Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL Verksamhetsberättelse 2011

Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhet och miljöbeskrivning Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) utgör en mångvetenskaplig ämnesdidaktisk miljö där forskare och lärare från flera ämnen samverkar kring forskning och utvecklingsarbete. I miljön deltar forskare och lärare från ämnena engelska, media och kommunikationsvetenskap, litteraturvetenskap, pedagogiskt arbete, spanska, svenska språket och svenska som andraspråk. Forskningen är praxisinriktad och ämnesövergripande och CSL har ett väl fungerande och ömsesidigt givande samarbete med yrkesverksamma lärare på olika utbildningsstadier från förskola till universitet. I syfte att stärka CSL:s roll internt, nationellt och internationellt har ett arbete påbörjats för att utveckla nationella och internationella samarbeten kring ämnesdidaktisk forskning. Detta arbete har bland annat inneburit att forskare har inbjudits att hålla seminarier, granska, diskutera och utveckla forskningsprojekt. I forskningsprogrammet för 2011 prioriterades praxisnära, ämnesdidaktisk forskning kring områden som språkbruk, informellt och formellt lärande, samtal, skrivande och läsande i alla ämnen samt bedömning och bedömningspraktiker i skola och högre utbildning. Satsningen resulterade i flera publikationer och forskningsansökningar om externa medel. CSL stod tillsammans med CSD och SMEER som värdar för den tredje nordiska konferensen i ämnesdidaktik, NOFA3 som hölls i Karlstad i maj 2011. Såväl våra disputerade forskare som våra doktorander lade fram papers vid konferensen. CSL deltog även med en gemensam presentation av pågående forskningsprojekt och övrig verksamhet vid den första regionala Arena för språk och text-konferensen som hölls vid Göteborgs universitet i december 2011. CSL kommer att stå som värd för nästa Arena-konferens. Den årliga CSL-dagen anordnades i samarbete med Regionalt utvecklingscentrum, RUC, och hölls i juni 2011 på temat I språkandet blir kunskap till. Två forskare från CSL höll plenarföreläsningar och fyra väl genomförda ämnesdidaktiska examensarbeten presenterades av vårterminens avgångsstudenter. Dessutom deltog en representant från Nätverket värmländska läs- och 1

skrivutvecklare med en presentation av sitt arbete som läs- och skrivutvecklare. Föredragen har redigerats och getts ut i CSL-skriften I språkandet bli kunskap till som finns tillgänglig i fulltext på CSL:s hemsida. Två utlysningar gjordes 2011 för resebidrag till nationella och internationella konferenser. Ett krav för att få resebidrag till en konferens är att den sökande fått ett abstract beviljat. Under 2011 delades fem resebidrag ut till forskare och doktorander för deltagande i nationella och internationella konferenser. Samtliga har redogjort för genomförda resor och presenterat sina arbeten vid ett gemensamt CSL-seminarium. Tio högre seminarier hölls under 2011. Vid ett av dem deltog professor Ellen Krogh och fil.dr Nikolaj Frydensberg Elf från Syddansk universitet, som också höll en välbesökt, öppen föreläsning om elevers läsande och skrivande i alla ämnen. Vid seminarierna har också forskare och doktorander verksamma inom CSL lagt fram texter för kritisk granskning. Forskare från CSL deltar även i de egna ämnenas seminarier och i seminarieverksamheten inom CSD och UBB. Under 2011 genomfördes också tre workshops med fokus på CSL:s inre verksamhet (ex. principer för utlysning och fördelning av medel), forskningsetik och ansökningar om forskningsmedel till externa bidragsgivare. Under 2011 har CSL:s forskningsmedel avsett lektorers forskning och i den senaste utlysningen som avsåg medel för 2012 granskades och rangordnades ansökningarna av externa bedömare. De åtta forskare som erhållit medel från CSL för år 2011 har redovisat genomfört arbete vid ett gemensamt seminarium och skriftliga redovisningar har lämnats in. Pågående och genomförda projekt presenteras även på CSL:s hemsida. CSL förutsätter att projekt som tilldelas medel utmynnar i presentationer vid konferenser, vetenskapliga artiklar i internationella och nationella tidskrifter och också leder till ansökningar om externa forskningsmedel. Karlstads universitet har med sina centrumbildningar en unik position i Sverige. Den främsta styrkan för CSL är att våra forskare kan arbeta tillsammans kring språk- och litteraturdidaktiska frågor inom universitetet, men också på nationella och internationella arenor. Verksamheten omfattar även externa samarbeten i form av föreläsningar och 2

kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med skolor och lärare. Tillsammans med övriga ämnesdidaktiska centrumbildningar har CSL har också genomfört ett internt ämnesdidaktiskt kompetensutvecklingsprojekt för lektorer och adjunkter vid Karlstads universitet. Detta projekt utvärderas för närvarande. De flesta av forskarna inom CSL är på grund av sin specialkompetens engagerade i flera arbetsuppgifter inom grundutbildning och administration. Detta är en styrka för centrumbildningen, men innebär samtidigt att andelen forskare som forskar på mer än 40 % är låg. En allvarlig brist i verksamheten är däremot att CSL saknar professorer som är aktiva inom centrumbildningen. Vi arbetar för att få en gästprofessur till CSL och för att knyta fler forskare till verksamheten liksom för att ytterligare en doktorandtjänst ska utlysas med inriktning mot CSL:s verksamhetsområde. Vi arbetar också för att utveckla vårt interna samarbete med ingående ämnens professorer och med språk- och litteraturdidaktiska forskare vid andra lärosäten. CSL har också en omfattande samverkan med en rad olika aktörer inom utbildningssektorn (se rubriken Samarbete med det omgivande samhället). De påbörjade satsningarna på att stärka den vetenskapliga kompetensen inom CSL fortsatte under 2011. Bland annat delades medel ut i form av två forskningsanslag på vardera 40 % för att öka andelen docenter inom centrumbildningen. Utöver dessa två beräknas ytterligare två forskare nå docentbehörighet inom ett till två år. Under verksamhetsåret har en doktorand disputerat och anställts som lektor, och en adjunkt har antagits till forskarutbildning. Ett flertal doktorander med avhandlingsområden med koppling till språk- och litteraturdidaktik och literacy har en naturlig hemvist inom CSL. CSL verkar också för att utveckla ämnesdidaktiska masterutbildningar tillsammans med övriga centrumbildningar och för att fler doktorander ska kunna antas. Publikationer Under verksamhetsåret har CSL arbetat för att öka antalet publiceringar och antalet forskningsansökningar som leder till extern finansiering. Vårt sätt att åstadkomma detta är ett ökat krav på skriftliga redovisningar av forskning samt ett arbete med publiceringsstrategier, framförallt för att öka internationell publicering. Under 2011 ökade såväl konferensedeltagande med egna bidrag som antalet publiceringar av alla kategorier väsentligt jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas antalet publiceringar för 2011 med antalet för 2010 inom parentes. 3

Kategori Antal Kollegialt granskade (peer-review) tidskriftsartiklar 16 (5) Kollegialt granskade (peer-review) konferensbidrag 26 (13) Böcker, bokkapitel och översiktsartiklar 7 (5) Licentiatuppsatser och doktorsavhandlingar 1 Inskickade (submittade) artiklar 4 Övriga publikationer 2 (1) Använda medel Här redovisas hur basanslaget använts under året (för närvarande 1,5 miljoner kr). Redovisa hur medlen fördelas under följande poster med hjälp av nedanstående tabell: - Samlade lönekostnader för koordinator/koordinering - Samlade lönekostnader för forskningsprojekt - Samlade övriga lönekostnader (ex. för det vetenskapliga rådet) - Samlade omkostnader för forskningsprojekt - Samlade omkostnader för samverkan med omgivande samhälle - Samlade kostnader för konferensdeltagande - Övrigt Poster Använda medel i KKr lönekostnader för koordinator/koordinering 350 lönekostnader för forskningsprojekt 866 övriga lönekostnader 140 omkostnader för forskningsprojekt och för samverkan med 75 omgivande samhälle kostnader för konferensdeltagande 79 övrigt 27 OH-kostnader (om ej inräknade i övriga poster) 817 Följande forskare har erhållit medel från CSL på årsbasis under 2011: 4

Marika Kjellén-Simes, 40 % för projektet Effekter av SPRINT-undervisning på högstadieelevers språk- och ämneskunskaper. Fokus i projektet är språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning (SPRINT). Här sker all eller delar av ämnesundervisningen på ett annat språk än förstaspråket och syftet med projektet är att undersöka hur SPRINT-elevers färdigheter och kunskaper på målspråket utvecklas under utbildningens gång. Pia Sundqvist, 40 % för projektet Informellt lärande av engelska bland yngre barn (F-6). Syftet med projektet är att i en longitudinell studie belysa informellt lärande i form av extramural engelska (informellt lärande av engelska på fritiden utanför skolarbetet) bland yngre barn kopplat till skola, socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet. Följande forskare har erhållit medel från CSL på halvårsbasis under 2011: Pilar Álvarez tillsammans med Vigdis Ahnfeldt, 10 % + 10 % för projektet Icke verbal kommunikation hos erfarna och nyblivna lärare i undervisning av spanska som L2 i den svenska skolan. Syftet med studien är att kartlägga erfarna och nyutexaminerade lärares strategier och medvetenhet gällande icke-verbalt agerande i klassrumsundervisning av spanska som främmande språk. Peter Andersson tillsammans med Susanne Duek, 10 % + 10 % för projektet Explicit och implicit undervisning av genrer. En pilotstudie om argumentation på högstadiet. Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan genreundervisning och lärande genom två olika skrivupplägg i årskurs 7. I fokus står elevers diskursiva skrivande, här skriftlig argumentation i form av insändare. Pia Sundqvist tillsammans med Erica Sandlund 10+10 % för projektet Samtalsanalys och bedömning i språkdidaktisk forskning årskurs 9. Syftet med studien är metodutveckling inom det språkdidaktiska fältet, närmare bestämt inom forskningsområdet bedömning. Genom att fokusera på analyser av samspelet mellan elever i muntliga prov är syftet att vidareutveckla samtalsanalysens tillämpning i språkdidaktisk forskning. Michael Tengberg, 20 % för projektet Läsa mellan raderna. Projektet har inriktning mot skolans läsundervisning och elevers läsförmåga och syftar till att systematiskt undersöka i 5

vilken mån en alternativ undervisning kan bidra till att förändra förutsättningarna för elevers läsutveckling. Externa medel Under året har forskare verksamma inom CSL inlämnat sju ansökningar om externa medel till Vetenskapsrådet, Formas och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. Av dessa ansökningar har Peter Andersson tillsammans med två andra forskare beviljats projektbidrag i tre år för projektet Digitala läs- och skrivpraktiker i Grundskolan. Anna-Lena Göransson har i samarbete med forskare från fem andra lärosäten beviljats medel för Nationella lic.forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg har beviljats projektbidrag i tre år från Vetenskapsrådet för projektet Läsa mellan raderna. Dessutom har Michael Tengberg beviljats resebidrag av Stiftelsen Paul och Marie Berghaus donationsfond, Karl och Betty Warburgs fond och Anders Karitz Stiftelse. Christina Olin-Scheller har beviljats ett kontaktstipendium av Svenska Japanstiftelsen. Peter Andersson och Christina Olin-Scheller har också tilldelats medel i två respektive fyra år genom Karlstads universitets satsning på karriärbidrag. Samverkan forskning CSL:s forskare är aktiva i svenska och internationella nätverk med anknytning till CSL:s forskningsområde. Nämnas kan bland andra Association Suédoise de Linguistique Appliquée, International Society for the Empirical Study of Literature and Media, Texten läsaren och samhället, Nationella literacynätverket, Svenska med didaktisk inriktning. Flera forskningsprojekt bedrivs i samverkan med andra lärosäten, bland andra Göteborgs, Uppsala, Umeå, Linköpings och Lunds universitet, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Högskolan i Väst, Luleå Tekniska Högskola, och Södertörns högskola. Ett exempel på samarbete mellan regionens universitet och högskolor är den s.k. Arena-konferensen som nämnts ovan och där CSL står som värd för den kommande konferensen. Dessutom finns samarbete med modersmålsdidaktiker vid Syddansk universitet och Højskolen i Oslo. Under 2011 inleddes också samarbete med The Manga Faculty vid Seika University i Kyoto. Kontakter finns sedan tidigare med Johann Wolfgang Goethe-Universität i Frankfurt am Main, med Institut für Berufspädagogik und Erwachsenenbildung vid Leipniz Universität i Hannover och med Europa-Studienseminar für berufliche Schulen i Giessen. Med de senare inleddes under 2011 samtal om deltagande i ett större EU-projekt med lärarutbildningar och gymnasieskolor i flera europeiska länder. 6

Karlstad och CSL har också samarbete med andra högskolor genom nationella lic.forskarskolan i yrkesämnenas didaktik, forskarskolorna för barndom, lärande och ämnesdidaktik FoBa, FöFoBa och FoBaSM där flera av centrumbildningens forskare medverkar som handledare. CSL arbetar också för att utveckla forskningssamarbeten med andra ämnesdidaktiska och pedagogiska centrumbildningar vid Karlstads universitet. Samverkan underlättas genom att flera av våra forskare är verksamma inom flera centrumbildningar och ett pågående projekt bedrivs gemensamt av CSL och SMEER. Samarbetet gäller bland annat gemensam seminarie- och konferensverksamhet och utveckling av forskarutbildningskurser och mastersprogram. Det kompetensutvecklingsprojekt i ämnesdidaktik för lektorer och adjunkter som genomförts i nära samarbete med CSD, SMEER och UBB utvärderas för närvarande. Samarbete med det omgivande samhället Den praxisnära forskningen är viktig för att utveckla forskningsbasen inom CSL. De forskare som är knutna till centrumbildningen har bedrivit kompetensutvecklingsprojekt med en rad olika grupper av lärare och kommuner. CSL har för avsikt att utveckla och stärka sådana samarbeten för att medverka till att forskning diskuteras och används i skolan. En fortsatt utveckling av kompetensutvecklingsprojekt, t.ex. i form av forskningscirklar eller med stöd av aktionsforskning ingår i CSL:s verksamhet. Även samarbete med RUC ses som en viktig del av CSL:s verksamhet. Under året har detta samarbete bland annat utgjorts av att tre av CSL:s forskare handlett grupper av lärare i regionen i Learning Studies. Också CSL-dagen är en viktig arena för möten mellan forskning, lärarutbildningen och skolverksamheten. Forskare verksamma inom CSL har också under året utfört olika uppdrag åt Skolverket och Nordplus som handlar om framtagning av läs- och skrivstöd åt grundskolan samt utveckling av projektet Vilka elever kommer till våra skolor. Forskare från CSL har under året föreläst vid ett stort antal lärosäten och kommuner och varit flitigt anlitade vid fortbildningsdagar för pedagoger, lärare och skolbibliotekarier. Nämnas kan bland annat Bok- och biblioteksmässan, Rotary, Skolportens konferenser, fortbildningsdag för lärare anordnat av Lärarnas Riksförbund samt Studentlitteratur. Dessutom har forskare verksamma inom CSL uppdrag som exempelvis ledamot i Svensklärarföreningens styrelse och i redaktionsgruppen för Svensklärarföreningens årsskrift, medlem av Centrum för Lättlästs vetenskapliga råd, expert i nationella provgruppen för 7

svenska på gymnasiet, ordförande i bedömargruppen för examensrättsansökningar till ny yrkeslärarutbildning. Ett långvarigt samarbete finns också med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Relation till grundutbildning Samtliga av de forskningsprojekt som bedrivs inom CSL stödjer med sin praxisnära inriktning och ämnes- och/eller ämnesdidaktiska anknytning lärarutbildningen. Forskningsresultaten har stor relevans för våra lärarstudenter och inkorporeras i undervisningen på KAU. De aktuella projekten riktas både mot formellt lärande inom skolan och mot informellt lärande och berör således bland annat det avstånd som finns mellan barn och ungdomars läsande, skrivande och språkutveckling i och utanför skolan. Ett speciellt fokus har också riktats mot språkbruk i olika praktiska verksamheter, inte minst i yrkes- och yrkeslärarutbildningen; ett hittills försummat forskningsområde. Efterfrågade är också forskningsresultat som bidrar till en klarare bild av effekterna av att ha engelska som undervisningsspråk i andra ämnen. De forskningscirklar som bedrivs inom Nordplus-projekt i samverkan med CSD och där lärare inom KomVux i historia, samhällskunskap och danska, norska och svenska deltar, har också en stark koppling till grundutbildningen. Övrigt Forskare inom CSL har uppdrag som handledare till doktorander (4) och licentiander (3). I takt med att den vetenskapliga kompetensen stärks inom centrumbildningen hoppas vi kunna utöka omfattningen av dessa uppdrag. Flera av forskarna är efterfrågade för externa uppdrag vid andra lärosäten och har utfört tre sakkunniguppdrag vid tillsättning av lektor, biträdande lektor och ett befordringsärende till docent. Dessutom har CSL:s forskare haft uppdrag som opponent vid tre licentiat-seminarier och som medlem av betygsnämnden vid en doktorsdisputation. Utöver detta kommer att många av forskarna är flitigt anlitade som läsare vid olika textseminarier och 25 %-, 50 %- och slutseminarier för avhandlingstexter. För CSL Christina Olin-Scheller Anna-Lena Göransson Michael Tengberg vetenskaplig ledare bitr. vetenskaplig ledare ordf. vetenskapligt råd 8

Bilaga 1. Publikationer Peer-reviewade artiklar, bokkapitel och konferensbidrag Andersson, Peter. & B. Wilhelmsson Ramshage. Texter som inte räknas? Om digitala läs- och skrivaktiviteter bland barn och unga. Utbildning och lärande (4:1), s 14-31. Skövde: institutionen för kommunikation och information. Duek, Susanne Ord, ordförståelse och ordtester, kollegialt granskad artikel som ska publiceras i en antologi för TOBANO-nätverket vid Högskolan i Östfold, Norge, våren 2012 Göransson, Anna-Lena Textbooks need mediators. I: Rodríguez m.fl. (2011): Local, National and Transnational identities in Textbooks and Educational Media, 10 th International Conference on Research on Textbooks and Educational Media. Sid. 532-540. (ref.granskat) http://www.iartem.no/documents/x_conference_textbooks_iartem_155x235_hd.pdf Göransson, Anna-Lena Att riva en brandvägg. I: Martinsson & Parmenius Swärd, 2011, Ämnesdidaktik dåtid, nutid och framtid. Bidrag från femte rikskonferensen i ämnesdidaktik vid Linköpings universitet 26-27 maj 2010. Sid.13-24. Linköping: LiU-Tryck. (ref.granskat) http://scholar.google.se/scholar?q=att+riva+en+brandv%c3%a4gg&hl=sv Hermansson, Carina. Images of Writing and the Writing Child. Nordisk Barnehageforskning, 4(2), 41-59 Hermansson, Carina & Saar, Tomas (submitted). Children s text-like writing as Nomadic Writing. Written Communication. Mossberg Schüllerqvist, Ingrid, Ämnesdidaktisk forskning om universitetsundervisning?. I: Martinsson & Parmenius Swärd (red). Ämnesdidaktik dåtid, nutid och framtid. Bidrag från femte rikskonferensen i ämnesdidaktik vid Linköpings universitet 26-27 maj 2010. Skrifter från Forum för ämnesdidaktik, Linköpings universitet nr. 1 Linköping: Linköpings universitet. 9

Olin-Scheller & Wikström, To be continued... Fan fiction and the constructing of identity. I: Dunkels, Frånberg och Hällberg, (red.) Youth Culture and Net Culture. Online Social Practicies. Hershey: IGI Global, s. 83-96. Olin-Scheller & Wikström, Literacies on the Web. Co-production of literary texts on fan fiction sites. I: Dunkels, Frånberg och Hällgren, (red.), Media Use and Youth.Learning, Knowledge, Exchange and Behavoiur. Hershey: IGI Global, s. 65-79. Olin-Scheller, Christina, I want Twilight information to grow in my head. A fan perspective on convergence culture. I: Larsson, M. & Steiner, A. (red.), Interdisciplinary Approaches to Twilight. Studies in Fiction, Media, and a Contemporary Cultural Experience. Lund: Nordic Academic Pres, s. 159-174. Olin-Scheller, Christina, Förvärva, förvalta och förädla. Ungas läsande och skrivande av fanfiction. I: Anne Banér (red.), Kulturarvingarna, typ. Vad ska barnen ärva och varför? Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, s. 67-90. Lundström, S & Olin-Scheller, Christina (submitted). Being Part of the Narrative. Play and embodied effort as semiotic resources. Education Inquiry. Olin-Scheller, Christina (submitted). The Feast on Fefo! Teenager fans on-line exploration of identity and issues of power. Narrative Inquiry. Olin-Scheller, Christina (submitted). Till salu: Bit av runsten. Om literacy, källkritik och digital visdom i ett nytt medielandskap. I: Boglind & Nordenstam (red), Mötesplatser. Lund: Studentlitteratur. Sandlund, E; Jakobsen; L, Nahnfeldt, C; Nyroos, L & Olin-Scheller, C. The Performance Appraisal Interview - an arena for the reinforcement of norms for ideal employeeship. I: Nordic Journal of Working Life Studies, 1/ (2), s. 59-75. Tillgänglig på: http://ej.lib.cbs.dk/index.php/nordicwl/issue/view/416including 10

Sandlund, E. & Sundqvist, P. Managing Task-Related Trouble in L2 Oral Proficiency Tests: Contrasting Interaction Data and Rater Assessment. Novitas-ROYAL (Research on Youth and Language), 5 (1), 91-120. Sundqvist, Pia, A possible path to progress: Out-of-school English language learners in Sweden. I P. Benson & H. Reinders (Eds.), Beyond the Language Classroom (s. 106-118). Basingstoke: Palgrave Macmillan. Sundqvist, Pia & Sylvén, L. K. Fritidsspråk i femman - framtidens studenter formas. I A. Ylikiiskilä & M. Westman (red.), Språk för framtiden. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Falun, 12-13 november, 2010. Language for the future. Papers from the ASLA Symposium in Falun, 12-13 November, 2010 (s. 186-198). Uppsala: Swedish Research Press. Sundqvist, Pia, Review: McKay, Assessing young language learners. Cambridge: Cambridge University Press. Recensionen publicerades ursprungligen på LINGUIST List http://linguistlist.org/issues/22/22-3419.html. Tengberg, Michael. Forms of reading literature discussions. In Hakemulder, Frank (Ed.). De stralende lezer. Wetenschappelijk onderzoek naar de invloed van het lezen. Stichting Lezen Reeks 17. Delft: Eburon, s. 286-312. Böcker, bokkapitel och översiktsartiklar Övriga publikationer (exempelvis rapporter och populärvetenskapliga artiklar) Andersson, Peter, New literacies. Vägar till en alternativ läs- och skrivpedagogik. Kapet (7:1), s. 41-64). Karlstads universitet. Göransson, Anna-Lena, Myndighetstext för ett säkrare samhälle i brukarperspektiv. Populärvetenskaplig projektrapport. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. https://www.msb.se/sv/om-msb/forskning/pagaende-forskning/msbsforskningsprojekt/myndighetstext-for-ett-sakrare-samhalle-i-brukarperspektiv/ 11

Göransson, Anna-Lena, I språkandet blir kunskap till. (redaktör+eget bidrag) Antologi med bidrag från CSL-dagen. Karlstads universitet: Centrum för språk och litteraturdidaktik. Mossberg Schüllerqvist, Ingrid och Olin-Scheller, Christina, Mellan teori och praktik. Svensklärares teoriomsättning om text, läsare och läsning i Forskning om undervisning och lärande nr 5, s. 38 49. Mossberg Schüllerqvist, Ingrid och Olin-Scheller, Christina. Fiktionsförståelse i skolan. Svensklärare omvandlar teori till praktik. Lund: Studentlitteratur. Olin-Scheller, Christina, Vis via webben?. I: Dahlin & Prieto (red.), KAPET, Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 7, nr 1, s. 7-19. Olin-Scheller, Christina, Visdom via webben? I: Ung Kommunikation och sen då? Landskapet för undervisning och lärande förändras. Växjö: Ung Kommunikation och Linnéuniversitet, s. 17-19. Olin-Scheller, Christina (submitted), Han är galen och ond, men kan ändå känna kärlek. Identitetsskapande samtal på en svensk fanfictionsajt. Livsberättelseantologi, Karlstads universitet. Sundqvist, Pia, Recension av Peder Stenbergs doktorsavhandling Den allvarsamma leken Om World of Warcraft och läckaget. Kapet: Karlstads universitets pedagogiska tidskrift, 7 (1), 157-167. Tengberg, Michael. Gyllene ögonblick eller glanslösa vardagsverkligheter? Om klassrumsforskning och samtal som arbetsform. I Göransson, Anna-Lena (Red.). I språkandet blir kunskap till. Karlstad: Centrum för språk och litteraturdidaktik, s. 46-55. Tengberg, Michael. Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. (diss.) Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. 12

Tengberg, Michael. Litteraturläsningens och läsundervisningens mål. I Ellvin, Madeleine, Skar, Gustaf & Tengberg, Michael (Red.). Svenskämnet i förändring? Perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna. Stockholm: Svensklärarföreningen, s. 56-67. 13