Det magiska med färgat ljus



Relevanta dokument
Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare

Kalcium och nervceller

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Vad är repetitionslängd?

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. EuroBuzz 2014: dag ett

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna Huntingtons sjukdom - ett år av forskning

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Lördag, 15 september 2012

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Multipel Skleros (MS)

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

När mamma eller pappa dör

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Evidensgradering enligt GRADE

Kan man bli symtomfri? Typ 1

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Inledning och introduktion till diabetes

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Forskning om bröstcancer som bekräftar dr Lees och dr Zavas forskning

PATIENTINFORMATION. BOTOX vid behandling av kraftig svettning i armhålorna

Åldersförändringar i gula fläcken

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar

Nej, farfar. Det är en mus, inte en elefant! GRÅ STARR KATARAKT. Hindrar din grå starr dig från att se livets alla små underverk?

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

Multipel Skleros Multipel skleros

EN NY NUTRITIONSÅTGÄRD FÖR PERSONER I ETT TIDIGT STADIUM AV ALZHEIMERS SJUKDOM PATIENTFOLDER

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Deepti vill flytta fokus från huden

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Referat från Claire Rusbridges föredrag om SM

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Venös insufficiens 2010

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Hål i gula fläcken. Patientinformation

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Odla hjärna. Dr Anna Falk, Docent Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet. För att kunna odla hjärnvävnad behöver vi ett startmaterial

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer

Dörren öppnas kliv in i din skattkammare

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Fakta äggstockscancer

VIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB)

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Konsten att hitta balans i tillvaron

Mitos - vanlig celldelning

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Avsnittets målsättning. a. att bedöma om en person är medvetslös. b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person

MabThera (rituximab) patientinformation

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Information om epilepsi TILL BARN

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Wilson's disease for younger people

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Hjärnans utveckling Huvud-svans-axeln Neuroner migrerar och signalerar

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Allmänt om bakterier

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Behandlingsguide för patienter

Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone)

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Frågor till Kroppen del 2

Transkript:

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller för att uttyda de första stegen av neurodegeneration. Av Dr Tamara Maiuri på 2 juli 2014 Redigerad av Dr Jeff Carroll ; Översatt av Erika Timewell Först publicerad den 25 juni 2014 Huntingtons sjukdom utvecklas under en lång tid, de första förändringarna i hjärnan händer långt innan vi kan upptäcka några synbara symptom hos patienten. Därför är det i de tidigaste stadierna som våra ansträngningar att hitta behandlingar skall ha sitt fokus, det vore bra att få kontroll på problemen innan dom uppstår. Men vad är förändringarna egentligen, vad består dom av och hur skall vi lyckas hitta dom? En nyligen utförd studie har belyst en del av problemen. Genom att skapa en mus med lysande hjärnceller har forskare vid Nottingham Medical School och Babraham Institute i England visat att de tidigaste förändringarna sker innan dessa celler börjar dö, i delar av hjärnan där HS forskare aldrig tittat förut. Det magiska med färgat ljus Musen fick, av goda, skäl en liten del hjärnceller, kallade neuroner/nervceller, upplysta. Neuroner kan ses som en mini-informations processor som tar emot inkommande signaler i något som kallas dendriter, processar informationen i cellkroppen, som kallas soma och skickar den sedan vidare i en lång tunn ledning axonet. Informationen skickas vidare till nästa neurons dendrit och sprids genom ett komplext nätverk - meddelanden som koordinerar våra tankar, handlingar och kroppsfunktioner. Neuronerna är tätt packade bland alla 1 / 5

andra sorters celler och annat material i hjärnan så genom att lysa upp en liten del av neuronerna syns det väldigt väl mot det andra som förblir mörkt. Ytterligare en anledning till att neuronerna i hjärnan är svåra att studera är axonerna som kan vara väldigt långa. Ett exempel är de neuroner som kontrollerar kroppens rörelser dom har sitt soma i hjärnbarken och skickar axoner hela I den här bilden är neuronets dendriter de fina utsprången till vänster. Neuronets soma är cellkroppen (här i purpur). De långa utsprången till höger är neuronets axon. Image credit: Quasar Jarosz vägen ner i ryggmärgen, det är en lång sträcka för en liten cell. Genom att lysa upp hela cellen kan forskaren följa en enskild neuron från dendritens mottagningspunkt genom soma hela vägen längs axonet till slutdestinationen i en annan del av hjärnan. Genom att göra detta kan forskarna se om förändringar i axonet hör ihop med förändringar i resten av cellen som axonet hör till. Genom att veta vilken del av neuronet som insjuknar först kan forskarna bättre förstå vilka processer som först förändras i ett tidigt stadium av HS. I två olika HS-musmodeller lystes neuronerna upp på följande sätt: En transgenic modell och en annan knock-in modell. Den specifika transgeniska musen hade blivit modellerad så att den bar en liten mängd av den muterade HS genen. Knock-in musen fick behålla den naturliga varianten av mus huntingtin-gen och i den sattes den muterade HS-genen. Den största skillnaden mellan dessa två musmodeller är hastigheten och allvarlighets graden av sjukdomen. Den transgeniska musen utvecklade sjukdomen fortare (symptom efter 12 veckor mot den andra som visade symptom efter 12 månader).fördelen med det är att man kan få snabbare svar på möjliga behandlingar. Det tog längre tid för knock-in versionen att bli sjuk och det var inte lika drastiska symptom (ibland svårt att mäta 2 / 5

utvecklingen av sjukdomen) men mer snarlik vad som faktiskt händer med HS patienter vilket gör det till en mer exakt modell. Ofta i forskning är det en avvägning mellan exakthet och hastighet och det är fallet med dessa två olika modeller. Utbuktningar i ledningen. HS är en sjukdom i hjärnan men problemen som förknippas med HS är inte jämt fördelade i hjärnan.celler i vissa delar av hjärnan insjuknar och dör tidigare än andra.en liten del djupt inne i hjärnan, striatum, är den känsligaste delen av hjärnan vid HS, den delen försvinner nästan helt i samband med att sjukdomen pågår. Vi måste förstå vilka delar av cellen som är sjuka innan vi kan förstå hur vi skall behandla dom. För att studera denna delen av hjärnan hos möss jämförde forskarteamet lysande neuroner i varje modell i tidigt och sent stadium av sjukdomen.förvånande nog så hittade man hos de transgeniska mössen att neuronerna i striatum var normala trots att mössen hade ett antal symptom. Detta tyder på att andra faktorer, förutom död och dysfunktion hos neuronen i striatum orsakar dom HS sjukdomsliknande symptom som man ser hos mössen. Hos knock-in musen så hade musen i den tidiga fasen normala hjärnceller i striatum men musen i sent stadium hade regioner med utbuktningar på axonen. Axonen är ju som vi tidigare sagt den ledning som för ut meddelande från neuronet ut till andra celler i hjärnan. Axon svullnar naturligt under åldrandets process och i samband med vissa sjukdomar i hjärnan men det hände tidigare och oftare hos knock-in HSmössen. Varje axons soma (cellkärna) och dendriter såg däremot normala ut. Det här är väldigt intressant eftersom fyndet kan tyda på att det är förändringar i axonet som är det första som syns. 3 / 5

Om vi förmodar att denna musmodell representerar ett tidigt stadium av vad som går fel i hjärnan hos en person med HS kan dessa resultat hjälpa oss att fokusera på att studera rätt del av neuronerna, axonen. Det finns signifikanta bevis på problem med axonen hos HS och dessa resultat stödjer idén att dessa problem är viktiga att förstå i samband med HS. Forskarna var inte nöjda med att studera bara förändringarna i striatum, dom tittade också på andra regioner i hjärnan i förhoppningen att upptäcka andra tidiga förändringar i HS hjärnan. Förvånande nog så var den region som hade mest svullnader av axon en struktur nära striatum, kallad stria terminalis, en del som är delaktig i oros/ångest-relaterade beteenden. Axon i stria terminalis visade på svullnad även i tidigt skede av sjukdomens framåtskridande och det blev värre ju längre sjukdomen framskred. Återigen kunde varje påverkat axon följas till dess soma ( i ytterligare en annan del av hjärnan som kallas amygdala) och dessa cellkroppar var fortfarande friska vilket tyder på att även denna del av hjärnan behöver utforskas ytterligare. Ett gram i tid sparar nio Genom att lysa upp en liten del av neuronerna syns det väldigt väl mot det andra som förblir oupplyst, lite som leksaken Lite- Brite som fanns förr. Vi kommer alltid att poängtera att genmodifierade möss inte är HS patienter och ingen musmodell kommer att hjälpa oss att förstå allt som händer i hjärnan hos en HS sjuk individ. Men resultaten av denna studie har ändå hjälpt oss att förstå att i modeller som liknar HS är det i axonen som degenereringen syns innan de andra delarna visar tecken på degenerering. Vi måste förstå vilka delar av cellen som är sjuka innan vi 4 / 5

kan förstå hur vi skall behandla dom.knock-in musmodellen har sina begränsningar men det är en bra start för att studera axons degenerering i samband med HS. Detta arbete har också hjälpt oss att förstå att det första området som försämras i en HS sjuk hjärna kanske inte är striatum trots allt. Eftersom vi inte kunde lysa upp alla neuron i striatum kan det vara så att vi saknar viktigt information men vi vet med säkerhet att vi har en ny del av hjärnan att utforska och om det visar sig att det är en startscen för degeneration kommer det att bli ett viktigt och spännande mål för att utveckla läkemedel som kan stoppa skadan innan den uppkommer. Författarna har inga intressekonflikter att uppge. För mer information om vår informationspolicy se våra FAQ HDBuzz 2011-2015. Innehållet på HDBuzz är fritt att dela,under en licens Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License. HDBuzz är inte en källa för medicinska råd. Mer information tillgänglig från hdbuzz.net Skapad 2 oktober 2015 Nedladdad från http://sv.hdbuzz.net/168 5 / 5