Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi



Relevanta dokument
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå

Per Ericsson Görvälnverket

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr , för DRICKS )

Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Per Ericsson Norrvatten

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Bakterier i Mölndalsån

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Vad är vatten egentligen?

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Dricksvattenutredningen

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter

Klimatsäkring -P104 samt P105

+5 GRADER. Klimatet förändras

Tidsmässiga samband mellan nederbörd, råvattenkvalitet och magsjuka

Cryptosporidium och Giardia

Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008

Per Ericsson Görvälnverket

Utmaningen säkrare dricksvatten

dricksvattenberedningen

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Vatten Avlopp Kretslopp

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Vattenverk i Askersund kommun

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Klimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Tidsperiod: 01-Jan-2016 till 30 April 2017

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Kontrollprojekt 2015

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Framtida klimat i Stockholms län

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Samband mellan försäljning av antibiotika och Clostridium difficile

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK

Förslag till mastersarbeten

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

Schysst vatten i kranen?

Transkript:

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier (FORMAS/SVU) Huvudsökande: Bertil Forsberg (UmU) Medsökande: Lars Barregård (Sahlgrenska, GU) Thomas Pettersson (CTH) Tor-Axel Stenström (SMI) Dktrnd: Annika Malm, Andreas Tornevi m.fl

Klimatförändringar i i Sverige - Ökad medeltemperatur - Ökad medelnederbörd generellt, mest i västra Sverige och under vinterhalvåret - Ökade flöden samt årlig avrinning - Mer extremt väder

Klimatscenario för Västra Götaland Ökning av antal dagar/år med extremt stor nederbörd

Påverkan på ytvattentäkter - Ökad risk för avloppsbräddning - Ökad avrinning från åker- och betesmark - Ökad risk för kemisk förorening Göta älv

Viktiga ytvattentäkter i Sverige Stockholm -> Mälaren Västra Götaland -> Göta älv Skåne -> Ringsjön, Bolmen Göta älv

Korrelation: nederbörd och utbrott SLV 28/2005

Korrelation: nederbörd och utbrott J Water and Health 2009

Relationship between turbidity and children's hospital emergency room visits for 2- to 18-year-olds residing in the Capilano water supply area, 1996-1999, (Armani 2000)

Ytterligare motiv Variation i nederbörd och vattenkvalitet har i registerstudier från andra länder identifierat samband även utan rapporterade utbrottssituationer Kunskaperna är begränsade om lågdoseffekter och konsekvenser i Sverige av variation i vattenkvaliteten Teoretiska beräkningsmodeller används för att uppskatta riskerna med förekommande halter av patogener och reningssteg men är inte validerade med hälsostudier Effekterna på befolkningen av problem med beredning och nät är föga studerade För att underbygga beslut om investeringar i dricksvattenförsörjning och avloppssystem behövs bättre kunskaper särskilt m h t klimatförändringar

Projektets syfte Studera effekter av extrema väder på grumlighet och indikatorbakterier i obehandlat ytvatten Genomföra tidsserie-analyser med hälsodata från Göteborgsområdet. Analysera hur motiverad ökad teknisk vattenrening är. Studie om händelser på distributionen nätet i Göteborg effekter förekomsten av GI i närliggande bostadsområden Kontrollera / förbättra QMRA modellering med epidemiologisk risk beräkningar från en population där avloppsvattnet kan nå råvattnet med högre risk på grund av klimatförändringar Förbättra QMRA av möjligheten inklusive distribution risker Datum Sidfot 11

Delstudier Tidsseriestudier av nederbörd mm, turbiditet, indikatorbakterier, process och akut magtarmsjukdom (UmU, GV, GU) Studier om sjukligheten lokalt påverkas av störningar vid beredning och på distributionsnätet (CTH, GU, GV) V lid i h kli QMRA Validering och utveckling av QMRA (CTH, SMI, DHI, UmU)

Hälsodata på dygnsnivå Akutbesök på sjukhus för tarminf, diarré, mag-tarmsjukdom A00-09 Akutbesök inom primärvården - Telefonkontakt med sjukvårds- upplysningen (symtom ej diagnos) Varierande geografisk upplösning

TREND, SÄSONG REGN ~ 7mm/dag vid regn ~ 1100mm/år TID TURBIDITET BAKTERIER POPULATION

Effekt av regn på råvattenturbiditet 5mm 10mm 20mm 40mm Datum Sidfot 15

turbiditet ~ regn (mm/dygn) 5mm 10mm 20mm 40mm Datum Sidfot 16

turbiditet ~ regn (mm/dygn) enkel modell Datum Sidfot säsong just. modell 17

Ind. Bakt. (koliform) ~ turbiditet Datum Sidfot 18

Ind. Bakt. (koliform) ~ Regn Datum Sidfot 19

Datum Sidfot 20

Studier av störningar på nätet och vid beredning Vattenläckor/rörbrott Riskhändelser vid reservoarer och pumpstationer Planerade avstängningar där nätet är trycklöst Låg vattentemperatur och hög vattenproduktion Tidsperioder i d med riskhändelser på vattenverken Datum Sidfot 21

Organisation i och planer Ledningsgrupp/möten Arbetsgrupper/möten Referensgrupp Projektmöte (Aug 2010, Aug 2011, 2012 höst) 2 doktorander Mötepresentationer hösten 2011 Kontakt med liknande projekt i andra länder (USA, Frankrike m fl) Datum Sidfot 22