1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår jord är skapad av Gud för att brukas, inte förbrukas. Barn är utsatta och sårbara och har rätt till vår speciella omsorg och skydd. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter definierar ytterligare de villkor som barn i vår värld har rätt att få leva under och som Erikshjälpen vill verka för. Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 2. Uppdrag i utvecklingssamarbetet Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. Detta är Erikshjälpens vision som rymmer några viktiga antaganden: Vår värld kan förändras. Det är möjligt och nödvändigt att förändra världen till en bättre plats att leva i. För vår del handlar det framför allt om att kämpa för barns särskilda rättigheter i världen. Att förändra barnens värld är ett långsiktigt arbete som förutsätter att fattigdom och orättvisor bekämpas. Erikshjälpens förändringsarbete förutsätter barns delaktighet. I barns drömmar om en bättre framtid finns drivkraft för förändring och möjlighet till utveckling. Erikshjälpens mål är att barn och familjer som lever i utanförskap och fattigdom ska kunna utvecklas och själva vara med och påverka och förbättra det samhälle de lever i. Att de barn som har det allra svårast ska få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Konkret tar visionen sig uttryck i uppdraget att minska fattigdomen genom att förverkliga barns rättigheter. 3. Perspektiv A world fit for children is a world fit for everyone. 1 Fattigdomsbekämpning och arbetet för barns rättigheter måste gå hand i hand. När barns rättigheter inte respekteras försvåras arbetet med att minska fattigdomen. Samtidigt är fattigdomen ett hinder för att barns rättigheter ska förverkligas. 1 The UN General Assembly s Special Session on Children in May, 2002
a) Rättighetsperspektiv Erikshjälpens utvecklingssamarbete präglas av ett rättighetsperspektiv som utgår från vår värdegrund. Eftersom barnen är i fokus för vår verksamhet är FN:s konvention om barnets rättigheter ett särskilt centralt dokument. Konventionen slår fast att barn har rätt till liv och utveckling (art. 6). Denna utveckling måste betraktas utifrån en helhetssyn. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa, utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala och utvecklingen. Det är inte Erikshjälpens uppdrag att tillgodose barnets utveckling i alla dess aspekter, men genom våra insatser vill vi bidra till att skapa förutsättningar för att denna utveckling ska kunna ske. Runt artikeln om barnets rätt till liv och utveckling placerar vi tre andra centrala artiklar som alla är förutsättningar för att detta ska kunna ske. Överst har vi principen om att sätta barnets bästa i första rummet i åtgärder som rör barnet (art. 3). Nästa artikel gäller tanken om icke-diskriminering (art. 2). Alla barn har samma rättigheter och lika värde oavsett yttre skillnader så som social status, etnisk, kulturell, religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller kön. Ingen får diskrimineras. Till sist, artikel 12 som handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Figur 1. De fyra huvudprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets bästa (art. 3) Utveckling (art. 6) Deltagande (art. 12) Ickediskriminering (art. 2) Rättigheter förutsätter skyldigheter. Man kan därför tala om en dimension av ansvarstagande och utkrävande av rättigheter. Rättighetsperspektivet utgår från de mänskliga rättigheterna som en allmängiltig och allmänmänsklig moralisk grund med skydd i internationella juridiska regelverk. Ytterst är det alltså staten som är ansvarig för att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna. Men det innebär inte att andra aktörer går fria från ansvar eller att dessa inte har några skyldigheter. Diskriminering och handlingar som kränker eller begränsar individers rättigheter förekommer på alla nivåer i samhället, inom familjen, i kyrkan, i skolan, i arbetslivet. 2 2 SMR
b) Perspektiv på fattigdom Fattigdom innebär brist på anständig levnadsstandard. Men fattigdom är mer än att inte ha tillräckligt med pengar. Fattigdom kan definieras som ett tillstånd där människor är berövade möjligheten att bestämma över sitt eget liv och sin framtid. 3 Brist på inflytande, säkerhet och möjligheter utgör fattigdomens kärna. Fattigdomen gör sig synlig på olika sätt: t ex i dålig hälsa och alltför tidig död, hunger och avsaknad av bostad, brist på utbildning och kunskap, diskriminering och otrygghet, berövandet av värdighet och social status. Människors ojämlika möjligheter att utöva inflytande och påverka maktförhållanden gör sig inte bara till känna på individnivå. Denna ojämlikhet finns ändå upp på global nivå: mellan ekonomiska och sociala intressen, mellan ekonomiska och ekologiska intressen, och inom och mellan regioner och länder. Särskilt utsatta grupper till följd av fattigdom och orättvisor är bl a barn, kvinnor, äldre och personer med funktionshinder. Fattigdomen är alltså flerdimensionell och behöver därför bemötas med en rad olika metoder och angreppssätt. Det krävs god kunskap om det specifika sammanhanget. Både ekonomisk och social utveckling är nödvändig för att minska fattigdom. Många olika perspektiv måste kunna beaktas parallellt, t ex miljöperspektiv, genderfrågor och aids-problematik. 4. Strategi Erikshjälpens övergripande strategi för målet att minska fattigdomen och förverkliga barns rättigheter är att arbeta för och genom det civila samhället. Det civila samhället kan definieras som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, skapad av enskilda människor, grupper och organisationer som agerar tillsammans för gemensamma intressen 4. Erikshjälpen ser det som strategiskt att arbeta för att stärka det civila samhället att arbeta för att förverkliga barns rättigheter. Gemensamt, utifrån gruppens egen definition av vad som saknas, kan man som del av det civila samhället organisera tjänster och ge det stöd människor behöver, och samtidigt agera röstbärare för dessa människor. Med denna utgångspunkt har vi identifierat fyra för Erikshjälpen särskilt strategiska tillvägagångssätt: Att arbeta rättighetsbaserat Att arbeta rättighetsbaserat handlar om att förmedla kunskap om vilka rättigheter man har, att gemensamt hjälpas åt att verka bland de behov som finns så länge den som är skyldig att uppfylla rättigheterna inte kan/vill göra detta. Det handlar också om att utveckla kapacitet hos målgruppen att ställa krav för att rättigheterna ska uppfyllas. Erikshjälpens utvecklingsinsatser ska planeras enligt Child Rights Programming (CRP) där följande tre beståndsdelar ska ingå: Aktiviteter som på ett konkret sätt möter överträdelser mot och avsaknad av barns rättigheter. 3 Sidas definition av fattigdom. 4 Pluralism Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer in om svenskt utvecklingssamarbete, 2009, Regeringskansliet.
Aktiviteter som stärker förståelsen och kapaciteten hos barn, deras vårdnasdshavare och det civila samhället att utkräva sina rättigheter. Aktiviteter som stärker kapaciteten hos den/de som ska tillgodose och uprätthålla dessa rättigheter att ta sitt ansvar. Att arbeta med lokala samarbetsorganisationer Ovanstående arbetssätt är inte möjligt utan ett långsiktigt partnerskap med organisationer och grupper i det civila samhället som delar Erikshjälpens värdegrund, och som har en stark förankring och delaktighet i människors liv och vardag. Den lokala organisationens kunskap om livsvillkoren och dess ägarskap i insatsen gör den mer relevant, effektiv och hållbar än om Erikhjälpen skulle arbeta på egen hand. Dessutom finns ett stort egenvärde i att organisationer i det civila samhället utvecklas och stärks. Erikshjälpens samarbete med lokala partnerorganisationer ska karaktäriseras av inkludering, delaktighet och ömsesidighet. Att främja barns deltagande Rättighetsperspektivet innebär att se på de människor som berörs av en utvecklingsinsats som aktörer i insatsen och inte som mottagare av den. Människor som lever i fattigdom har både rätt och kapacitet att delta i och påverka sin utveckling. Det gäller även barn. Följande text, skriven av och deklarerad av barn, är en god utgångspunkt i synen på barns deltagande: A world fit for us We are not the sources of problems; we are the resources that are needed to solve them. We are not expenses; we are investments. We are not just young people; we are people and citizens of this world. We are united by our struggle to make the world a better place for all. You call us the future, but we are also the present. 5 Att samverka med andra aktörer Erikshjälpen söker samverkan med andra organisationer i Sverige och internationellt för samordning, lärande, nätverkande och påverkan. 5. Tematiska prioriteringar Rättighetsperspektivet genomsyrar alla våra utvecklingsinsatser. Påverkansarbete och opinionsbildning för barns rättigheter inkluderas i allt arbete. Vissa insatser är helt inriktade på detta. Att stärka kapaciteten hos de organisationer vi samarbetar med är också ett viktigt arbetsområde. Utifrån ett barnrättsperspektiv fokuserar Erikshjälpen på följande tre områden: 5 Laura Hannant, The UN General Assembly s Special Session on Children in May, 2002
Utbildning Alla barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. (art. 28) Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. (art. 29) Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som skadar barnet eller hindrar hans/hennes skolgång. (art. 32) Försörjningsmöjligheter Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. (art. 27) Varje barn har rätt till social trygghet. (art. 26) Hälsa Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. (art. 24) Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. (art. 34) Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. (art. 31)