geografiskt orienterade organisationen är samtliga tjänster representerade inom olika geografiska områden. I en stationär organisation finns driftorganisationen i omedelbar anslutning till den fastighet eller anläggning som organisationen ansvarar för. Närheten kan dels medföra effektivare kommunikation med kunden och dels en ökad tillgänglighet för upptäckt och åtgärdande av fel. Den ronderande organisationen är däremot inte lika kundnära. I en ronderande organisation är de resurser som krävs för att klara det dagliga operativa arbetet mobila och utför regelbundna återkommande besök för tillsyn och skötsel. Expertresurser i en ronderande organisation kan dock finnas som en central stabsfunktion. Slutligen nämns den processorienterade organisationen, som ser fastighetsdriften som en serie identifierbara aktiviteter som bidrar till att skapa nytta för verksamheten genom att tillgodose ett kundbehov. En processorienterad beskrivning av fastighetsdriften visas i figur ppå nästa sida. 58 Erfarenheter från energisparåtgärder
Figur: Schematisk bild över processen Tillhandahålla fastighetsanknutna drift- och skötseltjänster. Notera att stödprocessen Energieffektivisera driften är densamma som den energieffektiviseringsprocess som behandlas i denna skrift (se kapitel 1). Energieffektivisering är med ansdra ord en stödprocess till den löpande driften. Andra stödprocesser som förser verksamheten med resurser (såsom personal, information, extern kompetens) delas av processerna för fastighetsdrift och för energieffektivisering av fastighetsdriften. Processen säkerställer att byggnaden uppfyller sin funktion som stöd för hyresgästens/hyresgästernas verksamhet(er) genom att tillhandahålla bra verksamhetsmiljöer med avseende på ytor, inomhusklimat, elkraft och övrig mediaförsörjning etc. Processen bidrar också till att bevara värdet av fastigheten som ett investeringsobjekt. Energieffektiviseringsarbetet beskrivs här som en stödprocess till den löpande fastighetsdriften med målet att effektivisera och kvalitetssäkra driften med avseende på användningen av energi och andra försörjningsmedier. Arbetsuppgifter och kompetensområden inom offentliga fastighetsdriftorganisationer berörs bland annat i U.F.O.S skrift Driftig kompetens. I skriften konstateras att driftorganisationer anser sig ha bra kompetens för de tekniska arbetsuppgifterna men behov av kompetensutveckling inom s.k. funktionsorienterade arbetsuppgifter såsom energi och miljö. Detta kan tolkas som att driftorganisationerna behöver utveckla sina färdigheter i att omsätta den befintliga tekniska kompetensen i användning för att uppfylla ställda funktionskrav. Denna utmaning kan enklare klaras av om man applicerar en syn på driftverksamheten som är nära sammankopplad med de funktioner som ska levereras, exempelvis en processorienterad syn. 2. Stödjande åtgärder Stödja och utveckla personalresurser 59
I praktiken kan en uteslutande processorienterad syn och organisation för drift- och energieffektiviseringsarbetet visa sig vara en rejäl utmaning, speciellt om övriga delar av fastighetsrörelsen är organiserade enligt andra principer. I vissa fall kan en sådan organisationsform rent av vara olämplig. Givetvis finns det alternativa synsätt. Man kan exempelvis lägga energifrågan som en egen organisation eller som en integrerad del i den övriga linjeorganisationen. Frågorna nedan kan hjälpa till att identifiera och värdera de faktorer som påverkar hur organisationen för energieffektivisering bäst utformas i de enskilda fallen. Hur ser fastighetsbeståndet ut? Stor geografisk spridning kan medföra att en central funktion till viss del måste kompletteras med lokal närvaro. Hur är den övriga fastighetsdriften organiserad? Används en modell med husansvariga eller sker arbetsfördelningen på något annat sätt? Vilka tekniska förutsättningar finns att styra och kontrollera byggnader på distans? Datoriserad styr- och övervakningsteknik kan ge goda förutsättningar för att ha energikompetensen samlad centralt. Finns det andra (utomstående) intressenter i energifrågan? Sådana intressenter kan exempelvis vara FM-leverantörer. Om sådana finns måste hänsyn tas till avtal och intentioner i affärsrelationen med dessa. Hur är driftteknikernas intresse, engagemang och kompetens med avseende på energifrågor? Driftteknikern är en nyckelfigur, om grundförutsättningarna är goda är det klokt att bygga vidare på denna kompetens. Om förutsättningarna istället är dåliga kan det vara lämpligt att utvärdera andra alternativ, till exempel utbildningssatsning, ökad centralisering eller upphandling av externa resurser. Oavsett hur arbetet organiseras bör dock målet med arbetet vara konkret formulerat, förmedlat och förankrat för varje funktion/tjänst. Även kopplingarna mellan dessa funktioner och fastighetsorganisationens övergripande verksamhetsmål bör vara kända och tillräckligt tydliga för att bidra till att öka personalens motivation och engagemang i arbetet. Det är ändå personalen som med de rätta handgreppen åstadkommer resultat. En kompetent, motiverad och engagerad personal är nyckeln till framgång, oavsett om det handlar om fastighetskontoret med egen driftavdelning, eller om FM-företaget som ansvarar för driften av kommunala fastigheter. Men hur ser kompetensprofilen ut för en framgångsrik drifttekniker, driftingenjör eller controller som arbetar med energieffektivisering och vilka egenskaper är viktiga? 60 Erfarenheter från energisparåtgärder
I U.F.O.S-skriften Inte för kråkorna ger man exempel på hur fastighetsägare har uppnått goda resultat genom att utse energiansvariga drifttekniker. Dessa blir nyckelpersoner i arbetet med att säkerställa energieffektiv drift av fastigheterna. En energijägare ska ha en bred teknisk kompetens som spänner över en rad olika områden. Energijägaren ska vara kunnig i byggnadens installationstekniska system, ha förståelse för hur brukare påverkas av inomhusklimatet med mera. Den framgångsrika energijägaren bör även besitta förmågan att engagera berörda intressenter i arbetet samt själv vara engagerad i och känna sig manad av jakten på onödig energianvändning. Ett stort engagemang kan till och med uppväga eventuella kunskapsluckor, eftersom det är lättare att komplettera med kunskap om tillräckligt intresse finns. Arbete med energieffektivisering kräver även uthållighet, arbetet kan verka lönlöst ibland och de önskade nedåtpekande trenderna kan låta vänta på sig under längre perioder men genom långsiktigt och målinriktat arbete uppnås till slut resultat. Trägen vinner Dessutom kräver arbetet ofta personliga kontakter med kunderna eller deras representanter, många gånger i samband med att kunden upplever problem, exempelvis med inomhusklimatet. I sådana sammanhang är kundens representanter inte alltid på gott humör, vilket naturligtvis ställer krav på social kompetens. Nöjda kunder är viktigare förutsättningar för en fastighetsverksamhets överlevnad än låga energital. Sammanfattningsvis kräver funktionen en mix av teknisk kompetens, engagemang, uthållighet och struktur samt social kompetens. Den som är ansvarig för organiserandet av energieffektiviseringsarbetet bör se till att dessa egenskaper finns representerade inom den arbetsgrupp eller enhet som hanterar dessa frågor. För att belysa frågan ur ett annat perspektiv tittar vi på varje delprocess i en ansats att beskriva kompetensbehovet utifrån de olika arbetsmomenten inom energieffektiviseringsprocessen. Samla in underlag I samband med insamlingen av underlag behövs personal för insamling av mätdata, statistik och annat förvaltningsmässigt dataunderlag. Detta kan utföras av administrativ personal med kännedom om de berörda administrativa stödsystemen. Dessutom krävs teknisk kompetens för insamling av byggnadsrelaterad information genom inventering och mätning. Lämpliga profiler för dessa arbetsmoment är med andra ord en administratör/data- 2. Stödjande åtgärder Stödja och utveckla personalresurser 61
samordnare i kombination med en drifttekniker eller driftingenjör. För avancerade mätningar kan det behövas extern hjälp från specialistfirmor. Analysera prestanda Detta delmoment är mera avancerat till sin natur än det föregående. Här ställs högre krav på analytisk förmåga för att kunna göra bra nyckeltalsjämförelser. Dessutom krävs byggnads- och framförallt installationsteknisk kompetens och förståelse för vilka parametrar som påverkar byggnaders prestanda. Analys av prestanda utförs därför lämpligen av driftingenjör eller motsvarande. Identifiera och utreda åtgärder Att identifiera de rätta åtgärderna och att utreda dessa är komplicerade uppgifter för vilka det krävs både teoretiska kunskaper om olika möjliga åtgärder och förståelse för hur de påverkar byggnader, inomhusklimat och brukare. Man behöver också kunna bedöma vilka ekonomiska, energimässiga och miljömässiga konsekvenser en åtgärd kan få. Arbetsuppgifterna inom denna etapp är de mest komplexa inom hela energieffektiviseringsprocessen och därför ställs höga krav på teoretisk kompetens, såväl ekonomisk som teknisk. Organisatoriskt brukar uppgifterna hamna hos driftchef, teknisk chef eller annan stabsfunktion. Utföra åtgärder (uppgradera förvaltningsobjekt) Arbetet med att uppgradera förvaltningsobjekt bedrivs oftast som rena bygg- och installationsprojekt. I sådana projekt krävs självklart projektledarkompetens samt beställarkompetens om projekten handlas upp externt. Om uppgraderingsarbetet sker helt eller delvis i egen regi krävs naturligtvis även specifik kompetens för de olika momenten (såsom projektering och utförande inom bygg, el, VVS, styr m m). Det krävs också personal som kan fungera som arbetsledare, samordnare och resurser för de olika momenten. Utföra åtgärder (driftoptimera) För att genomföra driftoptimeringsarbeten krävs god kännedom om byggnadens tekniska system samt hur dessa samverkar och i värsta fall motverkar varandra. Detta ställer krav på lägst en grundläggande teknisk utbildning eller motsvarande erfarenheter förvärvade i arbetet. Även i detta fall behövs personal som samordnar och leder arbetet. Lämpliga profiler är till exempel drifttekniker respektive driftingenjörer. 62 Erfarenheter från energisparåtgärder
Sammanfattning kompetensprofil Vi kan konstatera att energieffektiviseringsarbetet kräver kompetenta medarbetare inom flera olika områden och på olika nivåer. Vi har identifierat fyra olika typiska medarbetarprofiler: Den tekniskt kompetente driftteknikern genomför driftoptimering samt viss mätvärdesinsamling och inventering. Driftteknikern har en helt avgörande roll i driftoptimeringsarbetet och en betydande del i energieffektiviseringsprocessen. Arbetsledaren som entusiasmerar, engagerar och driver på genomförandet. Ansvarar för inventeringar, driftoptimeringar och mindre uppgraderingsprojekt. Har hög kompetens inom installationsteknik och kan fungera som support och bollplank till driftteknikern. Är lämpligen en driftingenjör eller motsvarande. Projektledaren som tar fram beslutsunderlag inför och genomdriver utvecklingsprojekt samt större uppgraderingar av förvaltningsobjekt. Projektledaren ska ha goda kunskaper i installationsteknik och byggteknik. Driftchefen, teknikchefen eller motsvarande. Denne är i normalfallet processägare för energieffektiviseringsprocessen. Operativt är det lämpligt att driftchefen ansvarar för utredning av åtgärder, att ta fram beslutsunderlag och förankra detta i den övriga organisationen. 2. Stödjande åtgärder Stödja och utveckla personalresurser 63
Projektexempel Praktisk energieffektivisering Västerås stad Inom Västerås stad ställdes politiska krav på att energi skulle sparas i de egna fastigheterna. Man bestämde sig därför för att inleda ett arbete med att justera in befintliga installationer. För att kunna göra detta på ett strukturerat sätt engagerades alla maskinister i ett energisparprojekt med extern vägledning kombinerad med utbildning. Projektet Projektet inleddes med två gemensamma samlingar med en inledande förankring av bakgrund till projektet och dess mål, följt av en grundläggande utbildning i installationsteknik. Varje maskinist valde ut en av sina fastigheter som förbrukade relativt mycket energi. Fastigheten inventerades av maskinisten och en extern konsult. Tillsammans konstaterade de nuläge och möjliga energi sparåtgärder. Åtgärderna genomfördes och därefter följde man upp resultatet av åtgärderna. Med detta angreppssätt fick den enskilde maskinisten lära sig mer om byggnaden och vilka möjligheter till energieffektivisering som fanns. Tanken med utbildningsmetoden är att maskinisten ska använda sina erfarenheter från projektfastigheten på alla byggnader som denne sköter. Under projektet samlades projektets deltagare (maskinister och beslutsfattare) med jämna mellanrum och gick igenom åtgärder och resultat. Det betonades noga att man behöver lära sig fastigheternas beteende vid olika åtgärder och att det är viktigt att kontrollera fakta på plats. Resultat Energibesparingen i projektobjekten blev hög, upp till 20 % av värmebehovet. Maskinisterna förde även över sina kunskaper till övriga fastigheter där man optimerat så långt man kan utan att hyresgästerna upp lever besvär. I och med det här projektet är man nu redo för ett nästa steg i energisparandet, att investera fysiskt i förbättringar av installationer och klimatskal. En erfarenhet från projekt av den här typen är att det behöver upprepas för att bibehålla optimeringsnivån och hålla kunskaperna vid liv. Mer information Fastighetskontoret Västerås stad,www.vasteras.se/fastighetskontoret 64 Erfarenheter från energisparåtgärder
Hantera finansiella resurser Kostnaden för energi och media utgör en betydande del av de löpande fastighetsrelaterade kostnaderna. Kostnadspostens storlek är naturligtvis beroende av många faktorer, exempelvis hur beståndet är beskaffat och vilka verksamheter som bedrivs i lokalerna, men siffror mellan 30 % och 60 % har nämnts i olika sammanhang. Vi nöjer oss med att konstatera att kostnaden är betydande, och dessutom i högsta grad påverkbar! Men varför görs då inte tillräckligt mycket ute hos fastighetsorganisationerna för att realisera denna effektiviseringspotential? Vi menar att det främst beror på vanliga avtals- och finansieringsrelaterade omständigheter. Den nödvändiga tekniken samt den tekniska kompetensen finns redan internt inom organisationerna eller hos andra marknadsintressenter. I många avtalsförhållanden slussas energirelaterade kostnader vidare till kunden. Fastighetsägaren får täckning för sina kostnader från kunden och har därmed inget ekonomiskt incitament för att minska dessa (speciellt om energirelaterade kostnader specificeras). Kunden å sin sida har ofta inte tillräcklig kompetens, resurser eller engagemang för att driva på fastighetsägaren. Även om fastighetsägaren kommer med några initiativ, kan resultatet utebli på grund av kundens brist på intresse och engagemang. Även om fastighetsägaren själv har ekonomiska incitament för att minska på onödig energianvändning kan åtgärder ändå utebli på grund av bristen på investeringsutrymme. Det krävs ofta investeringar för att uppnå besparingar. Detta kan vara ett problem, inte minst för kommunala och landstingsägda fastighetsorganisationer som ofta lever under allmänna sparkrav och med begränsat investeringsutrymme. Nedan presenteras översiktligt några alternativa förslag på finansiering. Energi som eget resultatområde Ett vanligt scenario är att energikostnaderna ingår som en del av förvaltarens resultatansvar vilket i allmänhet ligger på fastighetsnivå, områdesnivå eller liknande. Alternativt kan energikostnaderna brytas ut och ges en egen budget med ett eget resultatansvar. Därmed får energifrågorna stor tyngd inom förvaltningsarbetet och hantering av energi blir en verkligt strategisk fråga som kräver ett eget ledningssystem och för uppgiften avsedd personal. Med ett eget resultatansvar ansvarar energiavdelningen själv för att medel för effektiviseringsåtgärder finns avsatta inom den egna budgeten. 2. Stödjande åtgärder Hantera finansiella resurser 65
Upprätta en central pott För större fastighetsorganisationer kan en lösning vara att upprätta en central pott med medel som enbart är avsatta för energieffektiviserande åtgärder. Lokala organisationer ansöker om medel ur potten för att genomföra energieffektiviserande projekt. Fördelen med en central pott är att man kan säkerställa att det kontinuerligt genomförs energieffektiviserande åtgärder. Ett problem med ett sådant upplägg kan vara att jämföra olika projektansökningar med varandra. Tydliga utvärderingskriterier är nödvändiga för att uppnå en rättvis fördelning av avsatta medel. Planera åtgärder och finansiera från löpande förvaltningsbudget Det kanske vanligaste sättet att finansiera energieffektiviserande åtgärder är att planera dessa inom ramen för den normala förvaltningsbudgeten. Energieffektiviseringsprojekten planeras med andra ord för kommande budgetperiod. De ekonomiska medel som avsätts för effektiviseringsprojekt ska då rymmas inom budgeten för det aktuella objektet. Resultatansvaret hamnar hos den part som ansvarar för den totala förvaltningsbudgeten. Oavsett om man väljer att finansiera sina energieffektiviseringsprojekt via ett eget resultatområde, genom centralt avsatta medel eller via den löpande förvaltningsbudgeten så är det egna ekonomiska medel man satsar. Det kan därför anses vara särskilt viktigt att de medel som avsätts verkligen ger resultat. Syftet med energieffektiviseringar kan variera, det vanligaste är dock att man vill uppnå minskad miljöbelastning och/eller reducera kostnaderna för energi. I de fall energieffektiviseringsprojekt primärt genomförs i syfte att minska kostnaderna för köpt energi, behövs egentligen bara en enkel investeringsanalys för att konstatera om åtgärden ska genomföras eller inte. Om beslut fattas om genomförande av åtgärden är det viktigt att de bedömda besparingarna verkligen uppnås! Här har ledningen ett ansvar för att se till att verkliga besparingar uppnås och att resultatuppföljning genomförs, något som tyvärr ofta hanteras slapphänt. För energieffektiviseringsprojekt kan detta enkelt göras genom att man i budgetarbetet inkluderar både investeringsmedel och bedömda besparingar. Därmed ställs krav på att energiprojektet verkligen får de effekter som angivits i investeringskalkylerna. Detta innebär skärpta krav på projektansvariga att upprätta väl underbyggda kalkyler med rimliga antaganden om energibesparingar. Vidare ökar möjligheterna till ett bra engagemang efter själva projektgenomförandet; det är ju under driftskedet som besparingarna ska hämtas hem. Om engagemang saknas under driftskedet kan besparingarna utebli. 66 Erfarenheter från energisparåtgärder
Finansiering genom medverkan av tredjepart, energitjänster Ett finansieringsalternativ att överväga om fastighetsorganisationen inte har, eller vill avsätta några medel för att genomföra energieffektiviseringsprojekt, är finansiering genom en extern part. Genom att dela på besparingarna kan man genomföra ett energieffektiviseringsprogram under avtalsperioden. En utomstående leverantör tar då en del av eller hela investeringen i utbyte mot vinsterna av genomförda åtgärder. Metoden finns i många varianter och flera olika benämningar för denna samarbetsform förekommer. Som samlingsbegrepp internationellt används ofta Energy Performance Contracting, (EPC eller EPEC). På svenska används Energitjänster som samlingsbegrepp av bland annat Energimyndigheten. Marknaden för så kallade energitjänster har under de senaste åren genomgått en snabb utveckling med etablering av allt fler aktörer med olika avtalsprinciper. En mer fördjupad presentation av energitjänster finns som bilaga 1. Statliga stöd för energieffektiviserande investeringar Aktiv energieffektivisering uppmuntras ofta av staten genom olika stimulansåtgärder. Genom ekonomiskt stöd kan fastighetsägare uppmuntras att genomföra åtgärder som annars inte skulle bli av. Det kan handla om att stödja investeringar som syftar till att minska byggnaders energibehov eller på andra sätt minska byggnaders totala miljöbelastning. Investeringsstöden är ofta begränsade till att gälla under en viss tidsperiod eller vissa byggnadskategorier. Det är därför viktigt att kontinuerligt bevaka vilka åtgärder som kan vara bidragsberättigade 8. (Vid tiden för skriftens sammanställning är det aktuellt med ett statligt investeringsstöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Kontakta Boverket för mera information.) För fastighetsägare är det i första hand Boverket (www.boverket.se), Energimyndigheten (www.stem.se) och Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) som bör bevakas för information om aktuella bidrag. Det kan även löna sig att söka investeringsbidrag ur olika EU-fonder, särskilt för projekt som har innovations- eller pilotkaraktär. 2. Stödjande åtgärder Hantera finansiella resurser 67
Projektexempel Statens Fastighetsverk Solvärme ersätter olja Svartsjöanstalten och Färingsöanstalten ligger på Färingsö i Mälaren och förvaltas av Statens Fastighetsverk SFV med Kriminalvårds styrelsen som hyresgäst. Anläggningarna värms av en panncentral där eldning sker med flis vintertid. Sommartid eldas en mindre oljepanna för att producera varmvatten som fördelas via ett kulvert system. För att reducera denna oljeeldning genomfördes 1998 99 ett projekt med solvärme. Projektet En förprojektering och inledande analys visade att energikostnaden för det förbrukade tappvarmvattnet var ca 1,13 kr/kwh. Den höga kostnaden förklaras till stor del av betydande kulvertförluster. I förprojekteringen föreslogs att allt tappvarmvatten skulle förvärmas lokalt till de båda anläggningarna med 2 st solvärmesystem. Tre byggnader anslöts till det ena sol värmesystemet och två byggnader till det andra. På detta sätt skulle kulvertförlusterna kunna reduceras. Energibehovet för tappvarmvatten till de båda anläggningarna bedömdes vara 20,6 MWh/månad. Efter dimensionering av solvärmeanläggningen erhölls en bedömd solenergiproduktion om totalt ca 94 MWh/år. En dimensioneringsförutsättning var att 80 % av energibehovet för värmning av varmvatten under juni-juli skulle täckas av solvärme. Genom att kulvertförlusterna skulle minska bedömdes bruttobesparingen uppgå till 230 MWh/år. Total kostnads besparing inklusive rörliga kost nader som personalkost- 68 Erfarenheter från energisparåtgärder
nader bedömdes till ca 100 000 kr/år och investeringen till ca 735 000 kr. Under 1999 genomfördes ombyggnaden och solfångare integrerades i hustaken med orientering SSV och lutning 20 o resp 27 o. De båda systemen försågs med var sin ackumulatortank och anslöts till befintliga tappvattensystem. Resultat Under solvärmesäsongen år 2000 genomfördes en mätning av de båda systemen. Mätningen utfördes av Mätcentralen från Chalmers Tekniska Högskola i syfte att konstatera om installationen fått avsedd effekt och de bedömda besparingarna uppnåtts. Sommaren 2000 var solfattig på den aktuella platsen vilket, i kombination med lägre tappvattenförbrukning än förväntat, innebar att den producerade solvärmen för år 2000 låg under den max prestanda man förväntat sig. Under år 2000 konstaterades en solvärmeproduktion på ca 72 MWh att jämföra med de bedömda 94 MWh/år. En ekonomisk utvärdering inklusive minskade kulvertförluster och rörliga kostnader gav en besparing för år 2000 på 81 500 kr att jämföra med den bedömda besparingen 100 000 kr/år. Mätcentralen uppger i sin slutrapport att den bedömda besparingen troligen uppnås under ett år med normal soltillgång. Systemets uppbyggnad och funktion anses vara mycket tillfredsställande, man har få driftstörningar och endast ett minimalt operatörsarbete krävs. Mer information Statens Fastighetsverk www.sfv.se Engagera intressenter Som nämndes i föregående avsnitt kan bristande samarbete mellan fastighetsägare, driftorganisation, hyresgäst och brukare innebära att lönsamma energieffektiviseringsprojekt inte startar eller att pågående projekt inte blir så lönsamma som de kunde ha blivit. På senare tid har det dock blivit allt vanligare med energieffektiviseringsinsatser som inbegriper flera parter. Den vanligaste formen är än så länge samarbetsprojekt mellan fastighetsägare, hyresgäst och brukare. Exempel på andra samarbetsformer är avtalsförhållanden som engagerar energileverantörer, externa driftpartners (driftavtal med energiincitament) eller leverantörer av energitjänster (se bilaga 1). 2. Stödjande åtgärder Engagera intressenter 69
Som fastighetsägare har man kontroll och rådighet över en begränsad del av energianvändningen i den egna fastigheten. Fastighetsägaren kan helt enkelt inte kontrollera många energikrävande processer inom hyresgästens/brukarens verksamhet. Detsamma gäller för hyresgästen: energianvändningen kan påverkas till viss grad, andra delar råder fastighetsägaren över. Denna bild gäller för hela den svenska fastighetsmarknaden men är kanske extra tydlig i de kommunala och landstingskontrollerade fastighetsorganisationerna. I offentlig fastighetsverksamhet är hyresgästerna till stor del offentliga verksamheter. Detta ger en unik situation där alla är vinnare. Eftersom både kärnverksamheten och fastighetsorganisationen ägs av skattebetalarna finns det en tydlig koncernnytta i att samverka i energieffektiviseringsprojekt. Men denna koncernnytta räcker normalt inte till som drivkraft för att skapa det engagemang och den delaktighet som krävs för ett långvarigt och beständigt resultat. I U.F.O.S-skriften Energiskt sparande Energieffektivisering genom brukarmedverkan gör författaren en aktörsanalys som visar vilka möjligheter och incitament brukare respektive fastighetsägare har i frågor som rör energianvändningen. Sammantaget visar analysen att fastighetsägaren har mest att vinna, oavsett hur hyran debiteras. Vid varmhyra har fastighetsägaren hela det ekonomiska incitamentet, vid kallhyra däremot delar fastighetsägare och hyresgäst på det ekonomiska incitamentet, främst vid besparingar av värme, varmvatten och verksamhetsel. Denna slutsats utgör grunden för samverkan i energieffektiviseringshänseende. För hur man än vänder på argumenten är det de ekonomiska incitamenten som utgör den primära drivkraften för båda parter, i alla fall i det kortare perspektivet. Hos intressenter som inte har några ekonomiska incitament kommer engagemanget att bli svagt. Nedan presenteras ett antal modeller som kan användas för att engagera hyresgästen som intressent i samverkan: Hyresgästen som kravställare Förhållandet mellan hyresgäst och hyresvärd är egentligen inget annat än ett kund-till-leverantörsförhållande. Som hyresgäst har man möjlighet att ställa krav på den vara eller tjänst man betalar för. Det kan gälla olika frågor, till och med sådant som ligger utanför det som traditionellt sett anses höra till fastighetsförvaltningens leveranser. Störst möjlighet till påverkan har hyresgästen i samband med hyresförhandlingen. Att väva in energioch miljömässiga prestandakrav i diskussionen kring vad hyresgästen ska betala, och vad denne ska betala för, är ett sätt att påverka utvecklingen i positiv riktning. Ett annat tillfälle till påverkan ges i samband med ombyggnationer. Om lokalerna ska anpassas, kan det vara lämpligt att göra 70 Erfarenheter från energisparåtgärder
detta i kombination med energieffektiviserande åtgärder vilket kan verka självklart, men ibland krävs faktiskt påtryckningar från hyresgästen för att åtgärder av denna art ska bli av. Genom att fastställa både gemensamma mål och ensidiga prestationer kan hyresvärden tvingas genomföra åtgärder som annars hade blivit nedprioriterade. Detta betyder inte att hyresvärden ska tvingas till ofrivilliga åtgärder, utan att denne motiveras till en annorlunda prioritering. Om hyresgästen prioriterar en energieffektiv drift, är det rimligt att hyresvärden också prioriterar detta. Därigenom uppnås flera positiva resultat: nöjdare kunder och resurseffektivare verksamhet. Hyresvärden kan till och med spara pengar genom lägre energikostnader som resultat av krav från engagerade hyresgäster. Exempel på krav som en hyresgäst kan ställa är att vitvarorna ska vara av högsta energiklass, att belysningsanläggningen ska vara energieffektiv och så vidare. En av utgångspunkterna för EG-direktivet om byggnaders energiprestanda är att synliggöra för hyresgäster och brukare hur byggnaden förvaltas ur ett energiperspektiv. Det medför möjligheter att ställa krav på att fastighetsägaren vidtar åtgärder för att höja byggnadens energiprestanda. För ytterligare information om hur man som hyresgäst kan ställa miljö- och energimässiga krav på sin hyresvärd hänvisas till Miljökrav på hyresvärdar, en skrift som tagits fram i ett samverkansprojekt av bland andra Boverket, Räddningsverket, Statens Fastighetsverk och Sveriges lantbruksuniversitet. Gemensamma energieffektiviseringsprojekt En fastighetsägare som är aktiv och framgångsrik i sin strävan efter en energieffektiv drift kommer så småningom fram till en punkt där det blir svårt att realisera kostnadseffektiva besparingsåtgärder på egen hand. Anser man som fastighetsägare att man närmar sig den punkten faller det sig naturligt att ta nästa steg tillsammans med sina hyresgäster. Att en hyresgäst kan ställa krav på sin hyresvärd har vi redan behandlat ovan. Kan man då som hyresvärd ställa krav på sina hyresgäster? Så enkelt är det inte, eftersom hyresgästen, med all rätt, ser sig som en kund i relationen till hyresvärden. I en sådan relation är hyresgästens främsta prestation att betala hyra. Vill man som hyresvärd engagera sina hyresgäster måste man med andra ord ta till andra medel än kravlistor. Här passar olika former av samverkansåtgärder väldigt bra. Genom att etablera nya samarbetsformer kan man gemensamt verka för minskad användning av energi och andra fastighetsmedier. I ett sådant samarbete är det viktigt att respektive part bidrar med det man kan och har möjlighet att påverka. Hyresvärden har störst möjlighet att påverka byggnadens fysiska egenskaper, dess instal- 2. Stödjande åtgärder Engagera intressenter 71
lationer och installationssystemens inställningsvärden. Fastighetsägarens personal har i allmänhet goda byggnads-, installations- och energitekniska kunskaper. Dessa kunskaper kan naturligtvis även finnas hos hyresgästen, men normalt sett i begränsad omfattning. För hyresgästens del kan möjligheterna att påverka energianvändningen främst kopplas till hur man bedriver sin verksamhet i lokalerna, vilken utrustning man använder, hur man nyttjar lokalerna och så vidare. I skärningspunkten mellan de olika parternas kompetenser och möjligheter till påverkan kan det finnas en stor energieffektiviseringspotential som inte kan tillvaratas utan samverkan. Genom att skapa en dialog mellan parterna om de egna verksamheterna med energieffektivisering som utgångspunkt kan många förslag till lämpliga åtgärder tas fram. Hyresgäster är ofta medvetna om att deras verksamheter kan bedrivas på ett mera energieffektivt sätt, men de åtgärder som krävs kan vara förknippade med investeringar eller med praktiska hinder, saker som hyresvärden många gånger kan hjälpa till med. Genom samarbete blir alltså resultatet större än parternas enskilda bidrag, ett plus ett blir tre. Exempel Verksamhetsanpassad drift Fiktivt exempel, sänkt värme under skolresa Ledningen på en skola vet att skolans alla femteklassare ska vara på skolresa under hela vecka 22. Det innebär att lokalerna i en flygelbyggnad kommer att stå tomma. Genom att underrätta förvaltaren kan ventilationen reduceras under den aktuella veckan och stora energibesparingar kan göras. Hyresgästen har vetskap om besparingspotentialen men möjligheten till verkställande (rådigheten) ligger hos fastighetsägaren. Arbetsinsatsen som krävs är mycket liten, både för fastighetsägaren och för hyresgästen: ett telefonsamtal och en enkel förändring av ett tidur är allt som krävs, ändå sker det nästan aldrig. Orsaken är troligen bristande medvetenhet om möjligheten, att incitamentet är för dåligt eller att samverkansformen inte är tillräckligt etablerad. Sofiaskolan på Södermalm i Stockholm SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, förvaltar skollokaler i Stockholms stad. Totalt förvaltas ca 180 skolor, vilket innebär upp emot 450 byggnader eller 1,6 miljoner kvm. Ett stort problem för SISAB är att 72 Erfarenheter från energisparåtgärder
anpassa driften till den verksamhet som råder i lokalerna, framför allt gäller det under lov, helger och kvällar då verksamheten är oregelbunden och i vissa fall av begränsad omfattning. Skolans lokaler används på kvällar och helger av olika typer av verksamheter, exempelvis idrottsaktiviteter, studie cirklar, musikskolor med mera. Detta medför att många ventilationsaggregat är i drift även då lokalerna inte nyttjas onödig användning av både el och värme med andra ord! Projektet Inför påsken 2004 gjorde SISAB en större ansats för att komma tillrätta med ovanstående problem. Inom region city genomfördes en fullständig inventering av hur lokalerna skulle användas under veckan före och veckan efter påskhelgen. Region city består av 61 skolor, vilka fick uppge hur de skulle nyttja lokalerna under den aktuella perioden. Kvälls- och helgaktiviteter inkluderades. Inventeringsarbetet genomfördes till stor del av SISAB:s egna fastighetsvärdar. Uppgifterna sammanställdes och överlämnades till den externa driftentreprenören som anpassade driftinställningarna på framförallt ventilationssystemen till de drifttider som skolorna hade uppgett. En stor del av skolfastigheterna är försedda med datoriserade SÖ-system, vilket avsevärt förenklade arbetet med att ändra drifttiderna. SISAB uppskattade den teoretiskt möjliga spareffekten till 537 MWh värme. Resultat Med utgångspunkt från verksamhetens tider anpassades drifttiderna på ventilationssystemen så att onödig drift minimerades. Åtgärder genomfördes i nästan samtliga av de 61 skolor som ingick i projektet och resultatet blev stora besparingar, båda miljömässiga och kostnadsmässiga. SISAB har valt att framför allt lyfta fram de positiva miljökonsekvenserna. För att kvantifiera resultatet har man med klimatkorrigerade tal jämfört energianvändningen under den aktuella perioden med motsvarande period föregående år. Besparingen uppgår då till 304 MWh värme. Enligt SISAB:s beräkningar motsvaras det omräknat i utsläpp av 26,3 ton CO 2 respektive 35,1 kg NO. Den ekonomiska besparingen bedöms till 80 110 tkr. Mer information SISAB, www.sisab.se 2. Stödjande åtgärder Engagera intressenter 73
Hantera informationsresurser Energieffektiviseringen är som vi tidigare berört en process som kräver och genererar stora mängder data och information. En bra planering och hantering av informationsflödet till och från denna process bidrar därför till att göra effektiviseringsprocessen effektivare i sig. Figur: Översiktlig beskrivning av informationshantering i fastighetsorganisationer I ovan och i tabell på nästa sida ges exempel på information som behövs i olika skeden av energieffektiviseringsprocessen. Som framgår av figuren kan denna information i bästa fall vara spridd i ett flertal olika IT-system och i värsta fall (vilket är vanligare) spridd på olika platser, i olika format, eller helt enkelt saknas. Tillgång till rätt information i rätt tid som analys- och beslutsunderlag är helt avgörande för behovet av personella och finansiella resurser för arbetet samt påverkar arbetets kvalitet. Informationsbehovet och informationshanteringen inom driftoptimering och övrig fastighetsverksamhet förtjänar sina egna skrifter, vilka passande nog också finns. Informationsbehovet för driftoptimeringsarbetet tas upp i skriften Driften på webben 12 strategier för behovsstyrda IT-lösningar för fastighetens tekniska system. 74 Erfarenheter från energisparåtgärder
Process Exempel på informationsbehov och källor Energieffektivisera driften Förvaltningsinformation (felanmälan, NKI m m) (huvudprocess) Ritningar Drift- och underhållsinstruktioner Driftstatistik Uppgifter om åtgärder (genomförda och möjliga) Information om produkter, aktörer, tekniker osv Samla in underlag Analysera prestanda Identifiera åtgärder Utreda åtgärder Utföra åtgärder Energifakturor Driftstatistik Drift- och underhållshandlingar Relationshandlingar Ytor Klimatdata Hyresgästinformation Åtgärdshistorik Jämförelsetal Referensmaterial Beräkningsmetoder Best practice (goda exempel) Byggnadsinformation DoU information Referensmaterial (t ex bruttolista) Prisinformation Produktinformation Prestandainformation Avtalsinformation Drift- och underhållsplan Förvaltningsplan Projekthandlingar Produktinformation Hyresgästinformation Informationsbehov inom olika delar av energieffektiviseringsprocessen. Skriften tar upp behovet av en väl genomtänkt IT-strategi för fastighetsverksamheten där informationsbehovet för drift- och driftoptimeringsarbetet har samma vikt och behandlas lika strukturerat som informationsbehovet inom andra verksamhetsområden. Ett annat i sammanhanget viktigt område som behandlas i Driften på webben är strategier för uppbyggnad av styr- och övervakningssystem och integrerade system för byggnadsautomation. Skriften tar också upp hur webbteknik kan förenkla uppbyggnaden och användningen av sådana system. 2. Stödjande åtgärder Hantera informationsresurser 75
Hur jobbar man inom den typiska driftorganisationen idag? Vi har gjort kartläggningar av verksamheten hos driftorganisationer genom intervjuer med driftingenjörer och drifttekniker. Det har då visat sig att mycket av det dagliga arbetet med energi och media går ut på att ta fram underlag för interna redovisningar samt till budget- och prognosarbete, debitering av förbrukningar, kontroll av fakturor och övriga administrativa arbetsuppgifter. De inblandade hinner helt enkelt inte arbeta med energieffektiviseringsfrågor på grund av för mycket intern redovisning och handläggning. Många driftansvariga och driftingenjörer inom fastighetsägarorganisationer känner nog igen sig. Oftast handlar det om återkommande åtgärder för att ta fram dataunderlag, föra in i och bearbeta detta i exceldokument för att slutligen få fram önskade uppgifter och rapporter. Arbetssättet, hjälpmedlen och dataunderlagets kvalitet skiljer sig åt mellan olika avdelningar i större organisationer. Detta leder till svårigheter att jämföra uppgifter och ansvariga personer får ofta redogöra för hur de har kommit fram till sina resultat. För mycket tid går med andra ord åt till att skapa ett ojämnt resultat. Tid som istället kunde ägnas åt felsökning, driftoptimering och energieffektivisering av byggnader och tekniska system, det vill säga driftansvarigas och driftingenjörernas egentliga uppgifter. Mycket av denna tidsödande och trista handläggning och databearbetning kan dock automatiseras och standardiseras eftersom det mesta redan finns i olika datoriserade system. Driftchefer och driftingenjörer skulle kunna avlastas den monotona datahanteringen för att istället fokusera på de riktiga arbetsuppgifterna. Utmaningen i samband med detta ligger i integrationen mellan fastighetstekniska IT-system (t ex fastighetsdatabaser, styr- och övervakningssystem, mediauppföljningssystem) och fastighetsadministrativa IT-system (t ex system för ekonomistyrning, fakturahantering, hyresavisering). Här finns det huvudsakligen två vägar att gå: att antingen satsa på helhetslösningar från samma leverantör (ett fåtal leverantörer finns på marknaden), eller på integration av system från olika leverantörer med hjälp av datalager eller integrationsplattformar. Varje lösning har sina för- och nackdelar men vi väljer att inte ägna oss så mycket åt dessa frågor, då fastighetsverksamhetens informationshantering behandlas utförligt i en annan aktuell skrift, nämligen Effektivare Fastighetsverksamhet med ordning och reda och bra IT-stöd. Skriften behandlar utvecklingstrender inom IT och möjligheter till verksamhetsförbättringar med hjälp av informationstekniska hjälpmedel. Skriften introducerar bland annat en indikatormodell för behovsanpassad och verksamhetsstyrd IT-utveckling för fastighetsorganisationer i kombination med fallstudier och exempel från offentliga fastighetsägare. 76 Erfarenheter från energisparåtgärder
Nedan redovisas dock en förenklad generell metod för att tillgodose behovet av information för energieffektiviseringsarbetets olika skeden: Ta reda på hur ni arbetar med energieffektivisering idag, vilken information som behövs för arbetet och var denna information finns att hämta (ta fram ett nuläge) Bestäm hur energieffektiviseringsarbetet bör bedrivas i framtiden med avseende på mål, arbetssätt och organisation (ta fram ett börläge) Ta reda på vilken typ av information som behövs för de olika momenten enligt börläget och hur denna information kan hanteras med hjälp av ett bra IT-stöd Analysera hur nuläget skiljer sig från det identifierade börläget (GAPanalys) Ta fram en handlingsplan för utveckling mot börläget. Arbetet kan omfatta följande steg: Identifiera åtgärder (anpassning av organisation och IT-stöd) för att uppnå börläget enligt utförd GAP-analys Utför nytto- och kostnadsanalyser av åtgärder för att fånga upp de mest lönsamma Besluta om och planera lönsamma åtgärder och projekt. Planerna ska även omfatta åtgärder för att säkerställa beräknade nyttoeffekter enligt nytto- och kostnadsanalyser Genomför projekt och åtgärder enligt handlingsplanen Utvärdera resultatet för att säkerställa att IT-stödet har önskad funktion 2. Stödjande åtgärder Hantera informationsresurser 77
Exempel Informationsresurser Projektexempel från Västfastigheter elmätning på lokal nivå Mätning av driftmediaförbrukningar (el, värme och vatten) utförs i de flesta fall med en central mätare som registrerar förbrukningen för hela fastigheten. Mätningarna är viktiga för att få statistik som kan användas vid analyser efter genomförandet av energisparåtgärder m m. En nackdel med den centrala mätningen är att små förändringar inte syns. Om en liten sparåtgärd genomförs i en del av fastigheten kan resultatet ätas upp av förändringar på annat håll, t ex ökad förbrukning som följd av nyinstallerad utrustning. Följaktligen behövs fler mätare på lokal nivå. För att få hyresgästerna att minska sin energianvändning har pilotprojekt genomförts av fastighetsägaren Västfastigheter på bl.a. en vårdavdelning på Södra Älvsborgs sjukhus Skene. Här har lokala elmätare installerats som registrerar avdelningens förbrukning. Utifrån den statistik som sparas kan personalen analysera sitt förbruknings mönster och ta fram förslag på åtgärder för att minska el förbrukn ingen. Ett mål sätts upp och de beslutade åtgärderna genomförs. Med hjälp av diagram och förbrukningstal följs åtgärderna upp och man kan fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar. Teknikbeskrivning För den beskrivna avdelningen finns tre separata elcentraler som har försetts med varsin elmätare. Det är viktigt att mätaren har en bra upplösning för att anslutna belastningar med små effekter ska kunna ge utslag. Elmätarna kopplas upp mot och loggas av styr- och övervakningssystemet. På en webbsida redovisas de tre elmätarnas effektuttag de sju senaste dagarna i form av ett linjediagram för varje dag. 78 Erfarenheter från energisparåtgärder