Utvärdering av DELTA-projektet på Hisingen

Utvärdering av DELTA-projektet på Hisingen samverkan mellan myndigheter och dess effekter på organisation, personal, brukare och samhällsekonomi Peter Allebeck Mats Eriksson José Ferraz-Nunes Jan Holmer Johan Jonsson Mikael Löfström Knut Lönnroth Finansiell samordning på Hisingen FÖRSÄKRINGSKASSAN SOCIALTJÄNSTEN PRIMÄRVÅRDEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN PSYKIATRIN VUXENUTBILDNINGEN 1

Kommentus Förlag 117 99 Stockholm Tel: 08-709 59 90 Fax: 08-709 59 80 E-post: forlagorder@kommentus.se Hemsida: www.kommentus.se DELTA, Göteborgs Universitet och Kommentus Förlag 2001 Grafisk form: Gunnar Palmgren Tryck: DocySys Service Center i Stockholm AB 2001 ISBN 91-7345-108-8 2

DET HAR VARIT EN REJÄL RESA att färdas från distriktssköterskerollen till projektledare för Hälsodisken 2001. Vi har utvecklat ett annat sätt att möta människor, helt på deras villkor, och utan att ge råd eller gå in i något som de inte frågar efter. Vi har lärt oss att lyssna på ett nytt sätt, och att se till de möjligheter som finns. Problemen finns där, men också de egna resurserna. Att inte komma med lösningar, utan att personen själv får komma fram till vad hon/han vill, är en annan lärdom. Det har inte varit ett enkelt rollbyte, men det har från början känts riktigt. Vi har lärt oss mycket av andra professioner, något som möjliggjorts av nära samarbete. Genom ständigt nya arbetsuppgifter de flesta skapade av oss själva har vi skaffat oss nya erfarenheter. Det har skett en kontinuerlig kompetensutveckling, och det har varit roligt men tufft. Vi har haft förmånen att kunna få handledning när det behövts. I Hälsodiskens koncept ligger att vi ska ge människor ökade möjligheter att ta större ansvar för sina liv och sin hälsa. Detta är ingen självklarhet vare sig för professionella som arbetar med människor eller för människor själva. Det är svårt att släppa på sin roll som experten som har svar på alla frågor, och det är också svårt att frångå vanan att överlämna sitt liv i någon annans händer. Nya synsätt kräver sin tid för att slå igenom, och det krävs tålamod och hårt arbete för att förändra rådande paradigm. Självvärderingsrapport Hälsodisken, maj 2001 3

Förord Hisingen i Göteborgs kommun är ett av sex områden där försöksverksamhet bedrivs i enlighet med lag 1994:566 (SOCSAM) om finansiell samordning av resurser inom socialförsäkring, socialtjänst och sjukvård. Syftet med försöket är att pröva huruvida samordning av resurser leder till minskat lidande hos den enskilde och minskade kostnader för sjukskrivning, arbetslöshet och socialbidrag. Länsarbetsnämnden, psykiatrin och vuxenutbildningen deltar i samverkan inom ramen för FRISAM-lagstiftningen. I sin ansökan om att få bedriva försöksverksamheten preciserade de dåvarande huvudmännen, Göteborgs allmänna försäkringskassa och Göteborgs stad, att man ville bedriva försöket med fokus på grupper i åldrarna 16 till 64 år som inte på effektivt sätt nås av välfärden. Försöket skulle bedrivas i form av avgränsade, gemensamt finansierade delprojekt. I den gemensamma finansieringen skulle sjukvården företrädas av primärvården. Beställarförbundet DELTA, som består av förtroendevalda från berörda myndigheter, leder försöksverksamheten på Hisingen. Utvärdering har varit ett centralt och integrerat inslag i DELTA-samverkan alltsedan start. DELTAs nätverk för utvärderingsfrågor har en central roll i utvärderingsarbetet. Nätverket består av representanter för de ingående myndigheterna samt forskare från Göteborgs Universitet och Karlstads Universitet. I nätverket ingår också DELTA-samverkans processtödjare. En viktig del i utvärderingen har varit självvärderingsrapporterna från de olika projekten. Dessa har sammanställts under våren 2001 och finns publicerade i en rapportserie. I samma rapportserie finns ett antal externa utvärderingar som gjorts av olika forskare, i nära samarbete med projektansvariga (se bilaga 1). Samtliga rapporter finns på DELTAs hemsida www.delta.goteborg.se Denna rapport Utvärdering av DELTA-projektet på Hisingen består av en syntes av dessa utvärderingsprojekt. Dessutom finns en sammanvägning och diskussion av erfarenheterna från utvärderingsarbetet som sådant. Att på ett systematiskt sätt samla in, ställa samman och analysera resultat har bidragit till utveckling av såväl respektive delprojekt inom DELTA-samverkan som medarbetarnas professionella kompetens. Denna sammanfattande utvärdering har genomförts och publiceras medan det ännu återstår cirka 1,5 år av försöksperioden. Detta ger speciella förutsättningar för tillämpningen av de slutsatser m.m. som utvärderingen kom- 4

mer fram till. Rapporten kan därmed, liksom tidigare utvärderingsrapporter inom DELTA-samverkan, användas på ett aktivt sätt, såväl internt inom DELTA-samverkan för utveckling av samarbetet, som av företrädare för DEL- TA-samverkan liksom andra intressenter i en extern diskussion om vunna erfarenheter m.m. Utvärderingen och rapporteringen blir därmed delar i en process snarare än en slutpunkt. Språkbruket i denna rapport präglas av detta faktum. Så har valet av tempusform inte kunnat bli den avslutade dåtidens imperfekt, utan växlar mellan nutidens presens och (den avslutade) processens perfekt particip. Ingen av dessa båda former är ideal. En bättre form hade varit den som återfinns i till exempel franska språket, nämligen passé composé som uttrycker att något har pågått men ännu inte är avslutat. Rapporten vänder sig framför allt till politiker och beslutsfattare i kommuner, landsting och andra myndigheter, liksom personal inom vård, service och rehabilitering som är intresserade av samverkansfrågor. Förhoppningen är att även andra med intresse för utveckling av välfärdssystemen kan ha glädje av rapporten. Följande personer har medverkat i arbetet med rapporten. Från Göteborgs Universitet: Peter Allebeck, José Ferraz-Nunes, Jan Holmer, Knut Lönnroth och Mikael Löfström. Från Karlstads Universitet har Mats Eriksson medverkat. Dessa personer har tagit ett gemensamt ansvar för rapporten och dess innehåll, förutom kapitel 11. Ägarnas representanter i utvärderingsnätverket har varit: Thomas Ekberg, länsarbetsnämnden, Ulf Gabrielii, försäkringskassan, Yvonne Ericsson, Västra Götalandsregionen, och Marianne Hallbert, Göteborgs stad. Dessa personer ansvarar för rapportens kapitel 11. DELTA-samverkans processtödjare Cecilia Abrahamsson, Monica Forsell, Ola Andersson och Jan Aaby-Ericsson har bidragit med underlag och synpunkter samt svarat för slutredigering av rapporten. Undertecknad har bidragit med underlag till rapportens bakgrundskapitel. Hisingen i augusti 2001 Johan Jonsson Verkställande tjänsteman 5

6

Innehåll 1 Sammanfattning 11 2 Bakgrund 15 2.1 Välfärdssystemens behov av evidensbaserad utveckling 16 2.2 SOCSAM 17 2.3 DELTA 18 2.3.1 Historik och mål 18 2.3.2 Politisk styrningsmodell 19 2.3.3 Finansiell samordningsmodell 20 2.3.4 Organisationsmodell 21 2.3.5 Aktiviteterna 26 3 Frågeställningar 31 3.1 Organisation 33 3.2 DELTAs effekter på personal/de professionella 33 3.3 Effekter för DELTAs brukare 34 3.4 Samhällsekonomiskt perspektiv 36 4 Metod 37 4.1 Allmänna synpunkter 37 4.1.1 Ambitionsnivå 37 4.1.2 Metodansatser 38 4.1.3 Etiska aspekter 39 4.2 Utvärderingsmodeller i DELTA 40 4.2.1 Olika typer av utvärderingsmodeller 40 4.2.2 Självvärdering kompletterat med externa utvärderingar 41 4.3 Uppföljningsmetoder 42 4.3.1 Uppföljning av patienter/klienter 42 4.3.2 Uppföljning av projektens utveckling 44 4.3.3 Uppföljning av personalens erfarenheter 44 5 Resultat organisering och styrning av samverkan 46 5.1 Olika förutsättningar för samverkan? 47 5.2 Samverkan klargör skillnader 51 7

5.3 Samverkan en del av ordinarie verksamhet 52 5.4 Viktiga faktorer vid samverkan 58 6 Resultat DELTAs effekter på personal/de professionella 60 6.1 Frågeställningar och metod 60 6.2 Samverkan och kunskapsintegration 61 6.3 Kompetensutveckling och yrkesutövning 64 6.4 Sammanfattning och relation till de inledande frågeställningarna 69 7 Resultat effekter för DELTAs brukare 74 7.1 Vilka är brukarna vilka har vi nått? 74 7.2 Vad har brukarna erbjudits? 82 7.3 Vad har uppnåtts med insatserna? 87 8 Resultat samhällsekonomiskt perspektiv 95 8.1 Effekter på ersättning från offentlig försörjning 95 8.2 Samhällsekonomiskt perspektiv: exempel Arbetsmarknadstorget 98 8.3 Samhällsekonomiskt perspektiv: exempel vårdcentralen i Kärra 100 8.4 Samhällsekonomiskt perspektiv: exempel Hälsodisken 102 8.5 Kostnadsutveckling i de offentliga försörjningssystemen 102 9 Diskussion 110 9.1 Utvärderingsansatsen styrkor och svagheter 110 9.1.1 Allmänt om utvärderingsansatsen 110 9.1.2 Utvärderingens styrkor 112 9.1.3 Utvärderingens svagheter 115 9.2 Lärdomar från DELTA: sammanfattande slutsatser 117 9.2.1 Samverkan mellan offentliga organisationer 117 9.2.2 Lärmiljöer och lärprocesser 118 9.2.3 Vilka brukare har vi nått? 121 9.2.4 Hur gick det för deltagarna? 122 9.2.5 Vilken betydelse har SOCSAM haft för DELTAs effekter? 125 10 Slutsatser och rekommendationer 130 11 Hur har vi utvecklats? Vad har vi lärt? Reflektioner från ägarföreträdarna i utvärderingsnätverket 134 Referenser 139 8

Bilaga 1 Sammanställning av utvärderingsrapporter inom DELTA 142 Bilaga 2 Projektansökan: Vi vill DELTA 144 Bilaga 3 Modell för självvärdering 9-rutan 148 Bilaga 4 Textanalys av DELTAs självvärderingsrapporter 150 Bilaga 5 Externbedömning/medbedömning av självvärderingsrapporter 152 9

10

1 Sammanfattning Denna rapport är en sammanfattande utvärdering av det SOCSAM-projekt som under namnet DELTA har pågått på Hisingen sedan 1997. Grunden för DELTA har varit uppdraget att pröva om samverkan är en bra form för att effektivisera välfärden, särskilt med avseende på de grupper som tenderar att hamna i välfärdens väntrum. DELTA bildades 1996 som ett beställarförbund där (efter regionförändringen) Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och Västra Götalands allmänna försäkringskassa ingår. Ett samverkansavtal slöts redan inledningsvis med länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs och Bohus län, numera Västra Götaland. Följande verksamheter kom därmed att omfattas: Försäkringskassans lokalkontor på Hisingen. Sex socialkontor hörande till stadsdelsnämnderna Torslanda, Biskopsgården, Lundby, Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo samt Hisingens gemensamma missbrukarvård. Två primärvårdsområden på Hisingen (som sedan 1999 är sammanslagna till ett). Länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs och Bohus län (ett kontor för vardera arbetsmarknadsinstitutet, AMI, och arbetsförmedlingen, AF). Sedermera anslöts psykiatrin (1998) och vuxenutbildningen (2000) till DELTA-samverkan. Verksamheten har bedrivits i nätverksform, där samverkansgrupper bedrivit aktiviteter bland annat i form av 26 projekt med följande mål: Försöksverksamhetens övergripande mål och syfte skall vara att kostnaderna för sjukskrivning, arbetslöshet och socialbidrag minskar, liksom onödigt lidande hos den enskilde. Bedömnings- och behandlingsprocesserna skall förkortas och effektiviseras genom förbättrad samverkan mellan personalkategorier och myndigheter. Flaskhalsar skall tas bort när de medför passivt uppbärande av sjukpenning eller bidrag. Långtidsarbetslöshet skall bekämpas och svaga grupper skall ges möjlig- 11

het att komma in på arbetsmarknaden eller få meningsfull sysselsättning. Berörda personalgrupper skall få en breddad och fördjupad kompetens. Denna sammanfattande utvärdering bygger på 23 självvärderingsrapporter som genomförts av projektmedarbetarna med stöd av forskare från Göteborgs Universitet samt fem externa utvärderingsrapporter som genomförts av forskare från Göteborgs och Karlstads Universitet. Samtliga rapporter finns publicerade på DELTAS hemsida: www.delta.goteborg.se. I dessa olika utvärderingar har olika metoder använts: intervjuer av personal och myndighetsföreträdare, enkäter till deltagare i projekt och verksamheter, statistik över utbetalningar från offentliga ersättningssystem. I denna sammanfattande utvärderingsrapport har vi velat besvara frågeställningar inom fyra områden: 1. Vad har DELTA inneburit för medverkande organisationer? 2. Vad har DELTA haft för effekter på personalen? 3. Vad har DELTA haft för effekter för DELTAs brukare, dvs. befolkningen på Hisingen? 4. Vilka samhällsekonomiska effekter har DELTA haft? Effekterna på medverkande organisationer har varierat beroende på verksamhetens art och karaktären på insatserna. Vissa organisationer har bedrivit DELTA-projekt integrerat i verksamheten, andra som en avskild del av verksamheten. I synnerhet i dessa senare har det uppstått ett spänningsförhållande mellan projektverksamheten och den reguljära verksamheten när det gäller att återföra resultat till hemmaorganisationerna, där en central fråga är hur erfarenheten från samverkan kan tillgodogöras i moderorganisationen. Man är enig om att den finansiella samordningen har varit en avgörande förutsättning för den organisationssamverkan som utvecklats och att den har inneburit nytänkande och nya samarbetsmönster. Samtidigt har den tvingat huvudmännen att precisera gränserna. Den traditionella myndighetsstrukturen är mycket kraftfull, och det är tveksamt om samverkansidén kan överleva om inte institutionella förändringar i form av regelverk och ekonomiska förutsättningar liknande dem i SOCSAM-lagstiftningen vidtas. Personalen är genomgående positiv till samverkansmodellen. Man har upplevt att man utvecklats professionellt och att man genom samverkansprojekten kunnat uppnå bättre kvalitet i vård- och serviceinsatserna gentemot brukarna jämfört med traditionell verksamhet. Processen att väva samman verksamheter och olika synsätt har dock inte varit lätt, och det har krävt mer tid och möda än vad många från början insett. Genom samverkan utvecklades nya yrkesroller som innehåller både en individuell kompetens knuten till den egna speciella professionen och en gemensam yrkeskompetens, en orga- 12

nisatorisk kompetens. Dessa kompetenser har gjort att man kunnat skapa nya strategier för att möta de krav som formulerats i projektens mål och de behov som funnits hos projektens målgrupper. I stort sett samtliga medverkande önskar en förlängning och/eller någon form av permanentning av samverkansmodellen. När vi försökt uppskatta vilka brukare vi nått har vi kommit fram till att uppåt 20% av samtliga invånare 16 64 år på Hisingen på något sätt direkt eller indirekt varit berörda av insatser inom DELTA. Knappt 5 700 personer har direkt deltagit i individinriktade åtgärder, av dessa var 25% sjukskrivna, 60% arbetslösa och 44% uppbar socialbidrag. Psykiska besvär var den vanligaste orsaken till insatser för deltagarna i de socialmedicinska projekten, medan problem på arbetsmarknaden var huvudsaklig orsak till insatser inom de arbetslivsinriktade projekten. I gruppen arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärd på Hisingen uppskattar vi att cirka 40% av dessa har deltagit i något DELTA-projekt. Av en särskild enkät till deltagare i de socialmedicinska projekten framgår att 90% ansåg sig mycket nöjda eller ganska nöjda med insatserna. Cirka 10% uppgav att de var ganska missnöjda eller mycket missnöjda. Personalen i samma projekt ansåg att flertalet deltagare hade blivit bättre eller mycket bättre, medan drygt 30% bedömdes ha oförändrat eller sämre tillstånd. Mätning av livskvalitet med EuroQol-instrumentet visade en positiv utveckling, i synnerhet för deltagare i socialmedicinska projekt, och då framför allt för unga och personer med psykiska besvär som huvudorsak. Deltagare i arbetslivsinriktade projekt hade en mer blandad utveckling av livskvalitetsmåttet, och en gynnsam utveckling är tydlig framför allt bland unga och personer som fanns i arbetsmarknadsåtgärd från start. De samhällsekonomiska effekterna av DELTA är svårare att bedöma, i avsaknad av jämförelsegrupp och tillförlitliga data över såväl kostnader för insatser som utgifter i offentlig försörjning. Bland de personer som följts upp i de arbetslivsinriktade projekten noterades en minskning i utbetalningar från offentliga försörjningssystem, förskjutning från socialbidrag och i viss mån a- kassa till utbildningsbidrag, rehab-penning och sjukbidrag/förtidspension. Bland deltagare i socialmedicinska projekt noterades en ökning av utbetalningarna, vilket delvis kan förklaras av att de blev sjukskrivna i samband med att de aktualiserades i projekt. Uppföljning av utbetalningar totalt på Hisingen jämfört med övriga Göteborg visade att Hisingen hade en mer gynnsam utveckling när det gäller utbetalningar av socialbidrag och sjukpenning/rehabpenning under år 2000. Hisingen hade också en mer gynnsam utveckling än övriga Göteborg vad gäller antal personer som varit sjukskrivna över ett år. Utvecklingen när det gäller utbetalning av a-kassa/alfa samt antal arbetslösa har varit mer blandad och inte entydigt bättre än i övriga Göteborg. 13

Samtliga inblandade har uppskattat utvärderingsupplägget. Nätverksorganisationen samt kombinationen självvärderingar och extern forskarmedverkan har bidragit till att resultat och erfarenheter på ett naturligt sätt återförts till myndigheter, verksamhetsansvariga och medverkande personal. DELTA har inneburit värdefull kompetensutveckling och nytänkande bland samverkande myndigheter. Uppläggningen av hela projektet, inklusive utvärderingen, bör kunna bidra till att det inte förblir en isolerad ö i tid och rum, utan kan fortsätta i nya och mer permanenta former såväl på Hisingen som i andra delar av landet. 14

2 Bakgrund Under tiden 1996 2001 har med stöd av den så kallade SOCSAM-lagstiftningen en försöksverksamhet, DELTA-samverkan, pågått på Hisingen. Detta projekt har dels inneburit en finansiell samordning mellan socialtjänstens, försäkringskassans och primärvårdens verksamheter på Hisingen, dels en samverkan med arbetsmarknadsmyndigheten, psykiatrin och vuxenutbildningen. Resurser från dessa olika myndigheter har använts gemensamt för att ge möjlighet att gemensamt identifiera behov etc. samt bygga upp aktiviteter i syfte att utveckla och förbättra arbetet med rehabilitering och sysselsättningsskapande åtgärder. En ny politisk ledningsstruktur i form av ett Beställarförbund bildades för att leda verksamheten (se även kapitel 2.3.2), som väsentligen bedrevs i nätverksform (se även kapitel 2.3.4), med sammanlagt ett trettiotal olika aktiviteter involverade. Verksamheten har riktats till hela befolkningen på Hisingen, cirka 120 000 personer, men målgruppen har framför allt hämtats från cirka 78 000 personer i åldrarna 16 64 år som de samverkande parterna var och en för sig inte kunnat rehabilitera på ett effektivt sätt. Annorlunda uttryckt så har DELTAsamverkan riktat sig till de grupper i Hisingssamhället som tenderat att hamna mellan stolarna. Knappt 5 700 personer har varit föremål för individinriktade åtgärder i de olika DELTA-projekten, men många fler har kommit i kontakt med verksamheten, då den i flera av projekten har haft en bred samhällsinriktad karaktär, ofta av förebyggande och/eller främjande karaktär. Tidigt insåg den politiska ledningen att denna satsning måste utvärderas på ett systematiskt sätt. Det kan i sammanhanget påminnas om att WHO rekommenderar att åtminstone 10% av budgeten i hälsofrämjande projekt bör avsättas för utvärdering (WHO, 1996). I samarbete med Göteborgs Universitet och i bred konsultation med samtliga projektansvariga, har Beställarförbundet för DELTA med stöd av ett utvärderingsnätverk beslutat om en serie olika utvärderingsprojekt för att följa upp DELTA-samverkan. En viktig del i detta har varit självvärderingar från de olika projekten. Dessa har sammanställts under våren 2001 och finns publicerade i en rapportserie. Vidare finns rapporter från ett antal externa utvärderingar som gjorts av olika forskare, i nära samarbete med projektansvariga, också publicerade i samma rapportserie (se bilaga 1). Samtliga rapporter finns dessutom tillgängliga på DELTAs hemsida www.delta.goteborg.se. 15

I denna rapport har vi velat göra en syntes av alla dessa utvärderingsprojekt, samtidigt som vi velat distansera oss till dem och fundera på hur utvärderingen egentligen gått till, något som brukar kallas metautvärdering. Huvuddelen av rapporten kan sägas vara en sammanfattning och syntes av hela utvärderingsarbetet. Vi har inte riktigt nått fram till målsättningen om metautvärdering, men vi har ändå, framför allt i slutdiskussionen, försökt väga samman erfarenheter och synpunkter på just detta utvärderingsarbete. Rapporten syftar därmed till att dels ge en sammanfattande värdering av DELTA-samverkan, dels att ge synpunkter på den modell/de modeller som använts. I denna senare del vill vi bidra till en diskussion om värdet och vikten av utvärdering som sådan i en förhoppning om att utvärdering skall bli ett återkommande, integrerat inslag i de samverkande myndigheternas arbete med välfärdsfrågorna. Rapporten bygger på bidrag från forskare med olika vetenskaplig bakgrund, men vi har ändå försökt göra den så sammanhängande och enhetlig som möjligt och i en språkdräkt som gör den tillgänglig för en bred målgrupp. Vi vänder oss framför allt till politiker och beslutsfattare i kommuner, landsting och andra myndigheter, liksom personal inom vård, service och rehabilitering som är intresserade av samverkansfrågor. Men vi tror att många andra med intresse för utveckling av välfärdssystemen kan ha glädje av rapporten. 2.1 Välfärdssystemens behov av evidensbaserad utveckling Sedan ett antal år pågår en omfattande diskussion om hur välfärdssystemen kan och bör utvecklas. Å ena sidan förs denna på politisk/ideologisk nivå. Den tydligaste skiljelinjen är här mellan dem som menar att de traditionella välfärdssystemen bör överges till förmån för försäkringsbaserade och individuella lösningar och dem som vidhåller att det behövs offentliga system för att säkra individers grundtrygghet och motverka segregering. Dessutom finns andra ideologiska skillnader på mer nyanserad nivå angående omfattning, inriktning, styrning m.m. av den offentliga sektorns olika delar. Det finns också en debatt i sak om hur de offentliga system vi har kan förbättras. Förbättringar kan ske dels inom systemen, hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsmarknadsmyndigheterna etc., dels genom samverkan och i vissa fall substitution mellan systemen. Med substitution menas att ansvar, exempelvis för en viss del i rehabiliteringen, övergår från en aktör till en annan, exempelvis från försäkringskassan till arbetsgivaren eller från sjukvården till försäkringskassan. 16

Brist på kunskapsunderlag om effekten av olika typer av förändringar har många gånger gjort det svårt att renodla debatten om välfärdssystemens status och deras utveckling, oavsett om den haft ideologiska eller sakmässiga utgångspunkter. Det står därför helt klart att den fortsatta samhälleliga debatten är i stort behov av kunskap om effekten av förändring av välfärdssystemen. För att använda ett populärt medicinskt språkbruk kan man önska sig mer evidensbaserat utvecklings- och förändringsarbete. Den utvärdering som här sammanfattas av DELTA-samverkan skall ses i ljuset av de behov som finns att dokumentera, följa upp och utvärdera (försöks)verksamheter inom de offentliga välfärdssystemen. Det SOCSAMprojekt (DELTA) som nedan beskrivs har på många sätt varit unikt i dess omfattning, karaktär och engagemang av medverkande parter. Vi har därför känt det angeläget att genomföra denna utvärdering och rapportera den i en form som vi hoppas kan bidra till att stärka förståelsen för samt påvisa möjligheter och problem med denna typ av förändringsarbete och vilka effekter det kan åstadkomma. 2.2 SOCSAM Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst SOCSAM har bedrivits i åtta försöksområden. SOCSAM utgår från regeringens proposition 1993/94:205 och försöksverksamheten regleras i SFS 1994:566. SOCSAM skulle först pågå till och med utgången av år 2000 men försöksperioden förlängdes med två år. Syftet med SOCSAM är att genom samordning av resurser uppnå både välfärdsvinster för enskilda och samhällsekonomiska vinster. I försöksverksamheten prövas nya former för politisk styrning. De medverkande huvudmännen bildar ett gemensamt politiskt ledningsorgan och får därigenom ett gemensamt kostnadsansvar för de verksamheter som ingår i försöksverksamheten. SOCSAM-projektet kan sägas ligga i linje med flera andra modeller som beslutats politiskt för att ge möjligheter till lokal samordning av försörjningssystemen, dels FINSAM (prop. 1991/92:105), dels FRISAM (prop. 1996/97:63). Följande kommuner/stadsdelar ingår i SOCSAM-projektet: Finspång Gotland, avslutat årsskiftet 2000/2001 Grästorp Haninge Hisingen i Göteborg Hyllie i Malmö, avslutat 1999 Laholm Stenungsund 17

Hisingen är med sina 120 000 invånare (år 2000) den till invånarantal största av de verksamheter som ingår i SOCSAM. 2.3 DELTA 2.3.1 Historik och mål SOCSAM fungerar så att avtal upprättas mellan försäkringskassan, kommunen och sjukvårdshuvudmannen i försökskommunen. Dessa tre huvudmän (i denna rapport ibland kallade ägare ) bildar ett beställarförbund. Detta beställarförbund är det politiska styrorgan som därmed övertar ansvar för SOC- SAM-verksamheterna från respektive ledningsorgan hos huvudmännen. 1996 bildades sålunda ett beställarförbund bestående av Göteborgs kommun och Göteborgs allmänna försäkringskassa benämnt Beställarförbundet DELTA på Hisingen. Länsarbetsnämnden kunde inte delta i den finansiella samordningen enligt lagen, men knöts från början till Beställarförbundet genom ett samverkansavtal. Följande verksamheter kom därmed inledningsvis att omfattas: försäkringskassans lokalkontor på Hisingen sex socialkontor hörande till stadsdelsnämnderna Torslanda, Biskopsgården, Lundby, Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo två primärvårdsområden på Hisingen (sedan 1999 sammanslagna till ett) länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs och Bohus län (ett kontor för vardera arbetsmarknadsinstitutet, AMI, och arbetsförmedlingen, AF). Sedermera anslöts psykiatrin (1998) och vuxenutbildningen (2000) till DELTA-samverkan. Verksamheten startade 1997. Några av de pågående samverkansaktiviteter som föll inom ramen inkorporerades omedelbart i DELTA-arbetet och ytterligare projekt tillkom successivt under de följande åren. En uppgift har varit att sprida information om DELTA som ett synsätt och som en idé som bör genomsyra all verksamhet inom respektive myndighet på Hisingen. Framför allt har verksamhet drivits i projektform efter att grupper uppmuntrats att inkomma med förslag till verksamheter enligt målsättningen att utveckla och förbättra arbetet med rehabilitering och sysselsättningsskapande åtgärder. Projektförslag har lämnats in enligt en särskild mall (se bilaga 2) och behandlats av DELTAs beredningsgrupp samt beslutats i Beställarförbundet. I denna process uppgavs som mål följande huvudpunkter: 18

Försöksverksamhetens övergripande mål och syfte skall vara att kostnaderna för sjukskrivning, arbetslöshet och socialbidrag minskar, liksom onödigt lidande hos den enskilde. Bedömnings- och behandlingsprocesserna skall förkortas och effektiviseras genom förbättrad samverkan mellan personalkategorier och myndigheter. Flaskhalsar skall tas bort när de medför passivt uppbärande av sjukpenning eller bidrag. Långtidsarbetslöshet skall bekämpas och svaga grupper skall ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden eller få meningsfull sysselsättning. Berörda personalgrupper skall få en breddad och fördjupad kompetens. Sammantaget har DELTA-samverkan omfattat 26 aktiviteter/projekt. Dessa kallas Åtgärds-DELTA. Av dessa aktiviteter har två stycken, Ungdomsprojektet och Alternativ Arbetsmarknad, avslutats och en aktivitet, Återbruket, har övergått till annan huvudman. En aktivitet, Kvillebäcken, har spjälkats upp i två delar, Kvillebäcken respektive Trädgårdslust. En aktivitet, Arbetsmarknadstorget, redovisas i dels en vuxendel, dels en ungdomsdel. I kapitel 2.3.5 ges en översiktlig redovisning av samtliga aktiviteter som bedrivits inom DELTA-samverkan. Förutom dessa aktiviteter inom Åtgärds-DELTA har kunskaper och erfarenheter inhämtats inom det så kallade Kunskaps-DELTA inom vilket företrädare för de samverkande myndigheterna gemensamt har gjort inventeringar, analyser m.m. som dels legat till grund för aktiviteter inom Åtgärds-DEL- TA, dels utgjort självständiga utredningar. 2.3.2 Politisk styrningsmodell Beställarförbundet DELTA på Hisingen har utgjort den politiska ledningen av DELTA-samverkan. I kommunalförbundets form har Beställarförbundet bestått av ledamöter valda av och ur Göteborgs kommunfullmäktige, Västra Götalands allmänna försäkringskassa samt regionfullmäktige i Västra Götaland. Vardera huvudman har tre ordinarie ledamöter och två ersättare i Beställarförbundet. Länsarbetsnämnden i Västra Götaland har deltagit i styrelsearbetet från start trots att myndigheten inte omfattas av SOCSAM-lagstiftningen. Formen för deltagandet har varit att länsarbetsnämnden har haft två tjänstemän med central placering i länsarbetsnämnden adjungerade till Beställarförbundet. Fem partier, socialdemokraterna, moderaterna, vänsterpartiet, kristdemokraterna samt folkpartiet, har varit representerade i Beställarförbundet. 19

Under DELTA-samverkans två första år hade även miljöpartiet representation i förbundet. Beställarförbundet har ansvarat för inriktningen av verksamheten samt fördelat resurser inom den så kallade disponibla ramen (se nedan avsnitt 2.3.4). Förbundet har fortlöpande följt DELTA-samverkans olika aktiviteter och deras påverkan på berörda medborgare, på de samverkande myndigheterna, samt på de olika försörjningssystemen. 2.3.3 Finansiell samordningsmodell SOCSAM-lagstiftningen medger finansiell samordning av resurser inom socialtjänst, sjukförsäkring och sjukvård. Som tidigare nämnts har sjukvården i den finansiella samordningen bidragit med resurser riktade till primärvården. Eftersom DELTA-samverkans uppdrag varit att försöka möta de behov som inte tillgodoses på ett effektivt sätt inom de samverkande myndigheternas ordinarie arbete, har inte hela det utrymme som lagstiftningen medger behövt disponeras av Beställarförbundet. Huvudmännen har därför ställt en begränsad del av det möjliga utrymmet till Beställarförbundets förfogande. Denna begränsade del har gått under beteckningen disponibel ram, medan det möjliga utrymmet av lagstiftaren benämns som den finansiella ramen. Resurserna inom den disponibla ramen har i regel skapats genom omfördelning inom den finansiella ramen. Huvudprincipen för omfördelningen har varit att passiva så kallade försörjningsmedel har ställts till Beställarförbundets förfogande. Det har sedan varit förbundets uppgift att använda dessa medel på ett sådant sätt att kommande krav inom den finansiella ramen, främst uttag ur försörjningssystemen, kan förväntas sjunka åtminstone med belopp motsvarande dem som omfördelats. Beställarförbundet har därmed haft ett fortlöpande (drift-)ansvar för hanteringen av resurserna inom den disponibla ramen, medan förbundets ansvar visavi den finansiella ramen främst varit av uppföljnings/utvärderingskaraktär. Mellan tre och sex procent av den finansiella ramen har under åren omfördelats för att utgöra Beställarförbundets disponibla ram. De tre parter som deltagit i DELTA-samverkan på FRISAM-basis, länsarbetsnämnden, psykiatrin och vuxenutbildningen, har av lagstiftningsskäl inte kunnat ingå i den finansiella ramen. Tekniken har varit att man via avtal mellan DELTA-samverkan och dessa myndigheter har bidragit med ekonomiska och personella resurser i de aktiviteter som varit riktade till grupper som funnits inom respektive myndighets målgrupp. Inom DELTA-samverkan har nätverket för ekonomifrågor upprättat en 20

rapport benämnd Ekonomihandbok (Aaby-Ericsson m.fl.) som beskriver de ekonomiska flödena inom DELTA. 2.3.4 Organisationsmodell Grunden för organiseringen av DELTA-samverkan har varit uppdraget att pröva om samverkan är ett effektivt verktyg för att förbättra välfärden, särskilt med avseende på de grupper som tenderar att hamna i välfärdens väntrum, med utanförskap och onödigt lidande som följd. Organiseringen av DELTA har också präglats av de strategier som alltsedan försökets början har varit vägledande för verksamheten. I den följande texten beskrivs dessa strategier varpå den tillämpade organiseringen i form av nätverk redovisas. En genomgående och övergripande strategi har varit att DELTA-samverkan skall ägas lokalt och stöttas centralt. Med lokalt förstås mötet mellan Hisingsbon och en handläggare. Det är i detta möte som förutsättningarna för det fortsatta rehabiliteringsarbetet avgörs, såväl till tid som till innehåll. Det är erfarenheterna från dessa möten som från början bildat basen och utgjort utgångspunkt för DELTA-samverkan. Till följd av den segregation som präglar Hisingen kommer dessa erfarenheter att se olika ut beroende på var i Hisingssamhället som erfarenheterna är hämtade. Med begreppet centralt i stöttas centralt skall förstås samtliga nivåer inom respektive samverkande myndighet utom den handläggande nivån. Dessa nivåers huvudsakliga och avgörande funktion är att ge nödvändig legitimitet åt samverkan. DELTA-samverkan har förutom det horisontella perspektivet således präglats av såväl nerifrån upp som uppifrån ner inom respektive myndighet. Alla tre perspektiven har bedömts som viktiga för att ge förutsättningar för att skapa det förtroende som sannolikt är en nödvändig bas för samverkan. Perspektivet uppifrån ner har också gett legitimitet, som bedömts vara en nödvändig förutsättning för samverkan. Information och förankring En strategi har varit att information och förankring har tillåtits att ta tid. Detta har bland annat tagit sig uttryck i att DELTA-samverkans första år, 1997, ägnades uteslutande åt information och förankring. Detta skedde dels horisontellt mellan myndigheter och professioner, dels vertikalt inom respektive myndighet. Syftet med det sistnämnda var att nå trygghet på respektive hemmaplan. Utan denna trygghet skulle det blivit svårt att gå ut i en kvalificerad samverkan. 21

Kunskaps-DELTA och Åtgärds-DELTA En annan strategi har, som redan framgått, varit att varje åtgärd inom DEL- TA-samverkan har föregåtts av ett myndighetsgemensamt kartläggningsarbete ett Kunskaps-DELTA. Syftet med detta har varit tvåfalt; dels att skapa en gemensam värdegrund, ett gemensamt synsätt baserat på Hisingsbons behov och möjligheter, dels att varje åtgärd/aktivitet/projekt så långt möjligt skall vara grundad på gemensamma erfarenheter/kunskap. I förenklad bildform bildar projekten inom Kunskaps-DELTA och Åtgärds- DELTA återkommande loopar i en spiral där de blir varandras förutsättningar och på så sätt ger såväl ökad kunskap som förfinade metoder/åtgärder med en allt större träffsäkerhet och effektivitet i rehabiliteringsarbetet. Bland annat i syfte att säkerställa denna loop-strategi har utvärdering redan från början varit ett viktigt inslag i DELTA-samverkan. Varje förslag till åtgärd/projekt från ett Kunskaps-DELTA har prövats utifrån aspekten utvärdering. Syftet har inte bara varit att pröva om ett föreslaget projekt går att utvärdera, utan processen har också inneburit ett mått av uppmuntran till förslagsställarna att tänka utvärdering, det vill säga att redan från början lägga in en medvetenhet om vikten av att kunna läsa av och värdera resultat av verksamheten. DELTA-grupper Lokal förankring har åstadkommits genom de DELTA-grupper som var aktiva, särskilt inledningsvis. DELTA-grupperna fanns i varje stadsdel och bestod av handläggare från de samverkande myndigheterna. Uppdraget var att identifiera de behov som fanns hos befolkningen i respektive stadsdel och som inte möttes på ett effektivt sätt av de samverkande myndigheterna var för sig. Beredningsgruppen Det centrala stödet organiserades i princip på två sätt, dels genom beredningsgruppen, dels genom nätverk. Det var redan från början uppenbart att den lokala chefsnivån på Hisingen skulle inneha en central funktion inom samverkan, bland annat beroende på att chefsgruppen utgjorde linjechefer för merparten av de medarbetare som skulle komma att engageras inom DELTA-samverkans olika aktiviteter. Den lokala chefsgruppen på Hisingen bestående av cheferna för försäkringskassan, primärvården, socialkontoren och arbetsmarknadsinstitutet kompletterades med chefen för arbetsförmedlingen och sedermera chefen för allmänpsykiatrin och bildade tillsammans Beredningsgruppen. I denna grupp bereds ärenden som skall till Beställarförbundet samt avhandlas i övrigt frågor av mer principiell natur. 22

Nätverk och referensgrupper Nätverk bildades tidigt kring frågor/områden som bedömdes skulle vara av strategisk natur i samverkan. Dessa områden var: Utvärdering Ekonomi Information Personalfrågor Fackliga frågor I dessa nätverk ingick/ingår företrädare för respektive myndighets centrala (eller motsvarande) kansli. Tanken med detta har varit att försöka säkerställa de samverkande myndigheternas intresse för och engagemang i DELTA-samverkan. Ett sådant centralt intresse har setts som strategiskt för fortlevnaden och utvecklingen av försöksverksamheten. Under åren har nätverken för utvärdering och ekonomi varit aktiva med regelbundenhet medan de övriga nätverken var aktiva under uppbyggnadsfasen, och har därefter sammanträtt mer sporadiskt. Samma mönster gäller också referensgruppen knuten till DELTA-samverkan. I referensgruppen har ledande (direktör eller motsvarande) företrädare för de samverkande myndigheterna ingått. Syftet har varit att skapa ett forum för diskussion och avstämning av olika frågor av policykaraktär. För referensgruppen, liksom för de olika nätverken i övrigt, förutses en ökad aktivitet i samband med att försöksverksamheten lider mot sitt slut. Organiseringen av DELTA-samverkan har således i hög grad byggt på förtroende- och legitimitetsskapande strukturer snarare än på en mer formell organisation med traditionella förvaltningsinslag. Att bygga upp en samverkansförvaltning när uppdraget är att få befintliga strukturer inom välfärdsområdet att samverka har känts främmande. Dessutom har förhoppningen varit att den valda modellen skall skapa förutsättningar för en kommande implementering av erfarenheter m.m. från DELTA-samverkan. Sekretariat En minimal formell struktur i form av ett sekretariat har varit kopplad till Beställarförbundet. Sekretariatet har från början bestått av en verkställande tjänsteman som varit föredragande i Beställarförbundet samt en handläggare, tillika sekreterare i Beställarförbundet. Efter ett par år uppstod behov av ytterligare en handläggare med inriktning på framtagning av informationsmaterial. Dessa tre tjänster har utgjort Beställarförbundets sekretariat. 23

Resurspersoner/Processtödjare Under 1998 uppstod behov hos de samverkande myndigheterna att tillskapa någon form av resurs som kunde stödja samverkansprocessen utifrån respektive myndighets förutsättningar. Fyra så kallade resurspersoner, representerande försäkringskassan, socialtjänsten, primärvården och länsarbetsnämnden, kom att fylla detta behov med en halvtidsfinansiering från DELTA-samverkan. Efter ett drygt år gick resurspersonerna från primärvården och länsarbetsnämnden till andra arbetsuppgifter och de två kvarvarande resurspersonerna kom att alltmer fokusera sitt arbete på utvärdering. Från och med hösten 2000 stod det klart att några funktioner måste förstärkas för att säkerställa ett adekvat och kompetent omhändertagande av alla de erfarenheter som höll på att samlas inom DELTA-samverkans alla aktiviteter. Förutom utvärdering, var dessa funktioner ekonomisk uppföljning, information/kommunikation samt implementering. De två resurspersonerna inom utvärdering kompletterades därför under vintern 2000/2001 med personer med kompetens inom de övriga områdena. Samtidigt ersattes begreppet resursperson med begreppet processtödjare. Begreppsbytet kan ses som en markering att denna form av stödjande verksamhet gått från ett vertikalt myndighetsperspektiv till ett horisontellt processperspektiv präglat av samverkan och gemensamt ansvarstagande. Organiseringen av DELTA-samverkan kan sammanfattningsvis illustreras med figuren på nästa sida. Former för stöttning Ovan har beskrivits de medel, framför allt i form av organisering, som använts för att stödja DELTA-samverkan. Detta kan ses som ett ramverk för att säkerställa den process som lett fram till den omfattning och det innehåll som utgör DELTA-samverkan. Organiseringens kännetecken är som nämnts nätverk. Dessa har organiserats horisontellt mellan de samverkande myndigheterna och bestått av företrädare för respektive myndighets lokala och centrala organisation. Förutom formaliserade möten har DELTA präglats av informella möten, där inte minst resurspersonerna/processtödjarna spelat en viktig roll. Den verkställande tjänstemannen, försöksledaren, har också tillämpat en ledningsstrategi som kan karakteriseras med walking-talking vilket möjliggjort snabba och informella avstämningar och återkopplingar. Den minimaliserade förvaltningen har inneburit att avståndet mellan beslutsfattarna i Beställarförbundet och medarbetarna i de olika aktiviteterna har varit kort. Korta beslutsvägar har inneburit att det varit förhållandevis lätt att gå från förslag via beslut till handling. 24

Figur 1, DELTAs organisation Göteborgs stad Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa Västra Götalandsregionen Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län Beställarförbundet DELTA Ekonomi Fackliga Sekretariat Information Referensgrupp Beredningsgrupp Personal Utvärdering Hälso- och sjukvård Vuxenutbildning Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst DELTAgrupper Samverkansaktiviteter Processstöd Av figuren framgår att det både finns en linjeorganisation (illustreras som boxar) och en mer löst formad organisering i form av nätverk och fristående grupper (illustreras som ovaler). 25

Organisering av utvärdering DELTA-samverkan har utvärderats systematiskt, och bestått av självvärderingar som respektive aktivitet genomfört och av externa forskarrapporter. Utvärderingsarbetet har följts och stöttats av nätverket för utvärdering där företrädare för ägarna/de samverkande myndigheterna ingått, tillsammans med forskare och processtödjare. Försöksledaren har varit sammankallande och nätverket har sammanträtt 6 8 gånger per år. 2.3.5 Aktiviteterna Varje aktivitet/projekt inom DELTA-samverkan har organiserats med en projektledare, projektmedarbetare och styrgrupp. Medlemmarna i den senare har företrädesvis varit lokala chefspersoner från de myndigheter som har haft medarbetare i respektive projekt. Syftet med detta har varit att ge förutsättningar för en fortlöpande återkoppling till respektive myndighet samt att snabbt kunna hantera eventuella problem inom projektet i fråga. Styrgruppen har haft mandat att hantera frågor inom de ramar som Beställarförbundet lagt fast i samband med att förbundet beviljat medel till projektet. Frågor av principiell karaktär har tagits upp i Beredningsgruppen. Varje projekt har haft en projektansvarig som varit sammankallande i styrgruppen och som också svarat för den fortlöpande kontakten med projektet, särskilt projektledaren. Projektledare och projektmedarbetare har företrädesvis rekryterats genom intresseanmälan internt inom de samverkande myndigheterna, som beviljat tjänstledighet från den ordinarie tjänsten inom respektive myndighet under den tid som medarbetaren tjänstgjort inom DELTA-samverkan. Medarbetarna har därmed haft kvar sin anställning inom myndigheten som också svarat för löneutbetalningar m.m. Myndigheten har i efterhand debiterat Beställarförbundet för sina kostnader i projektet. Bemanningen av aktiviteterna inom DELTA-samverkan kan därmed sägas ha präglats av frivillighet, intresse och trygghet. I det följande redovisas samtliga aktiviteter som bedrivits inom ramen för DELTA-samverkan. Aktiviteterna är ordnade i tre grupper: Förebyggande och främjande aktiviteter, Socialmedicinska aktiviteter samt Arbetslivsinriktade aktiviteter. Grupperingen syftar till att öka överskådligheten och är även ett försök att ange respektive aktivitets huvudsakliga inriktning. Av DELTAs 26 aktiviteter har 23 genomfört en självvärdering som redovisats i rapportform (se bilaga 1). 26

Förebyggande och främjande aktiviteter Hälsodisken inklusive Värksta n Målsättningen med projektet är att genom välinformerade, kunniga, intresserade och delaktiga medborgare bland annat förebygga ohälsa och öka möjligheterna till egna initiativ, ansvar och egenvård. I projektet ingår ett informationscenter, tematräffar och olika gruppverksamheter. Hälsoläget Mottagning med hälsorådgivning i bostadsområdet Fyrklövern där det finns många stora barnfamiljer och många med utländsk bakgrund. Målsättningen med projektet är att de boende ska återfå tilltron till sin förmåga, att ta fram sin egen kraft, empowerment, vilket skall leda till en bättre livskvalitet och en stärkt självkänsla. IntegrationsCenter för Kvinnor Målgruppen är invandrarkvinnor främst i Biskopsgården utan förankring i det svenska samhället. Verksamheten bygger på uppsökande och motiverande arbete där kunskaper i svenska språket står i fokus. Projektets målsättning är att aktivt arbeta på flera plan mot segregationen i samhället. Livsstil för hälsa i Torslanda Projektet syftar till att förbättra upplevd hälsa hos Torslandaborna genom att ge människor egna verktyg så att tillvaron ter sig meningsfull, begriplig och hanterbar. Arbetet sker både primärpreventivt och sekundärpreventivt. Livslust och hälsa i Biskopsgården Med det pågående folkhälsoarbetet som grund görs hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utifrån de behov som finns i området bland annat till följd av det mångkulturella samhälle som stadsdelen utgör. PersonalDELTA Samverkan mellan de olika DELTA-organisationerna i syfte att utveckla och förbättra metoderna för det förebyggande rehabiliteringsarbetet samt utöka rehabiliteringsinsatserna för anställda som är i behov av rehabilitering. Vuxenutbildningen Utbildningsenhet med inriktning mot personer som är lågutbildade och/ eller långtidsarbetslösa samt invandrare och flyktingar. 27

Socialmedicinska aktiviteter Deltapsykologerna Erbjuder psykologinsatser till dem som upplever någon form av psykisk ohälsa. Den vanligaste anledningen till kontakt är relations- och familjeproblematik av sådan omfattning att den kraftigt påverkar individens psykiska hälsa med olika symptom som följd. DELTA-teamet Tuve-Säve Vårdcentralbaserad aktivitet inom ramen för tidig och samordnad rehabilitering. Samverkan mellan arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, rehabiliteringshandläggare och sjuksköterska för personer med långvarig kontakt med socialtjänsten eller långvarig sjukskrivning och med problem att återgå i egen försörjning. SANNA-projektet Genom samverkan mellan socialtjänsten, försäkringskassan, AMI, frivården, frivilliga organisationer, primärvården och länssjukvården rehabilitera personer med missbruksproblem/bakgrund till ökad livskvalitet och till arbete eller meningsfull sysselsättning. (Under projekttiden har SANNA-projektet fått allt tydligare arbetslivsinriktning, och förs därför i andra sammanhang till gruppen Arbetslivsinriktade aktiviteter.) Tidig och samordnad rehabilitering i Backa Genom tvärprofessionellt och tvärsektoriellt samarbete på vårdcentralen skapas en helhetssyn på individen. Gemensam bedömning och planering för patientens fortsatta behandling/rehabilitering görs i team av dem som är delaktiga behandlare/handläggare. Tidig och samordnad rehabilitering i Biskopsgården Genom ett integrerat tvärsektoriellt arbetssätt på vårdcentralen göra bättre bedömningar med korta väntetider och därmed förbättra förutsättningarna att uppnå ett tidigt tillfrisknande, minskat lidande och tidig återgång i arbete/åtgärd. Målgruppen utgörs av personer med besvär från rörelseapparaten och/eller psykosomatiska problem. Tidig och samordnad rehabilitering i Kärra-Rödbo Samverkansprojekt för personer med besvär från rörelseorganen och/eller psykosomatiska problem. Syftet är att genom ett tvärsektoriellt arbetssätt göra bättre bedömningar med korta väntetider och därmed förbättra förutsättningarna att uppnå ett tidigt tillfrisknande, minskat lidande och tidig återgång i arbete/åtgärd. 28

Unga Vuxna Projektet erbjuder psykoterapeutiska samtal till unga vuxna i åldern 20 25 år med identitetsproblem. Känslor av depression, uppgivenhet och ensamhet är ofta förekommande hos dessa unga vuxna människor. Arbetslivsinriktade aktiviteter Arbetsmarknadstorget Vuxenteamen Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och försäkringskassan arbetar i team med långvarigt arbetslösa Hisingsbor i åldern 25 64 år som står till arbetsmarknadens förfogande men inte omedelbart kan få/ta ett arbete. Målgruppen har mycket långvarig arbetslöshet bakom sig, låg utbildning och ofta utländsk bakgrund. Arbetsmarknadstorget Ungdomsteamet Samverkan mellan socialsekreterare och arbetsförmedlare för arbetslösa ungdomar 18 24 år som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Drivkraft Målgruppen är långtidsarbetslösa som börjat tappa tron på sig själva och sina möjligheter. Projektets målsättning är att rusta, stärka och ta tillvara på individers resurser för att de skall nå ut till arbete eller utbildning. Arbetsförmedling, socialtjänst och utbildningsföretag är samverkande parter. Kvillebäcksprojektet Ett miljöprojekt där långtidsarbetslösa erbjuds arbetsuppgifter med att bl.a. restaurera ett naturområde. Deltagarna kan grovt delas in i tre grupper: de som är anställningsbara, de som behöver tid och utbildning och de som har svårt att någonsin nå ut på den öppna arbetsmarknaden. Kvillesta n ekologi i centrum Sysselsättning och arbetsträning för långtidsarbetslösa som ska leda till egen försörjning. Samarbete mellan Kvillestadsprojektet, kommunala förvaltningar och fastighetsägare med syfte att förbättra trivseln för invånarna i stadsdelen. Riggen Anpassad arbetsträning utifrån individuell arbetsplan för personer med psykisk ohälsa som ofta har en mångfasetterad problematik. Samverkansprojekt där arbetsförmedling, socialtjänst, psykiatri och försäkringskassa deltar. 29