Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? 3. Vilka är myndighetens mest betydande miljöaspekter? Bilaga 1 4. Har myndigheten upprättat en miljöpolicy? 5. Har myndigheten upprättat mål för de betydande miljöaspekterna? 6. Vilka är målen? Bilaga 2 7. Har myndigheten upprättat en handlingsplan/identifierat aktiviteter som ska bidra till att målen nås? 8. Följer myndigheten upp målen? 9. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Bilaga 3 10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? 11. Har myndigheten säkerställt att de anställda har den kunskap de behöver för att agera miljövänligt? 12. Går myndigheten regelbundet (minst en gång/år) igenom att miljöledningssystemet fungerar som avsett (dvs miljörevision)? Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Telex Tegelbacken 2 08-24 16 29 154 99 MINEN S
2 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt samt per årsarbetskraft från: a) Flygresor under 50 mil 18932 kg totalt 18 kg per årsarbetskraft b) Bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi) 204098 kg totalt 196 kg per årsarbetskraft c) Tågresor 8.3 kg totalt 0.008 kg per årsarbetskraft d) Bussresor 2202 kg totalt 2 kg per årsarbetskraft d) Maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten 0 kg 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kg, totalt samt per årsarbetskraft enligt 1.1 a) d) 225240 kg totalt 216 kg per årsarbetskraft 1.3 Utsläpp av koldioxid i kg för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft 89638 kg totalt 86 kg per årsarbetskraft 1.4 Andel bilar som köps in eller leasas av myndigheten och som följer definitionen miljöbil (anges i procent) 0 % 1.5 Andel drivmedel som är förnybart av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta eller leasade miljöbilarna (anges i procent) ca 18 1.6 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Bilaga 4 b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Bilaga 4 1.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem
Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) Bilaga 4 1.8 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Bilaga 4 1.9 Har Naturvårdsverkets schablonlista underlättat sammanställningen? Kommentera gärna NV:s stöd Bilaga 5 3 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på a) verksamhetselektricitet 4400530 kwh totalt 4219 kwh per årsarbetskraft 65 kwh per m 2 b) övrig energianvändning 7488516 kwh totalt 7180 kwh per årsarbetskraft 111 kwh per m 2 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per m 2 enligt 2.1 a) b) 11889046 kwh totalt 11399 kwh per årsarbetskraft 176 kwh per m 2 2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 97.8% 2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Bilaga 6 b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Bilaga 6 2.6 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom:
4 Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent) Bilaga 7 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år 1,1 milj kr med miljökrav vilket utgör 100 % av det totala värdet 3.3 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Bilaga 7 b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Bilaga 7 3.4 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) Redovisningen ska undertecknas av myndighetens chef och senast den 22 februari 2010 sändas både till myndighetens sakdepartement och till Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm. Till Naturvårdsverket kan blanketten också skickas elektroniskt: registrator@naturvardsverket.se För mer information om miljöledningsarbetet och redovisningen, se Regeringsbeslut 72; M2008/4821/H www.naturvardsverket.se/miljoledning
Bilaga 1 Betydande miljöaspekter Växjö Universitet En omfattande utredning av många olika delaspekter föreligger från år 2000. Inom utbildning och forskning bedöms avsaknad av temat hållbar utveckling i kurser, program och projekt vara den största miljöaspekten som kan ge negativ miljöpåverkan. Tjänsteresor, användning av kyla och datorer anses också vara aspekter som leder till betydande miljöbelastning. Universitetet behöver uppdatera sin miljöutredning eftersom den befintliga utredningen är gammal och för att förändringar i verksamheten har skett. Miljöutredning VxU 2000-06-05 MILJÖASPEKTREGISTER Miljömässiga kriterier Kvantitet Drivkrafter Summa miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan Utbildning 3 3 3 9 Forskning 3 3 3 9 Direkt miljöpåverkan Värmeanvändning 2 2 2 6 Elanvändning 2 3 2 7 Vattenanvändning 2 2 2 6 Kylanvändning 3 2 3 8 Tjänsteresor 3 3 3 9 Hotel 1 2 2 5 Leverantörstransporter 3 2 2 7 Livsmedel 1 2 2 5 Tjänster 1 2 2 5 Pappersanvändning 2 3 2 7 Övrigt kontorsmaterial 2 2 3 7 Datorer mm 3 3 2 8 Övrig elektronik 3 2 2 7 Trycksaker 2 2 1 5 Kontorsinredning 2 2 2 6 El-detaljer 2 2 2 6 Reparationsmaterial 2 1 2 5 Undervisningsmaterial 2 2 2 6 Städmaterial 2 2 2 6 Osorterat avfall 2 2 3 7 Sorterat avfall 1 2 2 5 Farligt avfall 3 2 3 8
Bilaga 2 BESLUT 2009-02-18 Dnr: 157/2009-17 Miljömål 2009 för Växjö universitet Rektor beslutar att bifogade miljömål ska gälla för Växjö universitets verksamhet under 2009. Ansvariga ska inkludera miljömålen i sin ordinarie verksamhetsplanering. Uppföljning sker genom redogörelse från ansvariga till miljösamordnaren, som ska koordinerar resultaten i en sammanhållen rapport till rektor i januari 2010. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rektor i närvaro av universitetsdirektör Lars Olof Nilsson och efter föredragning av miljösamordnare Irene Bohman, Förvaltningen. Johan Sterte Irene Bohman
BESLUT 2009-02-18 Dnr: 157/2009-17 Miljömål 2009 för Växjö universitet Övergripande organisation Utveckla förslag till en ny organisation för arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitet, anpassad för miljöcertifiering. Ansvarig: Miljösamordnare Kärnverksamheten (utbildning, forskning, samverkan) Övergripande miljömål för utbildning Alla programstudenter ska möta perspektivet hållbar utveckling under sin utbildning. Delmål Alla utbildningsplaner som upprättas eller revideras under 2009 ska beskriva hur perspektivet hållbar utveckling tas upp under programutbildningen Ansvarig: UNGA-nämnderna Genomför kompetensutveckling som stöd till programansvariga och lärare för införandet av hållbar utveckling i utbildningsplaner. Ansvarig: UPC Resor och transporter Övergripande miljömål för tjänsteresor Minska den totala miljöpåverkan från universitetets tjänsteresor. Delmål Ökning av antalet distansmöten med 50% jämfört med 2008 Mått: antal bokningar av distansstudior samt enkätuppföljning av användning av andra tekniker Ansvarig: Prefekter och enhetschefer Utbildning i Eco-driving för postpersonal m fl. som kör universitetets fordon. Ansvarig: Chef Lokal och Servicesektionen
Energianvändning Övergripande miljömål Fortlöpande minska miljöpåverkan från energianvändning i universitetets lokaler. Delmål Genomgång av styrning mm gällande belysning i hus M med avsikten att elförbrukningen 2009 jämfört med elförbrukningen 2007 skall minska med 5 %. Utreda om mätare för att kunna mäta kylbehovet separat kan installeras och vilka konsekvenser detta medför. Följa upp beslut gällande att hitta energieffektiva lösningar i hus N och sätta mål för energiförbrukning i färdig byggnad. Följa upp resultat i energispartävling i hus K och redovisa erfarenheter samt föra ut dessa till institutioner och enheter. Ansvarig: Chef Lokal och Servicesektionen Resursanvändning Övergripande miljömål Långsiktigt minska miljöpåverkan från resursanvändningen i universitetets verksamheter. Delmål Testa på någon kopieringsmaskin att ge dubbelsidig utskrift som "default" och utvärdera detta Testa på någon kopieringsmaskin som också används som skrivare att ge dubbelsidig utskrift (som skrivare) som "default" och utvärdera detta Informera varje institution/enhet/sektion om sin pappersförbrukning Utarbeta ett uppföljningssystem för avfallet räknat i vikt Ansvarig: Chef Lokal och Servicesektionen Upphandling/inköp Övergripande miljömål Kontinuerligt öka miljöhänsyn och socialt ansvarstagande upphandlingar och inköp. Delmål Genomför utbildning i att ställa miljökrav vid upphandling/inköp för upphandlingsoch inköpsansvariga. Ansvarig: Chef Lokal och Servicesektionen
Bilaga 3 Uppföljning miljömål 2009 Måluppfyllelsen som helhet är relativt god. Trots att stort fokus har legat på fusionen med Växjö universitet, så har miljömålsarbetet hanterats på ett engagerat sätt på olika enheter. Frågor som rör organisation och ansvar kommer att tas upp igen inom Linnéuniversitetet. Olika uppföljningsmetoder mellan referensår (2008) och målår (2009) från vissa leverantörer tex resebyrå har försvårat uppföljningen. Under 2009 har inriktningen på miljömålen vid de båda lärosätena arbetats fram så att arbetet i förlängningen enkelt ska kunna sammansmälta. Övergripande organisation Utveckla förslag till en ny organisation för arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitet, anpassad för miljöcertifiering. Målet har ej uppnåtts. Arbetet fortsätter i den nya organisationen för Linnéuniversitetet. Kärnverksamheten Alla utbildningsplaner som upprättas eller revideras under 2009 ska beskriva hur perspektivet hållbar utveckling tas upp under programutbildningen. Målet har uppnåtts. Alla utbildningsplaner inom Linnéuniversitetet tar upp hållbar utveckling. Genomför kompetensutveckling som stöd till programansvariga och lärare för införandet av hållbar utveckling i utbildningsplaner. Målet har ej uppnåtts. Det har inte funnits tid för en stor insats avseende kompetensutveckling, några mindre insatser har dock gjorts. Resor och transporter Ökning av antalet distansmöten med 50% jämfört med 2008. Målet har uppnåtts. En delårsuppföljning visar ökning med ca 350%, dock saknas underlag för en mer exakt uppföljning. Användningen av distansmöten med hjälp av videokonferenssystem och Adobe Connect är mycket viktiga redskap såväl för fusionsarbetet inför Linnéuniversitetet som inom undervisning. Sammanlagt har ett 10-tal nya videokonferensanläggningar har införskaffats i Kalmar och Växjö. Utbildning i Eco-driving för postpersonal m fl. som kör universitetets fordon. Målet har uppnåtts. Energianvändning Genomgång av styrning mm gällande belysning i hus M med avsikten att elförbrukningen 2009 jämfört med elförbrukningen 2007 skall minska med 5 %. Utreda om mätare för att kunna mäta kylbehovet separat kan installeras och vilka konsekvenser detta medför. Följa upp beslut gällande att hitta energieffektiva lösningar i hus N och sätta mål för energiförbrukning i färdig byggnad. Följa upp resultat i energispartävling i hus K och redovisa erfarenheter samt föra ut dessa till institutioner och enheter. Två av fyra delmål har uppnåtts. Arbetet fortsätter.
Resursanvändning Testa på någon kopieringsmaskin att ge dubbelsidig utskrift som "default" och utvärdera detta Testa på någon kopieringsmaskin som också används som skrivare att ge dubbelsidig utskrift (som skrivare) som "default" och utvärdera detta Informera varje institution/enhet/sektion om sin pappersförbrukning Utarbeta ett uppföljningssystem för avfallet räknat i vikt Tre av fyra delmål har uppnåtts. Arbetet fortsätter. Upphandling/inköp Genomför utbildning i att ställa miljökrav vid upphandling/inköp för upphandlings- och inköpsansvariga. Målet har uppnåtts. Utbildning genomförd i samarbete med Miljöstyrningsrådet.
Bilaga 4 1.6 Beskrivning av insamlat resultat angående Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning Insamlad statistik täcker alla betydande källor från resor i tjänsten och från egna fordon. I egna fordon inkluderas bilar som används i Polisutbildningen även om dessa formellt tillhör Rikspolisstyrelsen. Däremot ingår inte personalens eller studenters resor till och från arbetsplatsen, ej heller utsläpp från varuleveranser. a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Förberedelser inför Linnéuniversitet har inneburit ökad mängd resor till Växjö, vilket kan antas att ha ökat koldioxidutsläppen. Samtidigt har möjligheterna att använda distansverktyg för möten ökat väsentligt genom investeringar i videokonferensutrustning och utbildning av användare. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Vår resebyrå tillhandahåller miljöstatistik för alla resor som bokats där. Kostnaden för dessa utgör ca 77% av totala reskostnader för Universitetet. Resor bokade utanför resebyrån är således relativt få, men ändå finns här en potential till förbättring. Det kan bli aktuellt att ändra blanketten för reseräkning så att mer detaljerade information går att hämta där. Ett nytt uppföljningssystem för lokala taxiresor behöver tas fram i samarbete med anlitade taxibolag. När det gäller 2009 års underlag från vår resebyrå används Tricorona Climate Partners beräkningar för koldioxidutsläpp, vilket tex innehåller specifika värden per flygplanstyp för flygresor (Boeing 747 har ett värde på 0,169000 kilo per persontrafikkilometer och för Airbus A340 0,114000). Underlaget för flygresor 2008 (två andra resebyråer) var beräknade med andra metoder, vilket gör jämförelser över tid svårare. Från och med 2009 har vi också tillgång till uppgifter om våra resors totala klimatpåverkan från samtliga växthusgaser via Tricoronas schablon att multiplicera koldioxidutsläppen med faktor 2,7 (Radiative Forcing Index). Dock redovisas bara fossil koldioxid i denna rapport. 1.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 1.8 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Underlaget består av både leverantörsuppgifter och egna uppgifter. Där underlaget från leverantörer inte angivits i kg fossil koldioxid har Naturvårdsverkets schablonmall från 080512 använts. Upphandlad resebyrå tillhandahåller miljöstatistik för alla resor som bokats där. Resebyrån använder Tricorona Climate Partners beräkningar för koldioxidutsläpp. Leverantörsuppgifter från SJ anger koldioxidutsläpp från tågresor beräknade med hjälp av underlag från NTM.
Uppgifter om bränsleförbrukning från egna fordon och från anlitade leverantörer av bussresor har omvandlats till koldioxidutsläpp med Naturvårdsverkets schablonmall från 080512, alternativ 1. Uppgifter om körsträcka med hyrbilar och privata bilar i tjänsten har omvandlats till koldioxidutsläpp med Naturvårdsverkets schablonmall från 080512, alternativ 3. När det gäller privata bilar har antagande om 100% bensinbilar gjorts, vilket troligen innebär ett något för högt värde för utsläppen av fossil koldioxid. 1.9 Har Naturvårdsverkets schablonlista underlättat sammanställningen? Ja, betydligt. Se ovan.
Bilaga 5 Kommentar till Naturvårdsverkets stöd När det gäller omräkning till fossil koldioxid från underlag av olika kvalitet fungerar Naturvårdsverkets mall utmärkt. Även stödjande uppgifter om tex flygsträckor är mycket användbara. I denna rapport har dessa uppgifter används för att kunna utvärdera måluppfyllelsen för vårt miljömål att minska koldioxidutsläppen med 10% från 2008 års nivå. Underlaget från resebyrån för flygresor 2008 bestod endast av uppgifter om destinationer. Från denna låga kvalitet på dataunderlag angående flygresor har vi nu tillgång till koldioxidstatistik per flygplanstyp samt uppgifter om den totala klimatpåverkan från samtliga växthusgaser via Tricoronas schablon att multiplicera koldioxidutsläppen med faktor 2,7 (Radiative Forcing Index). Således en betydande förbättring på bara ett år. Om Naturvårdsverkets schablon ska utvecklas till att också inbegripa andra växthusgaser än koldioxid från olika transportslag bör diskuteras framöver.
Bilaga 6 2.5 Beskrivning av insamlat resultat angående Energianvändning Universitetet äger inga fastigheter utan hyr från Videum AB. Energiförbrukning i restauranger och caféer som finns i Universitetets lokaler är inräknat i underlaget. Grön el köps från Bixia och VEAB är leverantör av fjärrvärme. Fjärrvärme är huvudsakligen producerad från biobränslen, men vid sträng kyla används icke-förnyelsebart bränsle (olja och torv) som spetslast. Under 2009 uppgick spetslasten till 5.0 % av totalt använt bränsle. a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Ett systematiskt energieffektiviseringsarbete har pågått under flera år och lett till minskad total energiförbrukning i flera byggnader. Flera faktorer ligger bakom resultatet och mest betydelsefullt är samarbetet med hyresvärdarna kring energibesparing i drift, ventilation och belysning, bla genom tidsstyrning. Exempelvis har elförbrukningen i hus M minskat med 7.8% från 2007 till 2009. Vid nybyggnation av hus N är målsättningen ett lågenergihus med en energiförbrukning som är 70 % av normen. Universitetet har en stor mängd studenter i lokalerna, vilket påverkar energiförbrukningen och minskar jämförbarheten med andra statliga myndigheter. Om energianvändningen fördelas på både personal och studenter (helårsanställda + o.5 * helårsstudenter) så blir förbrukningen för; verksamhetselektricitet 785 kwh per person, övrig energianvändning 1336 kwh per person, vilket sammantaget innebär 2122 kwh per person. Denna eller en liknande viktning av energianvändning i verksamheter med avsevärt fler aktiva personer än de anställda i lokalerna, skulle kunna användas i framtiden. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Underlaget för verksamhetsel bygger på en schablon som tagits fram ur fastighetsägarens energideklaration med data från 2007. El ingår i hyran för brukarna (institutioner etc) av lokalerna. Detta innebär att användarna inte kan få direkt feedback på sin förbrukning. Detta gör det svårare att motivera energibesparing via ändrat beteende och ev egna investeringar i effektiviseringsåtgärder. Fler mätpunkter, utökat samarbete med fastighetsägarna samt informationskampanjer planeras under 2010. Energiförbrukning för kyla i lokalerna mäts ej separat utan ingår i elförbrukningen. I dagsläget diskuteras dessutom fjärrkyla till universitetsområdet via VEAB och separat mätning vid alla anslutningspunkter.
Bilaga 7 3.3 Beskrivning av insamlat resultat angående Miljökrav i upphandling Universitetet gör normalt mindre än 10 egna upphandlingar per år och under 2009 har endast en egen upphandling gjorts där miljökrav varit relevanta att ställa. Denna omfattade ett värde av ca 1.1 miljoner kr och miljökrav ställdes. Våra större inköp görs huvudsakligen genom avrop från statliga ramavtal. Naturvårdsverket föreslår att begreppet registrerade anskaffningar i ett inledande skede endast avser de egna upphandlingar myndigheten gjort över gränsen för direktupphandling ( Avgränsning vid redovisning av miljökrav registrerade anskaffningar, Naturvårdsverket 090709). Detta innebär att avrop från statliga ramavtal och direktupphandlingar inte behöver inkluderas i redovisningen. För Universitetets del innebär denna förenkling att bara en enda upphandling behöver redovisas. Vi har dock försökt skapa en ny rutin för att följa miljökrav i våra avrop och inköp med en högre ambitionsnivå och har då tillämpat följande avgränsning: Avgränsning för uppföljning av miljökrav vid upphandling/inköp på Växjö universitet under 2009. Miljökrav ska dokumenteras för: Alla upphandlingar, inköp och avrop över 50.000 kr samt för Kontorsmaterial, papper och tryck Städmaterial och rengöringsmedel Mat och dryck samt kaffe mm (tex kaffeautomater, mat och dryck till konferenser etc) Datorer, skrivare, kopiatorer med tillbehör Undantag kan göras för produkter och tjänster som ej påverkar miljön. a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Eftersom vi fokuserat på produkter som köps fortlöpande och större anskaffningar så är antal anskaffningar inte relevant att redovisa. Vi har utgått från att miljökrav ställts i samtliga de centrala ramavtal från vilka vi gör avrop. Om vi redovisar värdet av avrop från statliga ramavtal inom områden där miljökrav är relevanta och som ingår i vår egen avgränsning enligt ovan, är det totala värdet av avropmed miljökrav 29418231 och utgör 95% av det totala värdet. Eftersom de statliga ramavtalen i många fall baseras på uppgifter om leverantör finns det ingen garanti att själva produkten uppfyller några miljökrav. Vi kommer att börja titta särskilt på avropade produkters miljöbelastning under året.