Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Relevanta dokument
Att använda BPSD-registret i förbättringsarbete

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Neuropsykiatriska kliniken

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Behandling av BPSD utan läkemedel

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling


Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

BPSD på Åsengården Minskad motorisk oro

Thulegårdens BPSD arbete

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En bättre demensvård där personalen är medicinen

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd inom HSL-området våren 2015

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Nutrition & risk för undernäring

Rutin för BPSD-registrering

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Riktlinje för skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. senioralert@lj.se

CHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Dagens schema presentation lunch samling Sörgårdens dagverksamhet fika avslut

Kvalitetsobservationsrapport

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Mälarbacken vård och omsorgsboende

och behandla undernäring.

KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Med Senior Alert som verktyg gör vi skillnad

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014

Avtalsuppföljning vård- och omsorgsboende år 2014

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Smärta. Palliativa rådet

Checklista demens biståndshandläggning

Teori - Mat och näring

Symtomlindring. Palliativa rådet

KVALITETSKRAV OCH MÅL

Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Nyckeln till personcentrerad omsorg

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Nutritionsproblem och åtgärder

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2016

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Uppföljning vid Södergårdens äldreboende, Attendo

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Nollvision - För en demensvård utan tvång och begränsningar. uden tvang og restriktioner. Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Transkript:

Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015

Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två återträffar för administratörer i BPSD-registret. Rubriken för återträffen var Teamarbete en förutsättning för framgång. Deltagarna arbetar på särskilda boenden för olika utförare och alla yrkesprofessioner var representerade. Sammanlagt deltog 60 personer. BPSD-registret är ett kvalitetsregister där analys av tänkbara orsaker till BPSD ingår. I Västerås Stad ska arbetssättet användas på alla personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende. Mer information om BPSD-registret kan du hitta här: www.bpsd.se Vi har sett ett stort behov av att teamet finns med vid analysen av tänkbara orsaker till BPSD. Detta för att kunna uppmärksamma sjukdomstecken och basala behov som inte är tillgodosedda samt kunna åtgärda det med lämpliga personcentrerade åtgärder. Vi valde därför att deltagarna skulle få diskutera i grupper kring tänkbara orsaker till BPSD utifrån ett teamperspektiv. Deltagarna delades in i grupper om ca 6-7 personer där varje grupp bestod av undersköterskor och minst en hälso- och sjukvårdspersonal (arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjuksköterska). I några grupper fanns även chefer representerade. Inför gruppdiskussionen gjorde deltagarna en övning för att öka kreativiteten och för att bryta isen. Varje grupp fick sedan en tänkbar orsak till BPSD som inte var tillgodosedd. Deras uppgift var att analysera den tänkbara orsaken utifrån fyra frågeställningar: Hur kan vi bedöma detta? Hur kan det yttra sig hos personen? Vad kan det bero på? Hur kan vi åtgärda detta? Alla deltagare var aktiva i diskussionerna och kom med många bra idéer utifrån sina olika professioner. Det som framkom på båda tillfällena sammanställdes till detta material. Vi vill dela med oss av detta material för att andra ska kunna bli inspirerade. Materialet är inte heltäckande men kan fungera som ett kunskapsstöd. Tack till alla deltagande administratörer i BPSD-registret i Västerås för att ni bidrog till att skapa detta material! Demensteamet Västerås Stad Lotta Andersson Leg. sjuksköterska Caroline Pros Leg. arbetsterapeut www.demensteametvasteras.se Demensteamet Västerås Stad 2

Tillrä ckligt med mät och dryck? Hur kan vi bedöma detta? Riskanalyser i Senior Alert Regelbundna viktkontroller Registrering av näringsintag Registrering av vätskeintag Hur kan det yttra sig hos personen? Viktförlust Trötthet Sömnsvårigheter Agitation Lättretlighet Oro Förvirring Humörsvängningar Huvudvärk Försämrat allmäntillstånd Vitaminbrist Förändrad urin och avföring Smärta Ohälsa i munnen Vad kan det bero på? Nedsatt kognitiv funktion Depression Ohälsa i munnen Afasi Tugg- eller sväljproblem Näringsintaget är mindre än energiförbrukningen Olika sjukdomstillstånd Försämrad aptit Kosten är inte individuellt anpassad Måltidsmiljön är inte individuellt anpassad 3

Avsaknad av positiv social samvaro Stödet/bemötandet i samband med måltider är inte individuellt anpassat Smärta Läkemedelsbiverkningar Hur kan vi åtgärda detta? Promenader Miljöombyte Skapa positiv social samvaro Duka fint Ge möjlighet att kunna ta maten själv Vällagad och god mat Ge ett individuellt anpassat stöd som ska framgå i personens genomförandeplan Pedagogiska måltider Anpassade portioner Näringsberikad kost Efterrätter Energihutt/smoothies Konsistensanpassad kost Förebyggande munvård Läkemedelsgenomgång Träna funktioner Anpassad sittställning Anpassad servis, t.ex. bestick, tallrik, glas Vila före måltid Anpassa måltidsmiljön, t.ex. ljud- och synintyck Önskemat 4

Tillrä ckligt med so mn? Hur kan vi bedöma detta? Sömnregistrering Utvärdera larm från t.ex. larmmatta, rörelselarm Rapporter från nattpersonal Hur kan det yttra sig hos personen? Trött och orkeslös Försämrat matintag Oro Irritation Vandringsbeteende Rastlöshet Illamående Huvudvärk Smärta Vad kan det bero på? Smärta Oro Ångest Hunger Hallucinationer Magproblem Felaktigt inkontinensskydd Läkemedelsbiverkningar Störande grannar Madrass/säng är inte individuellt anpassade Rumstemperatur Felaktig dygnsrytm Förstoppning 5

Hur kan vi åtgärda detta? Läkemedelsgenomgång Meningsfulla aktiviteter Åtgärder för att öka mat- och vätskeintag Anpassad social närvaro under kväll/natt Ta hänsyn till personens kvällsrutiner Anpassa miljön, t.ex. släcka ner belysning, lugn ljudmiljö Kvälls-/nattfika Boll-/kedjetäcke Kvalitetssäkra rätt inkontinensskydd Taktil massage Utevistelse Positiv social samvaro 6

Normäl ävfo ring? Hur kan vi bedöma detta? Avföringslistor Bedöma konsistens (färg, form, lukt etc.) Observation av toalettvanor Hur kan det yttra sig hos personen? Förstoppning Lös avföring, diarréer Illamående Irritation Oro Agitation Motorisk rastlöshet Ångest Förvirring Smärta Infektioner Sömnsvårigheter Fixering av toalettbesök Försämrad aptit Uttorkning Skam, förnedring Viktnedgång Trött och orkeslös Isolering, vill inte lämna bostaden Vad kan det bero på? Vätskebrist Läkemedelsbiverkningar Kosten, t.ex. bristfälligt fiberintag, ensidig kost, allergier Inaktivitet Olika sjukdomstillstånd Oro, nervositet, stress 7

Miljöombyten Förändrade rutiner Hur kan vi åtgärda detta? Regelbundna måltider Önskekost Anpassad kost (stoppande eller lösande) Laktos- eller glutenfri kost Tarmreglerande läkemedel Öka vätskeintag (vatten) Meningsfull aktivitet Fysisk aktivitet, t.ex. promenader, gångträning, styrketräning Läkemedelsgenomgång Rutiner för att regelbundet kunna sitta på toaletten i lugn och ro Påminna om toalettbesök på regelbundna tider Anpassa sittställning på toaletten Massage Se över och utesluta andra sjukdomstillstånd Använda tydliggörande bilder Använda vårdarsång Anpassa miljön i badrummet, t.ex. med kontrastfärger, symboler Tydliga instruktioner vad som ska hända 8

Verkär personen smä rtfri? Hur kan vi bedöma detta? VAS-skalan Abbey Pain Scale Bedömning av allmäntillstånd Observationer Hur kan det yttra sig hos personen? Sömnsvårigheter Försämrad aptit Oro Agitation Apati Depression Skrikbeteende Motorisk rastlöshet Ledsamhet Svårigheter att sitta Förändrat kroppsspråk och ansiktsuttryck Vill inte stiga upp ur sängen Vad kan det bero på? Inaktivitet Olika sjukdomstillstånd Brist på lägesändringar Otillräcklig smärtlindring Förstoppning Felaktig läkemedelsbehandling Ohälsa i munnen Ångest Frakturer Artros 9

Hur kan vi åtgärda detta? Positionering i sittande och liggande Lägesändringar Träningsprogram Taktil stimulering TENS Akupunktur Antidecubitusmadrass Meningsfull aktivitet Positiv social samvaro Läkemedelsbehandling Läkemedelsgenomgång Förebyggande munvård Ge bekräftelse och vara närvarande Egentid Beröring Utevistelse Läkarbedömning 10

Finns däglig positiv sämväro med ändrä? Hur kan vi bedöma detta? Observationer Reflektioner i team Levnadsberättelse Hur kan det yttra sig hos personen? Oro Agitation Lättretlighet Motorisk rastlöshet Isolering Tystnad Viktnedgång Sömnsvårigheter Depression Vad kan det bero på? Personlighetsdrag, t.ex. blyg, osäker Smärta Rutiner hos personal Brist på personal Depression Boendemiljön är inte individuellt anpassad 11

Hur kan vi åtgärda detta? Sitta och prata, hålla handen och lyssna Samtala om det som intresserar personen Bekräfta personen Individuellt anpassat bemötande Anpassa den sociala samvaron utifrån personen Prioritera samvaro före andra praktiska göromål Delaktighet i dagliga aktiviteter Ett fungerande kontaktmannaskap 12