Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se
Hur nå gemenskap? Fly den övre och yttre vägen: Det som är boskap i andra är boskap också i dig. Gå den undre och inre vägen: Det som är botten i dig är botten också i andra. Svårt att vänja sig vid sig själv. Svårt att vänja sig av med sig själv. Den som gör det skall ändå aldrig bli övergiven. Den som gör det skall ändå alltid förbli solidarisk. Det opraktiska är det enda praktiska i längden. Gunnar Ekelöf
Empati-sympati För att kunna använda empatisk intoning behöver vi vara kroppsligt förankrade Någon har sagt att medkänsla är när jag kan känna din smärta i mitt eget hjärta. Det är snarare en definition av sympati alltså vår förmåga att känna det den andra känner. Med empati menas dessutom förmågan att stå ut med det den andra människans känslotillstånd väcker i oss
Empati Empati förutsätter en theory of mind. Med det avses vår förmåga att förstå tankar, handlingar och intentioner hos andra människor Att förstå hur andra människor tänker är viktigt för att förstå deras handlingar. Att ha en ToM innebär att kunna skilja på egna och andras tankar, känslor och handlingar. Med hjälp av vår ToM skapar vi oss (utan att tänka på det) pågående föreställningar av andra människors inre världar utifrån våra idéer om varför de gör som de gör
Om vi är tillsammans med människor som förväntar sig ett negativt bemötande, kommer det att förmedlas till oss på en ordlös implicit nivå. Det enklaste för oss är då att oreflekterat svara med ett oempatiskt bemötande
Inre arbetsmodeller Vad människor gör med en formar hur man tänker om sig själv, hur man reagerar på sig själv och andra. Dessa uppfattningar kan grundas både preverbalt och uttalat verbalt i termer som: jag är dålig jag är hjälplös jag är hopplös jag behöver andra men dom skadar mig jag är maktlös, andra styr mitt liv
Empati beskrivs ofta som medkänsla men betyder ordagrant stark sinnesrörelse eller passion, dvs. att någon blir djupgående påverkad av en annan människa. Begreppet är nära besläktat med medkänsla och inlevelse, men innehåller mer än ett känslomässigt inkännande. Empati förutsätter även ett värderande och bedömande
Existentiella utmaningar vid livskriser, alla posttraumatiska tillstånd, personlighetsstörningar och dissociativa störningar När man drabbas kommer frågorna Livet måste vara begripligt, hanterligt och meningsfullt för att kunna uthärdas Men när det inte är det hur står vi då ut? Vad blir priset för att vara mänskliga i mötet med det omänskliga som vi får betala som behandlare och hjälpare?
Existentiella frågor ligger ofta under svårigheten med att etablera rapport/allians i terapier Existentiell kris: Varför just jag? Varför just nu? Kommer jag att dö? Var finns rättvisan? Vad har jag gjort för fel?
Utvecklings-/anknytningsrelaterad kris: Jag litar inte på människor, du kan inte lita på mig, jag kan inte lita på dig Kom inte nära, du är farlig Vad du än ger räcker det inte Hjälp mig men tro inte att du har något att komma med! Etc, etc -
Empati kan ses som ett affektivt svar på en annan persons känslomässiga tillstånd. Hur vi själva låter oss påverkas av en annan människa kommer även att påverka vårt eget känslomässiga tillstånd Ur att vara empatiskt bemötta växer vår egen förmåga till empatiskt bemötande. Att vi har känt att någon annan känt i sig hur det har känts för oss under vår uppväxt, är som en vaccination mot känslomässig stress senare i livet
Begreppet empati inrymmer vår förmåga att påverkas via våra spegelneuron men även vår förmåga att stå ut med hur vi påverkas samt slutligen att trots denna påverkan, vilja den andra människan väl.
Att vi har inrymts i en sådan känsla av våra vårdnadshavare är inte bara ett skydd gentemot tillstånd av förtvivlan och existentiell ensamhet utan även en förutsättning för mental hälsa eftersom tillstånd av glädje och nöjdhet är starkt kopplade till upplevelsen av att vara trygg och respekterad, vilket är en effekt av att vi blivit empatiskt bemötta. Ju yngre vi är, ju viktigare är detta
Martin Buber Jag-Du Vi behöver känna oss kända feel felt Med det menas upplevelsen av att någon annan kan förstå i sig hur det känns i oss. Begreppet inrymmer även att vi på en djup nivå förstår att det sker och att vi kan känna oss hållna i denna process
Vi känner empati när vi upplever affektiv resonans, dvs att vi i oss själva upplever hur det känns i den andra människan. Vi kommer då även att, medvetet eller omedvetet, länka den andres berättelser och reaktioner med våra egna minnen och upplevelser. En viktig del av den empatiska förmågan är dock att kunna skilja mellan de egna känslorna och de känslor som aktiveras i oss utifrån andra människors känslotillstånd Att känna sig konstig på ett nytt sätt
Empatisk vägg (Nathanson 1987) Med begreppet menas att en människa har förmågan att inte låta sig påverkas av andra människors känslotillstånd. Som fungerande vuxna har vi en god förmåga att stänga av andra människors känslomässiga mående och därmed hur det kan påverka oss Tillräckligt goda föräldrar tillåter sin empatiska vägg att sjunka undan så att deras barns affekter får utrymme i dem (de vuxna) Vad gör vi som behandlare?
Nathanson menar att vi bara kan åstadkomma förändring i terapi (möten) om vi erbjuder metoder som är baserade på empatiskt relaterande För att vara till hjälp måste vi ha modet att erkänna och känna den andres smärta genom att sänka vår egen empatiska vägg. Vi behöver alltså bli kroppsligt berörda för att kunna vara till hjälp. Vi kan inte vara svala och avlägsna i relationen och vi ska inte vara närgångna eller påträngande särskilt viktigt med tidigt anknytningsskadade!!!
Medan vi är upptagna med olika aktiviteter är amygdala hela tiden sysselsatt med att scanna av vår omgivning och bedöma potentiella hot i vårt sociala sammanhang. En del av vårt centrala nervsystem är alltså ständigt upptagen med att registrera hur andra människor känns Neuroception av trygghet, fara eller livshot
Det betyder inte att vi behöver vara omgivna av människor som älskar och stöttar oss hela tiden. Men vi behöver ha inre arbetsmodeller som vi känner oss bekräftade av, alltså minnen av tillräckligt trygga sociala samspelserfarenheter och av att ha känt oss tillräckligt ok Det medför att vi kan känna oss hållna här och nu för att vi har tillgång till en inre trygg bas
Denna härbärgeringsförmåga kan bidra till att människor kan få erfara nya, mer trygga samspelsmönster och utifrån det forma nya sätt att vara i världen och möta andra människor. Denna förmåga hos den professionella (terapeuten) är central för att initiera och underlätta patientens möjlighet att börja inrymma och förstå mer om sig själv och sina olika tillstånd
Konsekvenser Överfört till kliniskt arbete gäller fortfarande att det är när vi känner oss relationellt hållna som vi kan börja vara undersökande. Därför är ett gemensamt viktigt uppdrag för oss alla som arbetar i människoförändrande organisationer att tillsammans bidra till ett relationellt hållande klimat. Särskilt viktigt i arbete med socialt utsatta grupper, gäller naturligtvis även i andra former av lärande
Parallellprocessfenomen: Affektsmitta - den emotionella laddning vi bär på efter svåra möten kan i sin tur aktivera spegelneuronerna hos andra i organisationen Överföring - känslor, förnimmelser och medvetna eller omedvetna önskningar och impulser som mötet aktiverar i eleven/patienten/människan i mötet och som ofta läggs ut på den professionella Motöverföring - motsvarande reaktioner från den professionellas sida. Processerna sker naturligtvis samtidigt, parallellt och som ett svar på varandra Avser både den reella personen och de olika fantasier människorna i mötet har om varandra
Registrering av empati på kroppslig nivå Genom att vi utvecklar transparens förmåga att se och känna oss själva och härbärgerar tillstånd, oberoende av om det handlar om projektiva identifikationer eller överföringsoch motöverföringsfenomen kopplade till andra försvarsmekanismer eller dissocierade tillstånd, kan människors egna kroppsliga reaktioner på anspänning och negativa affekter över tid bli mer uthärdliga och begripliga för honom eller henne
Registrering av empati på kroppslig nivå Sannolikt är denna förmåga en nödvändig förutsättning för att kunna dela hypnoid states - lekens som om-värld drömlika tillstånd/transtillstånd med medmänniskor och bidra till att de känner sig empatiskt bemötta. Genom hur vi kan känna i oss hur det känns i en annan människa kan vi förstå vad som behöver göras vi behöver kunna sortera
Empatitrötthet När det blir för svårt höjer vi medvetet eller omedvetet vår empatiska vägg, men vi kommer ändå att via affektsmitta påverkas av förtvivlade människors känslor och tillstånd. Om vi går med många historier i oss (med eller utan ord) som kommer från rädda, förtvivlade eller dysreglerade människors livsöden, och vi inte ges/ger oss själva strukturerade möjligheter att lägga ifrån oss detta känslomässigt laddade material, ökar risken för utmattningstillstånd och empatibrist
Window of tolerance - toleransfönstret Hyperarousal Arousal Hypoarousal Fas I Fas II Tid
Toleransfönstret Med toleransfönster menas den nivå av aktivitet i en människas centrala nervsystem som krävs för att hon ska vara vaken, vid medvetande och undersökande och relaterande!!!
Anknytning biologisk disposition John Bowlby (1907-1990) introducerade termen attachment (anknytning) som kom att bli grunden inom anknytningsteorin. En grundtanke inom anknytningsteorin är vikten av att vuxenvärlden skyddar och ger trygghet åt barnet: Det ska finnas någon där ute som är starkare och klokare än jag
Trygg anknytning 60-70 % Barn som har föräldrar som är känslomässigt tillgängliga och stödjande får förutsättningar att må bra och utveckla en trygg anknytning. Den inre representationen av en trygg anknytning blir en viktig grund för psykisk hälsa. Den blir en inre representation i både barnet och föräldern (Bowlby, 1994)
Ambivalent eller ängslig anknytning Barnets upplevelse av sig själv och sina egna behov blir då väldigt osäker och instabil. Det är mycket förvirrande för ett litet barn att ibland bli tröstad och att ibland inte bli det. På detta sätt skapar instabila föräldrar i utsatta livssituationer instabila barn som själva kommer att ha svårt att möta sina egna barns behov
Otrygg anknytning - undvikande Om barnets föräldrar är känslomässigt otillgängliga kommer barnet att försöka klara sig själv. Det gör känslomässigt för ont att ta kontakt och hela tiden bli avvisad. Ett sådant barn kommer att skapa en berättelse om sig själv som går ut på att jag klarar mig själv. Barnet har fått utveckla sina egna strategier för att hantera ångest, oro och ängslan
Desorganiserad anknytning Om barnet har en skrämd eller skrämmande förälder, kan föräldern bli själva källan till rädsla för barnet. Om den som ska ge tröst och skydd är orsak till rädsla eller skräck som man inte kan undvika uppstår en desorganiserad anknytning
Barnets hjärna kommer dels att få signaler för att ta sig i säkerhet från källan till fara det vill säga föräldern samtidigt som en annan del av hjärnan skapar impulsen att söka skydd hos samma förälder (Siegel 2007). För att hantera det här tillståndet som är en reaktion på en omöjlig situation, kommer barnet att börja fragmentera upplevelsen av sig själv, det vill säga informationen från de egna systemen
Obearbetad psykisk traumatisering och sorg kommer att följa en människa med desorganiserad anknytning genom livet och vidare in i kommande generationer om hon inte får hjälp... En barndom kan vara i många generationer...
Developmental Trauma Disorder... Utvecklingsrelaterad traumastörning (van der Kolk, 2005): Depression, oro, sömnsvårigheter, svårkontrollerad vrede, självskadebeteende
Vad är ett psykiskt trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)
ACE - Adverse Childhood Experience, negativa barndomsupplevelser Kvarstående psykisk traumatisering sedan barndom - vanligare med t ex missbruk och självmordhandlingar. Det visar ACEstudien, en epidemiologisk screening av mer än 17 000 personer i USA (Felliti et al 1998... 2011)
ACE-formuläret: 1. Har en förälder eller annan vuxen i hushållet ofta eller mycket ofta: Svurit åt dig, förolämpat dig, uttalat sig nedsättande om dig, förnedrat dig? eller uppträtt på ett sätt som gjorde att du blev rädd för att fysiskt komma till skada? Ja/Nej. Om Ja, skriv siffran 1.
ACE: 2.... knuffat dig, tagit tag i dig bryskt, slagit dig eller kastat något på dig? Eller någonsin slagit dig så hårt att du fick blåmärken eller skador? 3.... Varit sexuellt närgången, smekt dig eller försökt få dig att röra vid hans eller hennes kropp på ett sexuellt sätt? Eller försökt ha eller faktiskt haft oralt, analt eller vaginalt samlag med dig?
ACE: 4. Har du ofta eller mycket ofta känt att ingen i din familj älskade dig eller tyckte att du var viktig eller speciell? eller i din familj brydde man sig inte om varandra, stod inte varandra känslomässigt nära och stöttade inte varandra?
ACE: 5. Du inte haft tillräckligt att äta, var tvungen att ha smutsiga kläder på dig och upplevt att ingen tog hand om dig? eller dina föräldrar var för berusade eller drogade för att ta hand om dig eller ta dig till läkare om du behövde det?
6. Levde dina föräldrar någonsin åtskilda eller var skilda? 7. Var din mamma eller styvmor: Ofta eller mycket ofta fasthållen, knuffad, slagen eller utsatt för att något kastades på henne? Eller var hon ibland, ofta, eller mycket ofta sparkad, biten, slagen med knytnäve eller slagen med tillhygge? Eller någonsin slagen minst ett par minuter eller hotad med en pistol eller kniv?
ACE: 8. Har du levt med någon som hade alkoholproblem eller som använt illegala droger? 9. Var en medlem av hushållet deprimerad eller psykiskt sjuk. Har någon i ditt hushåll försökt att begå självmord eller tagit sitt liv? 10. Har en medlem av hushållet suttit i fängelse?
ACE negativa barndomsupplevelser Jämfört med personer med 0 ACE-poäng som hade en förekomst av självmordsförsök på 1,1 %, var risken för självmordsförsök bland personer med sju eller fler negativa erfarenheter under barndomen 31,1 %. Det innebär en nästan 300-procentig riskökning!
FN s Barnkonvention, artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot psykiskt eller fysiskt våld hemma och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Barns uppväxtvillkor ska i störta möjliga mån formas så att de inte behöver uppleva tidig relationell traumatiseing
Den bästa traumabehandlingen är naturligtvis den som förhindrar att psykisk traumatisering uppstår (Gerge 2011), förebyggande arbete. Det finns mycket att göra i detta fält! Kostnaderna för barndomstraumatisering överstiger den sammanlagda kostnaden för HIVvård och cancerbehandling (Dong, Anda, Felliti et al 2005)
Empatitrötthet M A Stebnicki (1998) beskrev empatitrötthet utifrån sina upplevelser av att arbeta med drabbade i samband med dödsskjutningarna i Jonesboro, Arizona. Fyra elever och en lärare dödades och 15 ytterligare personer skadades av en 11- och en 13-årig elev på en skola. (Ställföreträdande traumatisering 1980-tal)
Empatitrötthet Det tycks finnas ett känslomässigt, socialt, psykologiskt, mentalt, fysiskt och andligtexistentiellt pris förknippat med att erbjuda tröst och bearbetning till personer som varit utsatta för svåra katastrofer eller grovt mänskligt våld
Initial empatitrötthet ställföreträdande traumatisering, Vicarious Traumatization - det tillstånd som kan uppstå/kvarstå som en sammantagen belastning från möten med traumatiserade människor PTSD-symptom kan uppstå (återupplevanden, undvikande och förhöjd anspänning). Inget har förberett oss på att se en 500 timmars skräckfilm och ha kvar vår empati och vårt välmående
Compassion fatigue = Secondary Traumatic Stress Disorders (STS) Naturliga känslor och beteendemässiga konsekvenser som kan uppstå av vetskapen om att något traumatiskt har hänt en annan människa. Dalai Lama har sagt att det är empati vi beskriver när vi pratar om medkänsleutmattning... då det helt enkelt är medkänsla vi känner då vi önskar att en annan människas lidande ska minskas
Ställföreträdande traumatisering Ointegrerade affektiva tillstånd som aktiveras i samband med patienternas berättelser Psykosomatiska problem och somatisering PTSD-symptom Påverkan av behandlarens upplevelse av mening och värdegrund Andra posttraumatiska symptom som t ex; akut stress syndrom (ASD) samt tillstånd av förhöjd ångest och depressivitet
Empatitrötthet i organisationer I organisationer där man arbetar med olika former av utsattheter är det särskilt viktigt att arbetsledningen arbetar för att främja de positiva affekterna och minskar upplevelser av skam och tillkortakommanden Dessa strategier kommer att aktivera ett spontant reflekterande och undersökande av den delade erfarenheten som uppdraget utgör
Om arbetsledningen/chefspersonen däremot själv blir oroad, upprörd eller på annat sätt påverkad av de parallellprocesser som uppstår och inte har ett språk eller metoder för att benämna det, ökar risken för syndabockstänkande och skuld-förskjutning i organisationer som vård, HVB och skolor eller i familjer
Fråga - slutsats Vart har handledningen tagit vägen? Handledning är nödvändig för de som i sina yrken möter förtvivlade och rädda människor, särskild de som har utsatts av andra, (psykiatri, elevhälsovård och många behandlare och psykoterapeuter i vårdgivande organisationer!)
Inom arbetsledning kommer ledare som sannolikt ligger utanför sina toleransfönster att uppfattas som destruktiva. Gerry Larsson citerar i Ledarskap under stress (2010) forskning kring destruktivt ledarskap (Fors m fl 2009b). Utifrån 1 000 värnpliktigas svar på hur de definierade destruktivt ledarskap lyftes fyra kategorier fram: 1. Pressande, negativ och självisk; 2. Arrogant, otrevlig och orättvis; 3. Hotande och straffande, och slutligen; 4. Passiv, frånvarande, feg och okunnig
Skydd gentemot empatitrötthet Att som professionell gång på gång bli aktiverad via starka anspänningstillstånd och negativa affekter kräver sitt pris Därför behöver vi handledning för att specifikt adressera, benämna, varsebli och reglera dessa tillstånd i samspel med andra som inrymmer oss empatiskt
Om vi undviker att vara känslomässigt närvarande, minskar även sannolikheten för att vi inom ramen för våra uppdrag kommer att använda den agenssköld Erwin Bishopberger, professor emeritus i medicinsk etik, talar om Agenssköld: Att vi inom ramen för våra professioner kan och bör träda in med vår agens vår förmåga att handla för de patienter, klienter och konfidenter som inte själva kan föra sin talan
Spänningsfält? Den egna personligheten (anknytning, trauman, resurser (hur vi överkommit tidigare svårigheter, vilket stöd vi fått)? Den egna yrkesetiken? Organisationens förväntningar? Samhällets lagstiftning? kan djupgående påverka vår förmåga till empati
Medkänsleutveckling är ingenting som sker automatiskt utan det behöver medvetet eftersträvas och skyddas För att utveckla och upprätthålla en arbetsallians med dem vi möter i våra uppdrag, behöver vi vara: Respektfulla, varma och bekräftande, öppna, alerta och aktiva, självreflekterande och pålitliga
Förhindra, minska och hantera de professionellas stress- och ångestnivåer Bidra till att den enskilda personen kan höja sin kroppsligt baserade förmåga att i stunden kunna hantera sig själv och sin stressnivå Öka den professionellas självmedvetenhet (självreflekterande förmåga) samt förmåga att vara här och nu Via handledning, egenhandledning och terapi undersöka sårbarhetsfaktorer och överidentifikation med patienter, klienter, elever, brukare... och kunder!?
Vicarious post traumatic growth ställföreträdande posttraumatisk mognad Ett begrepp som bygger på terapeuters självrapportering av hur de förändrats i mötet med det svåra, utmärks av: Djup känsla av tillhörighet med andra levande varelser, en moralisk och etisk förankring, en realistisk bedömning av den egna kapaciteten, tacksamhet över att kunna vara till hjälp och större tillgång till känslor av meningsfullhet och hopp
Beth Hudnall Stamm med flera poängterar vikten av att ta hand om sig själv trots belastning i uppdraget och ger följande råd: Vårt arbete kan vara överväldigande. Vår utmaning är att bibehålla vår härdighet så att vi kan fortsätta att utföra våra arbeten med omsorg, energi och medkänsla
10 saker att göra varje dag 1. Se till att få tillräckligt med sömn 2. Se till att få tillräckligt att äta 3. Rör på din kropp träna lagom 4. Variera arbetet som du gör 5. Gör något lustfyllt 6. Fokusera på vad du gjorde bra 7. Lär av dina misstag 8. Berätta en rolig historia 9. Be, meditera eller koppla av 10. Stöd en kollega
Suggestion: Sätt dig bekvämt och lägg händerna över nedre delen av magen. Föreställ dig att din inandning går upp längst med hennes ryggsida hela vägen till toppen av huvudet och att din utandning flödar ned på kroppens framsida, ned till under dina händer. Där får din andning vila en stund
Trans (självhypnos) för att återknyta till mänskligheten Gör detta eller andra enkla och gedigna övningar mellan patienterna. Lägg till tanken; jag är skyddad när du andas och jag får finnas när du andas ut Tänk att du är en av många, du är inte ensam, som håller världen att sträcka ut
Vill du lära dig mer? The European Society for Trauma and Dissociation (ESTD): http://www.estd.org/ mars 2014 konferens i Köpenhamn anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu Grundkurs i klinisk hypnos Kurs med särskild inriktning på psykisk traumatisering för legitimerade psykoterapeuter
Stå stilla i smärtan, rotad i det som är ljus i dig. Låt svärdet gå genom dig. Kanske det inte alls är ett svärd, kanske det är en stämgaffel. Du blir en ton, du blir den musik du alltid längtat efter att få höra. Du visste inte att du var en sång. Ylva Eggehorn
Tack för att jag fick dela er tid! Det är i skydd av varandra som vi människor lever! Irländskt ordspråk