Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut



Relevanta dokument
Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning samt följebrev bifogas

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Miljöledning i staten 2016

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Sjöfartsverkets redovisning av arbetet med miljöledning 2011

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Byråns interna miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Läkemedelsverkets miljöarbete 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås

Extern redovisning av miljöledningsarbetet vid Mälardalens högskola 2015

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Göteborgs universitet

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Rapport från Läkemedelsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Goda exempel på miljöledning

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2017 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

Göteborgs universitets klimatstrategi

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Transkript:

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO 14001. Miljöpolicy SMHI ska bidra till en hållbar utveckling genom att med sin kompetens kring klimat- och miljöhänsyn vara en resurs i samhället och att i den egna verksamheten vara ett föredöme. SMHIs miljöarbete präglas av ständiga förbättringar där miljöhänsyn är en naturlig och väl integrerad del i alla SMHIs aktiviteter. Verksamhetens konsekvenser för miljön ska uppmärksammas och analyseras med syfte att reducera negativ inverkan. Verksamhetens resultat ska sträva mot att bidra till positiva indirekta miljöaspekter i samhället. Lagstiftning och samhällets övriga krav ska uppfyllas och kunders efterfrågan ska tillfredsställas. Medarbetarna ska erbjudas en kunskapsbas som möjliggör att miljöaspekter beaktas i det dagliga arbetet. Medarbetarnas aktiva engagemang i miljöarbetet ska uppmuntras. Vid upphandling av varor och tjänster samt vid val av resandeform ska miljöpåverkan beaktas med prioritet. SMHIs interna arbete präglas av miljöhänsyn där ersättning av miljöfarliga ämnen, sparsamhet med resurser och kretsloppstänkande är kännetecken. Aktivt arbete ska kontinuerligt leda till minskade koldioxidutsläpp. SMHI ska som helhet klimatkompensera resterande utsläpp. Miljöarbetet ska finnas dokumenterat och vara tillgängligt för alla intressenter inom och utom institutet. SMHIs miljöledningssystem ska vara certifierat enligt ISO 14001. 1

Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2009. Aktiviteter med miljöpåverkan Följande miljöaspekter bedömdes som de viktigaste: Indirekta effekter av våra prognos- och konsulttjänster, vår forskning och vår remisshantering Personalens bidrag/kunskap Upphandling/Inköp Elförbrukning (Observationsnätet, Datorhallar, Kontor) Tjänsteresor Energiförbrukning för uppvärmning Pappersförbrukning Miljömål Positiva indirekta miljöaspekter i samhället Göra miljöbedömning för SMHIs externa leveranser Minska verksamhetens direkta miljöpåverkan Fasa ut miljöfarliga ämnen. Minska miljöbelastning från resor i tjänsten. Minska förbrukning av energi och andra resurser. Förenkla källsortering och öka återvinning. Väl fungerande miljöledning Säkra att alla anställda har tillräcklig kunskapsnivå Öka andelen gröna anskaffningar Säkerställa klimatneutral verksamhet Handlingsplan och åtgärder Miljöbedömningar har fortsatt gjorts för vissa produkter. För samtliga nya produkter från affärsverksamheten görs en miljöbedömning. Uppföljning och metodöversyn görs årligen gällande kemikalier vid oceanografiska laboratoriet. Styr resor i möjligaste mån mot tåg. Videokonferenssystemet används regelbundet. Tex 20 st videomöten i november. Fortsatt intrimning av nytt kylsystem för datorhallar. Ytterligare kontor har anpassats sitt miljöarbete till Norrköpings kommuns riktlinjer för Grönt Kontor. 2

Introduktionsutbildning hålls kontinuerligt. Vidareutbildning sker efter behov via avdelningarnas miljösamordnare och på möten för avdelningar/enheter. Klimatkompensation genomförs via CDM-projekt. Måluppfyllelse Totala resandet och därmed emissioner för resor har minskat. Antalet flygkilometer har dock ökat beroende på karaktären av SMHIs verksamhet. En faktor till minskningen är att resfria möten numera är väl etablerat. Energianvändningen i datorhallarna har fortsatt att minska, besparing på 230 MWh/år. Miljömålen är i huvudsak uppnådda. Kunskap och utbildning Utbildning är ett obligatoriskt inslag för nyanställda och vidareutbildning sker efter behov via avdelningarnas miljösamordnare och på möten för olika avdelningar/enheter EcoDriving genomförs för de anställda 2012-2013. Ett antal avdelningar har diplomerats som Grönt Kontor enligt kriterier från Norrköpings kommun. IT för minskad energiförbrukning Resfria möten. Satsningen på virtualisering fortsätter. Antalet virtuella servrar har ökat från 337 till 573. Prognosstyrning används i samråd med hyresvärden för att styra uppvärmningsbehovet i lokalerna. IT för minskat antal tjänsteresor Genom ökat antal resfria möten har tjänstresorna minskat. 3

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 573 Antal kvadratmeter lokalyta: 19 548 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil 56 328 72 433 67 836 98 128 119 Bilresor 44 069 54 000 57 068 77 96 100 Tågresor 1,00 2,40 3,00 0,002 0,004 0,005 Bussresor Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan 100 398 126 435 124 907 175 224 218 Flygresor över 50 mil 433 676 441 122 423 354 757 781 740 Beskrivning av insamlat resultat Inrikes resande har minskat bla som följd av fler resfria möten. Antalet flygkilometer har ökat bla som följd av uppföljningsmöten till genomförda kurser utförda tidigare år. Statistik för taxi-resor ingår inte i underlaget. Det har vi ännu inte börjat följa upp. Vi följer inte heller upp bussresor, men bedömer att det rör sig om ett mycket litet antal. Idag finns inga planer på att börja följa upp vare sig taxi-resor eller bussresor. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Emissioner från tågresor fås från SJ-statistiken och emissioner från hyrbilsresor fås från hyrbilsleverantören. Tjänsteresor med privatbil tillhandahålls internt och emissionerna beräknas med 4

hjälp av Naturvårdsverkets schablonlista. 5

2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel 3 154 000 2 324 000 2 599 000 Fastighetsel 855 000 763 000 Värme 2 599 000 2 541 000 3 304 000 Kyla 0 0 Totalt 6 608 000 5 628 000 5 903 000 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 Verksamhetsel 5 504 4 113 4 544 161 119 135 Fastighetsel 1 492 1 350 44 39 Värme 4 536 4 497 5 776 133 130 171 Kyla 0 0 0 0 Totalt 11 532 9 961 10 320 338 288 306 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El 899 000 899 000 Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel 87 % 87 % % Fastighetsel 92 % 87 % % Värme 76 % 84 % % Kyla 0 % 0 % % Utanför lokaler 63 % 60 % % Totalt 81 % 82 % % Beskrivning av insamlat resultat Energianvändningen i datorhallarna har fortsatt att minska, besparing på 230 MWh/år. 6

Ökningen av verksamhetsel beror på att vi i år har tagit med observationsnätets uppskattade elanvändning. För fastighetsel har hyresvärden inte kunnat leverera uppgifter på samma sätt som tidigare år varför beräkningen inte är helt jämförbar. För Norrköpingskontoret har andelen förnybar värme hämtats från Eon's hemsida. För Göteborgskontoret har uppgifter erhållits från Göteborg energi, för övriga kontor enligt Svensk fjärrvärmes generella värden. Fastighetsägaren har inte kunnat leverera normalårskorrigerade månadsväreden för delar av 2012 vilket innebär att årets värmeanvändning har normalårskorrigerats på helårs användningen. Siffrorna är alltså inte inte jämförbara med 2011 då vi saknar månads- och klimatkorrigerade värden från fastighetsägaren. Verksamhetsel mäts inte separat utan har räknats fram genom att utgå från normalfördelning enligt Energimyndigheten. Uppgifter om elanvändning för observationsnätet är idag uppskattade men i samband med ny upphandling 2013 kan informationen om andel förnybar el förbättras. Vi räknar med att fastighetsägaren kan leverera kompletta uppgifter för energianvändningen 2013. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Leverantörsuppgifter för förbrukning av el och fjärrvärme i Norrköping samt el i Göteborg. Schablonberäkningar av övrig förbrukning då det saknas mätningar i regionkontorens lokaler. 7

3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st Anskaffningar med miljökrav 5 1 Anskaffningar totalt 16 3 Andel anskaffningar med miljökrav 31 % % 33 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav 8 650 000 500 000 Anskaffningar totalt 35 000 000 1 300 000 Andel anskaffningar med miljökrav 25 % % 38 % Beskrivning av insamlat resultat Miljökrav ställs i 100% av de upphandlingar som det är relevant/möjligt att göra det. Det kan vara i ramavtal (hyrbilar, flyg, tåg, fruktleveranser, blomsterservice, städning, kontorsmaterial, inredning, hotellnätter och konferenser mm), eller det kan vara i direkta avtal (kylsystem, ombyggnad, elarbeten, radarer, oceanografiska bojar, mätsystem, servrar etc). Det finns även tillfällen när det inte är relevant att ställa miljökrav (programvaror, licenser etc.). Huvuddelen av anskaffningar vid SMHI görs som avrop från egna eller andras ramavtal. I de upphandlingar som görs förekommer ofta avrop under en kommande tidsperiod, vilket gör det svårt att säga utfallet av ett ramavtal som sträcker sig över flera år. Likaså är det svårt att ange antalet upphandlingar då avrop sker från ramavtal. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem 8