Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet



Relevanta dokument
Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)

Effektredovisning för BVLu_012 Sunderbyns Sjukhus, ny sidoplattform mm

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

Effektredovisning för BVGv_017 Ramnäs- Brattheden,mötesspår

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad

Effektredovisning för BVMa_025 Hässleholm- Helsingborg, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår

Effektredovisning för BVSt_020 Laxå bangårdsombyggnad

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Effektredovisning för BVSt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2

Effektredovisning för BVSt_024 Märsta Bangårdsombyggnad

Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala

Datum Bilaga

Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår

Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet

Effektredovisning för BVMa_021 Kävlinge-Arlöv hastighetsanpassning (160 km/h), mötesstation m.m.

Kapacitetshöjning Falun- Borlänge

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart

Effekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria

Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m.

Samlad effektbedömning

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

SEB Bilaga 4: Mall arbets-pm Bansek

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen


Starkare lok på Stambanan genom övre Norrland?

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Dalabanan Region Mitt Region Öst

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Rätt spår 2 FULL TRIM!

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping

Effektredovisning för BVLu_017 Norrbotniabanan, etapp 1

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Tidtabellsmodell järnvägstrafik

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

RAPPORT Järnvägens kapacitet 2017

Åtgärdsvalsstudie. Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv

Samlad effektbedömning

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE

TMALL 0141 Presentation v 1.0

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C

Trångsektors plan Göteborg

Samlad effektbedömning

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 2

Norrbotniabanan PM Samhällsekonomisk kalkyl Preliminär Kalkylsammanställning

Kvalitetsgranskning av samhällsekonomiska analyser rörande åtgärdsval i MINe-projektet

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG Upprättad av: Staffan Hultén 2014/ /4

Kvalitetsrapport 2018 Kvartal 4

Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken - KAJT

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Systemanalys Gävle-Göteborg

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

Figur 12. Principskiss, södra korridoren

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg

Kort historia. Norrtågstrafiken

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

Trångsektorsplan Göteborg - tågplan T11

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Uppförande av viltstängsel längs stambanan genom övre Norrland och tvärbanan

Objektbeskrivning GT

Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

Så påverkas du av projekt Getingmidjan. Järnvägssträckan mellan Stockholm Central och Stockholms södra

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan

2 Förutsättningar marknad och trafik

- ~ KOMMUNSTRYRELSENS AU

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt

Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )

JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM. Västra Stambanan

Förslag Tågplan Planering. Leveransdivisionen Rapport

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4

Dellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

TMALL 0141 Presentation v 1.0. ÅVS Markarydsbanan. Fredrik Bärthel Trafikverket PLväu

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

PM Skånebanan TRV 2016/ [Projektnummer NY] 1(5)

Kollektivtrafikens konkurrenskraft i olika marknadssegment

RAPPORT. Samhällsekonomisk värdering av tågtrafik Kiruna-Boden Upprättad av: Håkan Berell

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Förslag om förändrade prioriteringskriterier för den svenska järnvägen

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Förstudie Dalabanan delsträcka Sala Borlänge. Slutrapport Diarienr TRV 2010/50401

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Förstudie Dalabanan delsträcka Sala Borlänge. Förslagshandling Diarienr TRV 2010/50401

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

PM Revideringsdatum: Version underliggande dokument i MS Word: NBB_jämförelse samh.ek. kalkyl_åp o Maj 07_100519

Transkript:

PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post:

Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3 1.4 Resandevolymer/transportvolymer...4 1.5 Plankorsningar...5 1.6 Miljö...5 1.7 Övriga effekter...5 1.8 Förklaringar till Samlad effektbedömning...5

1 Effektbeskrivning av åtgärd 1.1 Allmänt Sträckan Luleå-Kiruna är 305 km lång och sträcker sig över delar av Malmbanan och Stambanan genom övre Norrland. Restider för JA-alternativet har tagits fram via simuleringar i Banverkets gångtidsprogram GTP, (Teknisk Utredning BRNT 2004:03). JA-alternativets restider inkl tid för tågmöten och tidtabellstillägg är 3 h 21 min för regionaltågen respektive 3 h 33 min för nattågen. Att jämföra med dagens (vardagsdygn hösten 2008) restider, som varierar från 3h 40 min upp till 4 h 45 min. 6 persontåg per dygn (3 i vardera riktningen) trafikerar sträckan. Trots det långa avståndet sker ca 90 % av de interregionala resorna med personbil. Malmbanan är idag främst är en järnväg för godstrafiken, i synnerhet malmtransporterna Kiruna-Narvik respektive Gällivare-Luleå. När malmtågen dessutom ökar i längd, upp till 750 m, och infrastrukturen (långa mötesstationer) är begränsad, tvingar detta persontågen till långa väntetider vid tågmöten. För att säkerställa god reskvalitet i transportsystemet, sänka restiderna samt uppnå ett ökat resande, krävs förbättringar på sträckan Luleå-Kiruna. Restiden behöver sänkas ner till 3 h för att attrahera fler resenärer. Åtgärden omfattar olika mindre åtgärder, t ex att ändra skyltat hastighet där det är möjligt, anlägga nya växlar som höjer hastigheten samt att öka doseringen i vissa kurvor. Syftet är att höja hastigheten på angiven sträcka. 1.2 Trafikering Trafikering skiljer sig inte mellan JA och UA och bygger på prognoserna P08132020_ÅP respektive G08012020bas. För prognosåret 2020 beräknas 24 persontåg/dygn trafikera sträckan Luleå Boden samt 8 tåg/dygn sträckan Boden - Kiruna. Totalt beräknas 1 190 800 personer trafikera sträckan 2020 1.3 Restider/transporttider/avstånd Åtgärden förväntas minska restiderna med 9,82 min för IR-tåg på sträckan Boden-Kiruna, min för IR-tåg på sträckan Luleå-Boden. Restiden för Nattågen mellan Boden-Kiruna och Luleå-Boden minskar 7,95 respektive 0,63 minuter. Tabell 1. Skillnader i restid med eller utan åtgärd. Linje nr Sträcka Tågtyp Differens UA-JA 3002 Kiruna-Luleå (Boden-Kiruna) IR 3002 Kiruna-Luleå (Boden-Kiruna) IR 3002 Kiruna-Luleå (Luleå-Boden) IR 9,82 9,82 3 (5)

3002 Kiruna-Luleå (Luleå-Boden) IR 4104 Sundsvall-Luleå IR 4104 Sundsvall-Luleå IR 4105 Luleå-Haparanda IR 4105 Luleå-Haparanda IR N4001 Stockholm-Narvik N N4001 Stockholm-Narvik N N6008 Göteborg-Luleå N N6008 Göteborg-Luleå N 7,95 7,95 0,63 0,63 Inga transportavstånd kommer att påverkas då åtgärden endast omfattar mindre åtgärder längs existerande bansträckning. Restiderna för regionaltåg kommer efter genomförda åtgärder få en teoretisk lägsta gångtid på 2 h 45 min vilket ger möjlig restid på 3 h 10 min (inkl uppehåll för restidsutbyte, tågmöten, etc.). Nattågen erhåller en teoretisk lägsta gångtid på 2 h 53 min vilket ger möjlig restid på 3 h 24 min. 1.4 Resandevolymer/transportvolymer Totalt resande år 2020 för respektive tågtyp redovisas i tabellen nedan. Tabell 2. Totalt antal resor per linje och år för prognosåret 2020 Linje nr Sträcka Tågtyp Antal tåg Antal resor 3002 Kiruna-Luleå (Boden-Kiruna) IR 3 190 150 3002 Kiruna-Luleå (Boden-Kiruna) IR 3 32 560 3002 Kiruna-Luleå (Luleå-Boden) IR 3 230 840 3002 Kiruna-Luleå (Luleå-Boden) IR 3 27 070 4104 Sundsvall-Luleå IR 3 158 320 4104 Sundsvall-Luleå IR 3 147 750 4105 Luleå-Haparanda IR 5 44 710 4 (5)

4105 Luleå-Haparanda IR 5 40 400 N4001 Stockholm-Narvik N 1 123 970 N4001 Stockholm-Narvik N 1 86 030 N6008 Göteborg-Luleå N 1 61 140 N6008 Göteborg-Luleå N 1 47 880 32 1190 820 1.5 Plankorsningar Längs sträckan Luleå-Kiruna finns många plankorsningar. Dessa kommer, inom ramen för andra projekt, att åtgärdas, antingen genom att byggas bort eller förses med helbommar. Detta innebär att inga plankorsningar påverkas inom ramen för detta projekt. 1.6 Miljö Miljösituationen i stort kommer att påverkas i positiv riktning. I och med en kortare restid kommer viss överflyttning från personbil till järnväg att ske. Planerade åtgärder sker längs befintligt järnväg varför inga ingrepp i naturen kommer ske. Barriäreffekter påverkas ej i och med föreslagna åtgärder. Redan existerande barriärer kvarstår dock. Bullernivån kan komma att öka marginellt i och med den högre hastighet tågen kan köra. 1.7 Övriga effekter Befintlig tågtrafik kan komma att påverkas under själva byggtiden. Med utökad och snabbare persontrafik skapas även underlag för större arbetsmarknad och möjligheter till arbetspendling med tåg. Tillgång till högre utbildning underlättas då persontrafiken till Luleå förbättras. Högre hastigheter ger ökad flexibilitet. Tilldelningen av tåglägen kan anpassas mer och det blir lättare att utföra reparationer och underhåll. 1.8 Förklaringar till Samlad effektbedömning NK är lika stort som NNK för huvudanalysen. Detta beror på att reinvesteringskostnaderna samt kostnaderna för drift och underhåll är oförändrade. Dessa blir då lika med 0 varför de totala kostnaderna blir de samma som anläggningskostnaderna vilket resulterar i att NK och NNK blir lika stora. 5 (5)