E.ON Elnät Sverige AB

Vårt datum 2007-04-17 Vår referens Kraft & Nät, Janna Borgshed Kabelstråkbeskrivning för planerad 50 kv kraftledning mellan Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad i Alvesta och Växjö kommuner i Kronobergs län E.ON Elnät Sverige AB April 2007 Upprättad av Grontmij AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB Grontmij AB Besöksadress Kalmar Science Park E-post janna.borgshed@grontmij.se Bredbandet 1 Org nr 556563-7237 Direkttfn 010-480 25 55 392 30 Kalmar Styrelsens säte Stockholm Fax 010-480 25 59 www.grontmij.se

Janna Borgshed 2007-04-17 2(14) Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB planer att uppföra en ny 50 kv ledning mellan de befintliga transformatorstationerna i Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad. På så vis knyts två olika system samman och elförsörjningen förstärks därigenom till området söder om Växjö. Samtidigt kommer kundavbrotten att minska i området. I ett tidigare steg i samrådet har ett utredningsområde definierats och inom detta har tre alternativa stråk, för en planerad luftledning, tagits fram genom ytterligare områdesanalyser. Samråd genomfördes med denna stråkbeskrivning som bas och E.ON Elnät beslutade då att det även ska tas fram en stråkbeskrivning med två alternativ för jordkabel. I detta dokument har jordkabelalternativen beaktats. När 50 kv ledningen har uppförts kommer den befintliga 20 kv ledningen mellan samma stationer att raseras. Ledningens totala längd är beroende av vilka stråk som väljs. Kraftledningen kommer troligtvis att bli mellan 32 och 35 km. En jordkabel ger störst inverkan på omgivningen i byggnadsskedet eftersom kabeln måste grävas ner. Detta innebär att intrånget kommer att vara synligt några år efter förläggningen av kabeln. En smal skogsgata kommer att hållas öppen över ledningen och eftersom det är viktigt att säkra ledningens funktion kommer ett regelbundet underhåll att genomföras för att växtligheten inte ska kunna påverka eldistributionen negativt. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Kronobergs län, berörda kommuner samt berörda myndigheter. Länsstyrelsen har i sitt beslut angett att den planerade 50 kv kraftledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter att synpunkterna på denna stråkbeskrivning har inkommit kommer E.ON Elnät tillsammans med Grontmij AB (tidigare Carl Bro AB) att analysera både stråkförslagen för kabel och luftledning ytterligare och välja det lämpligaste stråk och därmed även utformning av kraftledningen. Stråkvalet kommer att basera sig på bl. a. miljö, teknik, synpunkter och ekonomi.

Janna Borgshed 2007-04-17 3(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 4 2 Inledning 4 2.1 Kabelstråkbeskrivning 5 3 Intresseområden och restriktioner 5 3.1 Skyddsvärda områden som berör stråken 5 3.1.1 Områden som tillkommit 5 3.2 Detaljplaner 6 4 Omfattning och utformning 6 4.1 Ledning under mark, jordkabel; 6 4.1.1 Material 7 4.2 Rasering av befintlig ledning 7 5 Lokalisering 7 5.1 Val av kabelstråk 7 5.2 Kabelstråk 7 5.2.1 Området mellan Skatelöv och Dänningelanda 7 5.2.2 Dänningelanda och Ingelstad 8 5.2.3 Kabelstråk 1 8 5.2.4 Kabelstråk 2 9 6 Förutsedd miljöpåverkan samt övrig påverkan 10 6.1 Miljöpåverkan 10 6.1.1 Naturmiljö 10 6.1.2 Kulturmiljö 11 6.1.3 Vattenmiljö 11 6.1.4 Friluftsliv 11 6.1.5 Övriga skyddsvärda områden 11 6.2 Underhåll av ledningsgata 11 6.3 Detaljplaner 11 6.4 Bostäder och byggnader 12 6.5 Magnetfält 12 7 Samlad bedömning av ledningsstråk 12 8 Tidplan 14 9 Referenser 14 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Karta med ytterligare skyddsvärda områden Karta över stråk mellan Skatelöv och Dänningelanda Karta över stråk mellan Dänningelanda och Ingelstad Magnetfältsdiagram

Janna Borgshed 2007-04-17 4(14) 1 Bakgrund Elförsörjningen är en mycket viktig samhällsfunktion vilket innebär att stora delar av samhället kan lamslås när överföringen av el inte fungerar. Stormen i januari år 2005 (Gudrun) visade hur känsligt samhället är för störningar och hur beroende vi alla är av en säker elförsörjning och ett robust elnät. Lagstiftningen har därför utformats på ett sätt som ger nätföretagen starka drivkrafter för att göra elnäten driftsäkra. Den 1 januari 2006 trädde nya regler om leveranssäkra elnät i kraft. Lagen ställer krav på nätföretagen att förbättra driftsäkerheten bland annat genom att: Avbrott inte får överstiga 24 timmar från och med den 1 januari 2011. göra regionnäten trädsäkra. ta fram bättre underlag för att åtgärda brister i elnäten, främst risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärdsplaner. Dänningelanda med omnejd är drabbat av fler kundavbrott än genomsnittet för liknande områden och E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har därför utrett olika alternativ för att kunna åtgärda detta. Utöver distributionsnätet (10 kv och lågspänningsledningar) finns idag endast en 20 kv ledning genom området som delvis raserades av Gudruns härjningar i januari. Denna har återuppbyggts för att kunna nyttjas fram till dess att en 50 kv ledning finns tillgänglig. Den planerade 50 kv kraftledningen skulle medföra förenkling av driftläggningen, att överföringseffekten kan ökas, möjligheterna för alternativa matningar blir betydligt större och dessutom kommer kundavbrotten att minska. Elförsörjningen anses härefter tryggad inom överskådlig tid. Den nya ledningen förbättrar inte bara elförsörjningen i områdena runt Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad utan även områdena runt Väckelsång och Västra Torsås med kringliggande landsbygd. Den planerade 50 kv ledningen blir därmed en mycket viktig förutsättning för en säker elleverans i de ovan nämnda områdena. Den planerade 50 kv ledningen kommer att ersätta den befintliga 20 kv ledningen mellan Skatelöv Dänningelanda - Ingelstad. Den nya 50 kv ledningen knyter ihop två olika ledningssystem (Alvesta och Hensmåla) och medför samtidigt att det skapas förutsättningar för att även rasera ett antal andra 20 kv ledningar i området. Utöver den 20 kv som direkt ersätts av 50 kv ledningen kommer det att ske ytterligare förändringar i 10 och 20 kv nätet i området. 2 Inledning För att komma fram till en lämplig lokalisering för den planerade 50 kv kraftledningen mellan Skatelöv Dänningelanda - Ingelstad har först ett område avgränsats inom vilket ledningen skulle kunna förläggas. Planerad ledning skall anslutas till de tre stationerna som idag finns i Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad för att ledningen ska kunna fungera så som den är avsedd. För att komma fram till en lämplig sträckning tas i steg 2 fram alternativa stråk inom vilka kraftledningen skulle kunna placeras. Stråken utvärderas för att fastställa ett stråk och därefter välja lämplig sträckning inom stråket. För denna sträckning kommer E.ON Elnät sedan att söka tillstånd, nätkoncession för linje, hos Energimyndigheten (EM). Detta steg har delvis genomförts genom en stråkbeskrivning för luftledningar. För att slutföra steg 2 kommer detta dokument att beskriva alternativa stråk för jordkablar mellan ovan nämnda transformatorstationer. Stråken kan i vissa fall hamna något utanför det ursprungliga utredningsområdet som främst var inriktat mot stråk för luftledning.

Janna Borgshed 2007-04-17 5(14) 2.1 Kabelstråkbeskrivning Detta dokument kommer att beskriva två stråk för placering av en eventuell kabel mellan Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad. Dokumentet är en komplettering till den tidigare stråkbeskrivningen och är därför mer kortfattad. Kabelstråkbeskrivningen är en fortsättning på det steg som ska leda fram till ett stråk där den planerade 50 kv kraftledningen ska placeras. I den tidigare stråkbeskrivningen hanterades enbart stråk för en luftledning. Synpunkterna som framkom under samrådet visade att det vore lämpligt att se över eventuella alternativ för en jordkabel mellan ovan nämnda stationer. 3 Intresseområden och restriktioner För att kunna utföra en hinderanalys av utredningsområdet har GIS-programmet ArcView använts. För att hitta hinder som måste beaktas, förutom de i naturen synliga hindrena, har GIS-lager hämtats hem från Länsstyrelsernas GISdata-distributionswebb, Skogens pärlor på Skogsstyrelsens hemsida samt från Riksantikvariatets fornminnesregister. 3.1 Skyddsvärda områden som berör stråken I den tidigare stråkbeskrivningen fanns alla områden beskrivna mer utförligt och här nämns de som berör stråken. Naturmiljö Natura 2000 Naturreservat Åsnen Riksintresse natur Sumpskog Strandskydd Nyckelbiotoper Naturvärdesobjekt Naturminnen Naturvårdsavtal Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och hagmarksinventeringen Kulturmiljö Vattenmiljö Friluftsliv Övriga skyddsvärda områden Riksintresse kultur Fornminnen Kulturvårdsprogram Byggnadsminne Ramsar Vattenskyddsområde Våtmarksinventeringen Riksintresse friluftsliv Riksintresse enligt 4 kap 2 MB Misstänkt förorenad mark Stormfälld skog Riksintresse yrkesfiske Riksintresse väg 3.1.1 Områden som tillkommit I första steget presenterades ett utredningsområde och det var planerat att detta utredningsområde skulle täcka in olika möjliga placeringar för en eventuell luftledning. Eftersom förutsättningarna har förändrats och E.ON Elnät nu även undersöker möjliga stråk för en eventuell jordkabel har det varit tvunget att gå utanför det ursprungliga utredningsområdet. Detta medför att ytterligare skyddsvärda områden tillkommit, se bilaga 1. De områden som tillkommit är: Natura 2000 och Naturreservat; Osaby.

Janna Borgshed 2007-04-17 6(14) o Område som är av både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. o Osaby säteri är ett naturreservat 2 mil söder om Växjö. Det är ingen fågellokal av dignitet, men med ett 80-tal häckande arter ger det en bra bild av traktens vanligare fåglar. Riksintresse Kulturmiljö; Odlingslandskap Ingelstad-Torås-Torsjö o Flera rösen, enstaka och i grupper samt tre gravfält med högar med storhögen Inglingehög på det största gravfältet och en runsten på ett av de mindre. Röjningsröseområden i anslutning till dagens åkermark. Landskapet har talrika spår efter äldre odling och Torsjö är starkt präglat av laga skifte. Den välbevarade 1800-talsbebyggelsen vittnar om ekonomiskt välstånd. Sockencentrum med kyrka från 1848 på den medeltida kyrkans plats och sockenstuga från 1800-talets andra hälft. Lokalt kulturminnesprogram o Växjö kommun har ett lokalt kulturmiljöprogram som tillkommit i hinderanalysen. 3.2 Detaljplaner Förändringen sedan förra stråkbeskrivningen är att i Tävelsås har en ny detaljplan vunnit laga kraft. Den befintliga kraftledningen passerar över ett hörn av detaljplanelagt området. Kraftledningens befintliga position finns i detaljplanen. 4 Omfattning och utformning I denna stråkbeskrivning behandlas stråkalternativ för en jordkabel mellan Skatelöv och Ingelstad via Dänningelanda. Nedan beskrivs därför teknik och material för ett jordkabelalternativ. 4.1 Ledning under mark, jordkabel; Kablarna består av tre stycken enledare, (en för varje fas) dessa buntas ihop som en triangel för att minimera de elektriska magnetfälten som finns runt dem. Förläggningsdjup är ca 1 meter under mark. Normalt utförs kabling genom förläggning i schakt där djupet är 1 meter och bredden i markytan ca 1,5 m. Närmast ovan kablarna läggs sand och därefter läggs de uppschaktade massorna tillbaka och markytan återställs. Korsningar med vägar utförs med hjälp av borrning under vägen där så krävs, i annat fall utförs korsningen på samma sätt som för normalschakt. En kabling genom Husebymaden kommer att genomföras i den södra delen för att få ett samlat intrång över maden tillsammans med befintliga kablar. Möjligheten att borra sig under å-fåran (Helige å) och maden (öster om ån) kommer att undersökas. Om det inte är möjligt att passera å-fåran och maden med borrning kommer förläggning av kablarna att ske genom schaktning. Schaktning innebär att korsningen med å-fåran görs genom att kablarna läggs på åbotten och kablarna schaktas ner till normalt djup i de båda strandkanterna för att skydda kablarna mot isrörelser eller annan åverkan. Denna schaktning kommer att utföras med stor försiktighet för att bl a minimera grumling. Området är strandskyddat och i det fall kablarna läggs i Helige å kommer det att klassas som vattenverksamhet.

Janna Borgshed 2007-04-17 7(14) 4.1.1 Material Kabeln är uppbyggd runt en ledare av aluminium som är isolerad i olika skikt av polyeten i olika former (s.k. PEX). Innanför den yttre manteln finns även en flätad koppartråd för att förbinda jord i kabelns båda ändar. 4.2 Rasering av befintlig ledning I samband med en nybyggnation måste den gamla ledningen rivas och materialet fraktas bort. Rivningen av ledningen och omhändertagande av trästolpar, linor etc. kommer att ske enligt föreskrivna regler. 5 Lokalisering I beskrivningarna för varje ledningsstråk kommer en uppskattning av storleken på områdets utbredning att göras samt en beskrivning av området dels vad gäller den geografiska utbredningen dels vilka skyddsvärda områden som berör det aktuella stråket. De skyddsvärda områdena kommer att anges med kursiv text och de finns beskrivna under kapitel 3, Hinderanalys i Stråkbeskrivningen som presenterades under hösten 2006. a b c d 5.1 Val av kabelstråk Förläggning av jordkabel ger andra förutsättningar än byggnation av en luftledning. Avgörande förutsättningar vid val av jordkabelstråk var dels tillgänglighet för framtida underhåll och befintlig påverkan från infrastruktur i området. Detta har lett fram till två stråk; kabelstråk 1 är ett helt stråk som till största delen följer vägar och kabelstråk 2, som även det följer vägar i området, är uppdelat i a, b, c och d. Vissa delar av sträckan finns bara ett lämpligt stråk för en kabel och de ligger då i kabelstråk 1. 5.2 Kabelstråk I området mellan Skatelöv och Ingelstad finns många skyddsvärda områden och för att underlätta beskrivningen delas området upp i två delar, Skatelöv-Dänningelanda och Dänningelanda-Ingelstad. Först görs en allmän beskrivning av skyddsvärda områden och övrigt som berör båda stråken i de två delområdena och därefter görs en mer specifik beskrivning för de enskilda stråken. Det innebär att hela avsnittet måste läsas igenom för att få en utförlig beskrivning av respektive stråk. I bilaga 2 finns en karta med de utvalda kabelstråken. 5.2.1 Området mellan Skatelöv och Dänningelanda I området mellan Skatelöv och Dänningelanda finns flera mindre orter, Odensjö, Odenslanda, Vederslöv mm. Området består till stor del av skogsmark men det finns även odlad mark och våtmarker samt några sjöar av varierande storlek. Området innehåller också mindre och större vägar samt mindre vattendrag, utöver Helige å.

Janna Borgshed 2007-04-17 8(14) Stråk 1 passerar genom Husebymaden medan stråk 2a går runt och passerar norr om Huseby. Stråken passerar genom ett område i Kulturvårdsprogrammet i och omkring Vederslöv. Eftersom båda stråken passerar genom Vederslöv berörs båda två av det de vattenskyddsområden som finns intill Vederslöv samt den detaljplan som finns upprättad för orten. Stråk 1 berör ett område innehållande nyckelbiotoper som ligger i Husebymaden. I bilaga 2 finns en karta över området mellan Skatelöv och Dänningelanda med kabelstråken inlagda. 5.2.1.1 Husebymaden Båda stråken har sin början i stationen i Skatelöv. Stråk 2a går väster om Husebymaden och passerar norr om Huseby medan stråk 1 går genom Husebymaden i samma sträckning som befintlig kraftledning. Husebymaden och området omkring Maden är skyddat genom flera olika intressen. Hela Maden och stranden omkring Maden ingår dessutom i Natura 2000 och är ett naturreservat. Hela Maden och Skatelövsfjorden samt sjön Åsnen ingår i ett område som är riksintresse för friluftslivet, riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 2 (friluftsliv, turism) och riksintresse natur. Norra delen av Skatelövsfjorden och Maden ingår som objekt i Ramsarkonventionen. Samma område ingår även i det planeringsunderlag som Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram för att skydda Åsnen med omnejd. Området väster om Skatelövsfjorden, Maden och Huseby ingår i ett område som är av riksintresse för Kulturminnesvård. Runt omkring Maden finns ett område med sumpskog. Maden ingår även i våtmarkinventeringen och ängs- och betesmarksinventeringen. 5.2.2 Dänningelanda och Ingelstad Området som stråken befinner sig inom består till stor del av skogsmark men det finns även en del odlad mark, några våtmarker, vattendrag samt en sjö, Tävelsåssjön. Inom området finns även några vägar och mindre samhällen varav Tävelsås och Ingelstad är de största. Stråk 1 har en heldragen streckning genom området och stråk 2 har två delar, c och d. Vid Tävelsås går stråken ihop och har en kort gemensam sträcka i kanten av bebyggelsen. I bilaga 3 finns en karta över området mellan Dänningelanda och Ingelstad med kabelstråken inlagda. 5.2.3 Kabelstråk 1 Det här kabelstråket följer vägar i området, längden är omkring 30 km och är ungefär 400 m brett. Kabelstråket startar i stationen i Skatelöv och fortsätter genom Husebymaden 1 i samma sträckning som befintlig ledning. Därefter följer stråket vägar i området fram till Dänningelanda. Efter Dänningelanda fortsätter stråket och svänger sedan rakt söderut vid Tävelsås och i nedre kanten av Tävelsåssjön fortsätter stråket i mot öst för att tillslut svänga sydost ner mot Ingelstad. I vissa delar går stråket genom terrängen eftersom det inte är möjligt att följa vägar överallt för att komma fram till stationerna. 1 Husebymaden se avsnitt 5.2.1.1

Janna Borgshed 2007-04-17 9(14) Stråket går rakt genom Husebymaden och berör alla de skyddsområden som finns i det området. Utöver det som nämns i beskrivningarna ovan berörs även kabelstråk 2 av fornminnen, både enstaka och mer utbredda, ängs- och hagmarksinventeringen och ett område märkt som naturvärdesobjekt, flera områden med sumpskog, misstänkta föroreningar. 5.2.4 Kabelstråk 2 Stråket är uppdelat i 4 delar, a-d, och blir tillsammans med de sträckor som stråket delar med kabelstråk 1 omkring 35 km långt och omkring 400 meter brett. Sträckningen av stråket går utmed vägar i området och till större delen i en annan sträckning än i kabelstråk 1. Från stationen i Skatelöv fortsätter stråket utmed vägen i nordlig riktning och vidare mot Odensjö där stråket sammanfaller med stråk 1 är gemensamt fram till Odenslanda (sträcka a). I Odenslanda delar stråk 1 och 2 upp sig och stråk 2 fortsätter norr om stråk 1 till Vederslöv där stråket återigen går ihop med stråk 1 (sträcka b) i Vederslöv och därefter in till stationen i Dänningelanda. Efter Dänningelanda fortsätter stråket söderöver väster om Täveslåssjön och går sedan ihop med stråk 1 en kort sträcka i södra (sträcka c). Efter den korta gemensamma sträckan i södra Tävelsås fortsätter stråket vidare österut mot Nöbbele och vidare ner mot stråk 1 strax innan stationen i Ingelstad där stråken strålar samman. Del a passerar inom de skyddsvärda områden som berör Husebymaden 2 och passerar intill Huseby. Del c berörs av sumpskogar, vattenskyddsområden, fornminnen, naturminnen, 2 områden inom kulturmiljöprogrammet, misstänkt förorenad mark och även detaljplanen i Vederslöv. Del c passerar utmed vägen genom Osaby, och berörs därutöver även av vattenskyddsområde, fornminnen, ängs- och hagmarksinventeringen samt ett område inom kulturmiljöprogrammet. Del d går igenom tre områden för kulturmiljöprogrammet, flera 2 Husebymaden se avsnitt 5.2.1.1

Janna Borgshed 2007-04-17 10(14) fornminnen, ett område för riksintresse kulturmiljö, sumpskog samt även ängs- och hagmarksinventeringen. 6 Förutsedd miljöpåverkan samt övrig påverkan En kraftledning kommer att ge påverkan på den omkringliggande miljön oavsett om det är en luftledning eller kabel. I den stråkbeskrivning som föregick denna lades tonvikten på luftledningsalternativ 3. Eftersom denna stråkbeskrivning är ett komplement till den förra läggs tonvikten på jordkabelalternativ. Den process som leder fram till att en sträckning för kraftledningen väljs syftar till att minska den samlade påverkan som en kraftledning medför utan att funktionaliteten försämras. Befintlig 20 kv ledning mellan Skatelöv Dänningelanda Ingelstad kommer att raseras efter att den nya 50 kv kraftledningen tagits i drift. Raserad material kommer att omhändertagas enligt gällande normer och föreskrifter. Erforderliga tillstånd kommer att sökas innan byggnationen startar. 6.1 Miljöpåverkan En kraftledning som erhållit linjekoncession från Energimyndigheten får i regel en giltighetstid på 40 år. I de flesta fall söks förlängning av koncessionen när giltighetstiden gått ut vilket medför att ledningen troligen kommer att befinna sig på samma sträckning i mer än 40 år. I det fall att kabel förläggs utmed vägar eftersträvas att lägga den inom vägområdet men avsteg kan krävas och då måste ev skog tas ner (2-4 m bredd) vid sidan av vägen, beroende på vilka fria ytor som finns vid sidan av vägen. Den största inverkan från en jordkabel sker dock under byggnadsskedet. Efter genomförd schaktning återställs marken och efter några år kommer inte intrånget att synas i utmed vägar eller i öppen terräng. I skogsmiljö kommer en öppen gata på ca 6 meter, som ska användas vid underhåll av jordkabeln, att kvarstå. Stråk 1 har förlagts genom Husebymaden på ett område som redan är belastad av andra ledningar. 6.1.1 Naturmiljö I skogsmark kommer intrånget, och därmed påverkan bli större eftersom en skogsgata kommer att hållas öppen. Detta är ett bestående intrång i naturen och kommer att kvarstå under ledningens hela livslängd. Ledningsgatan kommer att medföra förändrade livsmiljöer och sannolikt även skapa nya eftersom intrånget är bestående. Underhåll av skogsgatan kommer att göras med jämna intervall för att säkra ledningens funktion. Inom de stråk som valts finns åtskilliga skyddsvärda områden, många av dem små till ytan. Husebymaden Detta område inrymmer flera olika typer av intresseområden, bl. a Natura 2000 och naturreservat. Kraftledningen från transformatorstationen i Skatelöv kommer att förläggas som en kabel genom området. Det finns i nuläget flera kablar för lägre spänning som korsar Husebymaden. Det kommer m a o inte att bli ett nytt intrång i denna miljö utan någon av de befintliga kommer eventuellt att förändras i de fall att stråk 1 väljs. 3 Stråkbeskrivning för luftledningsalternativ presenterades hösten 2006.

Janna Borgshed 2007-04-17 11(14) 6.1.2 Kulturmiljö Inom stråken finns det många områden som är skyddsvärda ur kulturmiljöhänseende. Området inom vilket ledningen ska uppföras är rikt på kända fornlämningar. Dessa består både av enstaka fornlämningar och mer utbredda fornlämningar. De mindre fornlämningarna kan som regel undvikas. De större fornlämningarna består oftast inom detta område av fossil åkermark. Om en av dessa måste passeras kommer erforderliga åtgärder att vidtas. Om icke kända fornlämningar upptäcks vid uppförandet av ledningen kommer dessa hanteras enligt vedertaget förfarande. Den största påverkan på kulturmiljöerna sker vid förläggningen av jordkabeln och vid underhåll av ledning och den eventuella skogsgata. Erforderliga tillstånd som krävs enligt Kulturminneslagen kommer att sökas vid planerade underhåll. 6.1.3 Vattenmiljö Vid passage av Helige å kommer i första hand borrning under ån att väljas och påverkan blir då mycket liten. I den mån detta inte är tekniskt möjligt förläggs kabeln på botten och schaktning i strandkanterna för att säkerställa kablarna emot isrörelse och annan påverkan. Detta kommer att göras vid en tidpunkt då miljöpåverkan blir liten. Strandkanten kommer att återställas och påföljande år kommer ingreppet knappt vara synligt. Gällande föreskrifter kommer att följas. Schaktningsarbeten i Helige å kommer troligen att klassas som vattenverksamhet. Vattenmiljöer är ofta känsligare under vissa perioder och detta kommer E.ON Elnät att försöka beakta, både vid uppförandet av kraftledningen och vid planerat underhåll. Vid uppförandet av kraftledningen kommer grävtillstånd att inhämtas från länsstyrelsen och entreprenörer kommer att åläggas följa eventuella föreskrifter avseende hydrauloljor mm. 6.1.4 Friluftsliv Kraftledningen kommer inte att utgöra ett fysiskt hinder för turism och friluftsliv i området. 6.1.5 Övriga skyddsvärda områden Områdena kommer främst att påverkas i byggskedet och eftersom stråken är breda kommer områdena med misstänkta föroreningar med största sannolikhet att kunna undvikas. En jordkabel kommer att förläggas i vägområdet med inte så nära att trafiken kan påverkas menligt. Om riksväg 23 korsas kommer det att ske medelst borrning vilket medför att trafiken påverkas ytterst lite. 6.2 Underhåll av ledningsgata Utdrag ur Policy för ledningsgatuunderhåll inom E.ON Elnät Sverige. Uppfyllandet av Starkströmsföreskrifternas bestämmelser skall vara ett minimikrav. Utöver det skall fastställas om det på vissa delar av näten krävs en högre säkerhet liksom även om det generellt skall ställas högre krav än vad uppfyllandet av föreskrifterna innebär. 6.3 Detaljplaner I ellagen (1997:857) finns följande att läsa i 2 kapitlet 6 En nätkoncession för linje får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Om restriktionerna i detaljplanen inte medger att ledningen förläggs i planerad sträckning kommer E.ON Elnät att förlägga i annan sträckning, samråda med kommunen för att kom-

Janna Borgshed 2007-04-17 12(14) ma fram till en alternativ lösning eller be om förändringar i detaljplanen. Det sistnämnda kommer att försöka undvikas eftersom förändringar i detaljplanen kan ta lång tid. 6.4 Bostäder och byggnader Inom utredningsområdet finns ett antal mindre samhällen där bebyggelsen och främst då bostadshusen ligger tätare. Av dessa samhällen berörs Dänningelanda och Ingelstad av alla ledningsstråken. I Växjö kommuns översiktsplan anges att ett rimligt mål är att ingen ny bebyggelse eller nya kraftledningar lokaliseras så att det elektromagnetiska fältet alstrat av kraftledningen överskrider 0,2 µt där människor stadigvarande vistas. Det målet kommer inte överstigas i befintliga bostäder. 6.5 Magnetfält Kring en kraftledning som det går ström i (belastad) alstras elektromagnetiska fält. Forskning pågår om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Försiktighetsprincipen innebär att Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya el-anläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. (Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält uttalad av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut). I sitt yttrande till länsstyrelsen anger Växjö kommun att det magnetfält som alstras av kraftledningen inte bör överstiga 0,2 µt på platser där människor stadigvarande vistas. Beräkningarna av magnetfälten baseras på framtida representativa värden på strömstyrkan under året. Magnetfälten anses inte avvika starkt från vad som kan anses vara normalt i den aktuella miljön, och myndigheternas försiktighetsprincip anses uppfylld. I bilaga 4 finns diagram som åskådliggör magnetsfältsberäkningarna för planerad 50 kv jordkabel. De magnetfält som alstras av jordkabeln får anses normala. Befintlig 20 kv luftledning Planerad 50 kv jordkabel Förutsättning SLV-DLA* DLA-ISD** SLV-DLA DLA-ISD Magnetfältets maximala styrka (µt) Avstånd från centrum där magnetfältet är 0,2 µt (m) *Skatelöv-Dänningelanda **Dänningelanda-Ingelstad 0,7 0,4 0,3 0,2 10 10 2 - Som en jämförelse kan nämnas att en TV alstrar ett magnetfält på 0,1-0,2 µt ca en meter från TV:n. 7 Samlad bedömning av ledningsstråk Då ledningen passerar genom transformatorstationen i Dänningelanda passerar den söder om samhället Dänningelanda och berör inte detaljplanen. Denna passage har E.ON Elnät inte för avsikt att förändra i någon större utsträckning eftersom kraftledningen måste kopplas samman med denna transformatorstation för att ledningarna ska uppfylla de krav på funktion som E.ON Elnät har för berört område söder om Alvesta och Växjö.

Janna Borgshed 2007-04-10 13(14) Samlad bedömning av ledningsstråk Kraftledningen Landskapsbild Skyddsvärda områden Passage Huseby och Maden Detaljplaner Underhåll Bebyggelse /Fastigheter Byggfas Stråk 1 Planeras bli mellan 30 och 35 km lång. Följer i huvudsak vägar Jordkabeln kommer att förläggas utmed vägar och stråket blir därför slingrande. Jordkabeln förläggs inom vägområdet eller i dess omedelbara närhet. Avsteg från detta kan ske på kortare sträckor. Ringa påverkan. Stråket följer till största delen vägar och går därmed i mark som redan är belastad av annan infrastruktur. Lägre belastning av skyddsvärda områden än stråk 2. Korsar Husebymaden. Å-fåran och maden korsas genom att borra sig under eller genom schaktning. Schaktning i maden klassas som vattenverksamhet. Intrång i maden kommer att ske vid anvisad tidpunkt. Berör detaljplan i Vederslöv och Tävelsås. Delar som inte följer vägar kräver underhåll av ledningsgata vart 8:e år. Inget extra underhåll för delar som följer vägar Kabel förläggs i vägkant vid passage av bebyggelse. Magnetfältet kommer redan 2 m från kabeln att understiga 0,2 µt. Arbeten i anslutning till maden utförs vid tider då tillträde ges. Störningar i trafiken för framkomlighet på berörda vägar pga transporter och schaktning. Buller av maskiner Transporter på anslutande vägar Stråk 2 Planeras bli mellan 32 och 35 km lång. Följer i huvudsak vägar Som ovan. Stråket passerar genom flera områden inom kulturmiljöprogrammet. Är mer belastad av skyddsvärda områden än stråk 1. Förläggs inom vägområdet vid passage av Osabyreservatet. Korsning med Helge å vid riksväg 23 genom borrning. Husebymaden undviks. Berör detaljplan Vederslöv. Som ovan Som ovan Husebymaden undviks, för övrigt som ovan. Även detta stråk följer vägar.

Janna Borgshed 2007-04-10 14(14) 8 Tidplan Samråd om för valt stråk och konstruktion och därefter slutlig sträckning beräknas pågå t.o.m. hösten år 2007 och färdig koncessionsansökan lämnas in efter årsskiftet 2007/2008. 9 Referenser Underlag har hämtats från: Ellagen (1997:857) Länsstyrelsernas GISdata-distributionswebb och Skogens Källa på SVO:s hemsida, GIS-information om natur- och kulturmiljöintressen etc. Kraftledningar, Hälsa och Miljö, Forskning och kunskapsläge 1998 (Elforsk) Magnetfält och eventuella hälsorisker (Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut) Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare (Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut) IN063 Impregnerade trästolpar www.ebr.nu 1999/834/EG: Kommissionens beslut av den 26 oktober 1999 om de nationella bestämmelser som anmälts av Konungariket Sverige angående begränsning av utsläppande på marknaden och användning av kreosot Länsstyrelsen i Kronobergs län www.g.lst.se Växjö kommuns hemsida www.vaxjo.se Alvesta kommuns hemsida www.alvesta.se Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se