Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg



Relevanta dokument
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin 2013

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta

I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Ändra till startrubrik

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

1 (5) Vår beteckning

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

c) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?

Rehabiliteringsgarantin 2012

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin 2013

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Rehabiliteringsgarantin 2013

Kommunikation med arbetsgivare/af

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Nationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Rehabiliteringsgarantin ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Projektet Bra Sjukskrivning

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Rehabiliteringsgarantin

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Multimodal smärtrehabilitering

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Förslag till tilläggsuppdrag till Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård för Rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2015

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

Transkript:

Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för 2012 tecknat en överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser där det primära målet är en ökad arbetsåtergång eller att förebygga sjukskrivning. Rehabiliteringsgarantin omfattar personer i yrkesför ålder mellan 16-67 år med diffus långvarig (mer än 3 månader) smärta från nacke, axlar, rygg eller generaliserad smärta som till exempel fibromyalgi med lättare eller medelsvår depression, ångest eller stressrelaterade tillstånd bedöms kunna återgå i arbete eller stanna kvar i arbete efter genomgånget rehabiliteringsprogram Det primära målet med rehabiliteringsgarantin är en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning, patienten behöver således inte vara sjukskriven. Även personer som studerar eller har sjukersättning omfattas. För att målet skall uppnås bör insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin sättas in med god selektering så att rätt patient får rätt insats i rätt tid. En viktig uppgift är att stärka patientens ställning i sjukskrivningsprocessen så att han/hon får tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering. Vårdgarantins tidsgränser gäller I den nationella överenskommelsen har vikten av rätt insats vid rätt tid betonats. Åtgärden ska omfattas av vårdgarantins tidsgränser men målsättningen är att berörda patienter skall få behandling/rehabilitering snarast eller inom 6-8 veckor från det att sjukskrivning påbörjats. Patienter som omfattas av rehabiliteringsgarantin ska inte prioriteras före andra patienter med större vårdbehov. Prioriteringen ska göras enligt hälso- och sjukvårdslagen. Behandlingsmetoder som omfattas av rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) och multimodal rehabilitering på två nivåer, MMR 1 och MMR 2. Vårdval Rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin ingår som ett grunduppdrag i Vårdval Kronoberg. Det är alltid den vårdcentral där patienten är listad som Regelverk för rehabiliteringsgarantin sista (2).doc

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-12-21 2 (5) har samordningsansvaret för rehabiliteringen. Vårdcentralen erhåller ersättning efter genomförd behandling. För samtliga landstingsfinansierade vårdcentraler finns det möjlighet att vid behov remittera till landstingets specialistenheter. Vuxenpsykiatrin är specialistenhet när det gäller KBT/IPT- behandling och för multimodal rehabilitering (MMR 2) är det Smärtrehab Kronoberg. Ersättning tillfaller specialistenheten efter genomförd behandling. Landstingsfinansierade privata vårdcentraler som inte kan erbjuda multimodal rehabilitering (MMR 1 och/eller MMR 2) och/eller KBT/IPT- behandlingar kan behandling köpas från annan vårdleverantör, som uppfyller de krav som finns i rehabiliteringsgarantin. För MMR 2 ska alltid remissbedömning först göras av Smärtrehab Kronoberg. Behandling som omfattas av rehabiliteringsgarantin KBT/IPTbehandling Behandling kan erbjudas patienter med lättare eller medelsvår, depression, ångest eller stressrelaterade tillstånd efter det att en medicinsk bedömning och diagnostisering gjorts samt en strukturerad psykologisk bedömning. Bedömningen ska göras av läkare och psykosocial resurs (med minst KBT steg 1). Läkaren ska journalföra bedömningen i Cosmic. Behandlingen ska innehålla inslag av både beteendeterapi och kognitiv terapi i syfte att påverka tankar, känslor och beteende i positiv riktning. Behandlingen ska omfatta en serie med minst 10 samtal som kan ske enskilt eller i grupp. Besöken ska registreras med vårdtjänsten Besök enligt Rehabiliteringsgarantin i Cosmic. Enligt patientjournallagen ska alla besök noga dokumenteras. Undantaget är gruppbehandling där det räcker med att första och sista besöket hos varje vårdprofession noggrant dokumenteras individuellt för varje patient. Vid teamträffar/bedömningar måste minst en av teamdeltagarna från vårdenheten noggrant dokumentera i journalen. För att få ersättningen inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att utredning och behandling genomförs av legitimerad psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT- inriktning legitimerad psykolog/terapeut med annan inriktning men med kompetens att arbeta med KBT- metoder eller IPT behandlare som har annan adekvat grundutbildning som till exempel socionom, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT motsvarande en steg 1-utbildning. Multimodal rehabilitering Behandlingen kan erbjudas patienter med långvarig eller intermittent smärta (mer än 3 månader) från nacke, axlar, rygg eller generaliserad smärta som till exempel fibromyalgi. Patienter med smärta i huvudsak på grund av sjukdomstillstånden osteoartros eller rheumatoid artrit eller annan artrit ingår inte i rehabiliteringsgarantin.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-12-21 3 (5) En omfattande individuell utredning och bedömning ska göras (vanligtvis i primärvården) för att utröna om och vilken behandling/rehabilitering patienten är i behov av. Detta innebär bland annat att en strukturerad anamnes har tagits upp, att andra allvarliga tillstånd som skulle kunna vara orsak till smärttillståndet (till exempel cancer) har uteslutits, att screening för psykologiska och sociala riskfaktorer har gjorts, att patientens förväntningar och beredskap för förändring har kartlagts och att en grundläggande aktivitetsutredning har gjorts. Bedömning och utredning ska journalföras i Cosmic. Om patienten efter detta bedöms vara aktuell för multimodal rehabilitering ska teamet tillsammans med patienten upprätta en rehabiliteringsplan. Den multimodala rehabiliteringen används i situationer med förhållandevis stora och komplexa behov och där arbetsåtergång eller förebyggande av sjukskrivning bedöms rimlig/trolig. Den multimodala rehabiliteringen innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid, vilket förutsätter att personalen arbetar i ett integrerat team, är tränade att arbeta i nära samarbete med patienten och i nära samarbete med andra aktörer. MMR 1 Indikationer för MMR 1 finns om patientens problematik bedöms som komplex, det vill säga om patienten har låga eller måttliga nivåer av negativ affekt och smärta eller om hans/hennes förmåga att utföra nödvändiga vardagsaktiviteter har påverkats i måttlig omfattning. För MMR 1 ska teamen bestå av sjukgymnast, arbetsterapeut, psykosocial resurs/motsvarande och medverkan från läkare. Någon i teamet ska ha KBT steg 1. MMR 2 Indikationer för MMR 2 finns om patientens problematik bedöms som mycket komplex, det vill säga har starkt förhöjda nivåer av negativ affekt och/eller smärta eller om hans/hennes förmåga att utföra nödvändiga vardagsaktiviteter har påverkats i hög omfattning. För vidare vägledning för indikationer för MMR 1 respektive MMR 2, se Rapport 2011:02 SKL/socialstyrelsen indikationer för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. För MMR 2 krävs att sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, kurator/socionom och läkare ingår i teamet. Läkaren ska ha specialistkompetens i rehabiliteringsmedicin eller annan specialitet med tilläggsspecialiteten smärtlindring alternativt förvärvat motsvarande kompetens, som bedöms som likvärdig, genom mångårig arbetslivserfarenhet. Någon i teamet ska ha KBT steg 1. Det är önskvärt att någon i teamet har KBT steg 2. Om patienten efter den breda utredningen bedöms behöva MMR 1 är det den vårdcentral där patienten är listad som ska erbjuda MMR 1. Om patienten efter den breda utredningen bedöms behöva MMR 2 eller om det är osäkert om

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-12-21 4 (5) patienten ska ha MMR 1 eller MMR 2 ska remiss ställas till smärtrehab Kronoberg för remissbedömning. Smärtrehab Kronoberg bedömer sedan om patienten ska erbjudas MMR 1, MMR 2 eller annan behandling. Behandlingen ska omfattas av välplanerade och synkroniserade åtgärder i form av genomtänkt psykologiskt förhållningssätt fysisk träning och gradvis ökad fysisk aktivitet undervisning om smärta, dess konsekvenser och hanteringsstrategier åtgärder för att stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande genom exempelvis hem- och tillämpningsuppgifter planering för framtiden och arbetsåtergång, till exempel via kontakt med arbetsgivaren, företagshälsovård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, etc. Behandlingen ska ske med tillräcklig intensitet, det vill säga 2-3 dagar/vecka i 6-8 veckor (det vill säga minst 12 besök/behandlingstillfällen utöver utredningsbesök och slutbedömning). Varje dag ska omfatta minst 4 timmar. Besök och åtgärder ska registreras med vårdtjänsten Besök enligt rehabiliteringsgarantin i Cosmic och varje professions bedömnings ska journalföras. Förbedömning och slutbedömning ska dokumenteras av ansvarig läkare. För att en verksamhet (vårdenhet/vårdcentral) ska bedriva MMR är det eftersträvansvärt att enheten behandlar minst 20 patienter per år för att upprätthålla en hög kunskapsnivå i MMR-teamet. För att få tillräckligt många patienter kan flera vårdcentraler samarbeta och tillsammans etablera ett team för multimodal rehabilitering. Om ett multimodalt rehabiliteringsteam inte uppnår minst 20 patienter per år blir ersättningen för genomförd behandling i proportion till hur många patienter som behandlats enligt följande: 20 patienter eller fler, full ersättning 15-19 patienter, 75 procent ersättning 10-15 patienter, 50 procent ersättning under 10, patienter ingen ersättning Stickprovskontroller/kvalitetsgranskning av MMR kommer att genomföras för att kontrollera att kraven i regelverket efterlevs. Om det finns avvikelser från regelverket kommer återkrav av utbetald ersättning att göras. För KBT/IPT och multimodal rehabilitering som avslutas senare än 6 månader efter påbörjad behandling utgår ingen ersättning. Ersättning till vårdenheterna Ersättning utbetalas efter avslutat behandling. Multimodal rehabilitering (MMR 1) ersätts med 18 000 kronor

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-12-21 5 (5) Multimodal rehabilitering (MMR 2) ersätts med 36 000 kronor Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT) ersätts med 10 000 kronor. Ersättning kan inte fås för fler behandlingsperioder i rad för samma patient. Detta på grund av att behandlingen ska vara planerad och ingå i en behandlingsserie som är tillräckligt omfattande. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år. För att det ska godkännas ska en rimlig tid finnas mellan behandlingsinsatserna. Ersättning utgår inte om patienten avbrutit sin behandling och sen påbörjar den igen. Om patienten återigen påbörjar sin behandling räknas de båda behandlingsserierna som en och ersättning utgår endast för en behandlingsserie. Redovisning För KBT/IPT-behandling krävs ett intyg som vidimerar behandlarens utbildning. Detta ska skickas in innan behandling påbörjas. Avslutad behandling ska redovisas kvartalsvis i respektive enhets excelfil för att ersättning ska kunna utbetalas. Vid multimodal rehabilitering krävs en beskrivning av programmets innehåll, omfattning och de kompetenser som ingår i teamet (ska vara namngivit). Programmet och dess kompetenskrav ska vara godkänt enligt ovanstående kriterier (se även nationella idikationer för multimodal rehabilitering långvarig smärta) innan behandling påbörjas. Avslutad behandling ska redovisas i respektive enhets excelfil för att ersättning ska kunna utbetalas. Intyg, program och kompetenser skickas till Fredrik Wallertz Emil Lindells Väg 9 352 57 Växjö Telefon: 0470-58 65 17 Mobil: 0709-67 32 55