BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Kyrkskolan Lena Funseth Norberg
1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid bästa möte för fortsatt lärande! - Lärande, relation och möten är viktiga nyckelord Skolans vision: Utifrån visionen och värderingsgrunder för vår verksamhet är vårt förhållningssätt och arbetssätt när det gäller värdeorden följande: VÄRDEORD FÖRHÅLLNINGSSÄTT ARBETSSÄTT Mod Våga utmana sig själv Våga vara sig själv Skapa förutsättningar för individuell utveckling Ge eleverna förutsättningar att våga framträda, ex. Storsamling och andra gemensamma aktiviteter Öppenhet Öppen och ärlig kommunikation Främja dialoger och samtal Hjälpa varandra att lyckas Helhetssyn Allas lika värde Samarbetsövningar Demokratifostran Lyfta fram värdet av olikheter I den dagliga verksamheten tar vi tillvara på de tillfällen som ges för att ge våra barn/elever de verktyg som behövs för att våga utmana sig själv samt ha en öppen och ärlig kommunikation. Detta arbetar vi med via t.ex. samtal, storsamlingar, lek, konfliktlösning och drama. Dialogen i klassråd, elevråd och miljöråd förtydligar det demokratiska uppdraget vi har i skolan. För att uppnå en helhetssyn på barn/elev lägger vi stor vikt vid samarbete inom och mellan arbetslag, rektor, specialpedagog och skolsköterska. Vid behov har vi även tillgång till Stödoch utvecklingsteamet (STU). 2. Analys och utvärdering av läsåret 2012/2013 Genom att vi tillvaratar elevernas olikheter, talanger och förmågor av olika slag har vi måluppfyllelse för åk 3 läsåret 2012/2013. Med utgångsläge i trygghetsenkäten kunde vi se ett elevbehov av fler demokratiska beslut gällande arbete i klassrummet, skolgårdsmiljö m.m. Detta arbetar vi för att stärka under nuvarande läsår. Den individuella utvecklingsplanen fungerar även fortsättningsvis som ett medel för att eleven kan tydliggöra sina egna behov av utvecklingsområden för sig själv, liksom att ta ansvar för det egna skolarbetet. Vi fortsätter vårt arbete med livskunskap värdegrundsarbetet genomsyrar allt arbete i skolan. 2
Vi arbetar med övergångar förskolan skolan för att få en röd tråd. Vi fortsätter att lägga vikt vid arbetet med Grön Flagg. Arbetet bedrivs kontinuerligt i miljörådet samt genom temaaktiviteter där även föräldrar bjuds in som utemiljödag och Höstdrop-in. Kvalitetsutvecklingen på skolan bestod under föregående läsår av bl.a. personalutbildningar som ViSol och Kvalitet i fritidshem. Dessa utbildnings- och kvalitetsutvecklingsprojekt löper vidare under nuvarande år, med nya deltagare i ViSol. I förskoleklassen arbetade vi med Bornholmsmodellen, ett arbete som vidareutvecklas under nuvarande år. Samtliga klasslärare deltog i Bedömning för lärande, kopplat till Lgr 11, under 2012/2013, vilket bidrog till en ökad kunskap om bedömning samt en introduktion till att använda Skolan på webben. 3. Nuläges- och omvärldsanalys 3.1 Nulägesanalys STYRKOR MÖJLIGHETER Välutbildad personal, alla har adekvat utbildning Digital kompetens Alla klassrum digitaliserade Hög elevnärvaro Väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete Hög måluppfyllelse på ämnesprov Alla känner alla- det ger trygghet! Grön Flagg vi arbetar aktivt för ett mer hållbart samhälle Verksamhetsplanen tydliggör uppdraget Ansvarsområdena är fördelade inför läsåret Ökad inflyttning Kvalitetsarbete med/av externa aktörer, i fritidshem och förskolan, möjliggör utveckling Helhetssyn av eleverna då de flesta går på fritids Delar vaktmästare med annan skola SVAGHETER RISKER/HOT Liten skola, få personal, ger sårbarhet vid utbildningar och annan frånvaro Ekonomiska förutsättningar Många administrativa uppgifter 3.2 Omvärldsanalys OMVÄRLDSHÄNDELSE Ekonomiska förutsättningar EFFEKT Förutsättningarna förändras varje år, ibland mitt under terminen. Ställer krav på snabb omställning. 3
Stor inflyttning till Alnö Inflyttningen skapar behov av omgående utbyggnad. 3.3 Sammanfattning av nuläges- och omvärldsanalys Vi har välutbildad personal med god digital kompetens, hög elevnärvaro och engagerade vårdnadshavare. Den stora inflyttningen till Alnö ser vi både som en möjlighet och som en risk det ställer krav på större lokaler relativt omgående. I dagsläget är Kyrkskolan en liten skola där alla känner alla, vilket skapar trygghet och helhetssyn av eleverna. De flesta eleverna går även på fritids, vilket skapar ytterligare helhetssyn. Kyrkskolan satsar under läsåret på kvalitetsutveckling både i förskoleklass och på fritidshem genom utbildningsprojekten Kvalité i fritidshem och Utveckla förskolan inifrån, vilket möjliggör utveckling. De ekonomiska förutsättningarna skapar åtstramningar i inköp samt ställer stora krav på flexibilitet i personalstyrkan under ex. personalutbildningar, sjukdom och annan frånvaro. Grön Flagg för hållbar utveckling genomsyrar vårt skolarbete. 4. Verksamhetens mål 4.1 Normer och värden/trygghet Buns mål: - Elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga (elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshem) Jag känner mig trygg med barnen på fritidshemmet 77 100 Jag känner mig trygg med de vuxna på fritidshemmet 75 100 (elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklass) Jag känner mig trygg med barnen i förskoleklassen 77 100 Jag känner mig trygg med de vuxna i förskoleklassen 79 100 4
(elevskattning med hjälp av föräldrarna i årskurs 1-2) Jag känner mig trygg med barnen i skolan - 100 Jag känner mig trygg med min klasslärare i skolan - 100 (elevskattning årskurs 3-5 och 6-9) (%) Jag känner mig trygg i skolan år 3-5 75 100 Jag känner mig trygg i skolan år 6-9 - - 4.2 Utvecklande lärmiljö Buns mål: - Elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande Antal pedagoger PIM 3 14/15 Avslutas 2013 Antal skolledare PIM 3 1/1 Avslutas 2013 Antal personal/dator 1 personal/dator En bärbar dator till specialundervisningen. Antal elever/dator 7 elever/dator Läsplattor till alla grupper, 7st/klass Antal digitala klassrum 3/3 Avslutas 2013 5
Andel personal som deltagit i systematisk kunskapsbildning 1 Andel pedagoger Net21 Start ht 2013 4.3 Kunskaper Bun:s mål: - Eleverna når målen i samtliga ämnen RESULTAT 2012/2013 ÖNSKAD NIVÅ 2013/14 Andel elever som nått kravnivån i NP 2 årskurs 3 i: Svenska Matematik Flickor Pojkar Totalt Andel elever i åk 6 som nått kunskapskraven i samtliga ämnen Flickor Pojkar Utländsk bakgrund Totalt Andel elever med godkända betyg i alla ämnen som har ingått i elevens utbildning. Flickor Pojkar Totalt Andel elever som är behöriga till Gymnasieskolan: Yrkesprogram Högskoleförberedande program Genomsnittligt meritvärde åk 9 Flickor Pojkar Totalt Meritvärde för elever i särskild undervisningsgrupp åk 9 - - - - - - - - 1 Med systematisk kunskapsbildning menas hur vi på ett systematiskt sätt bygger upp kunskap och fördjupar vår förståelse i ett gemensamt ämne/frågeställning. Det kan tex handla om lärledare, lärgrupper, matematikprojekt, BFL, Kvalitet i fritidshem, Nolltolerans) 2 Nationella prov 6
Flickor Pojkar Totalt - - Andel elever i särskild undervisningsgrupp som är behöriga till gymnasieskolan Flickor Pojkar Totalt Andel elever vid läsårets slut med ogiltig frånvaro åk 7, 8, 9 - - 4.4 Utveckla sin fulla potential Bun:s mål: - I Sundsvalls kommunala skolor får eleverna utveckla sin fulla potential och förmåga (föräldraskattning i fritidshemmet) Mitt barns utveckling stimuleras på fritidshemmet 54 100 Mitt barns lärande stimuleras på fritidshemmet 52 100 (föräldraskattning i förskoleklassen) Mitt barns utveckling stimuleras i förskoleklassen 69 100 Mitt barns lärande stimuleras i förskoleklassen 65 100 (föräldraskattning) Mitt barns utveckling stimuleras i skolan - 100 Mitt barns lärande stimuleras i skolan - 100 7
(elevskattning) Jag vet vad jag ska göra för att nå målen i de olika ämnena Åk 3-5 Åk 6-9 RESULTAT 2012/2013 (%) 90-100 - 4.5 Elevernas ansvar och inflytande Bun:s mål: - Elever har ett starkt inflytande i skolan (elevskattning med hjälp av föräldrarna på fritidshemmet) Personalen på fritidshemmet lyssnar och förstår mig - 100 Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra på fritidshemmet - 100 (elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklassen) Personalen i förskoleklassen lyssnar och förstår mig 77 100 Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i förskoleklassen 48 100 (elevskattning med hjälp av föräldrarna i åk 1-2) Personalen i skolan lyssnar och förstår mig - 100 Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i skolan - 100 8
(elevskattning i åk 3-5 och 6-9) Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Åk 3-5 Åk 6-9 (%) 100-100 - 4.6 Skolans övriga mål MÅL Nivåanpassad läs- och skrivundervisning Tillgång till och nyttjande av nivåanpassade läromedel i svenska i respektive klass. Ta hänsyn till olika lärstilar Fortsätta med klassprojekt Skapa förutsättningar i klassrummet för att ta hänsyn till olika lärstilar Kontinuerligt arbete med klassprojekt, ex. ASL, brevväxling, bokläsning m.m. 4.7 Elever i behov av särskilt stöd MÅL Ökad kunskap om ex. lärverktyg hos samtliga pedagoger. Minst 1 pedagog/klass skall ha tillräcklig kunskap för att kunna använda SmartBoard, Easy Reader, ClaroRead 9
5. Handlingsplan MÅL INSATSER UPPFÖLJNIN G Normer och Öka grupp- och Trygghetsenkät värden: Öka trygghet individstärkande barnens övningar Samtal i grupp trygghet Utvecklande lärmiljö: Högre kvalité i fritidshem Arbete med projektet kvalité i fritidshem Gruppsamtal i arbetslagen samt i kvalitetsredovisningen ANSVAR Rektor, Fritidsperso nal, respektive klasslärare Rektor /fritids TID juni 2014 juni 2014 Ökad ITkompetens hos personalen Kunskaper: Ökad kunskap hos föräldrarna om Skolan på webben Utveckla sin fulla potential: Elevinflytande Ökat elevinflytande samt ökat ansvar 3 schemalagda aktiviteter per vecka Ökad användning av ITverktyg, ASL i åk F och 1 Ökad föräldraanvändning av Skolan på webben Högre resultat på elevenkäten Samtliga elever har formulerat och arbetar efter sitt/sina mål i IUP Samtliga elever har tillgång till nivåanpassat läs- och skriftmateria l vid behov Skapa schemalagda aktiviteter på fritids Föreläsning om SmartBoard, Utbildning i ViSol Föräldramöte med Skolan på webbenansvarige Thomas Näslund Tydliggöra barnens utveckling, gå igenom enkätfrågorna med barnen IUP-timmar, samtal om vad elever har möjlighet att påverka Individanpassat material, mindre grupper,individu ellt vid behov Muntligt i arbetslaget varje vecka, kvalitetsredovisningen 2 ggr/år muntlig utvärdering under APT, kvalitetsredovisningen Schoolsoft Enkät vt 2014 Enkät, gruppsamtal, elevrådet Fortsätta arbeta med nivåanpassad skriv- och läsundervisning Kvalitetsredovisningen Pedagogerna i fritids arbetslag Rektor, Christina N, Jenny Respektive klasslärare samt ITansvariga Jenny och Carita Ansvarig klasslärare Respektive klasslärare Respektive klasslärare varje vecka samt 1 extra gång/termin maj 2014 löpande under året juni 2014 IUP-timme 1 gång/vecka juni 2014 10
Ta hänsyn till olika lärstilar och använda olika arbetsmaterial Fortsätta med våra klassprojekt i svenska Föreläsning I Praxisalfabetet Föreläsning i Espresso och Smartboard Individanpass at arbetsmateria l används i undervisning en 1 klassprojekt/ klass löpande under året Genomförd föreläsning Genomförda föreläsningar Individanpassat arbetsmaterial Brevväxling, ASLuppgifter, bokläsning Föreläsning Föreläsning Kvalitetsredovisningen Respektive Klasslärare, Specialpedagog Respektive klasslärare Samtal mellan pedagogerna samt utbyte av erfarenheter, Kvalitetsredovisningen Muntlig avstämning vid kvalitetsarbet s-träffar Kvalitetsredovisningen Specialpedagog bokar föreläsning med Ewa Eriksson Isabelle på Ankarsviks skola juni 2014 juni 2014 Oktober 2013 Oktober 2013, v. 44 Genomförd föreläsning Föreläsning Föreläsning i Bornholmsmodellen Kvalitetsredovisningen Elin Sjöberg Oktober 2013 Kurator deltar vid EHT Kurators deltagande i EHT-möten 1 gång/månad Kurators deltagande för samtalsstöd Kvalitetsredovisningen Rektor Kontinuerligt deltagande, avstämning 1 gång/termin 11
6. Uppföljning och utvärdering Vi arbetar intensivt med kvalitetsarbete kopplat till verksamhetsplan och kvalitetsredovisning vid fyra tillfällen per år. Vi följer upp genom att utgå från målen i verksamhetsplanen och ställa oss följande frågor: Hur ser målet ut? Hur långt har vi kommit? Hur kan vi fortsätta arbete för att uppnå målet i tid? Genom att arbeta intensivt med uppföljning av verksamhetsplanen vid två tillfällen per termin tydliggör vi också arbetet inför kvalitetsredovisningen som sker i maj-juni varje år. Uppföljning och utvärdering sker också av de kunskapsbildningar personalen deltar i. Detta sker oftast i arbetslaget men även under lärar- och/eller fritidsmöten. Utvärdering av elevenkäter sker i nära anslutning till arbetet med kvalitetsredovisningen under vårterminens slut. Den enkätundersökning som vänder sig till föräldrarna i förskoleklass år 2 hade läsåret 2012/2013 en låg svarsfrekvens. Resultatet blev inte statistiskt mätbart, därav de tomma rutorna i denna Verksamhetsplan. Tillsammans med ansvariga för enkäten ska vi på skolan lyfta fram vikten av svar från föräldrarna för att uppföljning och utvärdering ska få hög kvalitet. För mer information se punkt 7 årshjul för uppföljning och utvärdering. 7. Årshjul för uppföljning och utvärdering November APT/kvalitetsarbete Utvecklingssamtal December APT verksamhetsplan Januari Hälsosamtal Sociogram?? OSIS genomgång Februari Uppföljning hälsosamtal APT/kvalitetsarbete Lokala skolrådet SBA Oktober Lokala skolrådet Medarbetarsamtal Utvecklingssamtal Mars Nationella prov Utvecklingssamtal Enkät-elever verksamhetsplan Lokala skolrådet September Verksamhetsplan Föräldramöten Lokala skolråd SBA OSIS genomgång Sociogram?? April Nationella prov Utvecklingssamtal Sammanställning hälsosamtal APT/kvalitetsarbete Lokala skolrådet Augusti APT/kvalitetsarbete Revidera övriga planer Fonolek åk 1 Juni Sammanställning kvalitetsredovisning Maj Nationella prov Föräldramöte bliv. F-klass verksamhetsplan SBA 12