Kommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön

Transkript

1 Utredningsmetodik Kommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön Skadeutredning i en byggnad där brukarna klagar på besvär bör gå till på ett systematiskt, stegvis sätt. En alltför tidig låsning för mätningar av ett visst slag eller användning av specialister på enskilda innemiljöparametrar, istället för ett systematiskt angreppssätt, kan leda till åtgärder i stor omfattning utan att effekten blir den önskade. Det är därför viktigt att få en översikt av problemen innan enskilda, noggrannare tekniska mätningar tar vid. Såväl undersökning som åtgärder bör utföras i logisk ordning med enklare översikter först och noggrannare undersökningar och utredningar när bättre insikt om problemen föreligger. 1. Uppdrag Var noga med att definiera uppdraget på ett tydligt sätt. Är det fråga om utredning i en byggnad där brukarnas besvär kan kopplas till vistelse i huset måste det göras tydligt vad uppdraget gäller. Gäller det att försöka förklara orsaken till dessa besvär skall den göras i samarbete mellan medicinsk expertis och tekniker. Om det enbart gäller en inventering av tänkbara brister som kan påverka innemiljön kan utredningen genomföras av tekniker. Klarlägg för beställaren vem som har ansvar för utredningen. Gör klart vad utredningen förväntas ge för svar beroende på uppdraget. Sträva efter en tydlig beskrivning av uppdraget t ex Utredning av tekniska förhållanden som kan påverka innemiljön. Utredningen omfattar enkät till brukarna, kontroll av luftkvaliteten, kontroll av fuktförhållanden i golv och ytterväggar, kontroll av ventilationsflöden.. Utredningen omfattar inte Informera uppdragsgivaren om behovet av uppföljning när byggnaden tas i bruk igen. Det är viktigt att man följer upp att åtgärderna har gett önskat resultat. Försök att få med en sådan uppföljning i uppdraget. 2. Inledande, översiktlig genomgång Först måste utredaren bilda sig en uppfattning om problemen, hur de yttrar sig, när och var problem förekommer mm. Detta görs genom insamling av information från berörda parter. Försök bilda en kontaktgrupp med deltagare från förvaltningen, brukarna och ägarna. Informera gruppen om varje steg i utredningen Det förekommer ofta diskussioner och ryktesspridning bland brukarna. Detta kan leda till låsningar i fråga om medel och metoder i såväl utredning som val av åtgärder. Den som får i uppdrag att utreda orsaken till problemen måste vara medveten om detta och för att undvika oro både ta till sig information och informera om vad som görs och varför. Det är alltid lämpligt att samla information från brukare och förvaltare för hjälp i utredningsarbetet. I detta sammanhang bör skadeutredaren göra en genomgång av ritningar och övriga bygghandlingar samt ta del av eventuella tidigare undersökningar och korrespondens i ärendet. I detta arbete är brukare, driftspersonal, husansvariga, lokalvårdare och förvaltare viktiga samarbetspartners. Protokoll från skyddsronder kan ge bra information. Gör ingen värdering av informationen i detta skede, samla bara in. Gå igenom konstruktionsritningar och andra bygghandlingar som kan vara av intresse.

2 Utredningsmetodik Det är i detta sammanhang lämpligt att alla berörda informeras om svårigheterna både när det gäller att utreda och att genomföra åtgärder i en byggnad med innemiljöproblem 3. Kartlägg hur brukarna upplever ohälsa/symptom/besvär till typ, tid, rum. Peka ut misstänkta orsaker När uppdraget gäller att förklara orsaken till ohälsa, se då till att företagshälsovård, skolhälsa eller liknande arbetar med problemen parallellt. Skadeutredare är inte medicinare och tvärtom. Samarbete ger bra förutsättningar för ett lyckat resultat. Enkät och/eller intervjuer är bra hjälpmedel för att klarlägga symptombilden. Använd standardiserade, validerade enkäter. Försök bör göras att klarlägga om problemen drabbar alla brukare eller bara vissa, om problemen kan begränsas till vissa delar av byggnaden eller vissa tider på året osv. Ger symptomen misstanke om byggnadstekniska brister? Resultatet från en enkät kan dels ligga till grund för bedömning av vilken typ av problem som föreligger dels användas som jämförelse med en ny enkät efter att åtgärder vidtagits. När det gäller enkäter/intervjuer: samarbeta med yrkesmedicin, företagshälsovård eller skolhälsa. Man bör överväga att erbjuda omplacering av de mest drabbade till rum med annan, bättre miljö. 4. Klarlägg tekniska förhållanden i byggnaden I samband med den översiktliga undersökningen kan orienterande mätningar eller indikationer på bristande ventilationsfunktion, på fuktskador och på förekomst av lukt vara till god ledning. Dessa orienterande mätningar kan leda till fördjupade kontroller av t ex ventilationsfunktion eller fuktförhållanden. Finns det exceptionella emissionskällor i eller utanför byggnaden? 5. Gör en bedömning av misstänkta, relevanta brister Med stöd av den översiktliga genomgången och med kunskap om tekniska förhållanden i byggnaden är det möjligt att gå vidare. Använd all information för att rikta in den fortsatta utredningen mot möjliga brister som kan förklara besvären. Några av bristerna kan bedömas ha en direkt inverkan på innemiljön, andra har sannolikt ingen inverkan alls. Peka ut de för innemiljön relevanta bristerna. Det är viktigt att utredningen går i steg, att man inte låser sig för att göra alltför detaljerade mätningar och åtgärder innan man har klart för sig i vilken grad detta kan påverka innemiljön. 6. Utred relevanta brister När det finns misstänkta brister som kan påverka innemiljön fokuseras arbetet mot dessa. Åtgärda först de brister som bedöms ha stor påverkan. Det kan, när utredningen pekar mot vissa problem, vara skäl att mäta eller på annat sätt kontrollera funktionen hos någon, flera eller de flesta av följande innemiljörelaterade förhållanden. Det kan emellertid inte nog poängteras att tekniska mätningar inte bör göras alls om inte goda skäl finns för mätningar och inte påbörjas för tidigt eftersom resultaten kan innebära en låsning för den vidare utredningen. Ventilationsmätningar av t ex uteluftflöde, återluft, kortslutning, överläckning mellan rum eller mellan lägenheter etc. Mätning av lufttryckskillnad ute-inne, inne-trapphus och mellan lägenheter.

3 Utredningsmetodik Mätning av fukt i material och konstruktioner. Materialprover för analys av mikrobiologisk aktivitet på material och i konstruktioner. Om det finns klara motiv: mätning av luftkoncentration t ex halt av koldioxid, dammhalt, sporhalt eller flyktiga organiska ämnen (VOC) Mätning av termisk komfort dvs temperaturer, lufthastighet, strålningsdrag mm. Mätning av emission från mattor, tapeter, lim, målarfärg, spackel etc. Mätning kan ske i fält eller på uttagna prov. Materialkontroll om det finns misstanke om felaktigt eller farligt innehåll. Bullermätningar. Ljusmätningar. Mätning av allergen (pollen, häst-, hund-, katt-, kvalsterallergen). Övrigt, t ex radon. Mätningar och provtagningar för analys av mikroorganismer, partiklar eller luftkvalitet är i en del fall onödiga. Elak lukt från påväxt eller förtvålat golvlim behöver normalt inte verifieras med särskild provtagning eller mätning. Det bör också framhållas att gränsvärden för ohälsa saknas i de flesta fall. Varje mätning och provtagning av tekniska förhållanden ska genomföras först när det finns ett tydligt motiv. Utredaren bör alltid ha gjort klart vad resultatet ska användas till. I de fall det finns en bristande funktion som kan påverka innemiljön t ex lukt från förtvålat lim under golvmatta eller lukt från mikrobiologisk tillväxt kan det finnas skäl att med beräkningar visa om de uppmätta fuktvärdena är förväntade eller inte. Det kan vara av intresse att beräkna uttorkningstiden efter byggskedet eller uttorkningen efter en vattenskada för att påvisa varför en skada har skett. Termisk komfort kan beräknas utgående från uppmätta värden vid en bestämd klimatsituation. Det kan ibland finnas skäl att även beräkna ljudisolering och bullerdämpning för aktuella konstruktioner. Val av beräkningar görs utifrån samma synsätt som val av mätningar och analyser. Beräkningar av fuktförhållanden kan ge svar på frågor av typen: Vad är konstruktionens förväntade fuktighet under en årscykel? Hur snabbt torkar byggfukten ut ur konstruktionen? Har det i något skede varit så pass fuktigt att skador kan ha uppstått? 7. Analysera, sammanfatta och ange möjliga orsakssamband Analysera observationer och undersökningsfynd. Komplettera om resultatet är alltför osäkert. Sammanfatta och ange möjliga orsakssamband. I detta skede görs återkopplingen till uppdraget. Har utredningen gett svar på de frågor som uppdraget avsåg? Utredningen bör visa Om det förekommer byggnadstekniska brister Omfattningen av dessa brister

4 Utredningsmetodik Möjliga orsaker till bristerna I vad mån dessa brister kan påverka innemiljön och vilket vetenskapligt eller erfarenhetsmässigt stöd det finns för att bristerna skulle kunna bidra till att brukarna får besvär Hur bristerna ska åtgärdas, både principiellt och konkret, omfattningen av åtgärder 8. Ge förslag till precisa, möjliga åtgärder Åtgärderna skall inriktas mot de brister som enligt vetenskap eller beprövad erfarenhet sannolikt kan förklara brukarnas symptom. Detta är lättare sagt än gjort eftersom sådan kunskap saknas till stora delar. Vi vet inte med säkerhet vad som orsakar symptomen utom i några enstaka fall. Av detta skäl kan det vara motiverat att arbeta efter principen att brister som med stor sannolikhet påverkar innemiljön åtgärdas först. Diskutera med uppdragsgivaren om i vilken mån som alternativa åtgärdsförslag skall tas fram. Rekommendera om möjligt begränsade, selektiva åtgärder som ett hjälpmedel i utredningen. I så fall bör brukarna vara informerade om att de begränsade åtgärderna inte skall ses som ett slutligt försök till lösning av problemen. Ge motiv för ditt val av en viss åtgärd. Ge förslag till kvalitetssäkring och kontroll av utförandet. Ibland leder utredningen till åtgärder av alla de brister som har påvisat. Skälet kan vara juridisk. Beställaren har inte fått den byggnad han har betalt för och kräver att alla brister ska åtgärdas. 9. Rapport Rapporten skall vara så utförlig att även den som inte är insatt i fallet ska kunna förstå vad som är gjort och varför skadan har inträffat. Följande delar kan ingå i en rapport: Uppdragets omfattning Uppgifter om besvär hos brukarna och om tekniska förhållanden i byggnaden. Redovisa allt relevant bakgrundsmaterial Redovisning av hälsobesvär och resultat av enkäter eller intervjuer Beskrivning av skador och brister i byggnaden, vem som har lämnat upplysningar, när skadorna inträffade, vilken omfattning de har mm Redovisning av mätningar och iakttagelser på plats, tidpunkter för mätningar, använda mätmetoder, redovisning av mätosäkerhet, kalibrering etc Fotografier Resultat från eventuella beräkningar Slutsatser av utredningen, sannolik problemorsak Eventuellt förslag till åtgärder Förslag till kvalitetssäkring av åtgärderna Förslag till uppföljning av åtgärderna och kontroll av att resultatet har blivit det önskade Underskrift av ansvarig utredare, eventuellt även kontrasignering Följ en standardmall för rapporteringen. 10. Uppföljning av hälsa och teknik Åtgärder i byggnader med innemiljöproblem bör alltid följas upp både ur teknisk synvinkel och ur brukarnas perspektiv.

5 Utredningsmetodik Med tekniska mätningar verifieras att utförda åtgärder har gett rätt teknisk funktion. Kontroll efter genomförda åtgärder bör även omfatta en förnyad enkät eller intervju med brukarna för att kontrollera deras upplevelse av miljön. Det är inte givet att åtgärder alltid leder till fullständig förbättring av miljön och att rapporterade klagomål och besvär försvinner omedelbart. Åtgärderna kan behöva lång tid innan de får full effekt samtidigt som vissa besvär hos brukarna kan behöva tid för att avklinga. Av praktiska skäl, t ex meteorologiska förhållanden, kan det vara lämpligt att kontrollera utfallet vid samma tid på året som då den ursprungliga kartläggningen gjordes. Om man har använt sig av enkäter bör samma typ av enkäter användas vid uppföljningen, detta för att möjliggöra jämförelser. Se till att åtgärderna utvärderas och dokumentera erfarenheterna. 11. Kvalitetskontroll För att vara säker på utredningens resultat skall använda metoder redovisas och instrument vara kalibrerade. Vid behov skall standardiserade mätmetoder användas. Allt material från utredningen skall samlas och dokumenteras. Alla åtgärder bör omfattas av ett system för kvalitetssäkring.