Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Maj 2009 Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301 80 Halmstad Tfn 035-13 48 00, Fax 035-13 54 44 landstinget.halland@lthalland.se n i Halland Kopieringsbolaget maj 2009 Överenskommelse mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård

Förord Psykisk ohälsa kan beskrivas som en nedsatt förmåga hos den enskilde att fungera utifrån sina förutsättningar på ett känslomässigt och/eller intellektuellt plan samt i ett socialt sammanhang. Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen. Den utgör den största enskilda orsaken till ohälsa bland kvinnor, och bland männen kommer psykisk ohälsa på andra plats efter hjärt- och kärlsjukdomar 1. Ett funktionellt samarbete och strukturerat remissförfarande mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård ger stöd till respektive verksamhet i sin behandling av patienten och bidrar till ett omhändertagande av god kvalitet och ett gott resultat. Projektgrupp Arbetsgruppen är sammansatt av deltagare från primärvård, de privata vårdgivarna och specialistpsykiatri i Halland. Vårdutvecklare, n i Halland, tillika gruppens ordförande Nisse Berglund Verksamhetschef, primärvård Ann-Louise Andersson Kurator, primärvård Marie Andersson Psykolog, primärvård Carina Forsberg Läkare, psykiatri Iris Förstberg Sjukgymnast, primärvård Anita Havasi Sjuksköterska, psykiatri Linda Hedberg Avdelningschef, psykiatri Martin Johansson Kurator, primärvård Ulrika King Läkare, primärvård Christer Kjerling Avdelningschef, psykiatri Gerd Kållberg Läkare, Laurentiuskliniken Lars Lingetun Avdelningschef, psykiatri Carolin Meijer Läkare, psykiatri Eva Mitchell Chefsöverläkare, psykiatri Maria Staroscinski Verksamhetschef, primärvård Carl-Eric Thors Projektsekreterare Gunilla Köhler 1 Folkhälsoinstitutet

Innehållsförteckning Funktionellt samarbete... 6 Psykossjukdom... 7 Bipolär sjukdom... 8 Depressionssjukdom... 9 Personlighetsstörning... 10 Neuropsykiatrisk störning (autism/uppmärksamhetsstörning)... 11 Ätstörning... 12 Somatoforma syndrom... 13 Krisreaktion... 14 Ångest/ångestsyndrom (Paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom posttraumatiskt stressyndrom, fobier, social fobi, tvångssyndrom/ocd)... 15 Missbruk... 16 Demenssjukdom och kognitiv sjukdom... 17 Äldrepsykiatri... 18 Ungdomspsykiatri... 19 Remiss innehåll... 20 Uppföljning av överenskommelsen... 22 BILAGOR Tvångsvård... 24 Självmordsrisk, bedömningsinstrument... 26 Utredning vid misstanke om demenssjukdom och kognitiv sjukdom... 29

Organisation inom hälso- och sjukvård 2 Landstinget: en har ett basansvar för psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri träder in vid allvarlig psykisk störning/sjukdom. Störningen/sjukdomen kan variera över tid vilket innebär att personen ibland får sina behov tillgodosedda inom primärvården, ibland inom specialistpsykiatrin. Den psykiatriska vårdens inriktning är kvalificerad psykiatrisk utredning och behandling. Landstinget (primärvård och psykiatri) och kommunerna har tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ett gemensamt ansvar för rehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. Kommunen har också ansvar för viss hälso- och sjukvård. I kommunens ansvar ingår att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. Initiera och påtala behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Medverka till att personen får tillgång till rehabilitering. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov. I särskilda boenden och dagverksamhet ansvara för omvårdnad och allmän hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå. Kommunens ansvar för personer med psykiska funktionshinder 3 : I samband med psykiatrireformen 1995 övergick en stor del av ansvaret för de psykiskt funktionshindrade och deras välbefinnande till kommunerna. Kommunen skall initiera, planera och samordna de sociala insatserna för person med psykiskt funktionshinder. 2 SOU 2006:100, Ambition och ansvar, sid 161 164 3 Definition, SOU 2006:100, Ambition och ansvar, sid 325 4 5

Funktionellt samarbete Psykossjukdom Funktionellt samarbete sker utifrån en ömsesidig respekt för varandras specialitet, kunskap och erfarenheter. I ett funktionellt samarbete är det viktigt att skapa mötesplatser. Det är angeläget med regelbundna möten på såväl ledningsnivå som på lokal nivå. I ett funktionellt samarbete ingår: Konsultationer Handläggningsrutiner Bedömningar Samverkansforum Gemensam utbildning/fortbildning Definition, Huvudansvar Ansvarig för att en process (t ex behandling) sätts i gång. Ansvaret sträcker sig ända till dess att annan huvudman tar över huvudansvaret. För att kunna ta ett huvudansvar kan man behöva stöd från vårdgrannar. Akuta symtom kontakt med psykiatrin. För vårdintygsbedömning se bilaga tvångsvård. Patient kan efter överenskommelse skötas inom primärvården. 6 7

Bipolär sjukdom Depressionssjukdom Vid misstanke om bipolär sjukdom remiss till psykiatrin. Patient kan efter överenskommelse skötas inom primärvården. Depression som inte svarat på två farmakologiska behandlingsförsök i adekvata doser under 6 8 veckor. Vid misstanke om bipolär sjukdom, maniska eller hypomana perioder. Svårare depression under graviditet eller efter förlossning. Självmordsrisk, se bilaga bedömningsinstrument. Det är viktigt att fråga patienten om maniska eller hypomana perioder. 8 9

Personlighetsstörning Neuropsykiatrisk störning (Autism/uppmärksamhetsstörning) Remiss till psykiatrin för utredning och diagnos när det föreligger misstanke om personlighetsstörning och allvarlig symtomatologi. Vid allvarlig funktionsnedsättning, det vill säga stora svårigheter att klara vardagen, där det finns misstanke om neuropsykiatrisk störning skickas remiss till psykiatrin. Diagnostik. Behandling. För aktiv behandling av allvarlig personlighetsstörning är psykiatrin den naturliga instansen. Utredning. Diagnostik. Behandling med centralstimulerande läkemedel. Gemensamt initiera insatser. Gemensamt samverka med kommun och Försäkringskassa. 10 11

Ätstörning Somatoforma syndrom Patienter med ätstörning som det dominerande problemet remitteras till Ätstörningsenhet inom psykiatrin. Basal somatisk utredning. Differentialdiagnostik. 12 13

Krisreaktion Ångest/ångestsyndrom Vid svårbehandlat tillstånd kontakta psykiatrin. (Paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom posttraumatiskt stressyndrom, fobier, social fobi, tvångssyndrom/ocd) Psykotiska symtom. Huvudansvar Vid svårbehandlat tillstånd konsultera psykiatrin. Överväga samverkan med andra myndigheter/ organisationer, till exempel kyrka, familjerådgivning. Differentialdiagnostik 14 15

Missbruk Demenssjukdom och kognitiv sjukdom Vården av personer med missbruksproblematik är en delad angelägenhet för primärvård, psykiatri och socialtjänst. Kommunen har ansvar för personens sociala behov och behandling avseende missbruket. Vid misstanke om samtidig allvarlig psykisk sjukdom/störning 4, konsultera/remittera till psykiatri. Remiss till psykiatrin för bedömning av substitutionsbehandling (ersättningspreparat vid narkotikamissbruk). Huvudansvar för upptäckt av eventuellt riskbruk. Missbruk och samtidig allvarlig psykisk sjukdom/ störning. Substitutionsbehandling. Lagen om vård av missbrukare kan vara aktuell, LVMblankett, se bilaga tvångsvård. Debut av kognitiv svikt före 65 år där det finns en befogad misstanke om begynnande demenssjukdom. Komplicerade och ovanliga symtom på demens. Syftet med utredning är: Fastställa en sannolik diagnos. Ge information och underlag för behandlingsplan till patient, närstående, vårdgivare och/eller andra berörda. Ge optimal symtomlindrande behandling och förmedla psykologiskt, socialt och pedagogiskt stöd. Utesluta andra behandlingsbara sjukdomar som kan ge demensliknande symtom. 4 Översynsutredningen, ns uppdrag, 1996 16 17

Äldrepsykiatri Ungdomspsykiatri Specialistteam för nyinsjuknade äldre (>64 år) med en psykisk ohälsa som är kopplad till åldrandet: Bedömning, utredning, behandling och behandlingsuppföljning. Initiera insatser i samverkan med primärvård och kommun. Konsultinsats, utbildning och handledning. n samverkar med och ingår i samordnade insatser vad gäller information, utbildning och vägledning till patienter, närstående och vårdpersonal, främst inom kommunen. Specialistteam för åldersgruppen 16 25 med hög tillgänglighet för bedömning avseende ungdomar med psykisk ohälsa. Bedömning, utredning med särskild inriktning mot att identifiera tidiga tecken på sådan sjukdom/störning som kräver mer omfattande insatser och behandling. Initiera insatser och samverka med vuxenpsykiatrin, BUP, primärvård och ungdomsmottagningar, skola och kommun. Konsultinsatser, utbildning. 18 19

Remiss innehåll ns önskemål om vad en remiss skall innehålla: Tydlig frågeställning/diagnos Hereditet för psykiatrisk sjukdom sk anamnes/symtom Aktuell medicinering psykofarmaka och/eller annan medicin Livsstil Patienten skall ha informerats om att remiss skrivs till psykiatrisk specialistvård I förekommande fall; tidigare psykiatrisk behandling tidigare psykofarmakologisk behandling; preparat, dosering, behandlingstid och medicinsk effekt användning av skattningsskalor avseende psykisk ohälsa vilka? Resultat? somatisk ohälsa/sjukdom allergi, överkänslighet somatisk status/utredning Lab status ens önskemål om vad en remiss skall innehålla: Diagnos/ beskrivning av funktionshinder Prognos Bedömning avseende psykiatriska symtom, arbetsförmåga, eventuellt kopia på intyg i syfte att underlätta fortsatt sjukskrivningshandläggning Information om aktuell medicinering, skrivna recept Insatser från psykiatrins sida och resultat av dessa insatser Vad förväntas primärvården göra? Vilken uppföljning är planerad? Kommer patienten själv att kontakta vårdcentralen eller skall patienten kallas? 20 21

Uppföljning av överenskommelsen Ansvar Förvaltningschefer i respektive primärvård och psykiatri Arbetsgruppens förslag på utvärderingsfrågor: Användbarhet Nödvändiga förtydliganden, definitioner Arbetsgruppens förslag på att särskilt bevaka vid revision av överenskommelsen: Neuropsykiatrisk utredning inom psykiatrin, Landstinget Halland, beräknas vara klar 2009-06-01. Missbruksutredning inom psykiatrin, Landstinget Halland. Riktlinjer för depression och ångesttillstånd, Socialstyrelsen. Resurser i primärvården utifrån huvudansvar att möta barn med psykisk ohälsa relaterat till Handläggningsöverenskommelse mellan BUP och primärvård. Vårdprogram för suicidprevention. BILAGOR 22 23

Tvångsvård Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV Vårdintygsbedömningar, psykiatri n svarar i huvudsak för vårdintygsbedömningar av inom psykiatrin aktuella patienter. Med aktuella patienter avses de som haft kontakt med vuxenpsykiatrin de senaste 18 månaderna. Undantag från tidsgränsen kan göras för långvarigt sjuka personer som endast haft kontakt med psykiatrin. Vårdintygsbedömningar, primärvård Under jourtid eller vid bedömning av patient som inte är känd av psykiatrin görs bedömning i första hand av primärvårdens läkare. ens läkare skall vid behov diskutera patient med psykiatriker på vuxenpsykiatrisk mottagning eller psykiatrisk klinik. Lokala avtal bör skrivas. www.socialstyrelsen.se/publicerat/blanketter/ tvangsvard.htm Lagen om vård av missbrukare www.socialstyrelsen.se/publicerat/blanketter/ missbruk.htm 24 25

Självmordsrisk, bedömningsinstrument Suicidriskbedömning enligt MINI och SAD persons Skattningsskalor kan hjälpa till att ge ett systematiskt underlag för en suicidriskbedömning men är endast vägledande. Den slutliga bedömningen är alltid klinisk och måste ta hänsyn till patientens hela symtombild och sociala situation. Om JA på minst ett av nedanstående, addera poängsumman för de svar (C1 C6) som kodats JA och specificera graden av självmordsrisk enligt vidstående: 1 5 p 6 9 p >10 p Låg Måttlig Hög MINI Har du under den senaste månaden: Poäng C1 C2 C3 C4 C5 Tänkt på att det skulle vara bättre om du vore död eller önskat att du vore död? Velat göra dig själv illa? Tänkt på självmord? Gjort upp självmordsplaner? Försökt ta livet av dig? Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja 1 2 6 10 10 Har du någonsin: C6 Gjort något självmordsförsök? Nej Ja 4 26 27

Självmordsrisk, bedömningsinstrument SAD persons 0 poäng 1 poäng Kön Kvinna Man Ålder 19 45 <19>45 Depression Nej Ja Tidigare försök Nej Ja Alkoholmissbruk (eller annat beroende) Nej Ja Tankestörning Nej Ja Socialt stödnät saknas Nej Ja Aktiva suicidplaner Nej Ja Ogift, bor ensam Nej Ja Fysisk sjukdom Nej Ja Summa Den totala summan utgör riktmärke för vidare handläggning. Utredning vid misstanke om demenssjukdom och kognitiv sjukdom snivå Anamnes Somatisk status, neurologisk bedömning MMT-test Klocktest Provtagning: EKG Blod; uteslut hyperkalcemi (Alb+SCa), B12- brist (homocystein) samt hypothyreos (TSH, T4). Vid klinisk misstanke kompletterande prover för borrelios, lues och HIV. Funktionsdiagnostik av arbetsterapeut Bedömning: Demenssymtom + statusfynd vid osäkerhet konsultera/remittera till psykiatri/ minnesmottagning. Psykiska och beteendemässiga problem vid demens (BPSD) För mer information: www.internetmedicin.se/ dyn_main.asp?page=112&ref=ao Specialistnivå, psykiatri www.internetmedicin.se/ dyn_main.asp?page=288&ref=ao 28 29