Enkätundersökning till skogsägare på Gotland i syfte att utreda vilka faktorer som påverkar aktiviteten i skogen. Genomförd sommaren 2006

Enkätundersökning till skogsägare på Gotland i syfte att utreda vilka faktorer som påverkar aktiviteten i skogen Genomförd sommaren 2006 1

BAKGRUND...3 SYFTE... 4 METOD... 4 Population... 4 Utformning av enkäten...5 Utskick... 5 Bearbetning av enkätsvar... 5 Svarsfrekvens...5 Analys av svarsfrekvensen...5 Bortfallsanalys... 6 Diskussion bortfallsanalys... 8 RESULTAT... 9 Syfte med att äga skog... 9 Aktivitet i skogen...13 Utförda aktiviteter i skogen under den senaste femårsperioden... 16 Kunskapsspridning...24 Ordnade aktiviteter...25 Övriga kommentarer sista frågan...28 SLUTSATSER...29 Generella resultat... 29 Kategorier...29 Kön...29 Skogsmarksareal... 29 Födelseålder... 29 Referenser:... 30 Enkät skogsbrukande Gotland... 31 Följebrev... 35 Enkätundersökning övriga svar...36 2

BAKGRUND Det finns en stor tillgång av virkesråvara i de Gotländska skogarna. En resurs som i dagsläget inte utnyttjas på ett för skogsnäringen och samhället optimalt sätt. Skogen tillväxer långt mycket mer än vad som avverkas. Under de senaste åren har avverkningsnivån varit mycket lägre än de sektorsmål som fastslagits, jmf diagram 1. Detta innebär inte bara att stora ekonomiska värden går förlorade, utan även att arbetstillfällen inom den gotländska skogsnäringen mists. Detta är något som Länsstyrelsen och skogsnäringen på Gotland ser allvarligt på och det har därför inletts ett arbete för att bryta den negativa trenden och skapa ett vitalt och aktivt skogsbruk på Gotland. En del i detta arbete är att genomföra en enkätundersökning till skogsägare i syfte att utreda vilka faktorer som påverkar dem till ett aktivt skogsbruk. Föryngringsavverkningar ha 800 600 400 200 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 år Diagram 1 Mellan åren 1999-2005 har föryngringsavverkningarna i genomsnitt omfattat 557 hektar per år. I de skogliga sektorsmålen för Gotland har en föryngringsavverkningarel på 1000 ha/år fastställts. Statistiken bygger på avverkningsansökningar till länsstyrelsen. 3

SYFTE Undersökningen syfte är att utreda vilka faktorer som påverkar de gotländska skogsägarna att bruka sin skog på ett aktivt sätt. Resultatet från undersökningen skall sedan förhoppningsvis förbättra och effektivisera Länsstyrelsens och skogsnäringens arbete. I Länsstyrelsens fall arbeta för att på Gotland föra ut skogspolitikens jämställda produktions- och miljömål. METOD Metoden som valdes i den här undersökningen är en kvantitativ enkätundersökning via brevutskick. En annan metod hade kunnat vara att göra djupare kvalitativa intervjuer via telefon. Anledningen till att enkätmetoden valdes var flera. En anledning var helt enkelt att vi ville nå ut till många skogsägare och få ett stort och brett svarsunderlag. Det är enklare att analysera och tolka resultaten från en stor svarsmängd. En kvantitativ undersökning är lättare att upprepa, om det skulle bli aktuellt att följa upp denna undersökning längre fram i tiden. Dessutom finns det ett egenvärde i att nå ut till ett stort antal skogsägare. Enkätens följebrev fungerar även som informationsspridning av budskapet att det har satts igång en kampanj för att öka aktiviteten i de Gotländska skogarna. Population Populationen är Gotlands samtliga privata skogsägare som enligt Länsstyrelsens beräkningar är 4 720 personer. Eftersom det skulle medföra ett stort arbete att skicka ut enkäten till samtliga inom populationen gjordes ett urval bland dem. Populationsstorleken valdes efter övervägande och dialog med skogsnäringen till ca 500 utskick. Ett antal som på ett relativt enkelt sätt går att administrera, samtidigt som det kan antas ge tillräckligt många svar för att de ska kunna tolkas utan alltför stor osäkerhet. Urvalet gjordes inte helt slumpmässigt. Eftersom åsikter och beteende från ägare av arealmässigt stora skogsfastigheter kan anses ha större betydelse för aktiviteten i det Gotländska skogsbruket, viktades utskicket något. Fastighetsägare med en sammanlagd skogsareal under 10 ha exkluderades från den ursprungliga populationen. För att säkerställa att fastighetsägare från olika storleksklasser skulle bli representerade fördelades utskicket enligt storleksklasserna i tabellen nedan. Arealklass (ha) Antal enkätutskick % 10-25 241 48 % 26-50 139 28 % 51-100 74 15 % 101-200 37 7 % 201-11 2 % Tabell 1 Tabellen visar hur de 502 utskicken fördelades mellan olika arealklasser. Fastighetsägare med skogsmarksinnehav under 10 ha uteslöts från utskicket. Med hjälp av en slumpfunktion i datorn lottades sedan skogsägare ut enligt antalet i de olika kategorierna. Det ska sägas att relationerna mellan det verkliga antalet skogsägarna och antalet i de olika storleksklasserna inte stämmer överens. Generellt var det större chans för ägarna av stora skogsfastigheter att bli utvalda att delta i enkätundersökningen. 4

Utformning av enkäten Enkäten utformades i samarbete mellan Länsstyrelsen och det övriga stora skogsaktörerna på Gotland. Ett mål med frågeformuläret var att det inte skulle vara för långt och med för många frågor. Frågorna i enkäten utformades i stor utsträckning med så kallade strukturerade frågor där det på förhand finns bestämda svarsalternativ av exempelvis karaktären ja eller nej. Detta gjordes till viss del för att underlätta för de svarande. Enligt studier finns det en risk att många respondenter undviker att svara på enkäter där många frågor kräver skriftliga svar, eftersom de kan ha svårt att uttrycka sig i skrift.(trost 1994) Dessutom är det lättare att sammanställa och statistiskt bearbeta information som redan är indelad efter svarsalternativ. Många av frågorna med svarsalternativ hade även följdfrågor, där respondenten fick utveckla svaren. Den avslutande frågan hade en mer öppen och kvalitativ karaktär, där respondenten gavs möjlighet att mer fritt uttrycka sina åsikter om det Gotländska skogsbruket. Frågeformuläret finns som bilaga 1. I det bifogade följebrevet, med brevhuvud med logotyper från de stora skogsaktörerna på Gotland, förklarades vad syftet med enkäten var och hur resultaten skulle användas. Det gavs även information om att svaren skulle behandlas anonymt, samt hur respondenterna kunde få svar på eventuella frågor eller ge kommentarer kring enkäten. (Bilaga 2) För att öka svarsfrekvensen och snabba på svarandet anordnades det ett lotteri bland dem som besvarat enkäten inom tre veckor. Priset till sju vinnare var skogslitteratur skänkt av Länsstyrelsen och Mellanskog AB. Utskick Enkäterna skickades ut från länsstyrelsen den 19/5-06. Kuverten som skickades ut innehöll förutom frågeformuläret även ett följebrev, en lottsedel till litteraturlotteriet samt ett frankerat svarskuvert adresserat till Länsstyrelsen. För att respondenterna skulle delta i lotteriet var enkäterna tvungna att ha inkommit till Länsstyrelsen senast den 12/6-06. Detta gav alltså respondenterna drygt tre veckor att besvara enkäten. Bearbetning av enkätsvar Den insamlade informationen stansades manuellt in i datorprogrammet Excel. Sifferkoder användes för svar av typen ja och nej, detta för att enklare kunna bearbeta resultatet statistiskt. Den avslutande frågan, som inte gick att omföra till sifferkoder, registrerades i sin helhet, se bilaga 3. För bearbetning och statistisk analys av materialet har programfunktioner i Excel nyttjats. Svarsfrekvens Av de 502 enkäter som skickades ut besvarades totalt 199 enkäter per post, vilket utgör en svarsfrekvens på drygt 39 %. Antalet enkäter som inkom innan den 12/7, och som således var med i litteraturlotteriet, var 177 stycken. Analys av svarsfrekvensen Det var inte förvånande att svarsfrekvensen inte blev 100 %. Enligt litteraturen (Trost, 1994) är en svarsfrekvens på 50 75 % vanlig i många enkätundersökningar. I denna studie var den slutgiltiga svarsfrekvensen som nämnts ovan 39 %, vilket kan anses en aning lågt. 5

Anledningen till den låga svarsfrekvensen kan diskuteras. Nedan följer några tänkbara anledningar till varför så många skogsägare inte svarade på enkäten. Tidpunkten för enkätutskicket Enkäterna skickades ut i slutet av maj, en tid som för många är fylld av olika aktiviteter. Speciellt för jordbrukare, som kan antas vara en stor målgrupp för enkäten då de ofta äger skog, finns mycket att arbeta med. Fel personer har fått enkäten På grund av ett fel i skogsägarregistret har enkäter skickats ut till 33 personer som har ägt skog, men inte gör det i dagsläget. Detta bekräftas av att ett antal enkäter returnerats oifyllda med meddelanden som Jag äger inte skog. Förmodligen har de flesta av dem som inte äger skog hoppat över att returnera enkäten. Undantas de 33 felaktiga utskicken skulle svarsfrekvensen bli knappt 43 %. Flera skogsägare - ett svar I vissa fall har slumpen gjort utslaget så att ett hushåll med flera ägare av samma skogsfastighet fått flera enkäter. I dessa fall kan det tänkas att endast en enkät har returnerats till Länsstyrelsen. Misstro mot Länsstyrelsen Även om det i följebrevet informeras om att svaren kommer att bearbetas anonymt, kan det finnas skogsägare som är oroliga för att enkäten ska användas för att kartlägga enskilda skogsägare. Detta kan vara en anledning till att skogsägare avstått från att fylla i och skicka in enkäten. För att öka svarsfrekvensen vid enkätundersökningar är det vanligt att en eller flera påminnelser skickas ut till dem som inte besvarat enkäten. I den här undersökningen gjordes inget sådant utskick. Anledningen till detta var dels att ett sådant utskick fördröjer undersökningen tidsmässigt och att det är kostsamt. En annan orsak var att eftersom alla svar behandlades anonymt skulle det vara svårt att diversifiera utskicket så att endast de som inte besvarat enkäten fick en påminnelse. En möjlighet att sortera bort dem som besvarat enkäten hade naturligtvis kunnat vara att använda lottsedlarna som skickats med enkäterna. Men eftersom långt ifrån alla bifogade en lottsedel var detta dock inget bra sätt att sortera bort respondenter. Bortfallsanalys Om svarsfrekvensen är låg vid en enkätstudie är det viktigt att undersöka om och i så fall hur de som inte besvarat enkäten, bortfallet, skiljer sig ifrån de som besvarat enkäten. Detta görs via en bortfallsanalys. I en sådan krävs objektiva bakgrundsfakta för hela populationen. Dessa bakgrundsfakta jämförs mellan de som besvarat enkäten och bortfallet. Går det att identifiera stora skillnader mellan de olika grupperna i dessa jämförelser, finns anledning att tro att uppgifterna från bortfallet skiljer sig från de besvarade enkäterna. Om så är fallet behövs en analys av på vilket sätt de två grupperna skiljer sig från varandra, och vilka slutsatser som kan dras utifrån detta. Eftersom svarsfrekvensen i denna undersökning var relativt låg är det viktigt med en ordentlig bortfallsanalys. Därför gjordes bortfallsanalysen med tre olika bakgrundsvariabler; respondenternas skogsinnehavsstorlek, ålder och kön. Dessa undersökningar visas nedan i diagramform som relationer mellan utskick och svar. 6

Relation mellan utskick och svar 6 5 Utskick Svar 10-25 26-50 51-100 101-200 201- Arealkategorier i ha Diagram 2 Diagrammet visar relationen mellan utskicken och de inkomna svaren. Skogsägare med fastigheter under 25 ha har alltså proportionellt sett mindre representation bland svaren i förhållande till utskicket. Som information kan tilläggas att arealgruppen 10-50 ha är en stor skogsägargrupp på Gotland. Deras skog representerar 38 % av den totala skogsarealen och kan därför anses viktig. Relation mellan utskick och svar - födelseår 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1917 1919 1921 1923 1925 1927 1929 1931 1933 1935 1937 1939 1941 1943 1945 1947 1949 1951 Födelseår 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1980 1983 1986 Diagram 3 Andelen svar per åldersklass, utskickat antal delat med antalet svar. Den röda linjen visar medelandelen svar över hela populationen, dvs. svarsfrekvensen 39 %. I ytterkanterna, d.v.s. höga och låga födelseår, går det att utläsa att svarsfrekvensen är något lägre. Den gula linjen visar medelsvarsandelen i tre olika födelseårskategorier; 1918-1939 medel 34 %, 1940-1959 medel 48 % och 1960-1990 medel 33 %. 7

1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Relation mellan utskick och svar - kön 0,36 0,33 0,64 0,67 Utskick Svar Kvinnor Män Diagram 4 Diagrammet visar att det relativt utskicket är en något större andel män som besvarat enkäten. För skogsägare generellt på Gotland är könsfördelningen 69 % män och 31 % kvinnor. Diskussion bortfallsanalys Bortfallsanalysen visar att de som inte skickat in enkäterna inte skiljer sig påtagligt från urvalet i utskicket. Det som dock går att utläsa från bortfallsanalysen är att: De som har fastigheter i storlekskategorin 10-25 ha har svarat, proportionellt utskicket, lägre än andra kategorier. Personer födda åren mellan 1940 1960 har högre svarsfrekvens Det är, relativt utskicket, fler män än kvinnor som svarat. Efter en sådan identifikation är det naturligtvis relevant att se om dessa kategorier svarat annorlunda gentemot övriga grupper. Därför finns det i resultatdelen en uppdelning av de tre olika kategorierna. Det kan vara lockande att tro att de skogsägare som besvarat enkäten också brukar sin skog mer aktivt, eller åtminstone har ett större intresse för skogsfrågor, och att resultatet i undersökningen då skulle ge en generell bild av den gotländska skogsägaren som mer aktiv än vad han/hon i verkligheten är. Det är dock vanskligt att dra en sådan slutsats eftersom det är i princip omöjligt att kontrollera om den stämmer, och sedan ännu svårare att bedöma hur mycket mer aktiv denna kategori skogsägare är. Därför bör denna undersökning inte i första hand användas som en kartläggning av hur aktiva skogsägarna på Gotland är, utan snarare som fingervisning kring vad som påverkar skogsägare att utföra aktiviteter, vilka aktiviteter som utförs etc. 8

RESULTAT Resultaten redovisas nedan i diagramform. Notera att resultaten visas i procentsatser, alltså inte i absoluta tal. Alla frågor redovisas inte separat, utan några har sammanförts i kombinationsdiagram. I diagramtexterna förklaras inte bara diagrammen utan innehåller dessutom en kortare analys av svaren. Frågorna har utformats så att respondenterna kunnat välja flera alternativ i vissa frågor. Detta ger möjligheten att göra åtminstone två typer av diagram. En diagramform där procentsatserna baserade på det totala antalet svar för varje fråga, d.v.s. att summan av diagramstaplarna blir 100 %. Ett annat alternativ är att i diagrammen redovisa procentsatserna för varje enskilt svarsalternativ, d.v.s. antal svar i varje enskild fråga dividerat med antalet respondenter. I den här rapporten har, om inget annat angivits, diagram av den första typen använts. Svaren har delats upp i tre kategorier - kön, födelseår samt de svarandes storlek på sitt skogsinnehav. Detta för att på ett mer differentierat sätt kunna se vilka eventuella skillnader som finns hos skogsägarna som besvarat enkäten. Ett annat syfte med den uppdelningen är att studera vilka eventuella slutsatser som kan dras från bortfallsanalysen. Bortfallsanalysen visade att relativt utskicket hade personer med skogsinnehav i över 25 ha, män och personer födda mellan 1942 och 1951 svarat flitigare. Skulle det visa sig att det är väldigt stora skillnader mellan kategorierna i vissa frågor kan det finnas anledning vikta just dessa frågor. Syfte med att äga skog Vilket är ditt huvudsakliga syfte med att äga skog? 35% 25% 15% 5% Ekonomisk avkastning Tradition/arv Naturvärden Rekreation/friluftsliv Ved / virke för husbehov Annat Diagram 5 På frågan vilket syfte skogsägarna har med att äga skog var ved/virke för husbehov det vanligaste svaret. Enligt liknande studier gjorda av Gunnarsson & Mårtensson (2004) och Ingemarsson (2004) är ekonomisk avkastning ett viktigare syfte med att äga skog för den Svenska skogsägaren i stort. Detta bekräftar en relativt utbredd teori om att de Gotländska skogsägarna generellt inte ser sin skog som en viktig ekonomisk inkomstkälla. 9

Vilket är ditt huvudsakliga syfte med att äga skog? Ekonomisk avkastning Tradition/arv Naturvärden Rekreation/friluftsliv Ved / virke för husbehov Annat Diagram 5.1Diagrammet visar svarsprocenten för varje enskilt svar. Detta visar tydligare hur stor andel av skogsägarna som har ved/virke för husbehov som syfte med att äga skog. Nedan följer några diagram där svaren delats upp i olika kategorier. 35% 25% 15% 5% Ekonomisk avkastning 5 6 7 8 Vilket är ditt huvudsakliga syfte med att äga skog? Ålder Tradition/arv 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Naturvärden Rekreation/friluftsliv Ved / virke för husbehov Diagram 5.2 Den yngre kategorin skogsägare äger skog i större utsträckning för ekonomisk avkastning och mindre för naturvård och rekreation/friluftsliv. Annat 10

35% 25% 15% 5% Ekonomisk avkastning Vilket är ditt huvudsakliga syfte med att äga skog? Tradition/arv Totalt Män Kvinnor Naturvärden Rekreation/friluftsliv Ved / virke för husbehov Kön Annat Diagram 5.2 Kvinnors syfte med att äga skog är i större utsträckning arv/tradition, medan det för män är viktigare med ekonomisk avkastning. Vilket är ditt huvudsakliga syfte med att äga skog? Arealklasser 45% 35% 25% 15% 5% Totalt 10-50 ha 50-100 ha 100- ha Ekonomisk avkastning Tradition/arv Naturvärden Rekreation/friluftsliv Ved / virke för husbehov Annat Diagram 5.4 Diagrammet visar bl.a. att skogsägare med små fastigheter äger sin skog i större utsträckning i syfte att få ved/virke från den och mindre för ekonomisk avkastning. Detta är en naturlig konsekvens. Ett något mer anmärkningsvärt resultat är att skogsägare med stora skogsinnehav i störst utsträckning har rekreation/friluftsliv som huvudsakligt syfte med att äga skog. 11

Syfte med att äga skog Boende på skogsfastigheten eller ej Annat Ved / virke för husbehov Rekreation/friluftsliv Naturvärden bor ej på fastigheten bor på fastigheten Tradition/arv Ekonomisk avkastning 5 6 7 8 9 Diagram 5.5 Diagrammet visar skillnader i syfte med att äga skog mellan de fastighetsägare som bor på skogsfastigheten och de som inte gör det. Precis som i diagram 5.1 redovisas svaren för varje enskilt svar. Resultaten är relativt väntade, kanske dock lite överraskande att en så stor andel av dem som inte bor på fastigheten har skogen i till ved/virke. 12

Aktivitet i skogen Fråga tre, med följdfrågor, behandlar skogsägarnas syn på hur aktiva de är i skogen, och vad det är som begränsar deras aktivitet. Eftersom det inte finns några objektiva mått på vad en aktiv skogsägare är, ger svaren skogsägarnas subjektiva uppfattning om hur aktiva de själva är i sitt skogsbruk. Därför går det inte att utifrån svaren på frågan ange om Gotländska skogsägare är aktiva skogsägare eller inte. Mer intressant är att se vilka kategorier skogsägare som är aktiva, och vad som påverkar deras aktivitet. 45% 35% 25% Jag skulle vilja bruka min skog mer aktivt, men gör det inte p.g.a: 147 personer (74%) anser att de brukar sin skog på ett aktivt sätt. 113 personer (61%) skulle vilja bruka sin skog på ett mer aktivt sätt 15% 5% Tidsbrist Ger inte tillräcklig ekonomisk avkastning Saknar den fysiska förmågan Har inte tillräckliga kunskaper Annat Diagram 6 Generellt är tidsbrist och att skogen inte ger tillräcklig ekonomisk avkastning de största hindren för skogsägarna att inte bruka skogen mer aktivt. En majoritet av de svarande (74 %) anser att de brukar sin skog aktivt. Som tidigare nämnts är det en subjektiv åsikt och det går inte att utifrån det resultatet säga att det är ett aktivt skogsbruk på Gotland. I kategorin annat har det angetts svar som t.ex. saknar redskap. Anser du att du brukar din skog på ett aktivt sätt? Boende på skogsfastigheten eller ej Bor på skogsfastigheten Bor ej på skogsfastigheten 21% 42% Aktivt Ej aktivt 79% 58% Diagram 6.1.1 Diagrammet visar att respondenter som bor på skogsfastigheten anser att de är mer aktiva i sitt skogsbruk än de som inte bor på skogsfastigheten. 13

5 45% 35% 25% 15% 5% Kön Jag skulle vilja bruka min skog mer aktivt, men gör det inte p.g.a.: Tidsbrist Ger inte tillräcklig ekonomisk avkastning Saknar den fysiska förmågan Har inte tillräckliga kunskaper Totalt Män Kvinnor Annat Diagram 6.1.2 Kvinnors skogliga aktivitet begränsas mer än mäns av att de anser sig sakna kunskaper och den fysiska förmågan, medan för män är det tidsbrist och den otillräckliga ekonomiska ersättningen som i större utsträckning är hindret. Detta indikerar att det finns anledning att göra en satsning på kunskapsspridning riktad mot kvinnor. Areal Jag skulle vilja bruka min skog mer aktivt, men gör det inte p.g.a.: 6 5 Totalt 10-50 ha 51-100 ha 101- ha Tidsbrist Ger inte tillräcklig ekonomisk avkastning Saknar den fysiska förmågan Har inte tillräckliga kunskaper Annat Diagram 6.2 Den tydligaste uppdelningen inom olika kategorier är att respondenter med stora skogsinnehav har tiden som en mer begränsande faktor, och kunskaper som en mindre begränsande faktor än de andra. Den uppdelningen är tämligen logisk eftersom det tar längre tid att sköta en större skog, och att ett stort skogsinnehav kan antas förknippas med ett intresse för skog. 14

6 5 Ålder Jag skulle vilja bruka min skog mer aktivt men gör det inte p.g.a.: 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Tidsbrist Ger inte tillräcklig ekonomisk avkastning Saknar den fysiska förmågan Har inte tillräckliga kunskaper Annat Diagram 6.3 Diagrammet visar tydligt att det är en uppdelning mellan de olika ålderskategorierna i fråga om vad som begränsar deras aktivitet. För äldre är det den fysiska förmågan och för yngre tidsbrist. Detta kan anses tämligen naturligt, då många yngre har förvärvsarbeten eller annan sysselsättning som tar tid. Lite intressant är att de äldre, som kan antas ha kunskaper och praktikiska erfarenheter från skogen, ändå anser att de har mindre kunskaper än de yngre. Kanske kan det förklaras delvis med att andelen nya skogsägare som är äldre har ökat under senare tid, och att det inte allt är säkert att den kategorin har någon tidigare erfarenhet från skog och skogsbruk. 15

Utförda aktiviteter i skogen under den senaste femårsperioden Diagrammen i följande avsnitt redovisar svaren från frågorna kring vilka skötselåtgärder som utförts i respondenternas skogar under den senaste femårsperioden. Det ska tilläggas att det möjligen kan finnas en viss begreppsförvirring vad gäller röjning och gallring. Detta grundas på att det i frågor kring röjning har det varit kommentarer som jag har huggit bort fröträd och jag har röjt så jag kan ta mig fram längs stigen i skogen. Vilka konsekvenser det ger för resultaten är svårt att avgöra. 9 8 7 6 5 Utförda aktiviteter i skogen Har du slutavverkat under den senaste femårsperioden Har du gallrat under den senaste femårsperioden Har du röjt under den senaste femårsperioden Diagram 7. Den vanligaste aktiviteten som utförts i de Gotländska skogarna är enligt svaren gallring. Detta har en naturlig förklaring då gallringar generellt utförs flera gånger under skogens omloppstid, medan slutavverkning per definition endast utförs flera gånger. 16

Har du slutavverkat skog under den senaste femårsperioden? 8 7 6 5 Män 1918-1945 1961-1946- 1960 10-50 51-100 101- Kvinnor 1982 Areal, ha Kön Födelseår Diagram 7.1 Diagrammet visar svaren på frågan om skogsägarna avverkat skog under den senaste femårsperioden. Den röda linjen visar medelsvaret på 37 %. Störst variation finns inom arealkategoriseringen. Denna uppdelning kan anses naturlig eftersom skogsägare med stora arealer har mer skog att avverka. Mer intressant är kanske att män och kategorin yngre personer är mer benägna att avverka skog. 17

Har du slutavverkat? Syfte Ved / virke för husbehov Rekreation/friluftsli Naturvärden Tradition/arv Ekonomisk avkastning 6 8 10 slutavverkat ej slutavverkat Diagram 7.1.1 Diagrammet visar skillnader i avverkningsintensitet beroende av hur respondenterna svarat i frågan vilket syfte de har med att äga skog. De som äger skog i ett ekonomiskt syfte har avverkat betydligt mer än de som äger skog av tradition/arv. Har du slutavverkat? Boende på fastigheten Bor ej på fastigheten Bor på fastigheten 5 6 7 8 9 10 slutavverkat ej slutavverkat Diagram 7.1.3 Diagrammet visar skillnader i frågan om slutavverkning, mellan de som bor på sin skogsfastighet och de som inte gör det. De som bor på skogsfastigheten har alltså avverkat mer under den senaste femårsperioden. 18

Varför har du inte slutavverkat skog under den senaste femårsperioden? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Män Kvinnor 5 45% 35% 25% 15% 5% behov av att avverka naturvårdsrestriktioner ekonomisk Det ger inte avkastning Saknar den fysiska tillräckig Inget ekonomiskt avverkningsmogen Vet inte om jag har avverkningsmogen slutavverkningar Principiellt emot Skogen har förmågan Tidsbrist Har ingen Annat skog skog Diagram 7.1.3 Diagrammet visar varför de olika kategorierna inte avverkat skog under den senaste femårsperioden. De röda strecken är medelvärden för de olika svarsalternativen. Generellt är den otillräcklig ekonomisk avkastning det största hindret för skogsägare att slutavverka skog. Speciellt för kategorin skogsägare stora skogsinnehav är det den klart mest begränsande orsaken. För den kategorin är inte alls naturvårdsrestriktioner något som är begränsande, kanske just p.g.a. att de har så mycket skog att det finns tillräckligt med skog att avverka som inte har naturvårdsrestriktioner. Noterbart är även att det är äldre skogsägare som är mest principiellt emot slutavverkningar. Kvinnor undviker i större utsträckning än män att avverka p.g.a. att de inte har något ekonomiskt behov av det. Något som är intressant är att under tio procent uppger att de inte har någon avverkningsmogen skog som orsak till att de inte avverkat, vilket kan tolkas som att över 90 % ändå anser att de har skogsråvara att avverka. Analysen att skogsägare med små skogsinnehav avverkat mindre p.g.a. de inte har avverkningsmogen skog (jmf diagram 7.1), förkastas delvis av svaren i denna fråga. 19

10 9 8 7 6 5 Har du gallrat skog under den senaste femårsperioden? 10-50 Areal, ha Kön Män 1918-51-100 101- Kvinnor 1945 1946-1961- 1960 1982 Födelseår Diagram 7.2 Inga markanta skillnader finns inom de olika kategorierna. Äldre personer och skogsägare med små skogsinnehav har avverkat i något mindre utsträckning. Det röda strecket visar den totala andelen som svarat att de gallrat skog. Vilken är den främsta anledningen till att du gallrat skog? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1940 1941-1960 1961-1982 Män Kvinnor 7 6 5 Ren skogsvårdsåtgärd Ekonomiska orsaker Uppskattar arbete i skogen Annat Diagram 7.2.1 Den överlägset vanligaste orsaken till att respondenterna valt att gallra är som ren skogsvårdsåtgärd. Lite anmärkningsvärt är att så få skogsägare gallrar av ekonomiska skäl. I kategorin annat är ett vanligt svar att gallringen görs för att få ved/virke till husbehov. Relativt små skillnader går att urskilja inom de olika kategorierna. 20

Varför har du inte gallrat under den senaste femårsperioden? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Män Kvinnor 7 6 5 Har ingen gallringsmogen skog Ger inte tillräcklig ekonomisk ersättning Vet inte om jag har gallringsmogen skog Annan orsak Diagram 7.2.2 Har ingen gallringsmogen skog och ger inte tillräcklig ekonomisk ersättning är de vanligaste orsaker till att skog inte gallras enligt de svarande. I denna fråga var det väldigt få svar, beroende på att många skogsägare gallrat skog, varför diagrammet ser något spretigt ut och det är vanskligt att dra några slutsatser kring spridning inom de olika kategorierna. 21

10 9 8 7 6 5 Har du röjt skog under den senaste femårsperioden? Män 1918-1946- 1961-51-100 101- Kvinnor 1945 1960 1982 Areal, ha Kön Födelseår Diagram 7.3 Diagrammet visar att män och kvinnor har röjt sin skog i ungefär lika stor utsträckning, medan äldre personer röjer mindre än genomsnittet. Naturlig är att fastighetsägare med stora skogsinnehav har röjt mer än genomsnittet. 8 7 6 5 Vilken är den främsta anledningen till att du röjt skog? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1940 1941-1960 1961-1982 Män Kvinnor Ren skogsvårdsåtgärd Uppskattar att arbeta i skogen Annat Diagram 7.3.1 Ren skogsvårdsåtgärd är, enligt respondenterna, den främsta anledningen till att skog röjs på Gotland. I kategorin annat, där kvinnor är proportionellt överrepresenterade, är ett vanligt svar att skog röjs för betesdjur, d.v.s en åtgärd som inte i första hand görs i skogsskötselsyfte. 22

Varför har du inte röjt under den senaste femårsperioden? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Män Kvinnor 45% 35% 25% 15% 5% Har ingen skog som behöver röjas Det är för dyrt Har inte den fysiska förmågan Vet inte om jag har skog som behöver röjas Annan orsak Diagram 7.3.2 Diagrammet visar att orsakerna till varför respondenterna inte röjt skog varierar. Precis som i diagram 3.3.1. är det interna bortfallet stort, vilket gör att de olika kategorierna får stora interna skillnader. Har du gjort någon annan skogsskötselåtgärd under de senaste fem åren? 7 6 5 156 personer, d.v.s. 78 % av personerna som besvarat enkäten, angav att de huggit ved/virke för husbehov. Stamkvistat Huggit bort fröträd Huggit ved/virke för husbehov Rensat diken Annat Diagram 7.4 Diagrammet visar att det är väldigt vanligt att skogsägare hugger ved/virke för husbehov. Att stapeln i digrammet inte visar 78 % beror på att respondenterna kunnat ange flera alternativ, och att diagrammet representerar de relativa procentsatserna. Intressant är att väldigt många skogsägare valt att stamkvista träd, en aktivitet som är diskutabel, åtminstone ur rent ekonomisk synvinkel. 23

Kunskapsspridning Var söker du kunskaper om skog och skogsskötsel? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Män Kvinnor 5 45% 35% 25% 15% 5% Grannar / vänner Skogsägarföreningen Länsstyrelsen Böcker Internet Annat Diagram 8 Diagrammet visar att det är vanligast att söka information kring skog från Länsstyrelsen, inte minst bland skogsägare med stora arealer skog. Bland kvinnor är det vanligt att söka kunskap från grannar/vänner och annat, där många angivit min man, alternativt min far. Ett annat vanligt tillägg i kategorin annat är tidningar. Kategorin yngre skogsägare och kvinnor söker inte i så stor utsträckning kunskap hos skogsägarföreningen. 24

Ordnade aktiviteter Följande frågor behandlar skogsägarnas deltagande i olika aktiviteter ordnade av Länsstyrelsen och/eller den privata skogsnäringen på Gotland. Aktiviteterna kan vara skogsdagar, kursverksamhet, individuell rådgivning etc. Deltagande i aktiviteter Har du deltagit i någon aktivitet (kurs, skogsdag, informationskväll etc.) som anordnats av Länsstyrelsens skogsvårdsenhet/mellanskog/gotlandsflis/lrf eller någon annan skogsaktör, under den senaste femårsperioden? Inspirerade aktiviteten dig till att bruka din skog mer aktivt? 10 9 8 7 6 5 Totalt 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Män Kvinnor Diagram 9 Diagrammet visar att hälften av de svarande deltagit i olika skogliga aktiviteter. Män är mer frekventa deltagare än kvinnor. Skogsägare med stora skogsarealer har varit med på flest aktiviteter, och är även de som inspirerats mest av aktiviteterna. Har du slutavverkat? Deltagit Ej deltagit 25% 5 75% 10 slutavverkat ej slutavverkat Diagram 9.1.1 Diagrammet visar de samband som finns mellan att deltaga i aktiviteter och slutavverka skog. De som har deltagit i aktiviteter har slutavverkat i större utsträckning. Detta behöver dock inte betyda att deltagande i aktiviteter direkt leder till ökad slutavverkning. Sambandet kan vara det motsatta, att redan aktiva skogsägare som slutavverkar, gärna deltar i aktiviteter. 25

Varför har du inte deltagit i någon aktivitet? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Män Kvinnor 9 8 7 6 5 Har inte haft tid, möjlighet Har inte något behov, Har inte vetat om att det har redan den kunskapen anordnats aktiviteter jag behöver Annat Diagram 9.1.2 Den vanligaste orsaken till att de som besvarat enkäterna inte deltagit i aktiviteter är att de inte haft tid/möjlighet. Orsakerna är relativt jämt utspridda över alla kategorierna, förutom att skogsägarna med stora skogsinnehav i väldigt stor utsträckning inte deltar p.g.a. tidsbrist. Bland svarskategorin annat var det vanligt med kommentarer som inget intresse. Glädjande är att väldigt få som angett att de inte deltagit p.g.a. att de inte vetat om att det förekommit aktiviteter. Å andra sidan är det svårt att veta om man missat en aktivitet man inte känner till 26

Vilken typ av skogliga aktiviteter skulle du vilja att det anordnades på Gotland? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Män Kvinnor 45% 35% 25% 15% 5% Kvällskurser Praktiska kurser Skogsdagar Individuell rådgivning Informationskvällar Annat Diagram 9.2 Diagrammet visar att den populäraste aktiviteten är skogsdagar, följt av individuell rådgivning. Det går att utläsa en relativt stor skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnor vill i större utsträckning ha kvällskurser och i mindre utsträckning skogsdagar. Detta kan ha att göra med att män och kvinnor möjligen har olika arbetssituation. Även yngre individer avviker en aning då de efterlyser kvällskurser och individuell rådgivning i större utsträckning. 27

Vilka skogliga ämnesområden skulle du vilja ha fler aktiviteter kring? 10-50 ha 51-100 ha 101- ha 1918-1945 1946-1960 1961-1982 Män Kvinnor 25% 15% 5% Skogsbrukets grunder Slutavverkning och alternativa avverkningsformar Gallring Röjning Föryngring Skoglig ekonomi Naturvård Kulturmiljövård Rekreation/friluftsliv/turism Vidareförädling av skogsråvaran Diagram 9.3 Gallring är det vanligaste ämnesområdet som efterlyses. Utmärkande är att kategorin äldre skogsägare inte alls är intresserade av rekreation/friluftsliv/turism och att skogsägare med stora skogsinnehav inte är så intresserade av naturvård. Noterbart är att vidarförädling och skoglig ekonomi efterfrågas, ämnen som åtminstone Länsstyrelsen tidigare inte gjort aktiviteter kring. Övriga kommentarer sista frågan I den sista frågan ges respondenterna chansen att i egna ord uttrycka vad de tycker om det Gotländska skogsbruket och ge förslag på hur skogsbruket kan bli mer aktivt. Totalt valde 39 personer att uttrycka sin åsikt i sista frågan, av dem var 29 personer män. Svaren i sin helhet går att läsa i bilaga 3. Den klart vanligaste synpunkten är att den ekonomiska förtjänsten från skogsbruket måste öka för att höja aktiviteten i den gotländska skogen. Många menar att konkurrenssituationen på den gotländska virkesmarknaden, med endast två egentliga uppköpare, är olycklig. Några personer anser att Länsstyrelsen lägger sig i för mycket av skogsägarnas verksamhet Förslag för att få ett mer aktivt skogsbruk var bl.a. att anordna aktiviteter på sockennivå, göra studieresor till fastlandet, göra fler aktiviteter bättre anpassade till kvinnor och att främja nyttjande av skogen till annat än sågade trävaror som t.ex. energi, jakt eller annan typ av förädling av skogsråvaran. 28

SLUTSATSER Generella resultat Undersökningen ger vid handen en bild av den gotländska skogsägare som till stor utsträckning äger skog i syfte att få ved/virke till husbehov. Många skogsägare anser att de redan nu brukar sin skog aktivt, men skulle göra det mer om de inte begränsades av framförallt tidsbrist. Att det inte slutavverkas mer beror mycket på att det ger för låg ekonomisk ersättning. Gallring och röjning görs i första hand i skogsvårdande syfte. Skogsägare som bor på skogsfastigheten är mer aktiva i sitt skogsbruk, avverkar mer och har delvis andra syften med sitt skogsägarskap än andra skogsägare. När skogsägarna söker kunskaper om skog och skogsbruk vänder de sig i första hand till Länsstyrelsen och i andra hand till grannar/vänner. Ungefär hälften av respondenterna har deltagit i aktiviteter anordnade av Länsstyrelsen och/eller övriga skogsnäringen. Av dem som deltagit hade knappt 80 % inspirerats av aktiviteten. De populäraste typerna av aktiviteter är skogsdagar och individuell rådgivning, och då främst inom gallring, röjning och skoglig ekonomi. Kategorier Kön När det gäller kön går det att se att kvinnors syfte med att äga skog är i större utsträckning är arv/tradition, medan det för män är viktigare med ekonomisk avkastning. Kvinnor anser att de begränsas att bruka sin skog aktivt eftersom de saknar kunskaper eller den fysiska förmågan i större utsträckning än män. Kvinnor undviker i större utsträckning än män att avverka p.g.a. att de inte har något ekonomiskt behov av det. Män har deltagit i fler aktiviteter. Den typ av aktiviteter som efterfrågas mer av kvinnor är kvällskurser och praktiska kurser, medan män i större utsträckning vill ha skogsdagar. Skogsmarksareal En tydlig trend är att skogsägare med stora skogsmarksarealer har sin skog i ekonomiskt syfte och de med små skogsmarksinnehav har det i syfte att få husbehovsved/virke. Tidsbrist är det som begränsar skogsägarna med stora skogar att bruka skogen mer aktivt. Det är tydligt att skogsägare med stora skogar avstår från att slutavverka p.g.a. att den ekonomiska ersättningen är för låg. Samma grupp är den klart största som säger sig hämta information om skog och skogsbruk från Länsstyrelsen. Födelseålder I många frågor går det att utläsa att äldre skogsägare är mindre aktiva i sitt skogsbruk än de yngre. En förklaring till det är att de inte har skogen i syfte att få ekonomisk ersättning i lika stor utsträckning som de yngre. En annan orsak är att de saknar den fysiska förmågan. En annan sak som går att utläsa är att äldre personer avstår från att avverka eftersom de är principiellt emot slutavverkningar. När det gäller ordnade skogliga aktiviteter avviker yngre individer en aning då de efterlyser kvällskurser och individuell rådgivning i större utsträckning. 29

Referenser: Gunnarsson F. & Mårtenson C.,2004 Examensarbeten Nr 40 Vilka mål och behov har olika typer av skogsägare kring sitt skogsägande? Ingemarson F. 2004. Small-scale forestry in Sweden : owners' objectives, silvicultural practices and management plans Trost J. 1994 Enkätboken 30

Enkät skogsbrukande Gotland Bakgrundsfrågor Vilket år är du född? Kön? Man Kvinna Hur stor är din skogsfastighet? ha Är du ensam ägare av fastigheten? Ja Nej, jag delar fastigheten med en person flera personer Bor du på fastigheten? Ja Nej Har du en skogsbruksplan upprättad över din fastighet? Ja, från år Nej Nedan följer arton frågor kring hur aktiv du är i din skog. Det går bra att kryssa i fler alternativ på de frågor som inte är ja- eller nejfrågor. 1. Vilket är ditt huvudsakliga syfte med att äga skog? Ekonomisk avkastning Tradition/arv Naturvärden Rekreation/friluftsliv Ved/virke för husbehov Annat 2. Anser du att du brukar din skog på ett aktivt sätt? Ja Nej 31

3. Skulle du vilja bruka din skog mer aktivt? Ja, men gör det inte på grund av: Tidsbrist Ger inte tillräcklig ekonomisk avkastning Saknar den fysiska förmågan Har inte tillräckliga kunskaper Annat Nej 4. Har du slutavverkat någon del av din skog under den senaste femårsperioden? Ja, gå till fråga 6 Nej, gå till fråga 5 5. Varför har du inte slutavverkat skog under den senaste femårsperioden? Har ingen avverkningsmogen skog Tidsbrist Det ger inte tillräcklig ekonomisk avkastning Saknar den fysiska förmågan Vet inte om jag har avverkningsmogen skog Skogen som skulle ha avverkats har naturvårdsrestriktioner från Länsstyrelsen. Jag är principiellt emot slutavverkningar Jag har inget ekonomiskt behov av att avverka Annat 6. Har du gallrat någon del av din skog under den senaste femårsperioden? Ja, gå till fråga 7 Nej, gå till fråga 8 7. Vilken var den främsta orsaken till att du valde att gallra din skog? Ren skogsvårdsåtgärd Ekonomiska orsaker Jag uppskattar att arbeta i skogen Annat 32

8. Varför har du inte gallrat din skog under den senaste femårsperioden? Har ingen gallringsmogen skog Gallringen ger inte tillräcklig ekonomisk avkastning Vet inte om jag har skog som behöver gallras Annat 9. Har du röjt någon del av din skog under den senaste femårsperioden? Ja, gå till fråga 10. Nej, gå till fråga 11. 10. Vilken var den främsta orsaken till att du valde att röja din skog? Ren skogsvårdsåtgärd, för att skogen skall utvecklas bättre Jag uppskattar att arbeta i skogen Annat 11. Varför har du inte röjt skog under den senaste femårsperioden? Har ingen skog som behöver röjas Det är för dyrt Har inte den fysiska förmågan Vet inte om jag har skog som behöver röjas Annat 12. Har du gjort någon annan skötselåtgärd i din skog under den senaste femårsperioden? Stamkvistat Huggit bort fröträd Huggit ved/virke för husbehov Rensat diken Annat 13. Var söker du kunskaper om skog och skogsskötsel? Grannar/vänner Skogsägarföreningen Länsstyrelsens skogsvårdsenhet (f.d. Skogsvårdsstyrelsen) I böcker På internet Annat 14. Har du deltagit i någon aktivitet (kurs, skogsdag, informationskväll etc.) som anordnats av Länsstyrelsens skogsvårdsenhet/mellanskog/gotlandsflis/lrf eller någon annan skogsaktör, under den senaste femårsperioden? Ja, gå till fråga 15 Nej, gå till fråga 16 33

15. Inspirerade aktiviteten dig till att bruka din skog mer aktivt? Ja Nej 16. Varför har du inte deltagit i någon aktivitet? Har inte haft tid, möjlighet Har inte något behov, har redan den kunskapen jag behöver Har inte vetat om att det anordnats aktiviteter Annat 17. Vilken typ av skogliga aktiviteter skulle du vilja att det anordnades på Gotland? Kvällskurser Praktiska kurser i t.ex. motorsågning Skogsdagar Individuell rådgivning Informationskvällar Annat 18. Vilka skogliga ämnesområden skulle du vilja ha fler aktiviteter kring? Skogsbrukets grunder Slutavverkning och alternativa avverkningsformer Gallring Röjning Föryngring Skoglig ekonomi Naturvård Kulturmiljövård Rekreation/friluftsliv/turism Vidareförädling, skogsprodukters användningsområden Nedan finns möjlighet att med egna ord uttrycka åsikter kring det gotländska skogsbruket. Ge gärna förslag på hur aktiviteten i skogen kan ökas! 34

Följebrev 2006-05-17 NAMN ADRESS POSTADRESS Bäste skogsägare! Aktiviteten i den gotländska skogen är lägre än på mycket länge. För oss som på olika sätt arbetar med skog är det naturligtvis en tråkig utveckling. Därför har de skogliga aktörerna på Gotland satt igång en kampanj för att på olika sätt öka aktiviteten i skogen. För att göra det på bästa sätt är det naturligtvis viktigt att veta vilka faktorer som påverkar den gotländske skogsägaren att bruka sin skog aktivt. Handlar det bara om pengar? Har länsstyrelsens naturvårdsarbete en dämpande inverkan på skogsbruket? Saknas kunskaper och erfarenheter bland skogsägarna? Vi kan bara spekulera du har svaret! Därför ber vi dig att fylla i det bifogade frågeformuläret och returnera det till Länsstyrelsen i det frankerade kuvertet. Som tack för din medverkan kommer vi att lotta ut skogslitteratur bland de som svarar innan den 12/7. Skriv bara namn och adress på den bifogade lottsedeln och skicka med den i svarskuvertet så deltar du i lotteriet. Vi vill poängtera att undersökningens syfte är att få en bild av de gotländska skogsägarna som grupp betraktat, och inte dig som enskild skogsägare. Svaren kommer naturligtvis att behandlas anonymt. Detta frågeformulär skickas till 270 skogsägare som slumpvis dragits från Länsstyrelsens skogsägarregister. Eventuella frågor eller funderingar kring enkäten besvaras av undertecknad på tel 29 26 49 eller 0737-19 20 83 Med vänlig hälsning och tack för din medverkan! Jonas Lundquist Länsstyrelsen 35

Enkätundersökning övriga svar 1.Mer dokumentation och uppföljning av de skogsgårdar som finns på Gotland. 2. Liten ort = mer småskalighet behövs 3. För lite överskott på avverkningsuppdrag som dominerar marknaden. Rotpostmarknaden som ger bättre och i förväg känt överskott existerar inte på Gotland p.g.a. monopolet, och den styrning dithän som Ni velat ha där även kyrkan med flera stora ägare är inblandade mer och mer. Det som betecknas skog på min fastighet kallar jag inte för skog. Grundkurs- skogsskötsel för kvinnor. Ekonomisk synvinkel. Eventuell fortsättning med praktisk information. Kvällskurs. Kunskaper om det gotländska kärnvirkets kvalitet och fördelar Som skogsägare i snart 40 år är med facit i hand avräkningspriserna oförskämt dåliga. På grund av sjukdom är min aktivitet i skogen låg just nu. Annars tycker jag det är roligt med skog och jobbar mycket där. Det är för dåligt pris på skogsråvaran. Massapriset har inte höjts på många år. Bort med gammal skog. Jag skulle tänka mig att ett bättre ekonomiskt utbyte skulle påverka aktiviteten i skogen. Röjning i produktiv skogsmark skulle kunna utföras av röjarlagen till rimliga kostnader och inte bara öppna landskap på stränder och impedimentsmark. Ofta är det destruktiv markanvändning) Det läggs alldeles för mycket tid och kraft från mellanskog och LRF på dom ca 10 % av skogsarealen som har olika naturvärden, typ Nyckelbiotoper, Natura 2000. Satsa i stället mer kraft på dom 90 % som ska brukas. Satsa mer på nya och yngre skogsägare, gärna innan generationsskifte om det är möjligt. Ta fram mer fakta om hur mycket skog det finns i varje LRF avd, och hur mycket det går att avverka och värdet i kronor. Lyft fram det som är positivt med att äga och bruka sin skog. Det bästa sättet att öka avverkningen är naturligtvis bättre betalt. Mer information om att ju mer man hugger, desto mer växer det. I mitt fall får nästa generation ta hand om skogen. Min son har gått kursen: Grönare skog och är jägare. Rådjur och skogsbruk. Jakt som skogsinkomst. Skogsjuridik, skogsvägar underhåll, turistaktiviteter häst/mc. Energiproduktion i skogen De flesta gårdar är djur och växtodlingsgårdar och då är tidsbrist den stora orsaken. I mitt fall har jag lejt in Mellanskog för att sköta gallring och dylikt. Aktiviteter i skogsmark ska anpassas efter förutsättningarna. Gäller avverkning gallring röjning. Högre priser på massaved och timmer För få uppköpare låga priser. Köparens marknad när det gäller GROT o.s.v. till energi Visa kalkyler på att det lönar sig att vara aktiv i skogen För att få med fler kvinnor i skogen bör aktiviteter i skogen anordnas på lördagar Jag tycker att myndigheten bestämmer för mycket över hur jag sköter min skog. Konstigt att det finns skog kvar eftersom bönderna har misskött skogen under så många år. Åsikt 1, kalhyggen bör förbjudas Åsikt 2, skogsplöjning förstör känslig mark på hedskog och liknande, förändrar miljön för lång tid framöver och skall undvikas 36

Genom rådgivning t.ex. genom LRF och skogsträffar ute i socknarna ungefär som naturvården bedriver nu. (med Gunilla Lexell och Ylva Engström). Inga fler reservatsbildningar och undantag, det bromsar nog utvecklingen mer än gör nytta. Varför var inte skogskällingarna inbjudna att yttra sig vid senaste förslaget från LST? Skogen kan ju brukas av den enskilde skogsägaren för hans kunnande ge bästa avkastning, till skillnad från dagens jordbruk som mycket styrs av EU med bidrag. Gallring och röjning med dagens nuvarande priser och arbetskostnader är totalt olönsamt. Dessa uppgifter borde kunna skötas av lagarbeten genom arbetsmarknadens friställd personal. Betydligt bättre användning av den producerande sågade virket på Gotland. Större ekonomiskt utfall Se till att Gotlandsflis och Mellanskog konkurrerar i stället för samarbete. Förädla skogsråvaran istället för att sälja som bulkvara. Bygg en pelletsfabrik och använd massaveden till den. Jaga mellanskogs industri att satsa på Gotland istället för att bara förmedla virket vidare. Den blinde leder den döve vid mellanskog. Få hit Södra istället. Högre priser Motverka virkesköparnas oligopol som håller rundvirkespriset på en oacceptabelt låg nivå! Länsstyrelsen lägger sig för mycket i hur skog sköts. Den skog länsstyrelsen har försökt sköta har man inte lyckats med utan låt skogsägarna som har känsla och mångårig erfarenhet av skogsbruk sköta skogen. För egen del tror jag inte att min skog är ett lämpligt område att försöka att öka uttaget i. Vi har tidigare (för c:a 25 år sedan) slutavverkat ett mindre stycke och det har givit oss mycket arbete med sly och föryngringar. Så vi har gått över till plockhuggning för egen förbrukning, man har ju inte lust att betala för att hugga! Den förda politiken är åt fanders. Fram med den fria äganderätten. Viktigt att det avsätts rejäla områden till reservat! Vi har stora möjligheter att skapa alternativ sysselsättning på jordbruksmarken. Skogsbruk är det roligaste och mest intressanta av allt arbete. Vi kalhugger med motorsåg och utför allt arbete utom markberedning själva. Sedan sågar vi det i stocksågen. Förutom att man får pengar så luktar det gott. För att sätta igång folk i skogen bör ni trycka på följande: Det blir pengar över i skogsbruket även om man lejer ut allt. Ju mer man gör själv, desto mer tjänar man. Det är dumt att spara avverkningsbar skog om man har lån i någon form och även om man är helt skuldfri och låta barnen få hugga senare är det bättre att avverka och ge barnen pengar. Vad nästa generation skogsägare behöver mest är kontinuerligt skogsbruk utan trettioåriga uppehåll. Skogsbruket är dessutom bra motion. Ni bör också gå ut med att det är bättre att sälja fastigheten än att inte bruka den. Både säljare, köparen och samhället mår bra av att skogen ägs av intresserade kvinnor och män och inte av gamlingar och dödsbon. De mjuka värdena med rekreation och jakt, svampplockning etc. kan väldigt ofta samsas. De flesta människors favoritskog är äldre tallskog med pelarsal. Studieresa till fastlandet för aktiva skogsägare och entreprenörer Jag avverkar när jag vill. Känner mig jagad och tjatad på en massa enbart för att få virke till industrin. Vill jag något så frågar jag. Fabian Mebus uppträdande med att inte söka kontakt innan han går och studerar vår hage när jag finns i närheten är åt h-ete. Finns ingen konkurrens i större omfattning om priser på skogsråvaran. För att få igång avverkningen på Gotland, höj priserna. Mitt lilla skogsinnehav är snarast på hobbynivå, så jag kan inte representera skogsbruket med produktionsinriktning. Info om kontinuitetsskog?!? 37