Utvärdering av Må Bra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Utvärdering av Må Bra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus BULLETIN Nr 4/2007 Christine Alsterfjord ISBN Petra Bernevik 978-91-7261-097-2

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Utvärdering av Må Bra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus Christine Alsterfjord Petra Bernevik

Christine Alsterfjord/Petra Bernevik och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Anna Hansen, 0704-604685 Tryck: Servicelagets tryckeri, Regionhuset i Lund ISBN: 978-91-7261-097-2 Bulletinen kan beställas från: Bulletinen finns även på Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Universitetssjukhuset MAS Ing 59, Plan 5 205 02 Malmö Tfn vxl: 0771-22 23 40 E-post: habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering/fou

Sammanfattning På Hörsel och Dövenheten arbetar vi med personer med hörselnedsättning och tinnitus. Många av de brukare vi möter upplever stresspåverkan av sitt funktionshinder. Vi har tidigare arbetat med stresshantering i form av avspänningsövningar och individuella samtal. Vi upplevde att vi saknade kunskap inom detta område. För att kunna utveckla rehabiliteringen mer ansökte vi om medel för vidareutbildning inom området. I utbildningen arbetade vi fram ett material att användas i grupprehabilitering. Vi bjöd in brukare som var aktuella i verksamheten och som uttalat ett behov av att finna metoder för avspänning. Gruppen bjöds in till 6 tillfällen där vi tog upp olika tema såsom tex. vad händer i kroppen vid stress, sömn och avslappning samt vid varje tillfälle hade olika avslappningstekniker. Deltagarna hade även en hemuppgift mellan kurstillfällena vilket bestod av att genomföra muskulär avslappning. Hemuppgiften bestod även av att deltagarna skulle beskriva effekterna av övningen. I resultaten efter utvärderingarna som gjordes kan vi utläsa att deltagarna tyckte det var givande att träffas i grupp. Deltagarna kände också att det var positivt att få prova på olika avspänningstekniker. Vi använde frågeformulär före och efter avslutad grupp. Resultatet från formulären är svårtolkat p.g.a. att första enkäten inte var tydligt graderad. I enkät 2 justerade vi detta men det innebar att en jämförelse enkäterna emellan är svår att utvärdera. Vi tolkar ändå utvärderingen som positiv då deltagarna munligt vid det sista kurstillfället beskrev effekterna som goda. Inför kommande planering av liknande grupper ser vi att det skulle vara positivt att deltagarna träffas under längre tid och att man utvärderar detta för att se om de effekterna är liknade de vi kan se i denna kortare rehabilitering. Vi tror att det är positivt för deltagarna att träffas under en längre tid för möjligheten att avspänningsträningen blir en del av vardagen och att detta är lättare att införliva kunskaperna, om gruppen pågår under en längre tid. Kanske skulle man träffas en gång per månad istället? Detta ser vi som möjlighet att prova framöver.

Innehåll Förord...7 Bakgrund...9 Syfte och frågeställning...10 Metod...11 Må Bra kurs...11 Urval...11 Inbjudan...12 Frågeformulär r...12 Teknik...13 Genomförande ö...14 Resultat...16 Enkät 1...16 Enkät 2 Efter avslutad Må bra kurs...18 Sammanfattning av resultat...20 Diskussion...22 Visioner framtid...24 Referenser...26 Bilaga 1...27 Bilaga 2...29 Utgivna FoU-rapporter...31 Utgivna FoU-bulletiner...33

Förord Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Synhörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och FoU-enheten har tillsammans resonerat om olika förslag, som nämnden därefter tagit ställning till. Sedan 2003 har varje år ett antal metoder kunnat prövas och utvärderas. Ett av förslagen under 2004 handlade om att utbilda personal inom hörseloch dövenhetens vuxenteam i avspänningspedagogik. Syftet var att härigenom kunna stärka personer med hörselnedsättning och/eller tinnitus i stresshantering. Hörselpedagog Christine Alsterfjord och audionom Petra Bernevik i Vuxenteamet vid Hörsel och Dövenheten har dokumenterat erfarenheten av utbildningen och hur ett antal personer med hörselskada och/eller tinnitus uppfattat metodiken. Fil dr Lotta Anderson vid Fou-enheten har handlett dem i arbetet vilket har slutförts i samverkan med övrigt stöd vid enheten. I juni 2007 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef Bulletin Nr 4/2007 7

Bakgrund Att ha en hörselnedsättning och/eller tinnitus innebär ofta en ökad anspänning hos individen både i kommunikationssituationen där stor energi får användas för att uppfatta, likväl för personer med tinnitus där tinnitusljudet i sig kan störa kommunikationen alternativt att tinnitusljudet påverkar koncentration, sömn osv. Många brukare har stressrelaterade besvär såsom sömnsvårigheter, spänningstillstånd i nacke/axlar, huvudvärk eller trötthet. Rehabiliteringen av människor med hörselskada/tinnitus är knuten dels till de olika Hörcentralerna dels till Hörsel- och Dövenheten. Verksamheten vänder sig till personer i alla åldrar med hörselnedsättning, dövblindhet, dövhet och/eller tinnitus. På Hörcentralen utreds graden av hörselnedsättning. Där görs även en bedömning av hur hörselnedsättningen och/eller tinnitus påverkar den enskilde. Vid behov ordineras hörseltekniska hjälpmedel. Hörsel- och Dövenheten erbjuder stöd kring psykosociala, pedagogiska och tekniska frågor som rör hörselnedsättningen och/eller tinnitus. Behov av insatser varierar utifrån den enskildes behov. Insatserna ges både individuellt och i grupp. Omfattning och innehåll varieras efter behov. Exempel på innehåll i rehabilitering vid Hörsel och Dövenheten: Få kunskap om hur kommunikationen kan underlättas. Bli medveten om hur individen kan påverkas av sin hörselskada/tinnitus. Få stöd i hur individen kan förändra sin situation i familjen och i arbetslivet Vi som arbetar i vuxenteamet är: Audionom, hörselpedagog, kurator, psykolog, TSS-lärare, teckenspråklärare och assistent. Vi har även tillgång till hörselvårdsingenjör. Stresshantering I Hörsel- och Dövenhetens rehabilitering har enhetens kuratorer och psykolog arbetat med stresshantering i form av individuellt samtalsstöd till brukaren. Ett projekt med Qigong som metod för stresshantering har provats och utvärderats.man såg i detta arbete att tekniker för att hantera stress var aktuellt för den målgrupp vi möter i verksamheten. Bulletin Nr 4/2007 9

Under 2003-2004 började tankar på att vidareutveckla rehabiliteringen med utökat fokus kring stresshantering. Teamet (medarbetarna) hade uppfattningen att det fanns ett behov av ökad kunskap hos en stor del av de brukare vi mötte. Samtidigt upplevde medarbetarna att formell kunskap kring stresshantering/ avspänningtekniker saknades hos oss. Vi sökte insatser som syftade till att förebygga, motverka och hantera stress. Tankar fanns kring att erbjuda insatser individuellt och i grupp för att implementera detta i vår pågående verksamhet på ett meningsfullt sätt. Detta skulle ligga till grund för utvecklingsarbete gällande insatser för alla Vuxenteamets brukare oavsett grad av hörselnedsättning/tinnitus och ålder. Planeringen innan utbildningsstart var att anordna en grupprehabilitering för cirka 8 brukare där innehållet skulle fokusera på stresshantering i form av samtal, stresshanteringsråd och olika typer av avspänningstekniker. Syfte och frågeställning Det övergripande syftet med fokus vårt projekt vars fokus är stress och stresshantering är att brukaren ska få verktyg så att han/hon på ett konstruktivt sätt hanterar stress. Detta genom att t.ex. finna vägar till avspänning genom att medvetandegöra beteende, tankar osv. arbeta med och få möjlighet att prova olika typer av avspänningsövningar, t.ex. muskulär avspänning, mental avslappning osv. Frågeställningen i detta projektarbete är hur dessa mål kan uppnås i en grupprehabilitering. 10 Bulletin Nr 4/2007

Metod I teamets diskussioner beslutades att audionomer och hörselpedagoger var aktuella för den utbildning som ansågs ge teamet kunskaper kring ämnet. Några teammedlemmar har därför genomgått en utbildning till diplomerad avspänningspedagog via Sverigehälsan i Malmö. Utbildningen skedde delvis på distans med två schemalagda dagar vid sex tillfällen samt en halv dags introduktion, under hösten 2004. Efter avslutad utbildning startade en planering för att kunna genomföra en grupprehabilitering inom verksamheten med fokus på stresshantering och avspänning. Må Bra kurs Vi valde att kalla denna grupprehabilitering för Må Bra kurs. Namnet valde vi för att betona vår inställning till syftet med gruppen. Vi ville förmedla att man med små medel har stora möjligheter att förändra sin livssituation. Målsättningen var att ge gruppdeltagarna verktyg så att de på ett konstruktivt sätt lättare kan hantera stress i sin vardag samt att finna vägar till avslappning. Det innebär att inriktningen på gruppen var pedagogiskt upplagd med praktiska övningar som enkelt och lätt skulle kunna bli en del av deltagarnas vardag. Även diskussioner förekom. Målet var även att arbeta med olika typer av avslappningsövningar för att var och en skulle kunna hitta en eller flera övningar/redskap som passar den enskildes behov och förutsättningar. Urval Deltagarna i Må Bra kursen var 8 till antalet. Dessa valdes ut efter diskussioner i Vuxenteamet. Samtliga hade eller hade haft kontakt med Vuxenteamet. Vi enades om att någon person i det psykosociala teamet (kurator/psykolog) skulle göra en bedömning om det var lämpligt att gå in i denna form av rehabilitering innan brukaren i fråga lämnade en intresseanmälan till vår rehabiliteringsgrupp. Gemensam nämnare för deltagarna var att de innan kursstart inte mådde bra p.g.a. stressrelaterade besvär i sin vardag förorsakade av hörselnedsättning och/ eller tinnitus. Bulletin Nr 4/2007 11

Några av deltagarna hade tidigare haft en djupare depression och då haft stöd av någon i vårt psykosociala team. Men enligt bedömning från den medarbetare som haft kontakt med brukaren var att de i dagsläget på väg ur sin depression. Då var en Må Bra kurs lämplig eftersom det gav deltagarna redskap att använda för att hantera sin vardag lättare. I dessa fall hade brukaren stöd med kurator/ psykolog parallellt med denna gruppverksamhet. Enligt rekommendationer från utbildningen Sverigehälsan i Malmö valde vi att inte ta med deltagare som befinner sig i en djupare depression. Deltagaren kan då inte tillgodogöra sig informationen i grupprehabiliteringen. Effekten kan bli den motsatta, d.v.s. deltagaren mår sämre under rehabiliteringens gång och efter. I denna situation är det mer lämpligt med individuell kontakt. Inbjudan Under vår utbildningstid på Sverigehälsan påbörjades en rekryteringsprocess i Vuxenteamet för att hitta deltagare till en Må Bra grupp. Tänkbara deltagare fick i ett tidigt skede lämna in en intresseanmälan för att delta i gruppen. Inbjudan skickades ca 6 veckor innan planerad kursstart till 11 brukare. Av dessa tackade åtta personer ja till att delta i grupp. Övriga hade förhinder att delta bl.a. på grund av arbete. Samtliga som tackade nej till att delta önskade ny kallelse inför nästa kurstillfälle. Frågeformulär Deltagarna har i samband med kursen besvarat två olika frågeformulär. Ett formulär innan påbörjad kurs, vilket samlades in vid första kurstillfället. Efter kursens avslut skickades frågeformulär två ut med frankerat svarskuvert. Frågorna utvärderar brukarnas upplevelse av välmående, stress, energi och koncentrationsförmåga. De två frågeformulär som vi använt skiljer sig åt i layouten samt att komplettering gjorts med en fråga i frågeformulär 2. Frågeformulär 1 (bilaga 1) Formuläret består av 4 frågor som besvaras genom att brukaren på en skala från 0-10 graderar sitt mående. Sista frågan är en öppen fråga som skall besvaras av löpande text. Frågeformulär 2 (bilaga 2) Formuläret består av två öppna frågor som besvaras med löpande text och 5 frågor som besvaras genom att brukaren på en skala från 0-10 anger hur hon/han upplever sin situation. 12 Bulletin Nr 4/2007

Teknik Hörseln hos deltagarna i gruppen varierade från att vara normalhörande med tinnitus, hörselskadade med tinnitus, hörselskadade och gravt hörselskadade. Vi valde medvetet att sitta vid ett runt bord så att alla kunde se varandra. På det sättet ges deltagarna möjlighet att avläsa varandras munrörelser. Vi använde även hörselteknisk utrustning i kombination med hörapparat till dem som hade behov av detta. Det gör att deltagarna har lättare att tillgodogöra sig vad som sägs i gruppen. Bulletin Nr 4/2007 13

Genomförande Tanken med kursens upplägg var att de olika kurstillfällena skulle innehålla olika teman. Varje träff hade en inledande summering av föregående kurstillfälle, tankar och reflektioner. Därpå följde en teoridel med individuella tankeövningar eller skrivövningar med en efterföljande diskussion. I varje kurstillfälle har även olika avslappningsövningar ingått. Vi har använt muskulära avslappningsövningar, andningsövningar och visualiseringsövningar. Vi valde att i gruppen använda musik i bakgrunden och använda oss av mikrofon och teleslinga. (d.v.s. att vi pratade i en mikrofon) Det gör att ljudet förs rakt in i hörapparaten så att brukaren inte behöver anstränga sig för att höra. Problemet var att de som var fullt hörande inte uppfattade våra instruktioner om de inte satt bredvid oss. Ljudnivån på musiken blev i detta fall för hög för att de skulle kunna uppfatta tal. Dessa två behov är inte lätta att tillfredsställa samtidigt. Efter en del experimenterande hittade vi en lagom nivå som fungerade för alla. Varje deltagare fick låna en CD-skiva med muskuläravslappningsövning, Avslappning & mental träning för ett rikare liv av Eva Johansson. Syftet med detta var att deltagaren under kurstiden skulle ges möjlighet att dagligen använda muskulär avslappningsövning hemma. Under kurstillfällena använde vi mikrofon samt hörselslinga som tillsammans med hörapparat blir ett bra hjälpmedel för att underlätta kommunikation i sammanhang med flera personer. Nedan följer en kort presentation av innehållet i de olika kurstillfällena. Kurstillfälle 1 Stress: Vad händer i kroppen vid stress Vad är stress, vad händer i kroppen vid stress. Effekt av långvarig stress. Balans, kamp- eller flyktsystemet / lugn- och rosystemet. Introduktion av hemuppgift. Alla deltagare erbjuds låna en CD-skiva med muskuläravslappning att använda under kurstiden. Daglig utvärdering av denna. 14 Bulletin Nr 4/2007

Kurstilfälle 2 Lugn och ro i systemet Samtal kring vad som gör att vi återhämtar oss, mår bra, vilar, växer. Oxytocinets funktion i kroppen. Samtal kring vad som ger och tar energi. Skrivövning samt diskussion kring vad jag kan tillföra i min vardag som är bra för mig och vad kan jag göra mer av som är bra för mig. Hälsa Plushälsa Kurstillfälle 3 Sömn och avslappning Hur sömnen påverkar oss. Vad händer om vi inte sover. Sömnhygien Avslappning vad är det? Progressiv avslappning, autogen träning, meditation. Kurstillfälle 4 Tankens kraft Hjärnans funktion (kortfattat) Tankeexperiment Hur påverkar våra tankar oss? Visualiseringsövning Kurstillfälle 5 Humor och glädje Avslappningsövning med frigörande skratt! Hur påverkar humor och glädje vårt välbefinnande? Diskussion Skrivövning Träff 6 - Uppföljningsträff Vad har hänt sedan kurstillfälle 5. Diskussion Avslutning Bulletin Nr 4/2007 15

Resultat Resultatet av Må bra kursen kommer att redovisas genom de enkätsvar som vi fått av samtliga deltagarna både före påbörjad rehabilitering och efter avslutad rehabilitering. Enkät 1 besvarades av samtliga deltagare. Enkät 1 Före rehabiliteringens start fick deltagarna besvara en enkät (bilaga 1). Enkäten består av fem frågor. De första fyra frågorna besvaras genom att deltagaren på en linje markerar med ett kryss hur hon/han upplever situationen utifrån de frågor vi ställt. Ett kryss på vänster sida av linjen markerar ett negativt svar. Höger sida representerar ett positivt svar. Eftersom deltagarna själva får markera var krysset skall vara är det svårt att tolka deras svar med precision. Därför redovisar vi enkätsvaren om det är positivt laddat eller negativt laddat. Vi redovisar ej alla svaren nedan utan ett urval av de svar som vi mottagit. Vårat urval representerar olika tankegångar som framkom av deltagarnas svar. Fråga 1 Hur mår Du idag? Av de åtta deltagarna har fyra svarat att de mår bra och fyra att de mår dåligt. Hur mådde Du för ö ett år sedan? Av åtta deltagare svarade fem att de mådde sämre för ett år sedan än de gör idag. Hur tror Du att Du mår om ett år? Samtliga åtta deltagare skattar att de kommer att må bättre än idag. Kommentarer från deltagarna: Jag känner förhoppning. Min situation har vänt. Jag känner mig mer som vanligt igen - äntligen. Hoppas att allt ordnar sig till det bättre. Fråga 2 Besvär med stress? Där har tre deltagare markerat att de har mycket besvär med stress. Tre stycken upplever att stressnivån är medelmåttig och en markerar att han/hon inte upplever stress. En deltagare har inte besvarat frågan. 16 Bulletin Nr 4/2007

Kommentarer från deltagarna: Det är ett nytt sätt att försöka leva. Stressen känns mer åt det psykiska, att vara till belåtenhet, att duga, att räcka till, att orka. Stressar upp mig för småsaker, har långt ifrån samma aktivitetsnivå som jag tidigare haft. Går lätt upp i varv. Fråga 3 Min sömn är: Fyra av deltagarna har markerat att de har dålig sömn. En har svarat varken bra eller dålig sömn. En deltagare upplever att han/hon har bra sömn. Kommentarer från deltagarna: Har svårt att slappna av. Tänker mycket på att min hörsel bara blir sämre. Tycker inte att jag får förståelse av min familj. Efter två år med sömnmedel sover jag nu sedan ½ år tillbaka av mig själv. Vaknar en del gånger under natten. Sömnbehovet är större än före min sjukdom. Väldigt trött på mornarna. Vaknar ofta då kommer många tankar då är det svårt att somna om. Fråga 4 Min koncentrationsf oncentrationsförmåga ö är? Av deltagarna har tre svarat att koncentrationsförmågan är dålig och fem stycken svarat att den är bra. Kommentarer från deltagarna: Jag kan lyssna bra på andra, men har ibland svårt att hålla den egna tråden. Kan ej koncentrera mig på att läsa böcker eller titta på TV. Svårt att vila på dagtid. Kan koncentrera mig vid mina studier t ex men hjärnan sorterar bort info som den inte anser nödvändig. Fråga 5 Vad hoppas Du att Dina ökade kunskaper efter Må Bra kursen skall leda till? Vilka förväntningö ntningar har Du? Få träffa andra hörselskadade men arbetsföra ändå. Få tips och idéer hur jag skall kunna gå vidare i tillvaron och förhoppningsvis tänka mer på mig själv. Just nu mår jag mest skit. Tur att Hörsel- och Dövenheten finns. Känns som det är min livlina. Jag vill lära mig olika vägar till avslappning koncentration och få större förmåga att stressa mindre, njuta av lugn och ro Hitta vägar till inre stillhet och tillåta mig själv att bara vara och inte alltid ge och prestera. Bulletin Nr 4/2007 17

Jag hoppas kunna hantera stressen bättre och inte jaga iväg och se att de ljuspunkter som kommer är till hjälp i det nya livet. Att få rutin på att göra Må Bra saker, för det är viktigt! Bli mera avspänd få ett inre lugn = gladare - mindre ont - orka mer. Enkät 2 Efter avslutad Må bra kurs Utvärdering efter avslutad Må bra kurs (bilaga 2). Deltagarna fick utvärderingsblanketten hemskickad efter ca 2 månader. De som inte besvarat enkäten fick en påminnelse och ett frankerat svarskuvert. Totalt besvarade sju deltagare av åtta enkät nr 2. Enkäten är utformad så att det finns två öppna frågor. Därefter finns det 5 frågor där deltagarna får kryssa i sitt mående på en 10-gradig skala samt plats för egna kommentarer. Vi redovisar ej alla svar utan har nedan gjort ett urval som representerar olika tankegångar. Har Må bra gruppen haft någon betydelse för ö Dig? Ja stressen har blivit mycket bättre. Jag har det mycket lugnare. Den har fått mig att tänka efter. Jag tycker att det är bra att träffa personer med samma problem. Man förstår varandra. Vi kan ge varandra lite tips och idéer och peppa varandra. Jag brukar säga att jag är gravt hörselskadad men mitt jobb kan jag. Det är viktigt att presentera sina problem. Det är annars så lätt att det blir missuppfattning. Vi förstod varandra även utan ord. Ni ledare kändes också engagerade och ville oss väl. Bäst var de olika avslappningsövningarna tyckte jag. Jag blev intresserad av mental träning. Lyssnar på avslappnings CD och läser böcker. När Du tänker tillbaka på rehabiliteringen, en, vad vill Du kommentera? Det kom upp mycket som var givande. Hade kanske kunnat koncentreras till färre tillfällen. Att avslappningsprogrammen tar lite längre tid. För min del var stress delen mycket bra. Kursen i övrigt var mycket givande. Trevliga träffar med mycket trevligt folk och glada skratt blandat med allvar och mer kännedom om stresshantering. Bra med olika avslappningsövningar. 18 Bulletin Nr 4/2007

Alla som blir erbjudna att gå på rehabilitering. Tveka inte att gå. Där träffar man utbildad personal som är helt underbar. Ni förstår, ger tröst och goda råd. Man vågar vara sig själv. Bra med förstående kursledare. Efter de två öppna frågorna på första sidan följer fem frågor där deltagarna skattar sin upplevelse på en tiogradig skala. Fråga 1 Hur mår Du idag? Dåligt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 0 1 3 1 0 0 2 0 0 Kommentar: En av deltagarna har ringat in två svarsalternativ på denna fråga. Därför är det åtta svar på denna fråga. Deltagaren har kryssat i både svarsalternativ tre och fyra. Bra Kommentarer från deltagarna: Problemen med tinnitus/ljudöverkänsligheten kvarstår men psykiskt mår jag mycket bättre och hanterar därmed situationen bättre. Det skiftar mellan olika dagar. Fråga 2 Besvär av stress? Mycket stressad Lite stressad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 0 0 0 0 2 0 5 0 0 Kommentarer från deltagarna: Jag känner att jag inte alls är så stresstålig som innan min sjukdom. Jag går lätt upp i varv och blir stirrig, får ingenting gjort. Har mycket tid för mig själv, t.ex. promenader eftersom jag bara arbetar 25%. Mest psykisk stress, ångest. Fråga 3 Beskriv Din energi? Tom på energi Mycket energi 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 0 1 1 0 0 1 4 0 0 Bulletin Nr 4/2007 19

Kommentarer från deltagarna: Jag har ganska bra styr på min tillvaro. Fungerar dock inte som innan. Orkar nätt och jämt med vardagen, plikten. Det är bättre nu. Fråga 4 Min sömn är? Dålig 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 0 0 1 2 1 0 2 0 1 Bra Kommentarer från deltagarna: Jag sover nu utan läkemedelshjälp vilket känns jättebra. Har ibland problem med insomnande/vaknar flertal gånger under natten Jag somnar dock relativt snabbt igen. Har fortfarande större sömnbehov än tidigare. Mycket skiftande en natt bra två dåliga. Fråga 5 Min koncentrationsf oncentrationsförmåga ö är? Dålig 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 0 0 0 2 0 1 2 1 1 Bra Kommentarer från deltagarna: Studierna går bra för mig. Har snart 40 p av 60 till specialpedagog. När vi är inne på skolan krävs det stor koncentration, inte minst att vistas i så ljudrik miljö. Trötthet efteråt är något som alltid kommer. Det tar några dagar att komma igen efter skolsejourerna. Bra men mycket tröttsamt. Sammanfattning av resultat Deltagarna har uppgett att de upplevt en viss förbättring av sin livssituation. Detta har för någon inneburit att tillåta sig att ta korta pauser och för någon annan att regelbundet använda sig av avslappningsövningar. Viktigt att reflektera över är att det vi menar med att må bra, bättre eller dålig är mycket individuellt. Detta är inte mätbart men individen upplever subjektivt en förbättring. 20 Bulletin Nr 4/2007

Vid jämförelse av hur sömnen fungerar kan vi se att innan kursstart har flera markerat i enkäten att man har dålig sömn. Efter rehabiliteringen har detta förbättrats enligt enkät 2. Gällande stressnivå har tre deltagare markerat stora besvär av stress och tre medelmåttiga besvär. I enkät 2 har ingen av deltagarna markerat stora besvär av stress. Detta är en tydlig markör på effekten. Vad gäller koncentrationsförmågan kan vi ej utläsa någon förbättring vid jämförelse. Deltagarna har uttryckt sig positiva till att möta andra i grupp för att utbyta erfarenheter och få bekräftelse i varandras situation. Givetvis har mycket annat som händer i vardagen påverkan på måendet. Vi ser att arbete med avspänning och mental träning kan vara en del i ett bättre mående och en högre livskvalitet. Bulletin Nr 4/2007 21

Diskussion Att arbeta med denna grupprehabilitering har varit en spännande resa och en bra uppföljning efter utbildningen. Att sammankoppla de nyförvärvade kunskaperna vi skaffat oss med målgrupperna vi dagligen arbetar med har varit givande. För en person med hörselnedsättning försämras taluppfattbarheten (förmåga att urskilja tal) markant om det förekommer andra ljud samtidigt. Det försvårar möjligheten för personer med hörselnedsättning att använda de avslappningsskivor som finns att köpa ute i handeln. De flesta skivor har avslappningsmusik i bakgrunden samtidigt som instruktioner läses upp. Om man är fullt hörande kan man slappna av, ligga och lyssna på musiken och samtidigt ta emot de instruktioner som ges på skivan. För en person med hörselnedsättning som skall lyssna på samma skiva kan effekten bli att avslappningsmusiken hörs men man missar delar av instruktionerna. Vissa ord i meningarna missas eftersom musiken går in och stör taluppfattbarheten. Effekten blir att den med hörselnedsättning inte kan ligga helt avslappnat och lyssna på musik och instruktioner. Det gör att skivans syfte att få personen i ett avslappnat tillstånd går förlorat. I gruppen valde vi som gruppledare ut vilken skiva som vi skulle använda. Detta utifrån att vi lyssnat på flera olika och kände att den skiva vi till slut valde var en skiva med tydliga instruktioner och en bakgrundsmusik som var på en ganska låg volym. Instruktionerna upplästes av en kvinna med en klar och tydlig röst vilket vi såg var en fördel med tanke på att målgruppen var hörselskadade personer. Ovanstående tycker vi tydligt beskriver det flera brukare delgett oss. Kurser i avslappning och mental träning finns inom flera studieförbund etc. men hörselnedsättningen gör att det är svårare att ta del av informationen. Inom vår verksamhet använder vi alltid hörseltekniska hjälpmedel som komplement till hörapparaten, vilket gör att förutsättningar för den enskilde brukaren att höra ökar. En reflektion att ta tillvara när fler grupper planeras är att det kan vara positivt att dela in deltagarna i olika grupper med hänsyn tagen till hörseln. Då tror vi det är lättare för kursledarna att få tekniken att fungera bra för alla. När vi planerade kursupplägg lades fokus på att kursen skulle ha ett Må Bra tema. Detta för att kunna utvärdera hur våra nya kunskaper i området skulle vara möjliga att använda i vår verksamhet. Hade vi valt att kalla gruppen för stresshanteringskurs så tror vi det skulle kunna ha blivit ett annat fokus i grup- 22 Bulletin Nr 4/2007

pen. Kanske kunde detta medföra att det blivit djupare diskussioner om varje deltagares livssituation. Det hade inneburit att det blev en samtalsgrupp med inslag av avslappningsövningar. Om vi hade haft t.ex. en samtalsbaserad grupp hade vi föreslagit en annan gruppledare / konstellation, där samarbete mellan t.ex. audionom/hörselpedagog och kurator/ psykolog hade varit att föredra. I våra andra rehabiliteringsgrupper samarbetar vi ofta på det sättet. Att arbeta med diskussionsgrupp där del av tiden användes till avspänning tror vi skulle kunna fungera bra utifrån ett intresse hos deltagarna och möjlighet att träffas för samtal i en lite mindre grupp. Vi ser även att man mycket väl kan plocka delar från vårt upplägg och implementera detta i de fördjupade hörselrehabiliteringskurserna för personer med hörselnedsättning. Redan idag finns i flera av grupperna delar av innehållet med enskilda föreläsningar kring stress och hur denna påverkar oss. Sedan tidigare har avslappningsövningar funnits med i kurserna men med våra ökade kunskaper är det ett pågående förändrings- och utvecklingsarbete för att lägga ytterligare fokus på detta. Vi tycker att det hos en så stor del av brukarna vi möter finns ett behov av ökad medvetenhet och kunskap kring stress och stresshantering och ser därför att man kan vidareutveckla detta ytterligare i grupprehabiliteringen. I Vuxenteamet arbetar vi nu även individuellt med brukare som är i behov av råd, ökad kunskap, avspänning och mental träning. Vi träffar brukaren individuellt om det föreligger något hinder för att deltagaren skulle kunna delta i en grupp. Vi tror att värdet i att vara i en grupp är stort för många. Det som kan påverka deltagande i grupp, som vi ser det, kan vara det allmänna hälsotillståndet, grad av hörselnedsättning, eget önskemål o.s.v. Att kunna erbjuda brukarna att få ta del av vår verksamhet både individuellt och i grupp ser vi som betydelsefullt. Att möjligheten kvarstår att möta brukaren där hon/han är d.v.s. utifrån behov är en vision vi har i verksamheten. Detta tror vi är möjligt genom att även framöver erbjuda rehabilitering enskilt och i grupp. Erfarenheten säger oss att det tar några tillfällen innan gruppdeltagarna känner varandra och först efter någon träff är diskussionerna i full gång! Vi valde denna gång att träffas under 6 tillfällen 2.5 tim per gång. Det hade varit bra att träffas under lite längre pass då tiden ej riktigt räckte till. Upplevde flera gånger att diskussioner fick avslutas då tiden var slut. Ett upplägg vi tror är värt att prova är att gruppen träffas under en heldag för en introduktion och att man vid efterföljande träffar ökar tiden något. Bulletin Nr 4/2007 23

Vi använde oss av frågeformulär som en del av utvärderingen. De egna kommentarerna tycker vi är viktiga att reflektera över och ger en bra bild över hur brukarna beskriver sin situation. När vi startade gruppen använde vi samma formulär som använts till Qigong gruppen. När vi skulle använda det uppföljande formuläret justerade vi i detta då vi såg att det genom en flytande skala var svårt att jämföra och gradera från frågeformulär 1 till frågeformulär 2. Detta är givetvis en stor felkälla då man ej kan jämföra svaren på de olika formulären. Trots detta valde vi att använda olika formulär och kommer framöver att prova använda formulär 2 under hela rehabiliteringen. Dock ser vi att det är av vikt att formulären användes och fylldes i som en del i detta projektarbete för utvärdering. Vi kan också se att resultatet kan användas som en riktlinje för framtida arbete. I gruppen användes flera skrivövningar där brukaren skrev ner egna reflektioner på ett papper för att sen i gruppen diskutera detta. Dokumentet togs hem av brukaren och fler kommenterade efterföljande träff att just dessa övningarna gav mersmak d.v.s. funderingarna och reflektionerna fortsatte även efter kursslut. Detta tycker vi är positivt och ett av våra syften! När vi summerar denna kurs kan vi se följande: Denna typ av inriktning lämpar sig väl för vår verksamhet Många brukare är intresserade och har ett behov av stresshantering Fokus på stresshantering/avspänning fungerar både individuellt och i grupp När fler grupper ska planeras bör man ta våra reflektioner i beaktande. Visioner framtid Nu hösten 2006 arbetar vi framförallt med stresshantering i individuella kontakter. Christine Alsterfjord har bytt teamtillhörighet och arbetar nu i Dövteamet. Christine arbetar med att ta fram material som lämpar sig för döva brukare. Detta är en aspekt man i Sverige ej har erfarenhet av. Kontakter kommer att knytas utanför Sveriges gränser för att se vilka erfarenheter som finns ute i världen. Petra Bernevik arbetar dagligen med brukare med tinnitus där stresshantering/ avspänning kommit att bli en del av det dagliga arbetet då många brukare med tinnitus upplever ökade tinnitusbesvär vid stress. Petra finns även med i delar av grupprehabiliteringar för personer med hörselnedsättning, då som föreläsare i ämnet. 24 Bulletin Nr 4/2007

Ovan beskriver hur arbetet har utvecklats för oss men som på olika sett finns med varje dag, i varje möte med en brukare. Resultatet av vårt projektarbete, att arbeta med personer med hörselnedsättning/tinnitus med stresshantering och avspänning tycker vi väl lämpar sig att använda i grupper. Att i grupp få möjlighet att diskutera, inhämta kunskap och reflektera är för många värdefullt. Vi kan i vårt arbete med Må Bra guppen se att många brukare kan tillgodogöra sig verktyg för att hantera stress konstruktivt. Detta anser vi är en viktigt del i vår rehabilitering. Att arbeta med konkreta handlingar (avslappningsövning tex.) tycker vi har varit effektivt. Därför summerar vi gärna vårt arbete med att konstatera att grupprehabilitering med fokus på stresshantering fungerar bra inom vårt verksamhetsområde. Vår förhoppning är att denna form av verksamhet ges möjlighet att leva vidare och utvecklas. Bulletin Nr 4/2007 25

Referenser Johansson, E. Avslappning & mental träning. AB Utbildning & Co Sahlin, T. & Hofvendahl, S. (2002). Lyssna till ditt hjärta. Novartis läkemedel. Sverigehälsan Malmö Eget material utarbetat under kurstid. 26 Bulletin Nr 4/2007

Bilaga 1 Må bra kurs Rehab Datum NAMN: 1. Hur mår du idag? Dåligt Bra Hur mådde du för ett år sedan? Dåligt Bra Hur tror du att du mår om ett år? Dåligt Bra Kommentar:. 2. Besvär med stress? Dåligt Bra Kommentar:.. 3. Min sömn är? Dåligt Bra Kommentar:.. 27

4. Min koncentrationsförmåga är: Dåligt Bra Kommentar:.. 5. Vad hoppas du att dina ökade kunskaper efter Må Bra kursen skall leda till? Vilka förväntningar har Du? 28

Bilaga 2 Må bra kurs Rehab Datum NAMN: 1. Hur mår du idag? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Dåligt Bra Kommentar:.. 2. Besvär av stress? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket stressad Lite stressad Kommentar:.. 3. Beskriv din energi? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Tom på energi Mycket energi Kommentar:.. 29

4. Min sömn är: 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Dålig Bra Kommentar: 10.. 5. Min koncentrationsförmåga Dålig 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Bra Kommentar:.. 9 10 30

Utgivna rapporter genom FoU-enheten Nr 1/2002 Nr 2/2002 Nr 1/2003 Nr 2/2003 Nr 3/2003 Nr 1/2004 Nr 2/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 4/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Föräldrars upplevelse av delaktighet. En fokusgruppsundersökning. Gunilla Hultberg. ISBN: 91-7261-000-X Döva i Skåne. Från projekt till regionalt resursteam för döva. Lena Göransson och Sven-Erik Malmström. ISBN 91-7261-030-1 Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Carina Bolin, Petra Bovide Lindén och Stefan Persson. ISBN 91-7261-034-4 Farvatten och blindskär i barnhabilitering. Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning. Magnus Larsson och Britta Högberg (red.) ISBN 91-7261-035-4 Tid till eget ansvar? Tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Eva Svensson. ISBN 91-7261-036-0 Från bildterapi till Cor ad Cor inom barn- och ungdomshabiliteringen. Agneta Sofiadotter och Lotta Anderson. ISBN 91-7261-037-9, ISSN 1652-2516 Nätverksbaserad målinriktad intensiv träning NIT Ulrika Edin, Carita Smyth och Magnus Larsson. ISBN 91-7261-039-5, ISSN 1652-2516 Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik Eva Svensson och Inger Bille Hansen. ISBN 91-7261-43-3, ISSN 1652-2516 Habiliteringen i Malmö. Så växte den fram Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund. ISBN 91-7261-042-5 Hur använder barn med autism pekdator som alternativ kommunikation? Anja Morell ISBN 91-7261-044-1, ISSN 1652-2516 Cirkus en annorlunda träningsform för barn och ungdomar inom habiliteringen Katarina Lauruschkus, Anette Wennström och Björn Harrysson ISBN 91-7261-051-4, ISSN 1652-2516 Hanen föräldrautbildning en utvärdering Pernille Holck ISBN 91-7261-054-9, ISSN 1652-2516 AKK med hjälp av pekdator för barn med autism En metodutveckling baserad på tre fallstudier Anja Morell ISBN 91-7261-055-7, ISSN 1652-2516 31

Nr 3/2006 Nr 4/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Utvidgad bedömning en metod att förstå ett barns autism Ann Skillö ISBN 91-7261-060-3, ISSN 1652-2516 Det sociala livet kring ett bilvrak Vanlighetens attraktion i en fritidsaktivitet för ungdomar i habilitering David Wästerfors ISBN 91-7261-073-7, ISSN 1652-2516 Ordinerade samtalsapparater brukares användning och tillfredsställelse Anna Månsson ISBN 91-7261-074-3, ISSN 1652-2516 Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen Ingalill Larsson ISBN 978-91-7261-078-1, ISSN 1652-2516 Habilitering af börn i et familiecentreret perspektiv En undersögelse af Habiliteringsplanering i Region Skåne Lisbeth Torp-Pedersen ISBN 978-91-7261-083-5, ISSN 1652-2516 Tidsbegränsade, intensiva, fokuserade, målinriktade och nätverksbaserade insatser på Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne CI, COPE, Hanen, IBT, NIT och TIF i ett föräldra- och personalperspektiv Carita Smyth ISBN 978-91-7261-091-0, ISSN 1652-2516 Att vara ung med funktionsnedsättning En studie om ungdomar med lindrig mental retardation respektive Aspergers syndrom ur två synvinklar: Exekutiva vardagsfunktioner och psykisk hälsa/självbild Pia Tallberg ISBN 978-91-7261-092-7, ISSN 1652-2516 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Processledarnas och mearbetarnas perspektiv Kaarina Ivakko ISBN 978-91-7261-103-0, ISSN 1652-2516 Träning av arbetsminnet med RoboMemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson och Peter Björling ISBN 978-92-7261-105-7, ISSN 1652-2516 RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Strand ISBN 978-92-7261-106-1, ISSN 1652-2516 32

Utgivna bulletiner genom FoU-enheten Nr 4/2003 Nr 3/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Nr 3/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Dövblinda i Skåne en förstudie Lena Göransson ISBN 91-7261-038-7 Att förstå sitt barns autism - Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete TIF Peter Björling, Nils Haglund, Tarja Lundblad, Kristina Karlsson, Anna-Lena Lundström och Ann Skillö. ISBN 91-7261-041-7 Människans bästa vän är hunden om service- och signalhundar för personer med funktionshinder Björn Harrysson. ISBN 91-7261-047-6 Vilken cirkus! Cirkusträning som alternativ behandling på Vuxenhabiliteringen i Malmö och Trelleborg Frida Svantesson ISBN 91-7261-050-6 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Carina Bolin och Stefan Persson ISBN 91-7261-50-6 Olika stödinsatser till föräldrar med utvecklingsstörning och några exempel på tillämpningen av Marte Meo Susanne Fejne, Marianne Lundquist Öhrn och Björn Harrysson ISBN 91-7261-056-5 Beteendeterapeutisk intensivträning för förskolebarn med autism Margareta Andersson, Lena Jönsson, Annika Waller, Åsa Wallin ISBN 91-7261-070-0 Hjärnskadekoordinator i Region Skåne Uppbyggnad, erfarenheter och framtidsperspektiv Kerstin Helgesson och Beth Sundell-Eriksson ISBN 91-7261-065-4 Att lyssna till text en modell för elever med dyslexi Christina Rehnvall ISBN 978-91-7261-087-3 Kompensatoriska datorprogram en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0 Utvärdering av användningen av hjälpmedel Patrik Carlsson ISBN 978-91-7261-092-1 Utvärdering av MåBra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus Christine Alsterfjord och Petra Bernevik ISBN 978-91-7261-097-2 33

Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Nr 9/2007 FMT-metoden slår ett slag för utveckling Funktionsinriktad musikterapi för utveckling Birgitta Kleirud och Kerstin Arlock ISBN 978-91-7261-098-9 Där man flyger. Dokumentation av ett dans- och rörelseprojekt inom Vuxenhabiliteringen i Malmö 2005/2006 Anna Visser ISBN 978-91-7261-099-6 Qi Gong för döva Christine Alsterfjord och Camilla Assmo ISBN 978-91-7261-100-9 Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? Marie-Louise Grahn och Marianne Sörensen ISBN 978-91-7261-101-6 Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Hur personalen inom Hörsel och Dövenheten upplever detta som ett arbetsredskap i mötet med brukare med hörselnedsättning och/eller tinnitus. Marianne Sörensen och Marie Östberg ISBN 978-91-7261-102-3 34

Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Syn- hörsel- och dövverksamheten Habilitering & Hjälpmedel, FOU-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, 205 02, Malmö Tfn 0771-22 23 40 Fax 040-33 51 40 habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering