Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010



Relevanta dokument
Syfte och metod. Resultatrapport enkät till åringar om tandhälsa 2

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Presentation av projekt

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Mat och dryck för dig som har diabetes

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Äldre tänder behöver mer omsorg

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

o m m at och m otion?

Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis

Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun

Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Hej! Att tänka på innan du börjar:

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

världens friskaste barn

Tandhälsa för små barn

Hälsofrågor i årskurs 4

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

Hälsofrågor i årskurs 7

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Testa dina vanor Hälsotest

Att tänka på innan du börjar:

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Innehållsförteckning

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre"

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Låt oss hållas starka!

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

En samling övningar för att komma igång med samtal

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Hälsofrågor i Gymnasiet

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Kostpolicy för skola och förskola

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Lär dig hitta det dolda sockret!

ANVISNINGAR TILL ELEVER OCH BLOGGAR Anvisningar till elever och bloggar 4

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Föräldrars attityder till barns kost och hälsa november Ipsos-Eureka

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Den livslånga baksmällan

Facit Spra kva gen B tester

LUPP om Trygghet och hälsa

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

Smarta skolkaféer i Halland

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Slå hal på myterna om tandvård

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen

Transkript:

2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis uppger att de äter godis varje dag eller flera gånger i veckan. 3 av 10, 31 procent, uppger att de dricker läsk flera gånger i veckan. 1 av 10, 6 procent, lägger mer än 140 kronor i veckan på läsk eller godis och 2 av 10, 24 procent, använder mellan 40-80 kronor till att köpa läsk eller godis. Om de handlar mellanmål uppger 63 procent att de helst väljer läsk, godis, kaka eller bulle. Hälften, 54 procent brukar gå till kiosk eller butik utanför skolan och köpa läsk eller godis. Spontant ger ungdomarna huvudsakligen positiva omdömen på frågan hur de tänker om läsk och godis. Samtidigt verkar ungdomarna inse konsekvenserna för hälsan av hög konsumtion i form av karies, övervikt, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Inte lika många inser dock riskerna att få frätskador på tänderna av läsk. 68 procent har uppgett karies som riskfaktor, 60 procent övervikt, 57 procent hjärt-kärlsjukdomar och 40 procent frätskador på tänderna. Nästan hälften, 44 procent, tycker inte att skolan ska sälja läsk eller godis och ungefär lika många, 46 procent, väljer helst smörgås och 16 procent frukt när de handlar mellanmål. Föräldrar och tandläkare har en viktig roll som kunskapsförmedlare när det gäller tandhälsa. Majoriteten av ungdomarna, 81 procent, uppger att de fått kunskap om hur de ska sköta sin tänder av sina föräldrar och hälften, 44 procent, uppger tandläkaren. De flesta, 86 procent, som svarat på enkäten vet att de bör borsta tänderna morgon och kväll och att fluor motverkar karies, 73 procent. Föräldrarna och skolan framträder som de viktigaste kunskapsförmedlarna för vad man bör äta och dricka för att må bra. 81 procent uppger föräldrarna och 23 procent skolan som kunskapsförmedlare. Bakgrund Den ökade konsumtionen av socker i form av läsk och godis bland barn och ungdomar riskerar både tandhälsan och den allmänna hälsan. Förutom att orsaka karies kan läskkonsumtion även lightprodukter ge frätskador på tänderna. Den stora konsumtionen av läsk och godis bidrar också till övervikt och fetma, som på sikt kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 1

Våren 2004 startade Sveriges Tandläkarförbund aktiviteten Tandläkare mot godis och läsk. Bakgrunden till initiativet var en stark oro bland tandläkarna över godisoch läskkonsumtionen bland barn och ungdomar. Syftet med aktiviteten är att minska barns och ungdomars konsumtion av socker godis, läsk och andra sockerrika produkter. Arbetsmetoden är att med konkreta faktaunderlag påverka barnens nätverk både det privata och samhälleliga. Vi granskar och kartlägger konsumtionsmönster och samlar fakta om barnens konsumtion av sockerrika produkter. Med konkreta fakta synliggör vi den fara som sockret är för barnens tand- och allmänhälsa. Syfte och metod Tandläkarförbundet har genomfört flera kartläggningar av läsk- och godisförsäljningen i skolorna. Nu vill vi veta mer om hur ungdomarna själva tänker om läsk och godis. Syftet med elevenkäten våren 2010 har varit att få information om ungdomarnas: Konsumtionsvanor. Läsk och godis i skolan. Attityder till läsk och godis. Kunskaper om konsekvenser av hög läsk- och godiskonsumtion. Kunskaper om tandhälsa och allmän hälsa. Enkäten genomfördes under mars-april 2010. För att respektera branschöverenskommelser när det gäller intervjuer med ungdomar har vi valt att enbart vända oss till elever i högstadiets årskurs nio. Enkäten var helt anonym, inga personuppgifter har inhämtats. Enkäten har genomförts som en totalundersökning. Samtliga 1 847 högstadieskolor med sammanlagt 116 754 niondeklassare kontaktades (2009 års siffror). Via brev har skolornas rektorer och idrottslärare informerats om enkäten och uppmanats hjälpa eleverna besvara den. Två påminnelser har skickats ut. Kommentar Eftersom vi varit medvetna om svårigheten att få fram adekvata svar från barn och tonåringar har vi lagt oss vinn om att begränsa antalet frågor i enkäten och att formulera enkla och tydliga frågor. Resultat Elevenkäten 2010 Totalt har 1736 (1, 5 procent) av landets totalt 114 730 niondeklassare svarat på enkäten om läsk och godis. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 2

Konsumtionsvanor Fråga: Vad stämmer bäst in på dig? Tabell 1 Bas 1728 8 procent av dem som svarat på enkäten äter godis varje dag, 41 procent några gånger i veckan och 33 procent till helg eller fest. 4 procent äter aldrig godis. 14 procent har uppgivit andra svar t ex när jag känner för det. Fråga: Vad känns mest bekant? Tabell 2 Bas 1736 11 procent av respondenterna dricker läsk varje dag, 31 procent några gånger i veckan och 38 procent till helg eller fest. 8 procent dricker aldrig läsk och 12 procent har uppgivit annat t ex när jag känner för det, ibland. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 3

Fråga: Hur mycket pengar lägger du på läsk och godis under en vecka? Tabell 3 Bas 1725 20 procent lägger mindre än 20 kr i veckan på läsk och godis. 32 procent lägger 20-40 kronor och 16 procent 40-60 kronor i veckan på läsk eller godis. 8 procent lägger 60-80 kronor, 5 procent 80-100 kronor, 2 procent 100-120 kronor, 1 procent 120-140 kronor på läsk och godis per vecka. 6 procent lägger mer än 140 kronor på läsk och gocis i vekan och 10 procent lägger inga pengar alls på läsk och godis. Fråga: Om du är hungrig och har 30 kronor att handla mellanmål för, vad köper du helst? Tabell 4 Bas 1716 Hälften, 46 procent köper helst smörgås, 3 procent mjölk och 16 procent frukt som mellanmål. 17 procent köper helst läsk, 20 procent godis, 11 procent juice och 26 procent kaka/bulle som mellanmål. 13 procent uppger annat, t ex hamburgare. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 4

Läsk och godis i skolan Fråga: Brukar du gå till en kiosk eller butik utanför skolan och handla läsk eller godis? Tabell 5 Bas 1702 Hälften, 54 procent, brukar gå till en kiosk eller butik utanför skolan och handla läsk eller godis och hälften, 46 procent, brukar inte göra det. Fråga: Ska skolan sälja läsk och godis till elever på högstadiet? Tabell 6 Bas 1711 56 procent svarar ja på frågan om skolan ska sälja läsk eller godis till eleverna och 44 procent svarar nej. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 5

Attityder till läsk och godis Fråga: Hur tänker du om läsk och godis? Tabell 7 Bas 1697 Det är gott är det vanligast svaret på hur ungdomar tänker om läsk och godis, 78 procent. 19 procent svarar att man blir pigg, 22 procent att man blir på gott humör. Det är alldeles för sött svarar 5 procent och lika många att man blir trött. 30 procent svarar att det är skadligt för tänderna och 28 procent att det inte är bra för hälsan. 6 procent svarar att det är bra för hälsan och 12 procent uppger annat t ex att man blir tjock. Konsekvenser av hög konsumtion Fråga: Vad tror du händer i kroppen om man dricker mycket läsk och äter mycket godis? Tabell 8 Bas 1688 68 procent tror att man får hål i tänderna av mycket läsk och godis, 40 procent att man får frätskador på tänderna, 60 procent att man blir överviktig, 57 procent att man kan få diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. 14 procent uppger annat t ex humörsvängningar, cancer. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 6

Kunskaper om tandhälsa och allmän hälsa Fråga: Hur ofta ska man borsta tänderna? Tabell 9 Bas 1684 De flesta respondenter, 86 procent, vet att man ska borsta tänderna morgon och kväll. 1 procent svarar att man ska borsta tänderna en gång i veckan och lika många att man ska göra det några gånger i veckan. 4 procent svarar en gång om dagen och 7 procent svarar annat t ex efter måltider. Fråga: Varför ska man använda fluortandkräm? Tabell 10 Bas 1677 De flesta respondenter, 73 procent, vet att flour motverkar karies. 6 procent svarar att flourtandkräm gör tänderna vitare, 13 procent att man ska använda flourtandkräm för att tandläkaren sagt det. 7 procent svarar annat t ex det är bra för tänderna. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 7

Fråga: Vem/vilka har lärt dig hur du ska sköta dina tänder? Tabell 11 Bas 1673 Föräldrarna uppges av de flesta respondenter, 81 procent, som de viktigaste kunskapsförmedlarna om tandhälsa. 44 procent har uppgivit tandläkaren och 3 procent lärarna som kunskapsförmedlare. 12 procent uppger annan t ex medierna, mor-eller farförälder. Fråga:Vem/vilka har lärt dig vad du ska äta och dricka för att må bra? Tabell 12 Bas 1664 De flesta respondenter, 81 procent, uppger att föräldrarna lärt dem vad man ska äta och dricka för att må bra. 23 procent uppger att det är skolan som är kunskapsförmedlare, 9 procent kompisarna, 14 procent internet och 17 procent tidningar. 15 procent svarar annt t ex TV, tränare. Slutsatser och kommentarer Många ungdomar som svarat på enkäten har en hög konsumtion av läsk och godis. Men det finns också ungdomar som uppger att de föredrar nyttiga mellanmål som smörgås och frukt och väljer bort läsk och godis till vardags. Nästan hälften tycker inte att skolan ska sälja läsk eller godis. Spontant ger ungdomarna huvudsakligen positiva omdömen på frågan hur de tänker om läsk och godis. Samtidigt verkar ungdomarna inse konsekvenserna för hälsan av hög konsumtion. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 8

Föräldrarna och skolan framträder som de viktigaste kunskapsförmedlarna för vad man bör äta och dricka för att må bra. Föräldrarna är också, tillsammans med tandläkarna, de som främst nått ungdomarna med kunskap om tandhälsa. Enkätsvaren antyder att ungdomarnas kunskaper om hur de ska sköta sina tänder är god. Ett samarbete mellan föräldrar och skola bör kunna bli ett framgångsrikt förändringskoncept. Grunden för förändrat beteende kunskap om negativa konsekvenser för hälsan av hög läsk- och godiskonsumtion verkar i hög utsträckning redan lagd hos ungdomarna och ett aktivt påverkansarbete bör ge goda effekter. Tandläkarförbundets förslag: Gör skolan till en läsk- och godisfri zon och erbjud enbart hälsosamma alternativ i skolkafeterian! Lyft samtidigt fram livsstilsfrågorna i skolan! Sätt kost och hälsa på agendan i det nya föräldrastöd som regeringen initierat! Regeringen har aviserat krav på kvalitet på skolmaten i den nya skollagen. Ett viktigt komplement borde vara nolltolerans för läsk, godis och andra sötsaker på våra skolor. Skolans sammantagna kostutbud är avgörande för att våra barn ska få den energi de behöver för att klara skolarbetet och för att långsiktigt främja en god hälsa. Involvera föräldrarna i beslut om sortimentet i skolkafeteriorna. De flesta av dem vill ha bort läsk, godis och annat sött från skolorna visar en undersökning som Tandläkarförbundet gjort. Med enbart hälsosamma alternativ i skolkafeteriorna blir skolorna ett föredöme för eleverna och stärker förutsättningarna att påverka fler ungdomar att välja en hälsosam livsstil. Resultatet i enkäten tyder på att många elever redan vill ha läsk- och godisfria kafeterior. Motståndet mot att enbart ha ett hälsosamt utbud i kafeteriorna bör därför inte bli kompakt och bör kunna genomföras i dialog med eleverna. Samtal med eleverna och samarbete med kiosk/butik i skolans närhet kanske kan vara en väg att minska antalet elever som köper läsk och godis utanför skolan. Med större fokus på livsstilsfrågor i skolan ökar förutsättningarna ytterligare att påverka ungdomarna. Betydelsen av nyttig kost och fysisk aktivitet bör kunna löpa som röd tråd genom skoltiden. Skolan har den pedagogiska kompetens som behövs och kan dessutom fungera som stöd och inspiratör för föräldrarna i deras påverkansarbete. Om landets kommuner sätter upp kost och hälsa som en viktig punkt på agendan i det nya föräldrastöd som nu utvecklas, får föräldrarna ytterligare ett viktigt redskap i sitt föräldraarbete. Ungdomars tandhälsa. Många ungdomar verkar ha god kunskap om hur de ska sköta sin tandhälsa. Men samtidigt är det betydelsefullt att vi inom tandvården fortsätter vårt påverkansarbete. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 9

En betydelsefull grund för insatser är kunskap om ungdomars och andra gruppers tandhälsa. Tandläkarförbundet driver därför bl a frågan om bättre tandhälsostatistik. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet 2010 10