Resultat 167 14-4-2-9:24
KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Regelbundna föreläsningar har genomförts på KKC, Kliniskt kompetenscentrum, och har vänt sig till sjukvårdspersonal under ämnet basal smärtbehandling. Undervisning har även riktats till sköterskor inom kompetenskort smärta. På Kirurg-, Ortoped- och Medicinklinikerna har föreläsningar skett på läkarmöten och smärta har för första gången införts som föreläsningsämne i AT-läkarnas introduktionsvecka. ATläkarna har även fått lunchföreläsningar på ämnet smärtbehandling. Riktad undervisning till sjukhusets sjukgymnaster har genomförts vid två tillfällen under hösten. Varje månad har en Smärtinformation för patienter och de anhöriga som följer med. Utanför sjukhuset har föreläst på ett flertal vårdcentraler samt vid fem tillfällen på ST-forumområden inom Stockholm. En föreläsning har getts till läkargruppen på geriatriska kliniken, KS Huddinge samt geriatriken på Danderyds Sjukhus. Man har även haft föreläsare på Diabetesförbundets Jubileumsföreläsningar november. Utöver detta har vi haft föreläsare på Läkemedelskongressens huvudsymposium samt vid SLL:s patientsäkerhetsdagar. Lite utanför sedvanligt ämne har vi blivit inbjudna och föreläst om Musik och smärta på den internationella musikfestivalen O/Modernt på Confidencen, Ulriksdals Slottsteater. 2 168 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av
9
SÄKER VÅRD Översikt patientsäkerhetsarbete 1 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 8 6 4 2 42 47 41 Arbetet med att hos medarbetarna öka medvetenheten om att använda sig av avvikelsesystemet fortgår, men fortfarande är det få läkare som skriver avvikelser. År 211 År 212 År 1 Händelse och riskanalyser 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 1 1 År 211 År 212 År Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Händelse- och riskanalyser används som ett led i att utreda och förstå när allvarliga händelser inträffat eller risker uppstår. Anmälningsärenden 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 År 211 År 212 År Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS Patientens delaktighet är viktig vid behandlingen, vilket nu tydliggjorts i patientinformationen. 17 SÄKER VÅRD Översikt patientsäkerhetsarbete
SÄKER VÅRD Avvikelserapportering Beskrivning: Vid sjukhuset finns sedan början av 28 ett elektroniskt avvikelsesystem som är gemensamt för samtliga verksamheter. Datakällor: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. Analys: Under har det skrivits 41 stycken vårdavvikelser. Drygt hälften berörde den egna kliniken, övriga berörde andra enheter inom sjukhuset. Avvikelserna som berört kliniken handlar främst om administrativa rutiner, men också tillgänglighet. Avvikelser som vidarebefordrades till andra kliniker gällde framförallt följsamhet till dokumentation vid postoperativ avancerad smärtbehandling. Arbetet med att hos medarbetarna öka medvetenheten om att använda sig av avvikelsesystemet fortgår, men fortfarande är det få läkare som skriver avvikelser. Arbetet med att se avvikelser som ett verktyg för att förbättra verksamheten och patientsäkerheten pågår kontinuerligt. Händelse- och riskanalyser Beskrivning: Antal genomförda händelse- och riskanalyser.. Datakälla: Slutförda händelse- och riskanalyser registreras av klinikens kvalitetscontroller. Täckningsgrad 1 %. Analys: Händelseanalys avseende hög dos kontinuerlig infusion morfin. Händelse- och riskanalyser används som ett led i att utreda och förstå när allvarliga händelser inträffat eller risker uppstår. har under året genomfört en händelseanalys avseende en patient som postoperativt erhållit en för hög dos kontinuerlig infusion morfin intravenöst. Analysen genomfördes kinikövergripande med Kirurg- och Anestesikliniken, men även berörd patient var delaktig. Vid analysen framkom att rutinerna samt ordinationsmallen kring infusion av morfin behövde uppdateras, vilket också är gjort. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 6 kap. 4 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av.. Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Analys: hade under inga anmälningar enligt Lex Maria. Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Beskrivning: LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas.. Datakälla: Rapporterade ärenden från LÖF. Analys: hade under inga anmälningar till LÖF. Anmälningar till Socialstyrelsen Enskildas klagomål/inspektionen för vård och omsorg (IVO) Beskrivning: Den som råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, kan göra en anmälan till Socialstyrelsen. Från 1 juni övertogs anmälningsfunktionen av den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från Socialstyrelsen/IVO. 212 Antal anmälningar absoluta tal 1 Analys: hade under enbart en anmälan till IVO. Kliniken är tacksam för att få ta del av synpunkter från våra patienter, kunskap som vi kan använda för utveckling och lärande. Anmälan gällde oklarheter kring behandling vid kliniken. Patientens delaktighet är viktig vid behandlingen, vilket nu tydliggjorts i patientinformationen. SÄKER VÅRD Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Anmälningar enligt Lex Maria 171
SÄKER VÅRD Översikt punktprevalenser Följsamhet till hygienrutiner 1 % 9 % 8 % 74 8 7 % 8 7 6 % 67 7 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 211 År 212 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Klädregler Basala hygienrutiner Klinikens hygienombud och klinikens ledningsgrupp arbetar aktivt med frågan och informerar regelbundet medarbetarna om vikten av följsamheten till basala hygienrutiner. Hygienombudet har också följt upp att hygienrutinerna efterföljs och arbetat med förbättringsåtgärder. 172 SÄKER VÅRD Översikt punktprevalenser
SÄKER VÅRD Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod två gånger om året. Varje avdelning observerar tio medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle två gånger per år, under vecka 12-13 samt vecka 42-43. Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Täckningsgrad: 1 %, totalt 17/17 avdelningar Analys: Resultatet visar att har en förbättringspotential avseende följsamhet till både basala hygienrutiner och klädregler. Klinikens hygienombud och klinikens ledningsgrupp arbetar aktivt med frågan och informerar regelbundet medarbetarna om vikten av följsamheten till basala hygienrutiner. Hygienombudet har också följt upp att hygienrutinerna efterföljs och arbetat med förbättringsåtgärder. Under kommande år läggs ytterligare fokus läggas på frågan för att resultatet ska optimeras. Patientsäkerhetskulturenkät maj Capio S:t Görans Sjukhus totalt Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 33 medarbetare på. Svarsfrekvens 75,8 %. Datakälla: Indikator. Analys: Mätningar av patientsäkerhetskulturen klargör vilka styrkor och svagheter som finns och fördjupar personalens kunskaper om säkerheten för patienterna. Resultatet visar jämfört med föregående års mätning något högre benägenhet att rapportera avvikelser, men också en högre sammantagen säkerhetsmedvetenhet. För att ytterligare förbättra patientsäkerhetskulturen på hela kliniken diskuteras dessa frågor regelbundet. Klinikledningen arbetar också med att få en öppenhet i kommunikationen kring vårdavvikelser och uppmuntrar till att rapportera händelser. I resultatet från mätningen framgår att närmsta chefens agerande kring patientsäkerhetsfrågor är högt, vilket tyder på att ledningen aktivt arbetar med frågorna. Projektnamn/Datum Capio S:t Görans Sjukhus SÄKER VÅRD Följsamhet till hygienrutiner, Patientsäkerhetskulturenkät 173
PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård Patientärenden 15 13 Ärenden till Patientnämnden 12 Ärenden till patientvägledare 9 6 3 2 År 211 8 6 År 212 6 År För att förbättra patientinformationen har kliniken bland annat arbetat med att ta fram skriftligt informationsmaterial om olika behandlingsmetoder och arbetar kontinuerligt med bemötandefrågor. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Patientenkät Indikator PUK 1 SLL Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd nytta Rekommendera Det finns tyvärr ingen annan smärtmottagning att jämföra klinikens siffror med och därför jämförs med all annan öppenvård inom SLL och nationellt. Mot bakgrund av patienternas komplexa situation bedöms resultatet som bra. [...] Fokus har under året legat på bland annat patientens upplevelse av delaktighet i vården. Genom åtgärdsplaner som tas fram tillsammans med patienten framkommer att upplevelsen av delaktighet ökar. Smärtrehabiliteringen (n=76) Smärtmottagningen (n=35) (n=111) 174 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård
PATIENTFOKUSERAD VÅRD Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Analys: Antalet ärenden till patientvägledare är relativt få med tanke på antalet patienter som besöker och är något färre än föregående år. Kliniken arbetar aktivt med att fånga upp eventuellt missnöje eller åsikter direkt på sektionerna och vid behov ha möten med patient och personal för att lösa problemet tillsammans. Patientvägledaren har ett nära samarbete med kliniken, vilket bidrar till att kliniken får snabb återkoppling om aktuella ärenden. De ärenden som kliniken har haft har främst berört tillgänglighet och rådgivning, vilket kliniken arbetar med att förbättra. Ärenden till Patientnämnden Beskrivning: Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Analys: Med bakgrund av antalet vårdkontakter kliniken har är antalet anmälningar relativt lågt och är samma till antalet som föregående år. För att upplysa patienterna om vart de kan vända sig med eventuella synpunkter eller anmälningar finns information om Patientnämnden i väntrummen. Kliniken får en månatlig sammanställning av aktuella ärenden, vilket bidrar till att aktivt arbeta med förbättringar utifrån de synpunkter som framkommer. De ärenden som under året varit aktuella berör främst information och bemötande. För att förbättra patientinformationen har kliniken bland annat arbetat med att ta fram skriftligt informationsmaterial om olika behandlingsmetoder och arbetar kontinuerligt med bemötandefrågor. Patientupplevd kvalitet enligt Indikator Beskrivning: Under våren genomfördes en patientenkät inom den somatiska öppen- och slutenvården. Datakälla: Indikator; Patientupplevd kvalitet (PUK), 111 enkäter. Analys: Kliniken arbetar kontinuerligt med dimensionernas underrubriker för att förbättra patientupplevelsen av vården. Flertalet patienter har långvarig smärtproblematik samt psykisk ohälsa och beskriver ofta dåliga erfarenheter av vård och myndigheter. Det finns tyvärr ingen annan smärtmottagning att jämföra klinikens siffror med och därför jämförs med all annan öppenvård inom SLL och nationellt. Mot bakgrund av patienternas komplexa situation bedöms resultatet som bra. Smärtrehabiliteringens och Smärtmottagningens resultat skiljer sig åt. Det kan till viss del förklaras av att patienterna på Smärtrehabiliteringen ofta har en högre psykisk ohälsa än Smärtmottagningens patienter. Fokus har under året legat på bland annat patientens upplevelse av delaktighet i vården. Genom åtgärdsplaner som tas fram tillsammans med patienten framkommer att upplevelsen av delaktighet ökar. Kliniken har även arbetat med ökad tillgänglighet samt vikten av bemötande. Medarbetarna är väl insatta i resultatet som tillsammans med de fria kommentarerna följs upp och kommuniceras månadsvis. Uppföljning av NRS-skattning hos patienter med EDA Beskrivning: Undersökning av NRS-skattning dag 1-3 postoperativt hos patienter med epidural smärtbehandling. Datakälla: QlikView samt Cosmic Täckningsgrad: 1 % NRS-skattning för patienter med thorakal postoperativ EDA % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 *VAS skattning 4 (n=8) 1 (n=17) 86 (n=153) NRS-skattning 3* 14* 83* VAS-skattning 212 VAS-skattning 211 NRS 7-1 NRS 4-6 NRS -3 Analys: Smärtmottagningens sjuksköterskor eller läkare följer vardagar upp alla patienter med epiduralkateter (EDA). Patienterna följs bland annat upp avseende smärtskattning i rörelse, mobilisering samt eventuell biverkan av behandling. Antalet patienter med EDA var 219, framför allt laparotomier, vilket var något fler än 212 (n=28), 13 män och 116 kvinnor. I tabellen visas inte patienter skattade med beteendeskalan 4* 14* 82* PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientvägledare, Patientnämnden, Patientupplevd kvalitet, NRS-skattning 175
PATIENTFOKUSERAD VÅRD (n=41). Övervakningsdokumentation för EDA görs i Cosmic journaltabell. Tabellen tydliggör hur patienten upplever sin smärta, dosjusteringar och eventuella biverkningar. Under året har sjukhuset ändrat skala för smärtskattning från VAS (Visuell Analog Skala) till NRS (Numeric Rating Scale). De patienter som inte kan ange smärtskattning mellan -1 bedöms enligt beteendeskala. Resultatet visar att 86 % (n=153) av patienterna med EDA smärtskattar NRS -3, vilket tyder på att patienternas postoperativa smärtupplevelse är relativt god. Patienter som upplever en hög smärta, VAS 7-1, beror oftast på att epiduralkatetern inte fungerar optimalt eller att bolusdos ännu inte har givits. Rutiner kring icke fungerande epiduralkatetrar har setts över. Sju patienter med inadekvat smärtlindring trots EDA har fått ny kateter inlagd på dag - dag 1 postop. I samtliga fall med förbättrad smärtlindring som följd. (ref Bjelland et al) både för depression och ångest. I analogi med detta resultat var medelvärdet per fråga för PCS 1,96 (svarsalternativ 1= i liten utsträckning) för smärtmottagningen och 2,3 för smärtrehab (svarsalternativ 2= i måttlig utsträckning, 3=i stor utsträckning). LiSat utvärderas avseende tre av de elva frågorna; livet i allmänhet, kroppslig och psykisk hälsa, där svarsalternativen 2 = otillfredsställande och 3 = ganska tillfredsställande. Livet i allmänhet och den psykiska hälsan skattades som ganska tillfredsställande, medan den kroppsliga hälsan var otillfredsställande på båda mottagningarna. Bjelland, I; et al (22). The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale. An updated literature review. Journal of Psychosomatic Research 52 (2): 69 77. I samband med planerad avstängning av epiduralbehandling och dragning av kateter har patienter utan kontraindikationer fått COX-2 hämmare med bra resultat. Kvällen innan planerad avstängning sätts flertalet patienter in på långverkande opioider. Det har bidragit till att smärtupplevelsen även efter att EDA är dragen har varit god, vilket punktprevalensmätningen i smärta har indikerat. Patientformulär Beskrivning: Kliniken har från första september gått med i det nationella kvalitetsregistret för smärta (NRS). Fram tills dess har vi använt samma frågeformulär som år 212. HADS för skattning av ångest och depression, EQ5D och LiSat för hälsorelaterad livskvalitet och Pain Catastrophizing Scale (PCS) för katastroftankar. Svaren dokumenteras i patientjournalen. Nedan anges data vid inskrivning och sex månader senare. Från nästa år kommer data från NRS att redovisas. Datakälla: QlikView. Täckningsgrad: 1 % HAD Ångest HAD Depression LiSat Livet i allmänhet LiSat Fysisk hälsa LiSat Psykisk hälsa PCS Smärtrehabiliteringen mätning 1 (n=675) 1,5 8,2 3,4 2,3 3,2 3 Smärtrehabiliteringen mätning 2 (n=281) 8,5 8,3 3,5 2,4 3,1 3 Smärtmottagningen mätning 1 (n=285) 8,6 7,2 3,7 2,7 3,6 29 Smärtmottagningen mätning 2 (n=12) 5,2 6,8 3,4 2,6 3,5 26 Samma patienter ingår i mätning 1+2 Mätning 1: Vid nybesöket. Mätning 2: 6 månader efter nybesöket, om vårdtiden är > 3 månader. Analys: För patienterna på Smärtmottagningen visade HADS normalvärden avseende depression och lätta tecken på ångest. På Smärtrehabiliteringen låg medelvärdet över normalgränsen 8 176 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientformulär
PATIENTFOKUSERAD VÅRD EQ-5D Index Beskrivning: EQ-5D består av ett index och en hälsobarometer, som beskriver patientpopulationen i termer av hälsorelaterad funktionsnedsättning, där lägre värden anger lägre hälsa. Skattning för EQ-5D index görs i fem dimensioner: rörlighet, hygien (personlig ADL), huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet i tre allvarlighetsgrader, inga problem = 1, måttliga = 2, och svåra = 3. Index sträcker sig mellan intervallet -1 och +1. Datakälla: QlikView. Täckningsgrad: 1 % EQ-5D Index Resultat Antal svar Resultat 212 mätning 1,2 96,19 mätning 2,28 382,28 Smärtrehab mätning 1,2 675,17 Smärtrehab mätning 2,24 281,24 Smärtmottagningen mätning 1,21 285,21 Smärtmottagningen mätning 2,4 12,37 Samma patienter ingår i mätning 1+2 Mätning 1: Vid nybesöket. Mätning 2: 6 månader efter nybesöket, om vårdtiden är > 3 månader. Analys: Patienterna har vid nybesöket på en låg hälsonivå. Den har dock ökat något för Smärtmottagningen sex månader senare, men är fortfarande klart under normalvärdet för den svenska befolkningen som är,8. Svarsfrekvensen var c:a 4 % vid 6-månadersuppföljningen. EQ-5D VAS (livskvalitet) Beskrivning: EQ-5D-hälsobarometern är en visuell analog skala (VAS) som sträcker sig från = sämsta tänkbara hälsotillstånd till 1 = bästa tänkbara hälsotillstånd. Medelvärdet i normalbefolkningen är omkring 85. Analys: Hälsotillståndet för klinikens patienter ligger kring 4, vilket är lågt i förhållande till medelvärdet i normalbefolkningen som är 85. För Smärtmottagningens patienter ökade värdet med 2 % till 48 sex månader senare, men hade ett bortfall i mätning 2 på 6 %. Kompetenskort Smärta Beskrivning: Andel sjuksköterskor som på opererande enheter har Kompetenskort Smärta. Datakälla: Rapportering från aktuellt smärtombud när sjuksköterskan har alla delar klara i Kompetenskort Smärta. De olika delarna består av: Körkort på smärtpump Föreläsning i avancerad postoperativ smärta Capio S:t Görans Sjukhus lokala smärthandbok Andel sjuksköterskor med Kompetenskort Smärta Andel CStG 96 % CStG 212 8 % CStG 211 82 % CStG 21 9 % Analys: För att öka patientsäkerheten vid avancerad postoperativ behandling har Capio S:t Görans Sjukhus på de opererande klinikerna infört Kompetenskort Smärta. Syftet är att tydliggöra de kunskaper som krävs av sjuksköterskor som vårdar patienter med avancerad postoperativ behandling. Resultatet visade att under året har 96 % av sjuksköterskor vid opererande kliniker fått kompetenskortet. För att nyanställda sjuksköterskor vid de opererande enheterna tidigt ska få Kompetenskort Smärta hålls varje månad, på KKC, en föreläsning i avancerad postoperativ smärtbehandling samt utbildning på smärtpumpen. Målsättningen är att under kommande år ska alla berörda sköterskor ha Kompetenskort Smärta. VAS mätning 1 VAS mätning 2 Förändring totalt 39,9 43,9 1 % Smärtrehabiliteringen 38,7 41,6 7,5 % Smärtmottagningen 39,9 48,4 21,3 % totalt 212 38,4 44,1 14,8 % Smärtrehabiliteringen 212 37, 42, 13,5 % Smärtmottagningen 212 41,5 48,3 16,4 % Samma patienter ingår i mätning 1+2 Mätning 1: Vid nybesöket. Mätning 2: 6 månader efter nybesöket, om vårdtiden är > 3 månader. PATIENTFOKUSERAD VÅRD EQ-5D, EQ-5D VAS (livskvalitet), Kompetenskort Smärta 177
VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet Beskrivning: Att patienterna får telefonkontakt +/- 1 min inom utlovad tid. Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem. Täckningsgrad 1 % under öppettiden. Totalt antal inkomna samtal till kliniken är 12 482. Här ingår återbud, intalade meddelanden där ingen uppringning görs enligt överenskommelse samt knappval med inläst informationsmeddelande. 212 211 Antal uppringda samtal: 7 349 7 55 6 965 Andel samtal uppringda inom intervallet +/- 1 min: 9 % 93 % 92 % Analys: Målsättningen för var att behålla andelen uppringda samtal inom intervallet, vilket inte kunnat uppfyllas. Andelen inkomna samtal har minskat med 13 % vilket ses vara resultatet av att patienterna under även fått möjlighet att kontakta kliniken via MVK (Mina vårdkontakter). Av det totala antalet inkomna ärenden, både TeleQ och MVK, har 9 % inkommit via MVK. Av antalet inkomna samtal har andelen samtal som utgör intalade meddelanden där ingen uppringning görs minskat med 7 % vilket kan tyda på att patienterna fått hjälp med dessa ärenden via MVK. Målsättningen för 214 är att öka andelen uppringda samtal inom intervallet genom kontinuerlig uppföljning av uppringda samtal och kartläggning av inkomna ärenden. Målsättningen är också att öka antalet inkomna ärenden i MVK genom att ge utökad skriftlig och muntlig information till patienter. 178 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet