REKOMMENDATION Anvisning om bekämpningsåtgärder i samband med fall av mässling Uppdaterad 7.6.2011 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi 3 2011
Anvisning om bekämpningsåtgärder i samband med fall av mässling Följande ändringar har gjorts i anvisningen: 7. Laboratoriediagnostik av misstänkt mässling (separata anvisningar under tjänste- och jourtid) 8. Informationsförmedlingen vid misstanke om mässling (konsultationsmöjlighet under jourtid endast vid HUCS) 10.1 MPR-vaccin kan på normalt sätt ges till personer med äggallergi. På grund av framställningssättet innehåller dessa vaccin inte betydande mängder ovalbumin. Att exponera eller testa på förhand är därför onödigt. 10.3 Intervallet mellan vaccindoserna minst 6 månader, dock helst 2 3 år. Arbetsgrupp THL, smittskyddsenheten: Eeva Pekkanen, Eeva Ruotsalainen, Emmi Sarvikivi, Outi Lyytikäinen THL, enheten för virologi: Irja Davidkin THL, avdelningen för vaccinationer och immunskydd: Tuija Leino Arbetsgruppen tackar följande personer för kommentarer till anvisningarna THL, avdelningen för vaccinationer och immunskydd: Hanna Nohynek, Nina Strömberg HNS, Kliniken för infektionssjukdomar: Asko Järvinen, Katariina Kainulainen HNS, Barn- och ungdomssjukhuset: Eeva Salo Helsingfors stad, epidemiologiska enheten: Hannele Kotilainen Samkommunen Norra-Karelens social- och hälsovård, enheten för infektioner och sjukhushygien: Irja Kolehmainen Vanda hälsovårdscentral: Kirsi Valtonen, Päivi Häkkinen Innehåll 1. Syftet med anvisningen........................................... 2 2. Sjukdomsalstraren och dess spridning................................... 2 3. Sjukdomsbild, komplikationer och differentialdiagnostik........................ 2 4. Förekomsten av mässling i Finland och på andra ställen......................... 3 5. Vaccinationerna mot mässling i Finland.................................. 3 6. Misstanke om mässling........................................... 4 7. Laboratoriediagnostiken av misstänkt mässling............................. 4 8. Informationsförmedlingen vid misstänkt mässling............................ 5 9. Smittsamhetsperiod, isolering och behandling av mässlingspatienter................. 5 10. Spårning, skydd och övervakning av personer som exponerats för mässling.............. 6 11. Exponering för mässling i kollektiva trafikmedel............................. 9 12. Litteratur och länkar............................................. 9 BILAGA 1. Mall för den anvisning som ges till personer som exponerats för mässling........... 10 1
1. Syftet med anvisningen Denna anvisning ger information om bekämpningsåtgärder som syftar till att förebygga smitta vid fall av mässling. Anvisningen är i första hand avsedd för dem som ansvarar för smittsamma sjukdomar vid hälsovårdscentralerna och de enheter som ansvarar för den regionala smittbekämpningen. 2. Sjukdomsalstraren och dess spridning Mässling är en mycket smittsam infektion som orsakas av ett paramyxovirus. Mässling sprids genom kontakt- och droppsmitta och via luften. Smitta har också överförts via kontaminerade ytor. Inkubationstiden mellan smittan och de första symtomen är vanligen 9 11 dygn, men kan variera mellan 7 och 21 dygn. 3. Sjukdomsbild, komplikationer och differentialdiagnostik Sjukdomsbild Infektionen börjar med symtom på luftvägsinfektion: snuva, hosta, feber och konjunktivit. Efter några dagar kan det uppkomma ljusa fläckar av en storlek på 1 3 mm (Kopliks fläckar) på kindslemhinnan, och dessa fläckar finns kvar i 1 2 dygn. Makulopapulösa utslag uppkommer 3 5 dygn efter de första symtomen (dvs. cirka 2 veckor efter smittan): först bakom öronen, sprider sig till ansiktet och kroppen och får i slutskedet en violett nyans. Utslagen finns kvar i en dryg vecka. Komplikationer Komplikationer vid mässling är otit, pneumoni, laryngotrakeobronkit och encefalit. En allvarlig sällsynt sen komplikation är subakut skleroserande panencefalit (SSPE), dvs. en kronisk och progressiv total hjärninflammation som inom några år leder till döden. Risken för komplikationer är störst hos vuxna, småbarn och personer med immunbrist. I många utvecklingsländer är mässling den vanligaste dödsorsaken bland småbarn. Även i utvecklade länder har dödsfall rapporterats. Differentialdiagnostik Många virusinfektioner (mononukleos, tredagarsfeber och adeno-, parvo- och enterovirus) kan vara förknippade med utslag. Med tanke på differentialdiagnostiken är det bra att komma ihåg att infektionssjukdomar lätt utlöser urtikaria. Meningokocksjukdom är förknippad med små hudblödningar, petekier, till skillnad från virusutslagen. Symtombilden för Kawasakis sjukdom, som förekommer hos barn, är utslag som kan ta många former och rodnad på ögats bindhinna. Det är också viktigt att komma ihåg läkemedelsallergier, andra allergiska hudreaktioner och utslag som symtom på tropisk sjukdom. 2
4. Förekomsten av mässling i Finland och på andra ställen Den senaste mässlingsepidemin i Finland inträffade år 1988 89, då 1 749 fall bekräftades. Tack vare en god vaccinationstäckning har det inte förekommit endemisk mässling efter mitten av 1990-talet, men enstaka fall med anknytning till turismen förekommer hela tiden (mer information om infektionssjukdomar i Finland: : www.ktl.fi/portal/16975 (på finska). Mässling förekommer i hela världen: mest i Afrika, men också i Asien, Mellanöstern och kring Stilla havet. Fall och epidemier av mässling förekommer också fortgående i flera europeiska länder, till exempel på grund av dålig vaccinationstäckning förekommer mässling endemiskt i Storbritannien och Mellaneuropa (mer information hos ECDC www.ecdc.europa.eu/en/healthtopics/measles/pages/index.aspx och EUVAC www.euvac.net). 5. Vaccinationerna mot mässling i Finland Det nationella vaccinationsprogrammet Finland inledde vaccinationerna mot mässling år 1975. Sedan år 1982 har ett MPR-vaccin (morbilli, parotit, rubella) med levande försvagade virus mot mässling, påssjuka och röda hund ingått i det nationella vaccinationsprogrammet. Vaccinet ges vid rådgivningsbyrån till barn i åldern 14 18 månader och 6 år. I Finland har vaccinationstäckningen för den första MPR-dosen bland småbarn varit cirka 97 procent. Inom armén gavs MPR-vaccin år 1986 2000 (närmare information finns i Vaccinatörens handbok www.ktl.fi/portal/8242). Var och en bör ha ett sådant skydd mot mässling, påssjuka och röda hund som uppkommit antingen genom att personen haft de nämnda sjukdomarna eller som skapats med hjälp av två doser MPR-vaccin. Om det inte går att fastställa vaccinering eller genomgångna MPR-sjukdomar, rekommenderas två doser MPR-vaccin med minst ett halvt men helst 2 3 års intervall. Hälso- och sjukvårdspersonalens skydd mot mässling Företagshälsovården ska säkerställa att anställda och praktikanter antingen har haft mässling eller fått två doser MPR-vaccin. Vaccinationerna kan ges inom företagshälsovården, studerandehälsovården eller vid hälsovårdscentralen i personens hemkommun. Hälso- och sjukvårdspersonal som inte är immuna mot mässling, påssjuka och röda hund ska inte vårda ovaccinerade småbarn, personer med immunbrist eller gravida kvinnor. Skydd för resenärer För barn som reser till områden där det förekommer mässling (se punkt 4) rekommenderas MPR-vaccin från 6 månaders ålder. Om vaccinet har getts innan barnet fyllt ett år, behöver barnet dessutom vaccin på normalt sätt enligt vaccinationsprogrammet vid 14 18 månaders och 6 års ålder. Det rekommenderas att vuxna resenärer vaccineras i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet (se ovan). Om ett barn eller en ung person inte har fått MPR-vaccin, är det särskilt viktigt att rekommendera MPR-vaccination före resan. 3
6. Misstanke om mässling Det finns skäl att misstänka mässling hos personer som har feber och utslag och minst ett av följande symtom: hosta, snuva eller konjunktivit OCH som inte har haft mässling eller fått ett vaccinskydd mot mässling i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet OCH som nyligen har vistats i ett land eller ett område där det förekommer mässling OCH/ELLER som har varit i kontakt med en person hos vilken man misstänker eller har bekräftat mässling 7. Laboratoriediagnostiken av misstänkt mässling När en misstanke om mässling uppkommer ska man sträva efter att bekräfta diagnosen så snabbt som möjligt efter att symtomen börjat. Diagnosen ska inte ställas enbart utgående från den kliniska bilden. Diagnosen bygger på att virus påvisas genom PCR-teknik i saliv-, svalg- och/eller urinprov, virusodling i urin och antikroppsbestämning i serum och saliv. Sändning av prover under tjänstetid Prover som kommer från HUSLAB:s kunder sänds till HUSLAB (se HNS:s anvisning om misstänkt mässling www.hus.fi/infektio ohjeet, på finska). Proverna sänds till: HUSLAB, Klinisk mikrobiologi, Provmottagning, Haartmansgatan 3 B, 00170 Helsingfors. HUSLAB sänder proverna vidare till THL där misstänkta fall av mässling undersöks vid enheten för virologi måndagar till fredagar. Virologiska laboratoriet vid Åbo universitet (UTULAB) gör vid behov dagligen antikroppsbestämning som gäller mässling (2815, mässlingvirus, antikroppar) och morbilli PCR-bestämning (MorbNhO KL 13014) under vardagar (mån fre). Innan provet sänds ska laboratoriet informeras om behovet av en brådskande undersökning, tfn (02) 333 74 76 (laboratoriet) eller (02) 333 74 63 (kansliet). Proverna skickas till adressen: Åbo universitet, Virologi, Kinakvarnsgatan 13, 20520 Åbo. Andra avsändare än HUSLAB:s och UTULAB:s kunder kan sända prover som gäller misstänkta fall av mässling direkt till (THL), enheten för virologi, adress: Mannerheimvägen 166, 00300 Helsingfors. Detaljer i anslutning till provförsändelsen avtalas alltid på förhand per telefon (020 610 83 66 eller 020 610 83 65). Prover som gäller misstänkta fall av mässling undersöks gratis vid THL. Sändning av prover under jourtid Under jourtid (mån fre 16 08 och lör sön) sänds alla prover till HUSLAB (se adressen ovan). Innan proverna sänds kontaktas primärjouren vid virologiska enheten på numret 040 837 40 10 eller 040 837 40 11 för överenskommelse om transporten. I samband med det avtalas också eventuellt sådan antikroppsbestämning i serum (S MorbAb KL 2815) som behövs under jourtiden. De fortsatta undersökningar och verifieringar som behövs görs under tjänstetid vid THL:s enhet för virologi som är nationellt referenslaboratorium för mässling. Tillsammans med proverna sänds en remiss, www.ktl.fi/attachments/vimo/mpr_thl.pdf, (på finska) som innehåller grundläggande uppgifter om patienten, reseanamnes, tidigare MPR-vaccinationer, symtom och 4
uppgifter om när symtomen börjat. Proverna tas i mån av möjlighet vid den enhet inom hälso- och sjukvården där patienten primärt har sökt vård. Följande prover tas så snart som möjligt efter att symtomen börjat Serumprov (första serumprovet i akut skede) minst 2 ml (tas i ett 5 ml serumgelrör) Salivprov som helst tas med den provtagningsutrustning som fås av THL:s enhet för virologi, men om sådan utrustning saknas tas provet så att saliv samlas i ett rent rör Svalgprov med flockad pinne i nylon, dacronpinne eller bomullspinne som läggs i ett rent provrör eller i ett transportrör för virusprov Urinprov 2 3 ml i ett rent rör, får inte frysas! Obs! Om det är fråga om ett litet barn, tas i första hand serumprov (minimi 0,5 ml) och om möjligt saliv- och svalgprov. Följande prov tas 2 3 veckor efter de första symtomen Serumprov (andra serumprovet i konvalescentfasen) minst 2 ml (tas i ett 5 ml serumgelrör). En ökning av antikroppar mellan de parade serumproverna bekräftar diagnosen framför allt när en vaccinerad person insjuknar. Då konstateras i allmänhet inte IgM-antikroppar och PCR-testet kan vara negativt. Om mässlingvirus hittas i proverna, eftersträvas en kartläggning av nukleinsyrasekvensen för att klarlägga virusstammen. Närmare upplysningar och anvisningar: THL, enheten för virologi, tfn 020 610 83 66 eller 020 610 83 65. 8. Informationsförmedlingen vid misstänkt mässling Enligt lagen och förordningen om smittsamma sjukdomar är mässling en anmälningspliktig smittsam sjukdom. När en läkare misstänker mässling, ska läkaren omedelbart informera den tjänsteläkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar på patientens bostadsort och sjukvårdsdistriktets infektionsläkare. Den första anmälan görs per telefon. Samtidigt finns det möjlighet att diskutera försiktighetsåtgärder som gäller patientens transport och styrning till vård. I detta skede inleds också en kartläggning av personer som exponerats, och genast efter att diagnosen bekräftats inleds spårningen av personer som exponerats (se punkt 10). Det är mycket viktigt att omedelbart kontakta THL:s smittskyddsenhet: smittskyddsläkarens tfn 020 610 85 57. Under jourtid kontaktas infektionsläkaren vid HUCS. THL kan bistå vid spårningen av exponerade personer som är bosatta på olika orter och även när nationell information ges. 9. Smittsamhetsperiod, isolering och behandling av mässlingspatienter Smittsamhetsperiod En person som har mässling kan smitta andra redan 4 dygn innan utslagen utvecklas (dvs. redan 1 dygn före de första symtomen) och 4 dygn efter att utslagen uppkommit. 5
Isolering och behandling vid hälso- och sjukvårdens enheter När mässling misstänks är det viktigt att beakta risken för att andra personer i väntrummet och på mottagningen smittas. Det är bra att på mottagningen ha en plan för styrning och isolering av en patient som kan smitta andra vid enheten. På sjukhuset vårdas mässlingspatienter luftisolerat i ett rum med undertryck under hela den tid patienten är smittsam. De anställda som deltar i vården av patienten ska antingen ha haft mässling eller ha ett giltigt vaccinskydd mot mässling (två vaccinationer) i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. I det fallet behöver inget andningsskydd användas. De personer i vårdpersonalen vars immunitet är oklar ska inte alls vistas i det rum där det finns smittsamma mässlingspatienter. Isolering och vård hemma Mässlingspatienter med lindriga symtom kan vårdas hemma. Under den tid patienten är smittsam får han eller hon inte gå till jobbet, skolan eller daghemmet och patienten ska också annars undvika alla slags offentliga platser. Det finns skäl att undvika besök hos patienten under hela smittsamhetsperioden, om besökarnas skydd mot mässling är oklart. 10. Spårning, skydd och övervakning av personer som exponerats för mässling Personer som exponerats för mässling Att en person exponerats innebär att personen under smittsamhetsperioden (se punkt 9 ovan) har vistats i samma rum som mässlingspatienten samtidigt eller inom 2 timmar efter det att mässlingspatienten lämnat rummet (risk för luftburen smitta) och att personen inte har det skydd som erhålls av två MPR-vaccinationer eller genom att ha haft mässling. Största delen av alla personer födda före år 1960 har haft mässling och därför behöver de inte spåras. Spårning av personer som exponerats När en misstanke om mässling uppkommer finns det ofta skäl för att den behandlande läkaren i samarbete med den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar och infektionsläkaren omedelbart inleder en kartläggning av personer som exponerats för sjukdomen. Speciellt viktigt är det att utreda om det bland de exponerade finns ovaccinerade småbarn, gravida kvinnor och personer med immunbrist (information om sjukdomar och läkemedel som orsakar immunbrist finns i Vaccinatörens handbok www.ktl.fi/portal/8831). Efter att diagnosen bekräftats spåras de personer som haft kontakt med patienten under smittsamhetsperioden för att man så snabbt som möjligt ska kunna identifiera sådana personer som eventuellt är mottagliga för mässling. Avsikten är att skydda dessa personer efter exponeringen så att smittkedjan ska kunna brytas. Skydd av personer som exponerats Exponerade personer skyddas i första hand med MPR-vaccin eller immunglobulin. Det är bra att lokalt och regionalt på förhand komma överens om var vaccin och immunglobulin kan fås också under veckoslut och helger. 10.1 MPR-vaccin (innehåller levande försvagade virus) Ges (helst inom 72 timmar efter exponeringen) till dem som inte har haft mässling och inte har fått två doser vaccin mot mässling (se punkt 10.3) Kontraindikationer: Barn under 6 månader, gravida kvinnor, personer med aktiv tuberkulos eller personer med immunbrist 6
Att personen tidigare haft en MPR-sjukdom eller tidigare har fått vaccin utgör ingen kontraindikation mot MPR-vaccination En allergolog konsulteras beträffande MPR-vaccinationen, om o En omedelbar överkänslighet mot neomycin har konstaterats eller o Gelatinallergi som lett till en anafylaktisk reaktion eller o Anafylaktiska symtom har förekommit i samband med en tidigare MPR-vaccination (närmare information i Vaccinatörens handbok www.ktl.fi/portal/8933) Vaccindosen är 0,5 ml för både barn och vuxna och vaccinet administreras antingen subkutant (s.c.) eller intramuskulärt (i.m.) 10.2 Immunglobulin (tabell 1) Ges inom 7 dygn från exponeringen till o personer som har en kontraindikation mot MPR-vaccinet (se ovan) o småbarn som fyllt 6 månader (i allmänhet barn under 14 18 månader) och som inte har fått en enda MPR-vaccination före exponeringen och inte heller har hunnit få MPR-vaccin inom 72 timmar efter exponeringen Ges inom öppenvården intramuskulärt (i.m.) till barn och gravida kvinnor (se punkt 10.3) o Dosen för barn är 0,5 ml/kg, maximalt 5 ml, och injiceras djupt in i muskeln (skinka/lår), injektionen ges långsamt och så att högst 2 ml ges på ett och samma injektionsställe o Dosen för gravida kvinnor är 15 ml oberoende av vikten och injiceras djupt in i muskeln (skinka/ lår), injektionen ges långsamt och så att högst 5 ml injiceras på ett och samma injektionsställe På sjukhus intravenöst (i.v.) 0,15 g/kg till personer med immunbrist (se punkt 10.3) Efter att immunglobulin administrerats ska personen övervakas i minst 30 min. Tabell 1. Immunglobulinpreparat som kan användas vid exponering för mässling. Immunglobulin Styrka Administreringssätt Förpackningsstorlek (preparatets namn) GammaQuin 160 mg/ml I första hand intramuskulärt (i.m.), 1 ml vid behov s.c. Gammanorm 165 mg/ml I första hand subkutant (s.c.), vid 10 ml behov i.m. Subcuvia 160 mg/ml I första hand subkutant (s.c.), vid 5 ml och 10 ml behov i.m. Gammagard 50 mg/ml, 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) Kiovig 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) Nanogam 50 mg/ml Intravenöst (i.v.) Privigen 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) 10.3 Preciserade anvisningar för administrering av MPR-vaccin och immunglobulin till olika grupper Barn under 6 månader Immunglobulin ges inom 7 dygn efter exponeringen, om barnets mamma inte har haft mässling och inte heller har fått två doser vaccin mot mässling. Om det är oklart om mamman har haft mässling eller fått vaccin, kan mammans antikroppar undersökas om det finns tid för det (kontakt med THL:s MPR-laboratorium, tfn 020 610 83 66 eller 020 610 83 65). Om antikroppsanalysen visar att mamman inte har något skydd mot mässling, ges barnet immunglobulin. 7
Barnet får i fortsättningen vaccin i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. Vaccin kan ges tidigast 3 månader efter immunglobulinet. Barn som fyllt 6 månader MPR-vaccin ges inom 72 timmar från exponeringen till småbarn som fyllt 6 månader (i allmänhet barn under 14 18 månader) och som inte har fått en enda dos av MPR-vaccin. Om det gått mer än 72 timmar men mindre än 7 dygn från exponeringen, ges immunglobulin. Vaccinationsskyddet kompletteras i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. Om vaccinet har getts innan barnet fyllt ett år, behöver barnet dessutom MPR-vaccin på normalt sätt enligt vaccinationsprogrammet vid 14 18 månaders och 6 års ålder. Vaccin kan ges tidigast 3 månader efter immunglobulinet. Gravida kvinnor Immunglobulin ges inom 7 dygn efter exponeringen, om kvinnan inte har haft mässling och inte heller har fått två doser vaccin mot mässling. Det är framför allt viktigt att beakta att det bland personer födda på 1960 70-talet kan finnas sådana som inte har haft mässling och som inte heller har fått vaccin. Om det är oklart om personen haft mässling eller fått vaccin, kan en antikroppsanalys göras om det finns tid för det (kontakt med THL:s MPR-laboratorium, tfn 020 610 83 66 eller 020 610 83 65). Om antikroppsanalysen visar att personen inte har ett skydd mot mässling, ges immunglobulin. Vaccinationsskyddet kompletteras i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet efter förlossningen. Vaccin kan ges tidigast 3 månader efter immunglobulinet. Personer med immunbrist Immunglobulin ges inom 7 dygn efter exponeringen, om personen inte har haft mässling och inte heller har fått två doser vaccin mot mässling. Om det är oklart om personen haft mässling eller fått vaccin, kan en antikroppsanalys göras om det finns tid för det (kontakt med THL:s MPR-laboratorium, tfn 020 610 83 66 eller 020 610 83 65). Om antikroppsanalysen visar att personen inte har ett skydd mot mässling, ges immunglobulin. En specialist konsulteras, eftersom immunglobulinet ges intravenöst på sjukhus. Personer med svår immunbrist kan ges immunglobulin oberoende av vaccinationsstatus. Andra grupper som inte nämns ovan Också alla de personer som inte nämns ovan men som inte har haft mässling och inte har fått två doser vaccin mot mässling, vaccineras så snabbt som möjligt efter exponeringen (helst inom 72 timmar). Dock så att det helst har gått 2 3 år sedan föregående dos. 10.4 Information till och övervakning av alla exponerade personer Alla de personer som exponerats (också de som fått vaccin eller immunglobulin) ska informeras om den smittorisk som exponeringen gett upphov till och om symtomen på mässling. De ska också ges anvisningar om hur de kan söka vård, om symtom på mässling uppkommer under inkubationstiden (se bilaga 1). På grund av den höga smittsamheten är det bra att på förhand planera till vilken enhet inom hälso- och sjukvården sådana patienter styrs. 8
För att förhindra kollektiv exponering måste man kanske överväga om de exponerade personerna ska låta bli att gå till skolan eller daghemmet (karantän) ända tills det gått 14 dygn från det att mässlingsutslagen uppkommit i fallet. Personer som fått MPR-vaccin eller immunglobulin (med undantag av personer med immunbrist) behöver inte försättas i karantän. 11. Exponering för mässling i kollektiva trafikmedel I situationer där en person med mässling reser i flygplan eller andra kollektiva trafikmedel under smittsamhetsperioden finns det sällan tid för att spåra de personer som exponerats. Behovet av spårning övervägs från fall till fall med konsultation av smittskyddsläkaren vid THL:s smittskyddsenhet, tfn 020 610 85 57. 12. Litteratur och länkar Hoitoon liittyvien infektioiden torjunta. Suomen Kuntaliitto, 2010. Rokotukset työelämässä. Työterveyslaitos, 2007 www.ttl.fi Rokottajan käsikirja. Kustannus Oy Duodecim, 2005 www.thl.fi Matkailijan terveysopas. Kustannus Oy Duodecim, 2009 www.thl.fi Milan D ym. Tuhkarokkotapaus Suomessa mitä tehdä. SLL 7/2009:597 600. www.ecdc.europa.eu www.euvac.net United Kingdom, HPA (Health Protection Agency). Post exposure prophylaxis for measles revised guidance (May 2009) www.hpa.org.uk/web/hpawebfile/hpaweb_c/1238565307587 HPA. National measles guidelines (Oct 2010) www.hpa.org.uk/web/hpawebfile/hpaweb_c/1274088429847 Australian Government, Department of Health and Ageing. Measles. National guidelines for public health units (February 2009) http://www.health.gov.au/internet/main/publishing.nsf/content/cdna song measles.htm Heymann DL. Control of Communicable Diseases Manual. 19th Ed. 2008 American Public Health Association. Sienko DG ym. A measles outbreak at university medical settings involving health care providers. AJPH 1987;77:1222 4. Vaccinatörens handbok www.ktl.fi/portal/8637 Närmare upplysningar THL, smittskyddsenheten, smittskyddsläkaren, tfn 020 610 85 57. 9
Bilaga 1. Mall för den anvisning som ges till personer som exponerats för mässling ANVISNING TILL DEN SOM EXPONERATS FÖR MÄSSLING Du/ditt barn har exponerats för mässlingsmitta. Det innebär att du/barnet har vistats i samma rum som en person med mässling och att du/ditt barn inte har ett sådant skydd mot mässling som uppkommer till följd av vaccination eller genom att redan ha haft mässling. Alla personer som exponerats övervakas för säkerhets skull. Även om du/ditt barn har vaccinerats eller fått immunglobulin mot sjukdomen och för att förebygga ytterligare smitta, kan du/ditt barn ändå insjukna i mässling. Om du/ditt barn inom tre veckor (21 dygn) efter datum för exponeringen / / insjuknar i en febersjukdom som är förknippad med snuva, hosta eller röda ögon Ring under vardagar till och under kvällar/veckoslut till och uppge exponeringen för mässling och symtomen. Per telefon avtalas var ni ska söka vård och var prover ska tas. På så sätt kan man göra sig beredd på situationen och undvika att andra smittas. Detta får dock inte medföra dröjsmål i tillgången till vård, om du/ditt barn är i dåligt skick. Undvik onödig kontakt, framför allt med ovaccinerade småbarn och gravida kvinnor och med personer som har en sjukdom eller en medicinering som försvagar motståndskraften. Om du/ditt barn nu har fått MPR-vaccin, behöver ni ännu en andra dos tidigast efter 6 månader. Om du/ditt barn har fått immunglobulin, följs hälso- och sjukvårdspersonalens anvisningar för ett eventuellt vaccinskydd som ges senare. Mer information om mässling: http://www.ktl.fi/portal/svenska/halsoteman/infektionssjukdomar/massling 10