Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller utestängda? Skattentäkter och skattetryck 11 6-7
EKONOMIFAKTA FÖRMEDLAR FAKTA OM SVERIGES EKONOMI www.ekonomfakta.se
Almedalsveckan har på några år blvt Sverges största poltska mötesplats. Antalet arrangemang har växt från 5 stycken 1 tll 1 förra året. Ekonomfaktas bdrag tll denna åskts- och semnarespäckade vecka har de senaste åren vart att ta fram en lten folder som tar upp fakta nom aktuella ämnen. V hoppas att du fnner läsnngen ntressant och välkomnar dg att även besöka oss på webben där du kan botansera frtt vår stora faktabank. Med förhoppnngar om en gvande vecka Vsby och en trevlg sommar! Alexandra Stråberg chef Ekonomfakta -1-
Stark som Ppp? http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/ekonom Svensk ekonom går starkt nternatonellt sett, USA:s tllverknngsndustr, kan lte svensk försktghet men någon högkonjunktur är det ännu för om framtden vara på plats. Och, som Konjunktur- tdgt att tala om. Tappet från fnanskrsen är nsttutet påmnner om sn senaste prognos: Sverge bara nätt och jämnt nhämtat. befnner sg faktskt fortfarande en lågkonjunktur. Fortfarande är resursutnyttjandet, totalt sett, relatvt "Den svenska ekonomn är lka stark som Ppp lågt vlket nnebär att svensk ekonom fortfarande kan Långstrump", sa OECD:s generalsekreterare Angel öka produktonen utan att överhetta. Enlgt Konjunk- Gurría när han besökte Stockholm början av året. Och turnsttutet kommer det att dröja ända tll 1 nnan vsst lgger lknelsen med Ppp nära tll hands. Sverge resursutnyttjandet har normalserats. slog förra året rekord tllväxt. BNP växte med hela 7,7 procent under årets ssta kvartal och med 5,7 procent Fortfarande lågkonjunktur för året som helhet. Dessutom började arbetslösheten Att svensk ekonom har mer att ge framgår också tydlgt vända nedåt under 1 och antalet sysselsatta ökade när man tttar på vår BNP. Även om tllväxttalen alltså gen. Ovanpå det hade Sverge gått genom krsen utan vart extremt höga, är detta hög grad en konsekvens av att den rva upp några större hål de offentlga att nedgången under 9 blev så dramatsk. BNP- fnanserna. Jämfört med vår omgvnng framstod tllväxt mäts ju som bekant över 12 månader, och Sverge verklgen som en ö av välstånd, som Gurra eftersom produktonen under 9 var oerhört svag valde att beskrva det. behövdes det egentlgen nte särsklt mycket för att tllväxtsffrorna skulle bl rekordartade under 1. BNP-gap Procent av potentell BNP Sverges BNP, kvartal 3% Mdkr, fasta prser, säsongsjusterad 1% 1 Sverges BNP 15 13 9 11 5 7 3-2 % -1 % 1 % BNP-gap 2% -3 % - % -5 % 8-6 % -7 % -8 % Källa: Konjunkturnsttutet Dagrammet vsar att resursutnyttjandet ekonomn 1 nnan läget normalserats. BNP-gapet vsar 1 8 6 under procent). Prognosen pekar på att det dröjer tll 2 6 fortfarande nte är normalserat (se rosa punkt som lgger Källa: SCB relatonen mellan hur mycket som kan produceras (potentell BNP) och hur mycket som faktskt efterfrågas. Kraften nedgången under det ssta kvartalet 8 och första kvartalet 9 framgår tydlgt dagrammet ovan. Först vd utgången av 1 hade BNP återhämtat sg tll nvåerna v hade före fnanskrsen. De starka tllväxttal v Att peka på svagheter denna utvecklng kan tyckas haft under de senaste kvartalen ska ses mot denna pessmstskt och trst, men gvet sydeuropas skuldkaos, bakgrund. och framför allt då stuatonen Grekland, samt de ganska skakga sgnaler som kommer från bland annat -2-
forts. Stark som Ppp? http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/ekonom En bättre bld av läget får man stället om man tttar rekryterngen redan början på året. procent av på själva BNP-nvån, alltså ser tll kronor och ören dessa företag uppgav dessutom att de hade tvngats stället för procenttal. Mätt kronor och uttryckt fasta tacka nej tll order på grund av rekryterngsproblemen. prser dröjde det faktskt ända tll det ssta kvartalet förra året nnan BNP var uppe samma nvå som den I en stuaton där arbetslösheten fortfarande är hög låg på år 7. Mot den bakgrunden borde det fnnas har företagen alltså bekymmer att rekrytera nya utrymme att växa en bra bt tll nnan v får problem medarbetare. Detta problem, som har kommt att med överhettnng och andra högkonjunktursfenomen. benämnas msmatch den allmänna debatten, är ett Men alldeles självklart är nte detta. tecken på att v har strukturella problem på arbetsmarknaden problem som kan dämpa återhämtnngen tdgare än önskat. V kan slå taket tdgt Det fnns tecken som tyder på att företagen redan har problem med att htta rätt personal. I en undersöknng bland Svenskt Närngslvs medlemsföretag uppgav 7 av 1 tllfrågade företag att de upplevde problem med Indkatorer Förändrng mellan första kvartalen 1 och 11 Förändrng mellan första kvartalen 8 och 11 BNP + 6, % + 2,2 % Export + 1,6 % -,5 % Industrprodukton + 15,6 % - 9,7 % Företagskonkurser + 3,6 % + 2,2 % Arbetslöshet - 1, + 1,3 procentenheter procentenheter + 1,3-1, procentenheter procentenheter -1,8 % + 2,1 % Sysselsättnngsgrad Antal företagare Källa: SCB BNP och Export avser förändrngen uttryckt fasta prser. Industrproduktonen avser förändrngen SCB:s ndustrproduktonsndex (B+C). Arbetsmarknadsdata avser AKU. -3-
Ungas ngångslöner http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/loner I Sverge är löneskllnaderna mellan unga Sett tll ensklda närngsgrenar är löneskll- oerfarna personer och äldre yrkeserfaren naderna för arbetaryrken störst nom byggsektorn personal ofta små. Samtdgt är ungdoms- och mnst nom transportsektorn. arbetslösheten dag 25,9 procent, medan arbetslösheten åldersgruppen 5-5 år Internatonella jämförelser vsar att Sverge stannar vd, procent. är ett av de länder med mnst löneskllnader mellan de lägst betalda arbetstagarna och medanarbets- I Sverge har v nga lagstadgade mnmlöner tagarna. Enlgt statstk från OECD lgger medan- utan vad unga oerfarna arbetstagare får ngångslön lönen nte mer än 37 procent över den första bestäms hög grad av överenskommelser lönedeclen (den första lönedeclen vsar var kollektvavtalen. gränsen går för att tllhöra den lägst betalda tondelen på arbetsmarknaden). Detta är lägst av I många fall är skllnaden mellan ungas ngångs- samtlga OECD-länder som redovsar statstk om löner och medanlönen nte större än ett par ämnet. Motsvarande sffra för våra skandnavska tusenlappar. grannar, Norge och Danmark, är 56 respektve 57 procent. För arbetaryrken nom prvat sektor är skllnaden medanlön mellan nya på arbetsmarknaden, 18-22 år, och samtlga övrga upp tll 6 år, nte större än 3 8 kronor månaden. Medanlönejämförelser för unga och nya på arbetsmarknaden samt övrga arbetstagare 3 25 15 5 ga e tl c Sa m rv Se Jo rd og - o sb ch ru k sk rt po ns Tr a H oc ote h ll, re h st an au de ra l ng ek By gg s du st to r rn Medanngångslön (nkl tllägg), 18-22 år, kr/mån Medanlön (nkl tllägg) samtlga övrga, 18-6 år, kr/mån Dagrammet vsar medanlönen för unga, 18-22 år, som är nya på arbetsmarknaden. För att räknas som ny ska personen nte funnts med statstken föregående år. Detta jämförs med medanen för samtlga övrga arbetstagare. Statstken omfattar endast arbetare, ej tjänstemän. -- Källa: Svenskt Närngslv 1 In Ungas ngångslöner Ungas ngångslöner 1
Löner och nflaton http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/loner Höga löneöknngar nnebär nte alltd ökad genomsntt per år. Med så hög nflaton blev köpkraft för löntagarna. Under peroder när reallöneöknngarna väldgt små: endast,6 procent lönerna ökat väldgt kraftgt har tvärtom om året för arbetare och,3 procent för tjänstemän. nflatonen ätt upp det mesta. Under peroden 1995-9 var de nomnella Den nomnella löneöknngen säger hur mycket löneöknngarna väsentlgt lägre: 3,2 procent för lönen ökar procent från ett år tll ett annat. Drar arbetare och,3 procent för tjänstemän. Men man bort nflatonen från detta får man fram den eftersom även nflatonen var betydlgt lägre, och reala löneöknngen. Om lönen ökar med tre procent heller nte drevs upp av höga nomnella löne- och nflatonen är en procent blr den reala öknngar, blev reallöneöknngarna väsentlgt högre löneöknngen två procent. än under den tdgare peroden. För arbetare ökade reallönerna genomsntt med 2 procent om året, Ur löntagarens perspektv är det förstås den och för tjänstemän ökade reallönerna med 3,1 reala löneöknngen som är mest ntressant eftersom procent. det är den som säger något om hur mycket bättre Lönebldnngen mellan 197-199 präglades hon eller han får det tll följd av den höjda lönen. hög grad av detaljstyrande centrala avtal med olka Under peroden 197-199 var de nomnella former av prs- och löneutvecklngsgaranter. Under löneöknngarna ofta väldgt höga. I genomsntt den senare peroden har lönebldnngen blvt uppgck de tll 8, procent om året för arbetare och mer decentralserad. 8,1 procent för tjänstemän. Samtdgt bdrog de höga löneöknngarna tll att drva upp nflatonen, som under dessa år låg på hela 7,8 procent Tjänstemän: Löneutvecklng och nflaton Lön och nflaton Årlg genomsnttlg nomnell löneöknng uppdelad på real löneöknng och nflaton 1 8 2 197-199 Inflaton 1995-9 Reallöneöknng Dagrammet vsar hur höga de årlga nomnella löneöknngarna har vart genomsntt under peroderna 197-199 och 1995-9. De nomnella öknngarna har delats upp nflaton och real löneöknng. Som framgår har reallönerna ökat betydlgt mer under den senare peroden. Avgränsnngen mellan de båda peroderna är gjord med utgångspunkt av när Rksbankens nflatonsmål började gälla år 1995. -5- samt beräknngar av Ekonomfakta Källa: Svenskt Närngslv, SCB, 6
Studemotverade eller utestängda? http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/ Trenden är tydlg. Fler personer studerar och Hög examensålder och sen start studerar längre. Fler är yngre när de börjar Fler svenskar studerar allt längre. Genomsnttsåldern studera och fler tar mer än en examen. Det för de svenskar som tar examen från svenska unverstet fnns vnster med detta men också förluster, och högskolor ökar och är 29 år. Detta gör Sverge tll både för studenterna själva och för samhället. ett av de länder med absolut högst examensålder nom OECD. Bara Island lgger högre. Dock har alla de Under läsåret 9/1 började rekordmånga nordska länderna en relatvt hög examensålder så studera. fenomenet är nte bara svenskt. Nästan 11 högskolenybörjare påbörjade sn Även nträdesåldern vd unverstet/högskola är utbldnng. Det är den högsta sffran någonsn. ovanlgt hög Sverge. År 7 låg den på över 22 år vlket var en av de högsta nom OECD. Av de totalt crka 5 examnerade under läsåret 8/9 fortsatte så många som 8 att studera. Inträdesålder: unverstet Antalet personer med dubbel- och trppelexamen fortsätter att öka. Genomsnttlg examensålder, 7 Medanålder för nträde vd unverstet/högskola, 7 Japan... 18,6 Belgen... 18,7 Sydkorea... 18,8 Grekland... 18,9 Examensålder Cypern Spanen... 19,2 Storbrtannen Nederländerna Irland... 19,2 Turket Storbrtannen... 19,5 Tjecken USA... 19,5 Bulgaren Spanen Nederländerna... 19,7 Rumänen Italen... 19,8 Genomsntt Norge...,3 Portugal Ltauen Polen...,3 Österrke OECD-genomsntt..., Italen Tjecken...,5 Slovaken Tyskland Ungern...,5 Ungern Slovaken...,8 Norge Österrke...,8 Slovenen Danmark Portugal...,9 Fnland Tyskland... 21,2 Sverge Fnland... 21, Island 5 1 15 25 Danmark... 22,3 3 Sverge... 22, Källa: Långtdsutrednngen Gäller examen från tertary 5A programs (första examen) Källa: OECD -6-
forts. Studemotverade eller utestängda? http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/ Vnst eller förlust? Det är uppenbart så att utbldnng bdrar tll högre Arbetslöshet olka åldersgrupper Ungdomsarbetslösheten tllväxt och att det lönar sg ekonomskt. Men rent samhällsekonomskt är det vktgt att man efter examen går ut arbetslvet stället för att fortsätta studera efter examen. I Långtdsutrednngen uppskattar man den prvatekonomska förlusten av att förskjuta sn examensålder med ett år tll 8 kr. Den samhällsekonomska Maj 11 3 % 25,9 % 25 % % förlusten beräknas dock vara dubbel så stor. Det beror på att de som tar examen senare lvet genomsntt tar 15 % emot mer transfererngar samt skattentäkter som samhället går mste om. 1 % 7,2 % 5, % 5% 5,2 % år -6 55-5 år 5-35 25-3 år år -2 år % 15-2 år, säsongsrensad 15 Ungdomsarbetslösheten Ungdomsarbetslösheten Sverge, % Källa: SCB 3 % 25 % % Ungas ngångslöner 15 % OECD trycker hårt på den svenska ungdomsarbetslösheten en analys av Sverges ekonom. Den tllhör de 1 % högsta bland OECD-länderna. OECD pekar på några 1 1 9 7 ungdomsarbetslösheten. 5 % 3 områden som Sverge bör ta tu med för att komma åt 1 5% Enlgt OECD behöver gymnaseskolan fler nslag Källa: SCB av arbetslvskontakter för att förbereda eleverna. Studenter bör lockas att snabbare genomföra sn Dagrammet vsar det relatva arbetslöshetstalet utbldnng. åldersgruppen 15-2 år. Seren har rensats för säsongsvaratoner. Dessutom pekar OECD på de medokra kun- Arbetslösheten beräknas genom att man dvderar antalet skaperna och jämförbart låga ntresset för ämnena arbetslösa med antalet personer som ngår arbetskraften. För att räknas tll arbetskraften måste man matematk och naturvetenskap bland svenska antngen vara anställd eller företagare, eller vara elever. arbetslös. Studerande som nte söker arbete ngår alltså nte denna statstk. Studerande som aktvt söker arbete Arbetslösheten fortsätter att vara betydlgt högre bland och är beredda att ta ett arbete ngår däremot och ungdomar jämfört med övrga åldersgrupper. Ung- räknas som arbetslösa. domar är mer känslga för ekonomska svängnngar än Som framgår av dagrammet är den höga ungdomsarbets- andra åldersgrupper. Detta syns tll exempel genom att lösheten nget nytt problem för Sverge. det efter varje lågkonjunktur är en allt större grupp ungdomar som fortsätter att vara arbetslösa. -7-
Välfärdsföretagen nom vård och omsorg http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/valfarden--prvat-reg Mycket har hänt nom vård- och omsorgs- Oavsett vem som utför verksamheten, prvat sektorerna under de senaste åren. Ibland kan eller offentlg, ska kostnaden för användaren och det dock vara svårt att få en uppfattnng om ersättnngen tll utföraren vara densamma. hur vanlgt det faktskt är med konkurrens och prvata företag nom dessa sektorer. Här Sedan nförandet av vårdvalet har 223 nya presenteras därför lte fakta. vårdcentraler startats Sverge (sffror från august 1). Landstngen ansvarar för vården. Deras Av våra 21 landstng är det enbart 11 stycken kostnader för vården var crka 178 mljarder kronor som nfört, beslutat om att nföra eller utreder ett för 1. nförande av valfrhetssystemet nom fler områden än den oblgatorska prmärvården. Kommunerna ansvarar för omsorgen. Deras kostnader för omsorgen var 195 mljarder kronor Av våra 29 kommuner har 153, eller 53 för 9. Här ngår äldre- och handkappsomsorg procent, nfört eller beslutat att nföra någon form samt ndvd- och famljeomsorg. av valfrhetssystem nom omsorgen. Av de övrga Sedan 9 kan kommuner och landstng utreder 35 kommuner detta, 2 kommuner har konkurrensutsätta delar av vården och omsorgen beslutat att nte nföra det och 78 stycken har valt genom det nya valfrhetssystemet. Sedan 1 är att ännu nte ttta närmare på frågan. det genom lag oblgatorskt att nföra valfrhetssystemet nom prmärvården, det så kallade Kommuners köp av verksamhet från företag nom omsorgen Landstngens köp av verksamhet från företag nom vården Andel av totala kostnader för omsorgen Andel av totala kostnader för vården År Andel Andel 1 8,2% 2 9,5% 2 9,1% 3 9,6% 3 9,5% 9,9% 9,1% 5 9,9% 5 9,5% 6 9,5% 6 9,% 7 9,% 7 9,8% 8 9,6% 8 1,% 9 1,% 9 11,7% 1 11,7% För att se hur vanlgt det är med prvata välfärdsföretag nom vård och omsorg Sverge kan man ttta på hur stor del av utgfterna för vård och omsorg som går tll välfärdsföretagen. Tabellerna vsar att knappt 12 procent av utgfterna går tll att fnansera tjänster från prvata välfärdsföretag. Drygt 8 procent av kostnaderna används för att fnansera verksamheter som kommuner och landstng drver egen reg. Övrga 8 procent av utgfterna fnanserar verksamhet som drvs av offentlga företag, offentlga samarbeten över kommun- och landstngsgränser samt förenngar med mera. -8- Källa: SKL År Källa: SCB Inköp från prvata företag vårdvalet.
Välfärdsföretagen nom skolan http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/valfarden--prvat-reg Frskolereformen nfördes redan 1992. Ändå är Både kommunala skolor och frskolor debatten om frskolor fortfarande ständgt fnanseras med skattepengar genom ett skolpengs- aktv. För en kreatv debatt krävs bra kunskap system. En skola får en bestämd summa pengar per om hur det ser ut Sverges skolsystem. Här elev som väljer just den skolan. Det är kommun- presenteras därför lte fakta. erna som bestämmer storleken på skolpengen. Storleken på skolpengen kan därför varera mellan Det är kommunerna som ansvarar för grund- kommuner. Prvata skolor nkluderas nte utbldnngen Sverge. Kommunernas kostnader skolpengssystemet. för grundutbldnngen var 21 mljarder kronor år 9, nklusve frtdsverksamhet, förskola och För att en frskola ska få starta krävs att den, skolbarnsomsorg. Grundutbldnngen nkluderar efter remss hos berörd kommun, ansöker och blr grundskola, gymnaseskola, vuxenskola och SFI. godkänd att drva verksamhet av Skolnspektonen. Det fnns tre olka typer av skolor Sverge: Idag är 16 procent av Sverges grundskolor kommunala skolor, frskolor och prvata skolor. en frskola. 12 procent av alla grundskoleelever går Antalet prvata skolor är dock ytterst få. en frskola. En frskola är en skola som fnanseras med 8 procent av alla gymnaseskolor Sverge är skattepengar men drvs av någon annan än en dag en frskola. 2 procent av alla gymnaseelever kommun, tll exempel av ett prvat företag. går för närvarande en frskola. Frskolor 5 % % 3 % % 1 1 1 /2 9 /2 8 7 /2 6 5 /2 3 /2 2 1 /2 99 9 /1 19 98 /1 99 7 % Frskolor på gymnasenvå Frskolor på grundskolenvå Andelen frskolor på gymnasenvå har ökat från 1 procent läsåret 1996/1997 tll dagens nvå på 8 procent. I grundskolan har dock nte andelen frskolor ökat rktgt lka mycket. Här handlar det om en öknng från 5 tll 16 procent. Ser man stället tll antalet elever som går frskolor är de andelarna lägre: 2 procent för gymnaset och 12 procent för grundskolan. -9- Källa: Skolverket 1 % 19 96 Antal frskolor Procentuell andel av totala antalet skolor nom respektve nvå
Närmare skattegenomsnttet http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/skatter Statstk från OECD vsar att Sverge har pensonsavgften gjorts om från att ha vart närmat sg omvärlden sett tll hur hårt arbete avdragsgll tll att reduceras bort helt och hållet. beskattas. Fortfarande lgger v dock klart över Totalt nnebar detta en skattesänknng på samman- OECD-genomsnttet. lagt mljarder kronor under peroden 6. Det vll säga ungefär lka mycket som det Vårt arbete beskattas va den kommunala och första steget jobbskatteavdraget. statlga nkomstskatten, samt va arbetsgvaravgften. Totalt sett går knappt 3 procent av Utöver jobbskatteavdraget och pensons- arbetskraftskostnaden (lön plus arbetsgvaravgft) avgften har även ett antal mndre sänknngar av tll skatt Sverge. Det är nästan 8 procentenheter arbetsgvaravgften bdragt tll utvecklngen. mer än genomsnttet för OECD. Skllnaden Lksom förändrngar gjorda brytpunkterna för när gentemot omvärlden har dock krympt. För to år man börjar betala statlg skatt. sedan, år, låg Sverge hela 1 procentenheter Även svenska högnkomsttagare har närmat över OECD-genomsnttet. sg OECD-genomsnttet något under dessa år. Här Den ensklt vktgaste förklarngen tll att är dock skllnaderna gentemot omvärlden större. Sverge närmat sg OECD-genomsnttet är nföran- Skatteklen för en person som tjänar 67 procent mer det av jobbskatteavdraget år 7 och förstärknng- än genomsnttet uppgår tll över 5 procent arna av denna skattesänknng som trädde kraft Sverge. Detta är drygt 11 procentenheter mer än 8, 9 samt 1. OECD-genomsnttet. En annan faktor som bdragt tll att Sverge närmat sg skattegenomsnttet är att den allmänna Procentuell andel av arbetskraftskostnade (lön + arbetsgvaravgft) 6 % 5 % % Källa: OECD, Taxng Wages 3 % % 1 % OECD-genomsntt 1 9 8 7 6 5 3 2 1 % Skatten på arbete Skatten på arbete för en genomsnttlg arbetstagare Sverge Dagrammet vsar den totala skatteklen på arbete för en genomsnttlg arbetstagare Sverge respektve OECD. Som framgår har Sverge närmat sg OECD-genomsnttet något under de senaste to åren. - 1 -
Skattentäkter och skattetryck http://www.ekonomfakta.se/sv/fakta/skatter År 1 beräknas skattetrycket ha uppgått tll Den största skatteförändrngen under dessa 5,8 procent vlket nästan är 6 procentenheter to år har vart nförandet av jobbskatteavdraget år lägre än för to år sedan. Men detta betyder nte 7. Man skulle kunna tro att denna skatte- att skattentäkterna har fallt, bara att de nte sänknng har nneburt att v dag har lägre har ökat lka snabbt som BNP. skattentäkter från skatter på arbete. Så är dock nte fallet. Totalt sett har tll och med ntäkterna från Skattetrycket, eller skattekvoten, vsar hur stort skatt på arbete ökat något mellan 6 och 1, skatteuttaget är förhållande tll ekonomns storlek. alltså efter det att jobbskatteavdraget nfördes. Det Det beräknas genom att man dvderar de totala beror hög grad på att antalet sysselsatta har blvt skattentäkterna med BNP. väsentlgt fler vlket bland annat nneburt ökade ntäkter från arbetsgvaravgfter. De senaste to åren har skattetrycket sjunkt Sverge. Totalt sett rör det sg om en förändrng från 51,5 procent år tll 5,8 procent år 1, det vll säga en mnsknng med nära 6 procentenheter. Skatter på arbete Skatter på arbete 6 och 1 Det lägre skattetrycket beror nte på att skattentäkterna har fallt. Tvärtom, mellan och 1 ökade skattentäkterna med nästan 35 mljarder, eller 3 procent. Inflatonsjusterat har Mdkr skattentäkterna ökat med motsvarande 11,5 6 1 Drekta skatter på arbete 9,1 69,3 Indrekta skatter på arbete 367, 399,3 857,2 868,6 Totala skatter på arbete procent. Det lägre skattetrycket förklaras stället av att BNP har vuxt snabbare än skattentäkterna. Källa: Ekonomstyrnngsverket Skattetryckets och skattentäkternas utvecklng 6 % 5 % Skattentäkter (vänster skala) 1 7 % 9 8 8 % 7 9 % 6 6 8 5 5 % 1 3 51 % 2 52 % 1 1 1 53 % Skattetryck (höger skala) Dagrammet vsar utvecklngen av skattetrycket (höger skala) och utvecklngen av de totala skattentäkterna (vänster skala). Peroden som helhet uppvsar stgande skattentäkter och något fallande skattetryck. - 11 - Källa: SCB Skattetryck (procent) 1 6 Skattetryck Skattentäkter (mdkr)
Ekonomfakta.se ger dg kunskap om hur samhällsekonomn fungerar. Med över varabler vår faktabank och förklarande texter tll all statstk erbjuder v ett unkt verktyg för faktasöknng. All statstk kommer från välkända statstkproducenter som SCB, OECD och Eurostat och allt fnns tllgänglgt helt utan kostnad för dg!