Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet



Relevanta dokument
Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Rehabiliteringspolicy

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

REHABILITERINGS- POLICY

en handbok om rehabilitering

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

1. Inledning. 2. Definitioner

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

REHABILITERINGSPOLICY

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

1. Rehabiliteringsrutiner

Lagar och föreskrifter Ansvaret för rehabilitering regleras i lagar och föreskrifter:

REHABILITERINGSPOLICY

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Arbetslivsinriktad rehabilitering - riktlinje

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

CHECKLISTA REHABILITERING

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Södertörns brandförsvarsförbund

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

REHABILITERINGSPOLICY

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Processbeskrivning för rehabilitering

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige , 112

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Uppdaterad Rehabilitering. Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Vad händer om jag blir sjuk?

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Älvsbyns kommuns riktlinjer för arbetslivsinriktad

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

REHABILITERINGSPOLICY

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering. Gäller från och med

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks Ändring Ändring

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Handlingsplan rehabilitering. Dokumentansvarig: Personalenheten Beslutat: , KF 112

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

Rehabiliteringspolicy

REHABILITERINGS- POLICY

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius

Rutin. Rehabilitering och arbetsanpassning

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Regeringens åtgärdsprogram 3.0

RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGS- OCH ARBETSAN- PASSNINGSVERKSAMHET I ULRICEHAMNS KOMMUN

Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

1(14) Rehabiliteringspolicy. Styrdokument

Välkommen! introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete och rehabilitering

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

Alkohol- och drogpolicy

Transkript:

MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd såväl praktiskt som känslomässigt så att arbetsförmågan så långt som möjligt kan utvecklas/återvinnas. Anpassningsarbetet ska inriktas på att fånga upp signaler på behov av åtgärder i ett tidigt skede för att förebygga sjukfrånvaro. Sjukförsäkringens definition på rehabilitering Rehabilitering ska syfta till att den som drabbas av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och sina förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete (22 Kap. 2 AFL) Utgångspunkter och aktörer i rehabiliteringsprocessen Arbetsgivaren har ansvaret för anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen för sin personal. Så långt som möjligt ska arbetsgivarens resurser utnyttjas men stöd kan erhållas från Försäkringskassan. Den anställde ansvarar och är skyldig att medverka i rehabiliteringen. Självklart bedrivs rehabiliteringsarbetet under sekretess. Sjukskrivningstidens längd är av avgörande betydelse för möjligheterna att återgå i arbetet. Det är viktigt att sträva efter att så tidigt som möjligt påbörja rehabiliteringsarbetet. Varje enskilt rehabiliteringsärende och situation är unik och måste därför hanteras med ett flexibelt förhållningssätt. Förebyggande arbete, anpassnings- och rehabiliteringsinsatser ska främst bedrivas på respektive område/motsvarande. När områdets egna rehabiliteringsmöjligheter bedöms vara uttömda arbetar respektive område vidare med en övergripande lösning.

2 Vem ansvarar för vad i rehabiliteringsarbetet? Arbetsledarens ansvar Uppmärksamma och utreda behov av rehabilitering. Hålla fortlöpande kontakt med medarbetaren under sjukskrivningstiden. Vid behov kontakta företagshälsovård. Fortlöpande dokumentera rehabiliteringsinsatserna och följa upp resultaten. Medarbetarens ansvar Arbeta efter bästa förmåga Efter förmåga aktivt deltaga i rehabiliteringen i syftet att försöka få tillbaka arbetsförmågan. Lämna medicinska underlag och information till arbetsgivaren för att underlätta behovet av rehabilitering. När medarbetaren själv önskar ta berörd facklig företrädare eller annan stödperson till hjälp. Personalhandläggaren svarar för Rådgivning Samordning Företagshälsovården Utgör en oberoende expertresurs som kan anlitas i rehabiliteringsarbetet. Företagshälsovården har medicinsk, ergonomisk, psykosocial och teknisk kompetens som hjälp till olika bedömningar. Arbetsgivaren har alltid kvar ansvaret för arbetsmiljön och den anställde även om företagshälsovården anlitas. Försäkringskassan Har samordningsansvar för den enskildes rehabilitering. 22 Kap 5 AFL Bidrag för arbetshjälpmedel kan sökas från Försäkringskassan. Bidrag ges dock ej till arbetshjälpmedel som normalt behövs i verksamheten

3 Metoder för förebyggande arbete I anpassnings- och rehabiliteringsarbetet ska Malmö högskolas chefer och medarbetare arbeta med att identifiera de faktorer som orsakar hinder och problem samt åtgärda dessa snarast. Medarbetaren har ett personligt ansvar för sin hälsa. Medarbetaren ska arbeta aktivt med att minimera riskerna för sjukdom på och utanför arbetsplatsen. Högskolans lokala skyddskommittéer eller motsvarande ansvarar för planering, uppföljning och kontroll av anpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Anmälda arbetsskador kartläggs, dokumenteras, analyseras och åtgärdas på arbetsplatsen och inom området. De lokala skyddskommittéerna ska årligen arbeta fram riskbedömningar och handlingsplaner och speciellt uppmärksamma de psykosociala arbetsmiljöfrågorna. Utvecklingssamtal genomförs med alla medarbetare minst en gång per år. Det ska upprättas individuella utvecklingsplaner för varje medarbetare. Utvecklingsplanerna ska bland annat användas till förbättringar i arbetsmiljön. Metoder för anpassnings- och rehabiliteringsarbetet Kontinuerlig dokumentation av rehabiliteringsarbetet ska ske. Arbetsledaren tar initiativ till en tidig kontakt med den anställde under sjukskrivningsperioden. En plan för återgång i arbetet skall upprättas snarast. (Rekommendation: Senast inom 4 veckor eller vid upprepad korttidsfrånvaro.) Företagshälsovårdens kompetens ska användas aktivt. Vid anpassnings- och omplaceringsbehov arbetar arbetsledare, medarbetare och personalhandläggare aktivt med att finna en lämplig arbetsplats först och främst inom det egna området. När de egna möjligheterna är uttömda inventerar området/motsvarande i samverkan med personalexpert på Gemensam förvaltning för att finna en övergripande lösning. Det är viktigt att det finns en öppen och ärlig attityd mellan områdena för att hitta övergripande och kreativa lösningar när sådana behov föreligger. Arbetsgivaransvaret ligger hela tiden kvar på berört område. När Malmö högskolas omplaceringsmöjligheter är inventerade och medarbetaren har en utredd arbets(o)förmåga som ej kan omsättas till arbete inom Malmö högskolas verksamhetsområde, kan det bli aktuellt med uppsägning.

4 Plan för återgång i arbetet Arbetsgivaren skall tillsammans med den anställde upprätta en plan för återgång i arbete. För att kunna lämna den information som behövs till Försäkringskassan tar berörd chef lämpligen initiativ till ett rehabiliteringssamtal med arbetstagaren. Chefen kan engagera: Personalhandläggare Företagshälsovården Eventuellt andra rehabiliteringsaktörer Vid önskemål från den anställde kan berörd facklig företrädare delta. Ett rehabiliteringssamtal kan resultera i olika åtgärder som arbetsgivaren kan genomföra inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Exempel på sådana åtgärder kan vara: Stödsamtal hos t ex företagshälsovården Arbetsträning/ arbetsprövning. Arbetsträning/arbetsprövning kan innebära att arbetstagaren återgår gradvis i sitt vanliga arbete, prövar arbete på annat område eller hos en annan arbetsgivare Ändrade arbetstider Omplacering inom området eller till annat område Arbetshjälpmedel. Läkarintyg från första dagen både som kontrolluppgift och för att upprätta en kontinuerlig läkarkontakt. Remiss från företagshälsovården till utredning eller vård hos annan behandlande instans Kortare utbildning När olika åtgärder planeras är det av yttersta vikt att fokus ligger på den anställdes arbetsförmåga.

5 Regler i sjukförsäkringen Riksdagen fattade i juni 2008 beslut om nya regler i sjukförsäkringen. Förändringarna innebär: Införande av rehabiliteringskedja Tidsbegränsning av sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Tidsbegränsad sjukersättning upphör Nya kriterier för rätten till sjukersättning Rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedjan innebär att FK bedömer den sjukskrivnes rätt till sjukpenning vid angivna tidpunkter. Dag 1-90 FK bedömer om personen klarar sitt vanliga arbete eller något annat arbete hos arbetsgivaren. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna. Dag 91-180 Arbetsuppgifter söks på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare. Dag 181- Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden. Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan ( högst 550 dagar efter ansökan). Den tidsbegränsade sjukersättningen som tidigare beviljats ett, två eller tre år upphör. För att få sjukersättning tills vidare krävs att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt och att alla rehabiliteringsmöjligheter är uttömda. Särskilda skäl ska inte beaktas. Bestämmelser (Lagar) Arbetsmiljölagen (AML) Kap 3 Lag om allmän försäkring, kap. 22 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1994:1 Anpassning och rehabilitering AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Sekretesslagen 7 kap 11 Lag 1982:80 LAS Lag 1962:381 AFL Allmän försäkring Malmö högskolas arbetsmiljöpolicy Malmö högskolas Alkohol- och drogpolicy/riktlinjer för hantering av alkohol- och drogmissbruk

6 Stöd och hjälp kan erhållas via; Försäkringskassan Malmö högskola har kontaktpersoner i anpassnings- och rehabiliteringsfrågor på Försäkringskassan Malmö, som kan nås via telefon 0771-524 524. Företagshälsovården Avonova Hälsa Hans Michelsensg. 1 B 211 20 Malmö 040-661 45 00 (vx) www.avonovahalsa.se Avtalet med Avonova Hälsa går ut 31 juli 2009