, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda

Transkript

1 , Kenth Arvidsson Energieffektivisering Arlanda

2 Stockholm-Arlanda Flygplats 16 miljoner resenärer per år 81 flygbolag 176 destinationer 3 start- och landningsbanor 4 terminaler 61 gater 52 butiker 41 barer, caféer och restauranger anställda 250 företag parkeringsplatser ton frakt

3 Miljöarbetet på Arlanda Klimat Buller Luft Avfall Energieffektivitet Mark och vatten

4

5 Arlanda Energi Arlanda Energi bildades som en separat enhet inom Stockholm- Arlanda Flygplats, som från 1 jan 2006 ansvarar för energiförsörjning och energifrågor på flygplatsen Uppdraget Minska energikostnaderna Minska miljöbelastningen från energiverksamheten Utveckla de externa energiaffärerna

6 Arlanda Energis verksamhet Komfort El Marknad System Värme Kyla Ventilation Energitjänst klimat Elförsörjning Reservkraft Energitjänst belysning Motorvärmare Energiaffärer Energimättjänster Kundservice Infrastrukturplanering Produktutveckling Ekonomi Omvärldsbevakning Fokus på energiaffärens hela kedja Produktion/Inköp Distribution Drift Underhåll Marknad Försäljning Kund

7 Energianvändningen på Arlanda 2005 Energianvändningen i nivå med en svensk småstad, ungefär MWh el och värme per år, motsvarar eluppvärmda villor 160 GWh el/år 100 GWh värme/år 25 GWh kyla/år Byggnadsyta: kvm Komfortyta: kvm

8 Långsiktiga och förnybara energilösningar 100% Grön el El från vattenkraft och vindkraft 100% Grön värme Fjärrvärme från biobränslen Lagrad värme i akvifärlager 100% Grön kyla Lagrad kyla i akvifärlager Frikyla

9 Energieffektivisering Arlanda GWh GWh El Värme

10 Minskad energi motsvarar mer än + Göteborg Airport

11 Framgångsfaktorer energieffektivisering Engagemang Alla anställda Optimering av energisystem Ny energieffektivare teknik Investeringsmedel

12 Vinnare av Stora Energipriset 2009 Arlanda Energi har skapat en affärsmodell där man arbetat målmedvetet med att optimera sin drift, införa ny teknik, engagera sina medarbetare och på så sätt minska flygplatsens miljöpåverkan. Juryns motivering

13 Ledande Klimat- och Energiarbete Arlandas klimatarbete är godkänt på högsta nivån i det europeiska programmet Airport Carbon Accreditation

14 LED-belysning

15 Belysningen P-hus, Terminal 5 Befintlig belysning st T5-lysrör installerade år 2004 med rörelsedeckare och dagsljussensorer Energianvändning 900 MWh/år Installation i utomhusmiljö Begränsningar/Problembild Armaturer går ej att styra under 8 C Armaturer klarar inte att styras med befintligt system, ggr tända/släcka 30% av armaturerna defekta efter fem år Installationen ej energioptimerad, ljust och fint har fått styra ( lux, kontorsbelysning)

16 Effektivisering P-hus, Terminal 5 LED-belysning i parkeringsgaraget vid Terminal 5 minskar energianvändningen med mer än 80 procent Drygt armaturer har ersatts av LED-armaturer (Light Emitting Diode) Minskar installerad effekt med två tredjedelar En effektivisering på minst 600 MWh/år Återbetalningstid 4-5 år Belysningsstyrning med rörelsevakt möjlig Lägre brinntid Längre livslängd

17 Installationer LED-belysning Säkerhetskontroll, Terminal 3 Incheckningsdisk, Terminal 4 Passage, Terminal 5 Parkeringshus, Terminal 5 Nedgång Arlanda Express, Terminal 5 Driftrum kyla Toaletter, Terminal 5

18 GSM styrning

19 Styrning av belysning och motorvärmare Mastbelysning ramper 110 st master Motorvärmare till fordon 20 st snöröjningsfordon

20

21 Operatörsgränssnitt mastbelysning

22 Energieffektivisering 1100 MWh per år Energibesparing 110 st master(3,6 kw/st) Spänningssänkning 30% Styrning av ramptornets personal 20% Energibesparing 800 MWh/år Energibesparing 20 st snöröjningsfordon (7 kw/st) Styrning av fältpersonal 50% Energibesparing 300 MWh/år

23 Driftoptimering värme, kyla, ventilation

24 Varför driftoptimera? Minskad energianvändning Minskad miljöpåverkan Bättre inomhusklimat Bättre ekonomi

25 Hur ska man gå tillväga? Se över drifttider Behovsanpassa luftflöden Styrning och reglering Se över husskalet Flödesreglering

26 Se över drifttider En enkel energibesparing Varje timme ger stor energibesparing Exempel Ett normalstort ventilationsaggregat (kontor ca kvm) Drifttid 10 hrs/dygn Värmeanvändning 178 MWh/år Elanvändning 44 MWh/år Minskning av drifttiden 1 hr/dygn Minskad värmeanvändning med 18 MWh Minskad elanvändning med 4 MWh/år

27 Behovsanpassa luftflöden Lokal och verksamhet ändras - samma luftflöde som projekterades vid byggnation! Sämre klimat Onödigt hög energianvändning Flödet har dimensionerats efter kylbehovet under sommaren Sämre klimat För höga flöden vintertid Exempel Samma ventilationsaggregat som föregående exempel (drifttid) Minskning luftflöde vintertid 30%

28 Styrning och reglering Värmer och kyler lokalen samtidigt (separata system för värme, kyla och ventilation) Sämre klimat Hög energianvändning Lösningen är rumsreglering Värme, kyla och ventilation styrs av ett system Bättre klimat Lägre energianvändning Exempel Garanterad energibesparing 10% Kontorslokal (3 000 kvm, 20 C) Minskad energianvändning kwh/år

29 Se över husskalet Dörrar och portar glöms ofta bort! Det drar luftvärmare blir lösningen Vanligt med feldimensionerade luftvärmare Täckningsgrad 40-65% Rätt dimensionerad luftvärmare Täckningsgrad 75-85% Exempel En 3x3 m port Står öppen 10 min/hr Energianvändning kwh/år Rätt dimensionerad minskar energianvändningen med kwh/år

30 Flödesreglering Flödesreglering saknas ofta i äldre fastigheter Pumpen går kontinuerligt trots stängda ventiler Vid byte till tryckstyrd pump Systemet håller konstant tryck Besparingspotential 10-20% Luftflöden som styrs via ledskenor Byt till styrning via frekvensomformare Besparingspotential 10 70% Exempel Fläktaggregat med motoreffekt 12 kw Drifttid 10 hrs/dygn Ledskenor byts till frekvensomformare Minskad energianvändning kwh/år

31 Byta till energiklassade produkter Vid ersättning av trasig produkt, välj en energiklassad Liten prisskillnad Kort återbetalningstid Bättre prestanda Det kan löna sig att byta trots att produkten fortfarande är brukbar

32 Akvifär

33 Akvifär projektet En förnyelsebar energilösing för Stockholm-Arlanda flygplats

34 Fjärrkyla system Terminaler Akvifär

35 Akvifärlagret på Arlanda driftsattes sommaren 2009 Halmsjön Brunkebergsåsen

36 Kyla på sommaren

37 Värme på vintern

38 Nivå Förväntad lagerkapacitet Varm sida Kall sida C Sand/grus 3-6 C Diffusions zon Varma brunnar Berg Kalla brunnar Lagerkapacitet 8-10 GWh per sida (varm och kall) vid T 15 C (Med överlappning GWh)

39 Conclusions Minskar: elkraft:3-4 GWh värme: GWh Lokala kylmaskiner ersätts ton CO2 (system effect) Payback 6-7 år Systemfaktor ~40