Praktisk anatomi DFM3-1 Av Maja Deckner och Anna Josephson 2004 (modifierad av Jonas Broman 2008)
Introduktion Varför? Ni måste försöka tänka er alla de anatomiska strukturerna inuti människan, inte bara utanför i böcker och kompendier. Ni måste kunna se vad som döljer sig under hudkostymen och var de olika organen projicerar sig på huden för att senare kunna tolka förändringar och signaler från olika organ. Hur? Arbeta i smågrupper Klädsel! Underkläder som ni kan visa er i för kamraterna i gruppen. Vissa föredrar t.ex. sportbh vid dessa grupparbeten. Litteratur: Medtag lärobok i anatomi och anatomisk atlas. Rekommenderad extralitteratur är Surface Anatomy av John S.P. Lumely. Undersökningsmetoder: Inspektion: att titta och jämföra med t.ex. andra sidan. Palpation: att känna med händerna Perkussion: att lyssna på resonans (se bild) Auskultation: att lyssna med stetoskop 2
HALS & HUVUD Markera i bilderna nedan och palpera på en kamrat: Osteologi processus mastoideus arcus zygomaticus protuberantia occipitalis externa angulus mandibulae os nasale Vad heter de ben som bildar skallens konturer? Vilka ben bildar orbitakanterna? Vid skall- och ansiktstrauma palperar man orbita kanterna för att hitta eventuella frakturer. Palpera foramen supraoch infraorbitale samt foramina mentale (se bild på föregående sida!) Vilka nervgrenar passerar genom respektive hål? 3
Markera de olika trigeminusgrenarnas innervationsområden i bilden nedan. Markera noggrannt de olika nervgrenarnas utbredning vid näsan, ögonspringa, tinning, öra, mun och käkvinkel. Ungefär 1 cm nedanför arcus zygomaticus palperas (bit ihop!) en spottkörtelgång. Vad heter gången och ifrån vilken spottkörtel kommer den? Genom vilken muskel passerar den för att komma in i munnen? Palpera glandula parotidea, glandula sublingualis och glandula submandibularis bilateralt. (Spottkörtlarna är normalt små, mjuka och oömma och svåra att känna.) 4
Identifiera bihålornas (sinus maxillaris, sinus frontalis och sinus ethmoidalis) projektioner i bilden nedan samt peka ut dem på en kamrat. Observera att även orbita och cavitas nasi finns med i bilden. Notera orbitas nära relation till sinus ethmoidalis. Notera också tandrötternas nära relation till sinus maxillaris. Sinus sphenoidalis ligger mer centralt i skallen. Trots att den inte tillhör ytanatomin är det viktigt att känna till dess nära relation till hypofysgropen. (Obs! Sinus frontalis storlek är mycket individuell.) 5
Palpera mera: Bit ihop tänderna nu kan du palpera två tuggmuskler, en ovanför och en under arcus zygomaticus, vad heter de? Ytterligare två tuggmuskler ligger på djupet vad heter de? Articulatio temporomandibularis känn på käkledens rörelser genom att föra in ett finger i yttre hörselgången och bit ihop! Det känns tydligt att denna led är en kombinerad kul- och glidled. Caput mandibulae glider framåt när man gapar stort. Arteria carotis externa palpera pulsen! Var känns den bäst? Framför och bakom örat, framför angulus mandibulae och i tinningen kan man också palpera pulsen. Palpera och namge respektive artär! 6
Ytliga lymfkörtlar Markera ut lymfkörtelstationerna i bilden samt på en kamrat; Nll. occipitales Nll. mastoidei Nll. cervicales laterales Nll. cervicales anteriores superficiales Nll. supraclaviculares (saknas i bilden) Nll. preauriculares Nll. submandibulares Nll. submentales Bakre cervikaltriangeln begränsas av m. sternocleidomastoideus bakkant, m. trapezius framkant samt clavicula. Fossa supraclavicularis finns i triangelns nedre del. 7
Inspektera och palpera på en kamrat os hyoideum cartilago thyroidea cartilago cricoidea trachea glandula thyroidea processus transversus atlantis (kan palperas strax nedom porus acusticus externus) processus spinosus Muskler m. sternocleidomastoideus palpera även ursprung och fäste. (åt vilket hall rör sig hakan vid ensidig respective dubbelsidig kontraktion av denna muskel och vilken nerv testar man på detta sätt?) m. trapezius (hur testar man denna muskel och vilken nerv testar man då?) 8
Inspektion av munhålan (cavitas oris): (Arbeta med spatel och ficklampa!) vestibulum oris dentes (incisivi, caninus, praemolares och molares) palatum durum palatum molle uvula arcus palatoglossus tonsilla palatina och fossa supratonsillaris arcus palatopharyngeus ductus parotideus mynning på insidan av kinden vid övre andra molaren. lingua plica sublingualis vilken spottkörtel mynnar här? caruncula sublingualis vilken spottkörtel mynnar här? frenulum linguae 9
Ytterörat Identifiera följande delar av auricula: helix tragus lobulus auriculae concha auriculae Inspektion av trumhinnan: Be läraren visa! Drag försiktigt i helix snett uppåt och bakåt när du för in otoskopet i ytterörat på din kamrat. Identifiera: pars tensa och pars flaccida membrana tympani manubrium mallei umbo ljusreflexen Varför uppstår ljusreflexen just där? När man petar i yttre hörselgången är viscerala reaktioner som t.ex. hosta och retning i svalget vanliga. Varför? 10
THORAX BRÖSTKORG OSTEOLOGI Palpera följande osteologiska landmärken på en kamrat: clavicula fossa jugularis sternum incisura jugularis manubrium sterni angulus sterni-costa II corpus sterni processus xiphoideus arcus costalis vilka revben bildar arcus? vertebra prominens; C VII Thorakalkotornas taggutskott- rita ut och numrera! Revbenens brosk-ben-gräns (föreställ er var den ligger). costa XI och XII. 11
HJÄLPLINJER: Para ihop nedanstående latinska benämningar med rätt hjälplinje i bilderna. 1. linea mediana anterior 2. linea medioclavicularis 3. linea mamillaris 4. linea axillaris anterior 5. linea axillaris media 6. linea axillaris posterior 7. linea mediana posterior 8. linea scapularis Peka ut ovanstående hjälplinjer på en kamrat 12
MUSKLER Palpera mera m. trapezius m. pectoralis major m. latissimus dorsi m. serratus anterior LUNGOR/ PULMONES: Det är viktigt att känna till lungornas ytprojektion. Så småningom förväntas du kunna lokalisera t.ex. en lunginflammation till rätt lob genom auskultation eller på en röntgenbild. Markera följande anatomiska strukturer i bilderna nedan: fissura obliqua sinister och dexter fissura horizontalis lobus superior sinister och dexter lobus inferior sinister och dexter lobus medius 13
Rita på en kamrat. Lungfissurer - se bild på föregående sida samt atlas Lunggränser - se bild nedan (framifrån-bakåt Costa 6-8-10) Pleuragränser - se bild nedan (framifrån-bakåt Costa 8-10-12) 14
Relationen mellan diafragma och kroppsväggen: Hur långt ned på kotpelaren respektive bröstkorgen (anteriort, posteriort och lateralt) går diafragmas ursprung? Hur högt når diafragmakupolen vid inrespektive utandning? Peka ut ovanstående på en kamrat. Undersökning av lungor: Be läraren visa! Thorax rörelser under andningen (händerna på thorax sidor). Jämför alltid höger och vänster lunga! Var auskulteras de olika lungloberna bäst och vad heter de? Lyssna både i in- och utandning och jämför! Perkutera ut lunggränser vid in- respektive utandning Stämmer dina perkussionsfynd med de lunggränser som du ritade ut? 15
HJÄRTAT/COR Undersökning av hjärtat. Börja med att lägga handen på bröstkorgen där du tror att hjärtat ligger. Kan du känna hjärtspetsstöten (ictus) och i så fall var? Hur bred är den i centimeter? Hjärtauskultation-att lyssna på hjärtat med stetoskop Det första ljudet uppkommer då de atrioventrikulära klaffarna stängs och brukar låta lubb (kontraktionsfasen börjar). Det andra ljudet är kortare och lägre och uppkommer då semilunar-klaffarna stängs och brukar låta dubb (relaxationsfasen börjar). Ljudet från klaffarna fortleds i blodflödets riktning och därför kommer auskultationspunkterna att hamna en bit ifrån klaffarnas anatomiska läge (se bilden på nästa sida). Tips! Tryck inte stetoskopet mot kroppen utan låt det vila lätt mot huden så minskar det störande bakgrundsljudet! 16
Rita på en kamrat hjärtats projektion och de auskultationspunkter där respektive klaffapparat lättast avlyssnas! (www.wices.com/icesmurmur4.htm) 1 2 4 3 AUSKULTATIONSPUNKTER: 1. valva trunci pulmonalis 2. valva aortae 3. valva tricuspidalis 4. valva mitralis 17
BUK & BÄCKEN ABDOMEN et PELVIS OSTEOLOGI Palpera följande osteologiska landmärken på en kamrat: processus spinosus vertebra ThV LV crista iliacas högsta punkt motsvarar processus spinosus LIII/LIV spina iliaca anterior superior spina iliaca posterior superior articulatio sacroiliaca tuber ischiadicum DERMATOM Markera dermatomen Th4 (bröstvårtor), Th10 (navel) och L1 (ljumskar). Notera att dermatomen inte har en horisontell utbredning, vilket gör att umbilicus ligger i samma nivå som kota LIV dorsalt (se bilden intill). 18
BUKENS INDELNING I REGIONER Rita ut bukens olika regioner på en kamrat och i bilden regio epigastrica regio umbilicalis regio pubica regio hypochondriaca, dexter och sinister regio lateralis, dexter och sinister regio inguinalis, dexter och sinister 19
BUKORGANEN Identifiera i bilderna nedan och på nästa sida följande organ/strukturer hepar vesica biliaris lien gaster renes aorta Rita på en kamrat var följande strukturer projicerar sig på kroppens utsida. Försök att tänka 3-dimensionellt! Använd atlas och bilderna ovan och på nästa sida. hepar (var noga med antero-posterior utbredning) vesica biliaris (projicerar sig där linea semilunaris möter arcus costalis) lien gaster (ventriculus) (cardia och pylorus läge är mera konstant än gasters övriga delar) duodenum pancreas appendix vermiformis colon: flexura coli dextra och sinistra samt colon transversum renes 20
Notera att de flesta bukorganen utom tarmar ligger under revbenen eller så djupt att de är svåra att palpera.. 21
BUKUNDERSÖKNING Auskultation och perkussion av bukväggen Auskultera över bukväggen på en kamrat och försök beskriva hur tarmljuden låter. Perkutera och auskultera nedre leverkanten (be läraren visa!). Palpation av buken Varma händer! (skölj i varmt vatten). Den du undersöker skall ligga på rygg med böjda höfter och knän så att magmusklerna är mindre spända. Palpera ytligt först, djupt sen (be läraren visa!). En frisk buk är mjuk och oöm. Försök att känna följande strukturer: rectusskidan med m. rectus abdominis aorta abdominalis - pulsationer hepar - nedre kanten vid djup inandning vesica biliaris lig. inguinale 22