Nya förhoppningar om ekoslakt I Jämtland och Västernorrland Jämtlandsgården gör omstart och Nässlanders bygger till för KRAV-slakt.

Nya förhoppningar om ekoslakt I Jämtland och Västernorrland Jämtlandsgården gör omstart och Nässlanders bygger till för KRAV-slakt. Projektet Ekologiskt kött i norr arbetar i de fyra nordligaste länen för att få ut det norrländska KRAV-köttet på marknaden sedan Swedish Meats helt övergav KRAV-producenterna i Norrland 2004. För lantbrukarna i Norrbotten, Västerbotten och norra Västernorrland finns nu ett fungerande flöde av ekologiskt nötkött genom Norrbottensgårdens Slakteri i Luleå och Servera R&S. För lantbrukarna i Jämtland och större delen av Västernorrland är problemet däremot ännu inte löst. Senaste månaden har dock två nybyggnationer väckt förhoppningar om en lösning. Den första är Jämtlandsgården AB där finansmannen Maths O Sundqvist med förankring i bygden köper en stor del av nyemissionen av aktier. Detta har också lett till yt terligare några större köp som tillsammans löser de tidigare svårigheterna med finansiering, så att det påbörjade slakteribygget i Hammerdal ska kunna slutföras. De ursprungliga planerna har bantats något, men som tidigare utlovats kommer slakteriet att bli KRAV-godkänt. Det andra bygget är Nässlanders Slakteri i Nyland utanför Kramfors som planerar att bygga ut sitt slakteri under hösten 2007 för bland annat KRAVslakt. Vid Jämtlandsgårdens AB stämma i maj valdes Hilda Runsten Norlander in i den nya styrelsen för slakteriet som första kvinna och även som en rejäl sänkning av styrelsens medelålder. Hilda har varit en motor i arbetet för ekologisk slakt i norr ända sedan projektet startades. Hilda sitter också i riksstyrelsen för LRF-ungdomen, och för den som undrar kan vi också bekräfta att hon Falukorv är bara början för Nordchark i Luleå Nordchark i Luleå satsar på förädling som en följd av att ekoslakten kommit igång i Norrbotten och Västerbotten. marknad Hilda Runsten Norlander är ny i Jämtlandsgårdens styrele. Hilda har varit en motor i arbetet för ekologisk slakt i norr ända sedan projektet startades. är dotter till ordföranden för Ekologiska Lantbrukarnas distrikt i Jämtland. KRAV-certifiering höjer statusen för hela företaget Det säger Per-Olov Bucht, vd för förädlingsföretaget Nord-chark i Luleå som i april blev KRAVcertifierade. Nordchark startades 2001 när Scan Luleå lades ned av fyra f d anställda i samma lokaler. Första året omsatte Nordchark 13 milj, men har idag ökat till 40 milj och 17 anställda. Drygt 40 produkter finns i sortimentet, samtliga produceras på enbart svensk köttråvara, och det är falukorven som är den största produkten. Ekologiska produkter ska framställas av mycket fina recept. Jag tror att de som köper förväntar sig något extra, säger Nordcharks VD Per-Olov Bucht som har 64 % köttinnehåll i den ekologiska falukorven. Ekologisk falukorv Det är också falukorv som blir den första ekologiska charkprodukten i företaget. I slutet av maj lanserar Nordchark den första lokalproducerade ekologiska charkprodukten på nötkött ifrån Norrland. Lokalt och ekologiskt är något alldeles extra, tror initiativtagaren Per-Olov Bucht. Ekokorven har hela 64 % köttinnehåll och är en högkvalitativ produkt. Alla ingredienser är KRAV-märkta, men då man inte ville välja bort nitrit säljs korven som enbart ekologisk. Bucht berättar att receptet gjordes om flera gånger tills ekologiskt lantbruk 5/2007 13

han fick ett resultat där han kände det här är den bästa falukorv jag ätit. Nötköttet kommer från Norrbottensgårdens slakteri som Nordchark är delägare i, och djuren kommer från Norr- och Västerbotten. Fläsket köps från Bonnakött i Småland eftersom det inte finns någon möjlighet till KRAV-slakt för de grisar som finns i Norrland. Ekokorven kommer i första hand att säljas i Icas och Coops butiker i Norrbotten. Även restauranger har hört av sig och frågat efter ekologisk korv. Fler produkter Planer finns på fler ekologiska samt även KRAV-märkta produkter. Inom ett par år räknar Bucht med att minst 10% av produktionen utgörs av ekologiska produkter. Ytterliggare två ekologiska produkter kommer att komma ut i år, den ena är prinskorv som lanseras lagom till jul. Den produktutveckling som planeras framöver kommer uteslutande att ske inom ekosortimentet berättar Bucht, och om tio år hoppas han att eko står för en betydande del av Nordcharks produktion. Det enda hindret för fler produkter är tillgången på KRAV-grisar, så fler grisgårdar efterlyses i Norrland så att KRAV-slakt av gris kan komma igång. Ekologiska produkter ska framställas av mycket fina recept. Jag tror att de som köper förväntar sig något extra och framtida konsumenter kommer att uppskatta Nordcharks ekosortiment, det är Bucht övertygad om. Höjer hela företaget Vad var det då som fick Nordchark att börja intressera sig för ekomarknaden? Det fanns två skäl, det första var att Norrbottensgården drog igång KRAV-slakt och råvaran blev tillgänglig, och när vi blev delägare i Norrbottensgården förra året blev intresset naturligtvis också större för utvecklingen där. Det andra skälet var att jag själv börjat intressera mig mer och mer och började handla KRAV-märkt och såg att produkterna inte fanns i hyllorna, säger Per-Olov Bucht. Bucht menar att KRAV-certifieringen har höjt statusen för Nordchark, personalen har varit positiv och översyn av rutinerna är bra för hela företaget. Nästa åtgärd blir att ytterligare utveckla miljöarbetet i företaget med samtransporter mm. Per-Olov Bucht berättar att när KRAV-certifieringen av Nordchark var klar köpte han ekologiskt vin till alla anställda! Intresset för ekologiskt sprider sig och personalen har börjat handla mer och mer ekologiskt. HILDA RUNSTEN NORLANDER marknadskommentar Riskerar det goda att bli det bästas fiende? De offentliga köken kommer att stå för nästa språngartade efterfrågeökning på ekologiska livsmedel. Frågan är bara om detta kommer att utveckla den ekologiska produktionen i Sverige eller om det kommer att öppna för en omfattande import. Det nationella målet för ekologisk produktion som riksdagen antog i våras innehåller inte bara ett mål för hur produktionen ska öka fram till 2010. Det nya stora är att det också beslutades om ett konsumtionsmål på 25 % av inköpen i de offentliga köken. Att detta redan har ökat efterfrågan på ekologiska livsmedel är uppenbart för de flesta aktörer på marknaden. Ekologiska inköp är därför ett hett ämne runt sammanträdesborden både inom landstingsoch kommunalpolitiken. På något sätt måste de politiska besluten avspegla sig i budgetarbetet och i direktiven till de upphandlingsansvariga. De upphandlingsansvariga i många kommuner och landsting är i sin tur mitt i eller på väg in i arbetet med att ta fram nya upphandlingsunderlag för den offentliga upphandlingen under de närmaste tre till fem åren. Hur man tänker och arbetar där blir i hög grad avgörande för hur den ekologiska produktionen i Sverige kommer att utvecklas. Den offentliga upphandlingen kan av politiker och tjänstemän betraktas som ett nödvändigt ont som ska genomföras med så lite huvudbry som möjligt. Men med ett miljöstrategiskt tänkande och engagemang kan den offentliga upphandlingen bli oerhört viktig för en dynamisk utveckling av lokalt producerade kvalitetslivsmedel och entreprenörskap. Dessa mindre lokala och regionala företag skulle ofta behöva sådana lite större och regelbundna köpare som en kommun kan vara för att komma upp i volymer som gör att man kan investera och se en trygg framtid i sin produktion. Det som idag hindrar många lokala och regionala aktörer att börja sälja till offentlig upphandling är transporterna. De flesta kommuner väljer att enkelt nog inte bara ta in anbud på själva produkten utan också på den logistik som krävs för att få ut produkterna till små barnstugor och äldreboenden i kommunens ytterområden. Men det finns inga lokala producenter som kan få ekonomi i att köra fem tio mil för att lämna av 15 kg köttfärs eller en kartong honung eller två säckar potatis. Borlänge är en kommun som verkligen tänkt till i de här frågorna. Just för att bli en tänkbar affärspartner för lokala och regionala företag har kommunen organiserat sina egna transporter från en central som är den enda leveransadress som företagen behöver transportera till. För denna satsning har man t o m fått ett hederspris från Schenker Logistik. Utan den sortens strategiskt tänkande går bollen helt över till storköksgrossister som Servera eller Menigo (f d Ica Meny) som kan köra fulla bilar med allt som ska levereras och som är stora nog att kunna jobba med både gungor och karuseller. Och för dem spelar det ingen roll varifrån de ekologiska livsmedlena kommer huvudsaken är att de får säljas som ekologiska, dvs lever upp till reglerna i EUs förordning för Kampanjeffekterna ekologisk produktion. Det är står sig för köttet en strid på ören om vem som I tar höstas hem anbuden genomförde från Ekokött kommunerna, tillsammans och med det Scan är lägsta och de tre betalning största för kedjorna råvaran en som kampanj för gäller att för öka dessa både grossister. handelns och konsumenternas Om några år är det intresse troligen för ekologiskt så att ekologiskt kött. Försäljningsökningen Tyskland, under morötter kampanjveckorna från Hol- nötkött från i land höstas och blev mjölk mycket från Danmark stor, och nu är billigare visar det och sig mer också tillgängligt att intresset än svenska blev råvaror. bestående. Och? Under Ja första då har kvartalet vi fått 252007 % ekologisk ökade försäljningen konsumtion i med den offentliga 32 procent för sektorn de stora men handelskedjorna vi har inte fått jämfört utrymme med för motsvarande samma period föregående utveckling inom år. Den svenskt största jordbruk. ökningen stod Ica för procentuella som ökade 88 procent. Coop LENA KARLSSON som redan tidigare har en stor del av försäljningen av ekologiskt kött stod för den största ökningen volymmässigt med närmare hälften av den totala volymökningen. Hemköp ökade sin försäljning med 37 procent. Läs pressmeddelandet på http://www.ekokott.se/ 14 ekologiskt lantbruk 5/2007

Eko populärt i marknadsföringen men inte alltid rätt och riktigt Ocertifierade produkter försöker åka snålskjuts till ekohungriga konsumenter. Bakat på ekologiskt mjöl står det på etiketten. Men hur kan man som konsument veta det när det inte framgår vem som kontrollerat produktionen? Utan uppgift om kontroll är märkningen olaglig, vilket Livsmedelsverket är ansvarigt att ha tillsyn över. Vilket snyggt litet knäckebrödspaket! Det bara måste vara ekologiskt. Vi tittar på etiketten, jodå, bakat på ekologiskt mjöl och gryn. Kul! Vi lägger ner två paket med olika smaker i kundvagnen. Men var sitter KRAV-märket? Hittar det inte, inte ens i botten. Jamen, då är det väl EU-ekologiskt... var sitter det märket? Inte det heller. Då står det väl bara någonstans att det är kontrollerat ekologiskt... nej inte det heller. Men det finns en webadress, så hemma kan vi säkert hitta information på deras hemsida. På hemsidan går också att läsa att alla Vilmas knäckebröd bakas på ekologiskt mjöl, men hur detta garanteras, det vet vi fortfarande inte. Snålskjuts Dessa rader är inte ägnade att dra Vilmas knäckebröd i skiten. Det kan t o m vara så att deras knäckebröd bakas på certifierat ekologiskt mjöl. Men det kan vi inte veta, utan vi kan bara hoppas på att Vilmas knäckebröd vet vad de talar om. Faktum är att det är olagligt att marknadsföra en produkt som ekologisk om detta inte är kontrollerat av en godkänd certifierare, t ex enligt KRAVs regler eller enligt EUs ekoförordning. Och det är EUs ekoförordning som gör det olagligt att använda ordet ekologisk (biologisk, organisk m fl) i marknadsföring av ocertifierade produkter. Den lagen är till för att skydda konsumenten. Faktum är också att de som bara använder ekologiskt som marknadsföring åker snålskjuts på kostnader och arbete som certifierade producenter och företag tagit på sig för att kunna etablera den ekologiska produktionen på marknaden. Tidningen Land Lantbruk rapporterade t ex 25 maj om att både Charolaisgruppen och Ejmunds Gård på Gotland helt oegentligt sålt sitt kött med förespegling att det kommer från ekologisk produktion (artikeln går att läsa på Lantbruks hemsida http:// www.lantbruk.com/article.jsp? article=33666). Livsmedelsverkets jobb I Sverige är det Jordbruksverket och Livsmedelsverket som är de myndigheter som ska se till att EUs förordning för ekologisk produktion efterlevs. Livsme foto: rasmus einarsson delsverket bör alltså ha någon plan och rutin för hur man kontrollerar att produkter inte oegentligt säljs som ekologiska. För något år sedan förbjöds KRAV av Livsmedelsverket att tillåta ingrediensmärkning. Ingrediensmärkningen innebar att t ex ett charkföretag fick tala om i innehållsförteckningen att köttprodukterna i en leverpastej kom från KRAV-godkänd produktion fastän leverpastejen innehöll nitrit och därför inte kunde KRAV-märkas som färdig produkt. I striden med KRAV hävdade Livsmedelsverket att ingrediensmärkningen stod i strid med EUs förordning, och SLV vann mot KRAV. När det gäller annan kontroll av att EUs förordning efterlevs har vi däremot inte kunnat hitta någon aktivitet hos Livsmedelsverket. När vi nu ringer upp för att få veta vad verket gör visar det sig också svårt att få svar. Ingen av dem vi pratar med vet utan vill kontrollera internt vad man ska svara på våra frågor som vi ombeds skriva ner för att svaren ska kunna bli korrekta. Så, alla nyfikna, ge er till tåls till augusti då vi utkommer nästa gång. Då hoppas vi kunna berätta. LENA KARLSSON notiser Miljö och GMO-fritt i topp när Coops kunder väljer eko Coop Sverige presenterade förra veckan resultatet av en undersökning man gjort bland 2600 av sina medlemmar om deras syn på ekologisk mat. Bl a svarade konsumentpanelen på varför man handlade ekologiskt. Följande rangordning blev resultatet: 1. Bra för miljön, 91 % 2. Obesprutade/ej genmanipulerade produkter, 87,1 % 3. Bra för egna hälsan, 79,1 % 4. Gynna lokala uppfödare/ odlare, 75,5% 5. Bättre djuromsorg, 71,3 % 6. Främja en levande landsbygd/små jordbruk, 68,0 % 7. Godare/smakar mer, 50,8 % 8. Nyttigare, 50,3 % 9. Högre kvalitet, 42,7 % 10.Viktigt för barnen, 42,6 % Inte alltid dyrast Ekologiskt lantbruks butiksspanare har alltid mobilkameran i beredskap. På Ica Maxi i Växjö dokumenterades 19 maj ett utsnitt från hyllan med matolja. Som synes var Icas ekologiska rapsolja mer än 20 % billigare än den konventionella varianten. Den var även rejält billigare än alla övriga varianter av kallpressad rapsolja. ekologiskt lantbruk 5/2007 15

Ekomjölken 2006 Både tillväxtmotor och vinstmaskin K-mjölk och syrade produkter hade mycket stark utveckling under 2006. Siffror från Svensk Mjölk visar rejäla försäljnings-/produktionsökningar på samtliga ekologiska mejeriprodukter under 2006, förutom på ekologisk standardmjölk där Arla p g a råvarubrist drog in produkten från butik under hösten 2006. Mest iögonenfallande i mejeristatistiken för 2006 är att det har gått mycket bra för försäljningen av ekologisk konsumtionsmjölk under 2006 detta samtidigt som försäljningen av konventionell konsumtionsmjölk backade stort. Den ekolo giska konsumtionsmjölken ökade i genomsnitt med 7,23 % under 2006, en volymökning på cirka 5 000 ton till totalt 72 981 ton. Försäljningen av konventionell konsumtionsmjölk minskade däremot med i genomsnitt 4,89 %, en minskning på totalt hela 45 210 ton, med all sannolikhet den största minskningen någonsin (vilket är mycket allvarligt i sig). Trendbrott för osten Även försäljningsutvecklingen på de ekologiska syrade produkterna har varit positiv under 2006 med en ökning på i genomsnitt cirka 6 %, och en totalproduktion på 21 118 ton. Ekologisk ost ökade med hela 46 % under 2006. Det är ett viktigt trendbrott även om det fortfarande handlar om små volymer, totalt 385 ton. Även produktionsvolymen av ekologisk grädde ökade med cirka 20 % under 2006, också där fortfarande en blygsam totalvolym på 1 048 ton. Sett över hela linjen bidrar de ekologiska mejeriprodukterna alltså stort till en positiv utveckling av mejeribranschen. Eller bättre sagt, så fungerar den ekologiska mjölken lite grann som räddaren i nöden med tanke på det enorma produktions-/försäljningstappet på konventionell k-mjölk. Dessutom uppges att de ekologiska produkterna genererar hyfsade vinster för mejerierna, som inte bara täcker eko-tilläggen, utan som även bär upp mjölkens grundavräkningspris. DIRK van der KROGT Grispriserna högre än någonsin Swedish Meats notering på ekologisk gris ligger på rekordhöga 10 kr/kg i merpris för bäst betalda vikt och köttprocent. Dessutom infördes vecka 20 ett marknadstillägg på 1 kr/kg för bäst betalda kvalitet sannolikt som ett svar på grisproducenternas uppror där man hotade med export om svensk slakt inte betalar i nivå med Tyskland, Danmark och England. Arlas mjölkbrist gav tapp på 2 700 ton Invägd mjölk 2000 2006, tusen ton Ekologisk Totala Andel invägd mjölk invägningen ekologisk mjölk av den totala mjölkinvägningen 2000 98,8 3 296,8 3,00 % 2001 123,8 3 290,3 3,76 % 2002 140,4 3 226,4 4,35 % 2003 149,4 3 206,4 4,66 % 2004 154,4 3 229,3 4,78 % 2005 154,8 3 163,0 4,88 % 2006 163,6 3 130,3 5,23 % Förändring 2005 06 + 5,71 % 1,03 % Förändring 2004 05 + 0,26 % 2,05 % Källa: Svensk Mjölk Arla saknade mjölkråvara och drog in standardmjölken från handeln under 15 veckor. Med anledning av brist på ekologisk råvara, framför allt under hösten, tvingades Arla att prioritera bort produkter ur det ekologiska sortimentet. Standardmjölken bedömdes vara den produkt som skulle påverka försäljningsutvecklingen minst. Arlas försäljningsstopp av eko kött KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris. Vecka 22 krav-tillägg öre/kg Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till 3 400 Ungnöt 250 399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 350 Ko och tjur 250 399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 75 Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75 96,9 55 1000 Marknadstillägg i bäst betalda intervallet 100 Prisjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 70 74,9 55-50/lägre kg Slaktsvin 97 101,9 55-50/högre kg Slaktsvin 73 96,9 53 54 425 Slaktsvin, övriga 175 Smågrisnoteringen v 22 kr/st KRAV Medelvikt 30 kg 707 Viktjustering 20 25 kg -9,00 25,1 30 kg -7,50 Kommentarer till noteringen, senaste ändring NÖT: V 46 merpriset ner 75 öre till +350 öre. LAMM: Vecka 19 merpriset upp 100 öre till +400. GRIS: Höjt merpris vecka 18: slaktsvin 55 %- upp 75 öre till +1000. Vecka 20 infördes dessutom marknadstillägg 100 öre på bäst betalda grupp. mjölk Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kilo. Arla Foods 56 öre** Falköpings Mejeri 45 öre* Gefleortens MF 40 öre Milko 50 öre Norrmejerier 40+10 öre** för kvalitetskrav som de flesta uppfyller Skånemejerier 30+25 öre * Ytterligare 5 öre för ekomjölk som uppfyller extra hårda krav på celltal, sporer och bakterier. ** Arla Foods och Norrmejerier betalar dessutom ett omställningsbidrag. Detta betyder att merpriset för ekologisk mjölk betalas redan under det sista halvåret av karensen för mjölken, innan den kan säljas som ekologisk. 16 ekologiskt lantbruk 5/2007

Tillverkningsvolymer av ekologiska mejeriprodukter 2006, i ton logisk standardmjölk, under vecka 42 (2006) till och med vecka 5 (2007) beräknas ha uppgått till totalt cirka 2 700 ton, enligt Ekologiska Lantbrukarnas egna beräkningar. Extrapoleras försäljningsutvecklingen på ekologisk standardmjölk under vecka 1 41 hela året ut, skulle vi i stället ha sett en försäljningsökning på 9,7 % under 2006 (nu blev det i stället ett minus på 8,9 %). Det betyder att standardmjölken är en av de snabbast växande ekologiska k- mjölkprodukterna. Beräkningen är gjord utifrån förutsättningen att Arla vanligtvis står för cirka 80 % av den ekologiska standardmjölkförsäljningen. Bristen bromsar Bristen på ekologisk mjölk, framför allt på hösten, måste därmed ses som en bromsande faktor för den snabba expansionen av marknaden. De flesta mejeriföreningar rekryterar nu nya ekologiska leverantörer, samtidigt finns det en fördröjning i när volymerna verkligen börjar flöda in. 2006 Förändring Andel ekologisk 2005 2006 av varugruppens totala volym 2006 Konsumtionsmjölk 72 981 + 7,23 % 7,67 % varav >2,0 % fett 9 238 8,87 %* 3,58 % 1,0-2,0 % fett 50 683 + 10,59 % 10,77 % <1,0 % fett 13 060 + 8,00 % 5,85 % (7,15 %) Syrade produkter 21 118 + 6,04 % 7,90 % varav >2,0 % fett 18 629 + 4,43 % 13,01 % <2,0 % fett 2 489 + 19,78 % 2,00 % (7,61 %) Grädde (>=29 % fett) 1 048 + 20,32 % 1,16 % (1,82 %) Ost 385 + 46,39 % 0,32 % Matfett Andelen ekologiskt matfett (Bregott Ekologiskt och Ekologiskt Smör) av varugruppens totala volym ligger på ca 1,5 % (detta gällde för 2005). Försäljningen ökar med 5-20 %. Mjölkpulver Milko och Falköpings mejeri producerar mindre mängder ekologiskt mjölkpulver. Källa: Svensk Mjölk och mejeriföretagen * Arla tog bort den ekologiska standardmjölken från marknaden från och med vecka 42 under 2006. Extrapoleras tillverkningsutvecklingen under v 1-41 året ut, med hänsyn tagen till att Arla vanligtvis står för uppskattningsvis cirka 80 % av eko-standardmjölkförsäljningen, räknas i stället fram en (potentiell) tillväxt på 9,7 %. Försäljningsstoppet under v 42-52 uppskattas ha lett till ett försäljnings-/tillverkningstapp på cirka 1900 ton under 2006. Tillverkningsvolymer av konventionella mejeriprodukter 2006, i ton 2006 Förändring Andel konventionell 2005 2006 av varugruppens totala volym 2006 Konsumtionsmjölk 878 730 4,89 % 92,33 % varav >2,0 % fett 248 540 8,48 % 96,42 % 1,0 2,0 % fett 419 959 3,41 % 89,23 % <1,0% >0,1 % fett 169 689 0,55 % 92,85 % <0,1 % fett 40 542 13,70 % 100 % Syrade produkter 246 172 + 0,38 % 92,10 % varav >2,0 % fett 124 573 + 9,52 % 86,99 % 2,0 1,0 % fett 30 215 24,34 % 92,39 % <1,0 % fett 91 477 0,09 % 100 % Grädde 89 368 + 1,18 % 98,84 % varav >=29 % fett 56 394 + 3,14 % 98,18 % < 29 % fett 32 974 2,02 % 100 % Ost 118 474 + 0,41 % 99,68 % Matfett, smör (försäljning) 12 585 + 3,33 % uppskattningsvis 98 99 % Matfett övr. (försäljning) 25 666 + 1,88 % uppskattningsvis 98 99 % Mjölkpulver (av invägning) 469 541 1,03 % nästintill 100 % Källa: Svensk Mjölk och mejeriföretagen spannmål Odlarpriser KRAV-spannmål (kr/ton, vecka 42) inkl lager- (50 kr/ton) och kontraktsersättning Spannmål levererad i skörd och fram till 15 oktober, betalas med 50 kr/ton lägre pris jmf tabell Skörd 2006: tillägg 70 kr/ton för höst/fodervete KRAV inom prisområde Skåne och Syd. Gröda 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Kvalitetskriterier skörd 2006 Höstvete 1735 1330 1180 1530 1330 2010 Ingen reglering falltal el protein Höstvete 3års kontrakt --- 1560 1510 1530 1500 Fodervete 1735 1330 1180 1530 1330 1770 Ingen reglering falltal el protein Råg 1540 1360 1310 1580 1580 1610 Falltal min 150 Vårvete 13 % 2380 1830 1620 1860 1850 2470 Min ft 200 obs sänkt, proteinskala 10 kr/ton/0,1 %, tak 14 Vårvete 12 % 2280 1480 1320 1550 1850 2370 USA-grynhavre 2074 1440 1190 1170 1670 Min rv 520, max missfärgat 7 %, gråfärg 1 OK Grynhavre 2030 1350 1070 1060 1670 1850 Foderhavre 1940 1180 1010 970 1640 1600 Min rv 400, rv skala enl inför skörden, gråfärg 2 OK Foderkorn 1980 1320 1180 1150 1290 1680 Som konv Maltkorn 2380 1480 1350 1660 2190 2260 På fullkornsandel Matärt 2600 2520 2550 2480 2380 2620 Andel hela ärter Foderärt 1900 1640 1530 1830 1710 2020 Som konv Åkerböna 1900 1540 1460 1690 1560 1970 Som konv Raps/rybs kontrakt 3630 4000 3400 3900 3000 5000 Ingen oljehaltsreglering köksväxter SAMS prisnotering hel pall konsumentförpackad fritt Årsta för köpare. Kr/kg om inte annat anges v 22 Jordärtskocka 6 x 250g, förp 7,50 Jordärtskocka 5 kg lösv. 18,00 Morot 15 x 1 kg (import) 8,90 Morot 15 Kg lösv. (import) 8,40 Körsbärstomater 6 x 250g, förp 12,50 Potatis 200 kg gul 6,00 Potatis 200 kg röd 6,25 Potatis 15 kg röd 6,50 Potatis 7 x 2kg 7,90 kr Potatis färsk 8 x 750 g, förp 9,50 Potatis färsk lösv. 25 kg 12,00 Gul lök 10 x 600 g (import) förp 10,90 Röd Lök 10 x 500 g, förp 12,90 Sparris 12 x 250 g, förp 22,00 Vitkål 10 kg påsad (import) 10,80 ekologiskt lantbruk 5/2007 17

Ica har kommit ur startblocken Ekologiskt stort men på affärsmässiga grunder Ekologiskt lantbruk har intervjuat Icas miljöchef om allt från prispress till KRAV-regler. ANN-HELEN MEYER von BREMEN Det har dröjt, men nu har Ica kommit ur startblocken på allvar när det gäller ekologiskt. Miljöchef Kerstin Lindvall hoppas att den ekologiska maten ska ha tio procent av försäljningen om fem år. Det är full fart på jobbet just nu för Icas miljöchef Kerstin Lindvall och vi lyckas trycka in intervjun under en fusk-lunch, bestående av banan och fika. Bara jag får mat före klockan fyra så går det bra, men efter det blir jag arg, säger hon. Rätt mycket cirklar runt ekomaten just nu. När Kerstin Lindvall talar med Ica-handlare runt om i landet är det eko som kommer bland de tre första sakerna som man efterfrågar. Därför är också ekologiskt ett av de allra mest prioriterade områdena för alla produktutvecklare inom Ica. Vi svarade för sent på denna efterfrågan och då blir det självfallet så att ekologiskt hamnar väldigt högt upp på prioriteringslistan. Vi har konsumenter nu som tänker sluta handla hos oss om vi inte utvecklar vårt ekosortiment, säger Kerstin Lindvall Ica vs Coop Och inför ett sådant hot kan även en Atlantångare som Ica göra en rejäl omsvängning. Kerstin Lindvall beskriver att hälsodebatt och därefter klimatdebatt har fått efterfrågan på ekologiskt att komma mycket snabbt och mycket starkt. I dag har Ica cirka 400 produkter i sitt sortiment. Inom de närmaste fem åren vill hon fördubbla detta och dessutom ha ökat försäljningsandelen från 2,5 3 procent till 10 procent. Målet är att ha ett ekologiskt alternativ i alla kategorier. Coop har redan mutat in sig som miljöbäst i klassen. Hur ska ni profilera er när det gäller ekologiskt? Vi brukar säga att de har sortimentet men vi har försäljningen. Räknat i varornas värde, släpar konsumenterna hem mer ekovaror från Ica än från Coop. Är då ekologiskt en viktig del i Icas framtida affärsstrategi och profilering av varumärket? Både och kan man nog säga. Utan tvekan tänker Ica satsa stort på området, inte bara när det gäller att utveckla sortimentet, utan också genom att kommunicera mycket mer kring ekomaten och dess värden. Sådant stärker självfallet bilden av ett grönare Ica. Samtidigt säger Kerstin att hon inte tror att Ica kan tävla med Coop på det här området, annat än lokalt i vissa fall. Coop har jobbat in eko under så många år. Det har blivit något av deras revir, men vi ska vara mycket bättre än vi är i dag. EU-märke eller KRAV Ica vill som sagt lyfta fram de ekologiska värdena mera i sin kommunikation till konsumenterna. Kerstin Lindvall vill också koppla ekologiskt till den klimatstrategi som man nu håller på att utarbeta. Ett första steg är att Ica just nu tittar på vilken växthuseffekt som 100 av deras märkesvaror har. Hon vill också tydligare lyfta fram att den ekologiska maten faktiskt är god och har en bättre kvalitet, helt enkelt för att hon tycker att det fortfarande finns fördomar om att ekomaten är foträt och trist. Kvalitet, god smak och modern mat kommer också att styra vilka nya produkter man tar fram. Miljön straffas inte ut för att vi tillåter EU-blomman på vegetabilier, säger Icas miljöchef Kerstin Lindvall. Men när det gäller animaliska produkter håller Ica fast vid KRAV-märket för där ser man stora fördelar för djurskyddet. Ica har valt att i sitt eget varumärke, Ica Ekologiskt, även tillåta EU-loggan och inte bara KRAV-märket när det gäller vegetabilier. Däremot är det även i fortsättningen enbart KRAV som gäller för animaliska produkter. Skälet till detta är enkelt. För vegetabilier tycker man inte att det är så stor skillnad mot EU-reglerna så varför då betala dyra pengar för certifieringen? En märkning som dessutom komplicerar gemensamma inköp över nationsgränserna för ett internationellt företag som Ica. Miljön straffas inte ut för att vi tillåter EU-blomman på vegetabilier. Men när det gäller djuren så har EU inga regler för slakt eller transporter och dessutom dåliga regler för utevistelse. Om vi går från KRAVs till EUs regler så får vi en klar försämring av djurskyddet och det vill vi inte. Saknar tydlighet Kerstin Lindvall tycker att KRAV borde fundera mer på vilka KRAVs mervärden är och utveckla dem. Kanske satsa på några områden där man har tydliga skillnader mot EUs regelverk i stället för att som i dag, försöka vara lite bättre på många områden, med undantag för djuromsorgen. Djuromsorgen är ett tydligt 18 ekologiskt lantbruk 5/2007

område där vi ser att det är värt för oss att betala mera och jag tror att det är så KRAV måste tänka, att hitta områden som företagen är beredda att betala för. Själv ser jag också den kommande klimatmärkningen som intressant. Det vore också spännande om man kunde hitta några spetsar på växtodlingssidan. Hon saknar en tydlighet hos KRAV. Regelverket består av IFOAMs regler, EUs regler och någonstans också KRAVs regler där allt flyter ihop till en enda smet. Just nu har vi en tjock bibba regler men var är KRAVs hjärta? Jag tror man måste förtydliga vad KRAV står för. I och med att ni till viss del drar er ur KRAV, drar ni ju också bort en del av era pengar och därmed minskar ni också KRAVs möjlighet till utveckling. Ni kunde gjort tvärtom, varit kvar och satsat på att utveckla det ni saknar hos KRAV. Ja visst kunde vi det. Men att vi öppnade upp för EU-märket berodde också på logistiska skäl, som att vi samtidigt lanserade varor i Norge. Vi tror att vi kan komma snabbare fram så här och det är heller ingen hemlighet att vi pressar priser och detta var ett rent affärsmässigt beslut. Risk för skamvrån Men visst är hon medveten om att Ica kan hamna i skamvrån ordentligt. Säg att andra följer efter Icas exempel och KRAV går i konkurs. Inte så svårt då att räkna ut vem som skulle få skulden. Samtidigt kan man inte ha krav på ett märke under 20 år utan att ompröva det. Om två år blir dessutom EU-loggan obligatorisk. Vad händer då med KRAV? Däremot säger hon bestämt att Ica absolut inte gett upp sitt engagemang i KRAV. Tvärtom. Som valberedningens ordförande ansåg hon att KRAV behövde få in mer varumärkeskompetens i styrelsen, eftersom hon upplever att KRAV är otydligt. Hon föreslog därför Icas marknadschef Magnus Wikner som ny ledamot. Eget varumärke Än så länge lever KRAV-märket kvar när det gäller Icas vegetabiliska livsmedel. Bland de varor som snart kommer ut i butikerna är KRAV t om i majoritet. Hur viktigt är det att era ekologiska livsmedel ligger under ert eget varumärke Ica Ekologiskt? Visst vill vi ha in nya produkter i vårt eget varumärke men vi vill även ha flera märkesleverantörer. Vi har inte satt upp någon andel för Ica Ekologiskt, men inom frukt och grönt ligger mycket inom våra varumärken, även på den konventionella sidan, medan det kan vara tvärtom inom kolonial eller färskvaror. Vi vill också gärna ha en svensk profil på vårt varumärke, men det är inte alltid möjligt. Ica har kritiserats för att pressa priser och vara otrogna sina leverantörer. Hur mycket kan en leverantör lita på Ica? Oavsett om man är ekologisk eller konventionell så har man samma säkerhet, men det kan nog vara lite säkrare om man är ekologisk för vi måste få fram produkterna. Kerstin Lindvall är övertygad om att intresset för ekologiskt kommer att hålla i sig, även efter att mediahypen är över. De hot hon ser mot utvecklingen är om det uppdagas ett antal fall av fusk bland producenter eller företag, men det är ett hot som alltid hänger över den som jobbar med varumärken, menar hon. Ännu allvarligare ser hon på att ekomaten kan ta slut. Arla har redan haft brist på mjölk och nu har Ica fått signaler om att det är brist på äggen. Redan nu kvoterar livsmedelskedjan ut ekologiska bananer till sina butiker, just på grund av brist. Det är ett väldigt allvarligt hot mot utvecklingen för vi vet av erfarenhet att besvikna kunder är svåra att vinna tillbaka. Kort från KRAV ekologiskt lantbruk 5/2007 19