Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm



Relevanta dokument
Kvalitetsbokslut BUP Sörmland

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Implementeringsprojekt

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Avd VO psyk, rehab,diagn.

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Hur blir det möjligt?

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

BUP Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

Kvalitetsbokslut 2013

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kvalitetsbokslut 2012

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga

Nils Lindefors

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Risk för framtida kriminalitet

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Internetstödd behandling. Ett alternativ för framtiden

Uppföljning av Kunskapscentrum. Smärta

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov Utbildningsdag III

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Kvalitetsregistret Neuropsyk

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Behandling vid samsjuklighet

Yttrande över motion 2017:38 av Karin Michal (MP) om vården efter Psykiatri 2015

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Verksamhetsberättelse april 2017 april 2018

TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

SOF Strategiplan

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Fördjupad analys och handlingsplan

ikbt - Kognitiv beteendeterapi via internet

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Konferens Första linjen

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Motion 2017:38 av Karin Michal m.fl. (MP) om vården efter Psykiatri LS

Regionalt resurscentrum Psykisk hälsa

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Barnpsykiatrins ABC

Katja Kamila

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Selektiv mutism och dess behandling

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

RCC Regionala cancer centrum. Samverkansnämnden Helena Björkman

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Transkript:

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012

Varför används inte riktlinjer i vården Vill kliniker inte arbeta med utveckling Finns det inga vårdprogram eller riktlinjer Är de som finns av så dålig kvalitet att de inte är användbara

Vad är det som styr utvecklingen av bedömnings och behandlingsmetoder inom BUP

Utbildning Psykoterapi Mentaliseringsbaserad familjeterapi Circle of Security Psykofarmakaterapi Diagnostik inom neuropsykiatri KBT för.. DSM V: nya diagnoser?

Konferenser och kongresser

Vad är utmaningen Konkurrera med Kongresser och utbildningar Svårtillgängliga Mycket omfattande Metoder som man inte har tillgång till Inte anpassad till klinisk verklighet

Hur ser behandlaren att evidensprövade metoder är bättre för patienten? Avancerad statistik ger klara besked Varken patienter eller behandlare kan avgöra Behandlare som inte är eller inte är övertygade läser lättare in egna tolkningar om metoders effekt eller ineffektivitet.

Vad är en BRA riktlinje Utgå från metoder med god evidens för bra effekt så som de presenteras i forskningsrapporter, nationella internationella vårdprogram och riktlinjer Om beprövad erfarenhet måste användas p.g.a att evidensprövade metoder saknas krävs att metodens innehåll och användning är tydligt definierade, då de senare kan komma att ingå i evidensstudier Räcker inte med vetenskaplig kvalitet. Både evidensbaserade metoder och metoder utifrån beprövad erfarenhet måste vara användbara i ett kliniskt vardagssammanhang.

Vad är en BRA riktlinje (2) Ton form och målgrupp Inte en kokbok för nybörjare Inte en omfattande lärobok med alla sanningar Ett stöd och hjälpverktyg för specialister inom BUP (läkare, psykologer, socionomer, terapeuter mfl) Bejaka behandlares kompetens så att riktlinjen upplevs som ett komplement till den egna kompetensen

Vad är en BRA riktlinje (3) Presentationen ska vara koncentrerad, begränsad, lättillgänglig text med kopplingar (referenser eller länkar) till underliggande mer omfattande kunskapsmaterial för de som vill ha mera Om möjligt webbaserad Visa innehållet i en specifik riktlinje (diagnos) Visa flera diagnosers riktlinjer bredvid varandra för jämförelse/differentialdiagnos Följa den snabba IT utvecklingens möjligheter

Hur utveckla vården så att Riktlinjer används Fungerar dålig att bara beordra att riktlinjer ska användas Utveckling stimuleras inte av ensidig kommunikation uppifrån ner Utveckling är beroende av behandlares engagemang och delaktighet

Delaktighet Antingen delta aktivt i att utforma riktlinjerna eller Delta i hur riktlinjerna ska användas lokalt

I Stockholm gjorde vi Projekt med statliga pengar 8 projektledare (en per subspecialitet) arbetar i 8 arbetsgupper med 6 deltagare (en per klinik) Arbetsgrupperna träffade medarbetare inom sin subspecialitet referensgrupp

BUP:s subspecialiteter Trauma Depression och ångest Tvång och fobier Ätstörning och självskade beteende Autismspektrumtillstånd och ADHD Uppförandestörning och trotssyndrom Störningar i utvecklingen hos små barn Psykos och bipolära tillstånd

Projektkarta PROJEKTÄGARE STYRGRUPP PROJEKTLEDARE SUBSPECIALITET

Projektkarta PROJEKTÄGARE STYRGRUPP PROJEKTLEDARE SUBSPECIALITET NORDVÄST NORDOST BUP-KLINIKEN SPECIALISERAD VÅRD SYDOST SYDVÄST

Projektkarta PROJEKTÄGARE STYRGRUPP PROJEKTLEDARE SUBSPECIALITET

Vad krävs Stimulera medarbetarnas engagemang Chefer f.f.a enhetschef måste vara positiv och kunnig i hur Riktlinjer är tänkta att användas + lojal mot processen och att de ska användas och följas i verksamheten Försök få tekniska system web, patientstatistiksystem etc att omfatta Riktlinjer (underläta användandet, mäta stödja) Uppmärksamma användande i utvecklings och lönesamtal

Efter implementering kommer underhåll Det räcker inte med att arbeta med införande/implementering Riktlinjearbetet måste kompletteras med en process för underhåll och uppdatering Detta måste synas i den daglig verksamheten lika viktig som annat arbete måste få kosta resurser. Organisation för antingen uppdatering av själva riktlinjen eller uppdatering av arbetet med val av aktuell riktlinje

Satsning i Stockholm Nätverk för uppdatering

Divisionens nätverk för uppdatering BUP kliniken Specialenheterna SO SV NO NV Autism/ADHD Depression/ångest Ätstörning /självskade beteende Trots/uppförande störning Störningar i utvecklingen, små barn Psykos Trauma Tvång/fobier

Divisionens nätverk för uppdatering Ansvarar för att hålla våra riktlinjer uppdaterade Tidsresurs: ½ dag per månad per person Rapporterar årligen Vad som behöver korrigeras Komplettering av befintliga metoder Byta ut metoder till nya som är utvärderade som bättre effektivare billigare Nya metoder för behov som vi tidigare inte haft metoder för

Sammanfattning Innehåll utformning Bra bas, evidensbaserad kunskap + utvald god erfarenhet Fastställd klinisk användbarhet Inte lärobok, modern framställning, webbaserad, kortfattad, viktigaste först med tillgång till referenser till mer omfattande kunskapsbas Utformad för målgruppen Kunniga kliniker så att de upplever dem som verkligt stöd och hjälp i sitt vardagliga arbete Implementering Skapa lokal delaktighet i hur riktlinjerna ska användas Underhåll Riktlinjearbete är inte en engångshändelse. De måste hållas levande med aktivt arbete och engagemang i vad de är / hur de används / uppdatering, förnyelse och utveckling