Lärande och utveckling. IUS Förskolan Granen



Relevanta dokument
Lärande och utveckling. IUS Förskolan Granen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Myran Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan Violen Ht 2013

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för 2012/2013

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Lärande & utveckling.

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Lärande & utveckling.

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Lärande & utveckling.

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Handlingsplan GEM förskola

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Välkommen till avd Bävern

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Profil. Naturvetenskap och teknik

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Transkript:

Lärande och utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 IUS Förskolan Granen www.forskolangranen.se

Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Enhetens mål IUS förskolan Granen arbetar aktivt med att inspirera, väcka nyfikenhet, lust och intresse för att lära. IUS förskolan Granen strävar efter att bygga grunden för en god kunskapsutveckling i skolan. IUS förskolan Granen ser vår gård som ett utvecklingsområde som vi strävar efter att förbättra. 2

Arbetet i verksamheten På IUS förskolan Granen arbetar vi med upplevelsebaserat lärande. Tillsammans med barnen upptäcker vi skog, äng och sjö året om genom lekar, sånger och aktiviteter och är därigenom medupptäckare och medagerande. Vi arbetar aktivt med att uppleva omgivningen genom att vara medundersökande tillsammans med barnen. På IUS förskolan Granen arbetar vi med friluftskolorna Skogsknoppar, Skogsknyttar och Skogsmulle, Skrinna (skridskor) och Lagge (skidor) enligt Friluftsfrämjandets metodik. Barnens behov av rörelse, spänning, upplevelser, upptäckter och social gemenskap tillfredsställs i en miljö som är naturlig och inte tillrättalagd. Vi tar tillvara på barnens lust att lära genom att inspirera och väcka nyfikenhet. Matematikutveckling Matematiken finns som en naturlig del i vår vardag genom att vi t.ex. räknar barn, sjunger och gör ramsor och diskuterar begreppen hel och halv när vi äter frukt. När barnen vistas i naturen får de många tillfällen till att öva och vidga sina matematiska begrepp genom att t.ex. mäta hur många kottar långa vi är, lär oss jämföra och sortera (t.ex. stor och liten) med hjälp av naturmaterial. När barnen använder sig själva och sin omgivning som arbetsmaterial ges de möjlighet att få en ökad förståelse för matematiska begrepp. Språkutveckling Vi strävar efter att ge barnen rikliga tillfällen till att utveckla sin språkliga förmåga utifrån varje individs egna förutsättningar och mognad. Genom t.ex. lekar, sång, rim och ramsor stimuleras barnens språkutveckling. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sin vilja/önskemål genom att använda sig av olika språkverktyg t.ex. tal, kroppsspråk och tecken. Vi tar även tillvara på alla tillfällen för samtal. För att ge barnen stöd i sin språkutveckling och synliggöra för oss pedagoger vad vi behöver arbeta mer med i barngruppen använder vi oss av TRAS (Tidig registrering av språk). Detta för att ge barnen stöd i sin språkutveckling och sträva efter att ge barnen bra förutsättningar att samspela med andra. Av biblioteket får vi boklådor som vi använder oss av dagligen. Vi strävar efter att använda oss av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikatorn) i den dagliga kommunikationen med barnen genom att t.ex. lägga tecken i sånger, benämna frukter m.m. Naturvetenskap och teknik På IUS förskolan Granen lär sig barnen teknik och naturvetenskap genom att vara ute mycket i skog och natur t.ex. när vi bygger kojor, eldar och lagar mat över öppen eld, maskkompostering m.m. 3

Vi går regelbundet till vårt vindskydd där barnen kan följa årstidernas växlingar. Arbetet sker i grupper där barnen får kunskap om det ekologiska samspelet allt utifrån egen ålder och mognad. Pedagogerna stöttar, vägleder och ger barnen tid och möjlighet att öva teknik genom på- och avklädning och att packa sin egen ryggsäck. Praktisk-estetisk utveckling På IUS förskolan Granen skapar vi ofta ute i skogen och naturen och använder oss till stor del naturmaterial. Vi använder oss dagligen av sång och musik i olika former t.ex. vi sjunger, dansar och lyssnar på musik. Vi tar del av den kultur som erbjuds genom t.ex. kulturskolan och biblioteket. Barnen erbjuds och uppmuntras att prova på olika former av skapande. Ofta av det material som skogen har att erbjuda men även av det material som vi själva har och köper in t.ex. måla, rita, pärla, klippa och sy/väva m.m. Vi lyssnar in barnens önskningar, förslag och intressen för att ta fram det material som barnen behöver i sitt skapande. På vår gård och i skogen ges barnen möjlighet att öva sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Barnen tränar muskler, balans och smidighet. Pedagogisk miljö Vi anpassar vår inomhusmiljö efter barngruppens behov samt barnens intressen och önskemål. Vår utegård ser vi som ett utvecklingsområde som vi strävar efter att förbättra. Vi kommer att göra observationer/reflektioner samt lyssna in barnens önskningar/intressen, för att få förslag och idéer om hur vi kan förbättra gården. Vi vill även få föräldrarna delaktiga i projektet genom att även låta de komma med förslag om förändringar för att förbättra samt hjälpa oss med praktiska göromål. Vi ser skogen som ett pedagogiskt uterum/miljö. Leken är en av barnens viktigaste aktiviteter och skogen ger den egna fantasin stora möjligheter. I skogen ges barnen tillfälle och möjlighet till att bli inspirerade av miljön och det material som finns runt omkring barnen och inspirerar dem i sin lek. 4

Resultat Matematikutveckling Barnen har använt sig dagligen av vardagsmatematik i samspel med varandra och oss vuxna. Vi har använt oss av vardagsmatematiken t.ex. när vi delat frukt (diskuterat hel och halv), räknat antal barn och föremål, i samlingen när vi gjort räkneramsor och sjungit sånger, i leken när man sorterar och kategoriserar efter färg, form och storlek. Vi har bakat tillsammans där barnen har varit delaktiga i att mäta, räkna och uppskatta. Under året har Mullegruppen och Skogsknyttarna arbetat mycket med sortering och kategorisering bl.a. med löv i olika färg, storlek och form. De har i aktiviteten Djurparken letat och räknat antal djur som gömmer sig inom ett utmärkt område. Under Mulle- och Skogsknyttepassen har barnen genom att samarbeta gruppvis letat efter olika former i naturen. Barnen har hittat cirkel, kvadrat, triangel och rektangel. Småknyttarna och Skogsknopparna har under friluftspassen använt sig av räkning i sånger och ramsor. De har även sorterat och kategoriserat med t.ex. löv och kottar. Under våra upptäcktsstunder och i våra samtal under friluftspassen har vi även räknat tillsammans t.ex. antal ben på de djur vi pratat om och de kottar och löv vi har samlat Språkutveckling Vi har dagligen använt oss av sång, rim och ramsor, samt sagor i form av böcker, språkpåsar eller flanosagor för att stötta barnen i sin språkutveckling. Vi har tagit tillvara på alla tillfällen för samtal med barnen. Genom att vi delat oss i mindre grupper har vi ökat vi möjligheterna för att alla ska få möjlighet att komma tilltals. Vi har uppmuntrat alla barn att uttrycka sin vilja/önskemål genom att använda sig av sina olika språkverktyg t.ex. tal, kroppsspråk och tecken. Vi förstärker den dagliga kommunikationen med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Naturvetenskap och teknik Förutom den vardagsteknik som barnen använt sig av dagligen t.ex. vid på- och avklädning, hantera bestick, bära sin egen tallrik m.m. har barnen under året som gått använt sig av bl.a. byggteknik. Barnen har lekt och konstruerat med t.ex. lego, kaplastavar och plus-plus. På gården har vi skapat och konstruerat med hjälp av sand och vatten i sandlådan, byggt kojor, banor m.m. av de brädor i olika längder som alltid finns tillgängliga ute på vår gård. Många av barnen har även under vintern som var lärt sig att åka skidor och skridskor. De äldsta barnen erbjöds att delta i Skrinna och Lagge. Dessa är friluftskolor där barnen genom ett lustfyllt lärande får vägledning och stöttning i att utveckla sin teknik på skidor och 5

skridskor. Även de yngre barnen erbjöds att ta med sig skidutrustning för att få prova på att åka här på IUS förskolan Granen. Under våra skogsvistelser gavs det många tillfällen att få träna teknik. Att packa och plocka ur sin egen matsäck var en glädjefull upplevelse som även övade barnens teknik. I skogen gavs det goda förutsättningar att öva både fin- och grovmotorik t.ex. klättra på stenar och i träd, bygga kojor och plocka och bygga med kottar och pinnar. Under höstterminen 2014 och vårterminen 2015 hade vi sammanlagt tjugo tillfällen med våra friluftskolor: Mulle (5-6 åringar), Skogsknytte (4-5 åringar), Småknytte (3-4 åringar) och Knopp (1-3 åringar). I våra friluftsskolor har barnen getts möjlighet att utvecklat sitt intresse för och kunskaper om naturen samt utvecklat en naturkänsla. Vi har strävat efter att arbeta genom upplevelsebaserat lärande vilket innebär att vi pedagoger är medupptäckande, medundersökande, medupplevande och medagerande vilket är grunden för I Ur och Skurs ledarsyn. En dag i veckan, under september till november, har varit vår skogsdag. Då har alla på förskolan IUS Granen vistats vid vårt vindskydd där vi oftast även har ätit lunch. Praktisk-estetik utveckling På IUS förskolan Granen har vi under året som gått dagligen använt oss av sång och musik i olika former. Vi har sjungit mycket och barnen har varit intresserade av att dansa till musik. Vi erbjuder utklädningskläder som lockar till rollek och används även vid andra aktiviteter t.ex. dans. Besök till biblioteket gjordes under vårterminen där vi tog del av deras utbud av böcker och möjlighet till lek. Barnen har erbjudits och uppmuntrats att prova på olika former av skapande t.ex. måla, rita, sy och väva. Vi har lyssnat in barnen och deras önskemål/intresse och har i den mån vi har haft möjlighet erbjudit material och vägledning som barnen behövt i sitt skapande. Vi har vid flera tillfällen skapat med barnen i naturen med hjälp av naturmaterial. På vår gård och i skogen har barnen getts möjlighet att öva sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Barnen har tränat muskler, balans och smidighet. Som avslutning på vår friluftsskola Lagge ordnade vi Barnens Vasalopp där alla barn som ville fick delta. Detta var mycket uppskattat av barnen. Pedagogisk miljö Under året har vi skapat en innemiljö som vi anser passar vår barngrupp och som inbjuder till skapande, samspelssituationer och fantasifulla lekar. Utomhusmiljön utmanar barnens fantasi och motorik. Vi har utnyttjat gården på olika sätt vid olika årstider. Vi har haft vattenlek, skapat och konstruerat med hjälp av sand och vatten i sandlådan, åkt pulka, stjärtlapp och skidor med mera. Av de brädor i olika längder som alltid 6

finns tillgängliga ute på vår gård har barnen bl.a. byggt banor, kojor och haft andra kreativa idéer och lösningar för hur man kunnat använda dessa. Under vintern spolade föräldrarna is på den närliggande fotbollsplanen som ligger i anslutning till vår förskola. Denna skridskobana utnyttjades flitigt den tid som isen låg kvar. Vi åkte även skidor på fotbollsplanen. Under övriga årstider har även denna plan använts till både lek och bollspel. Vår grillkåta på gården har använts kontinuerligt under året. Vi har ätit både lunch och mellanmål i den. Vi har även haft läsvilor och använt den till att värma oss i under kalla dagar. Vi ser även skogen som en av våra viktigaste pedagogiska miljöer. Där har barnen fått möjligheter och förutsättningar till att leka och använda sin fantasi. I skogen ges barnen tillfälle och möjlighet till att bli inspirerade av miljön och det material som finns runt omkring barnen och inspirerar dem i sin lek. Under våren 2015 har vi efter att observerat/reflekterat och lyssnat in barnens idéer och önskemål med föräldrarnas hjälp och stöd påbörjat att bygga och konstruera nytt lekmaterial till barnen. Detta är under uppbyggnad och vi kommer att fortsätta projektet under läsåret 15/16. Detta ingår också som ett tema i vårt Grön flagg arbete där vi under det kommande året valt att arbeta med temat Vår närmiljö (se även fokusområde Samhälle, samverkan och övergång ). 7

Resultatöversikt Matematikutveckling 8

Språkutveckling Här samarbetar barnen i Mulle/Skogsknytte med att samla in olika naturföremål i en äggkartong. Bilder på äggkartongen visar vilket föremål som barnen ska leta reda på. Denna aktivitet leder till att barnen kommunicerar med varandra kring uppgiften. 9

Naturvetenskap och teknik 10

Här ges barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att känna igen olika vårblommor genom ett upplevelsebaserat lärande. Under vårterminen har Mullebarnen pratat om olika slags fåglar. Vi har tillsammans lyssnat på hur de låter och tittat på hur de ser ut. Med hjälp av mynt och en halv hård smörgås fick barnen vetskap om hur mycket några av våra vanligaste fåglar väger. Barnen har med hjälp av ett fågelschema med bilder av fåglarna varit fågelskådare och kryssat i de fåglar de upptäckt. Som avslutning på tema Fåglar gjorde vi en utflykt till Tysslingen där svanar brukar mellanlanda i mars/april varje år. Detta var mycket uppskattat av barnen som visade stort intresse. 11

Praktisk-estetisk utveckling 12

Här besöker vi cykelbanan vid Folkhögskolan. En mycket omtyckt springbana för våra barn. 13

Pedagogisk miljö 14

15

Analys och bedömning Matematikutveckling Matematiken kommer som ett naturligt inslag i vår pedagogik. Den finns med oss i vardagen när vi delar frukt, räknar t.ex. kottar och sniglar, letar träd som är lika långa som oss själva, former som alltid finns runt omkring oss, kvadrat, cirkel m.m. Vi pedagoger har aktivt varit medvetna om att benämna och utmana barnen i vardagssituationerna. Under året har barnen fått tydliga kunskaper inom matematiken, såsom begrepps- och antalsuppfattning. Språkutveckling Vi tar tagit tillvara på alla tillfällen för samtal med barnen. Genom att vi delat oss i mindre grupper har vi ökat vi möjligheterna för att alla ska få tillfälle att komma tilltals samt att vi gett barnen en chans att utveckla sin språkutveckling utifrån sitt eget behov. Vi har uppmuntrat alla barn att uttrycka sin vilja/önskemål genom att använda sig av olika språkverktyg t.ex. tal, kroppsspråk och tecken. Vi har förstärkt den dagliga kommunikationen med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Naturvetenskap och teknik Vi pedagoger har uppmuntrat och stöttat barnen i att använda sig av olika teknik allt från vardagsteknik som att t.ex. dra upp sin dragkedja på jackan till att prova på att tälja, upptäcka hävstång när de bygger egna gungbrädor, gräver och bygger i sandlådan eller bygga/konstruera med lego och plus-plus m.m. I vår Ur och Skur pedagogik har vi som mål att ge barnen kunskap om naturen och förmedla naturkänsla. Vi har varit medupptäckande/medupplevande pedagoger när barnen t.ex. hittart en insekt eller en växt som vi undersökt och upptäckt och letat fakta om tillsammans, eller när ett barn upptäckt sin egen skugga. Vi har kontinuerligt besökt och upplevt skogen och det som den erbjuder. Praktisk-estetik utveckling Barnen har visat stort intresse för sång, musik och dans och skapande. Vi pedagoger har uppmuntrat deras intresse och förutom de planerade aktiviteterna har vi varit lyhörda för de spontana önskemål som funnits. Utklädningskläderna har uppskattats och de har använts flitigt. Vi anser att de har främjat barnens fantasi i rollekar. Utklädningskläderna har även varit ett populärt inslag vid dans. Besöket till biblioteket var uppskattat och vi kommer att sträva efter att försöka få till flera sådana besök framöver. 16

Pedagogisk miljö Leken är viktig för att barnen ska kunna leka och utvecklas och vi har aktivt arbetat med att ständigt förändra och förbättra inomhus- och utomhusmiljön utefter barngruppens behov och förutsättningar. Under vårterminen har vi samlat information och bilder om det nya lekmaterial, som vi genom observationer och reflektioner samt barnens önskemål, har kommit fram till att vi ska skapa och bygga med föräldrarnas hjälp. De önskemål som blir årets projekt är: en Pippi-häst, en vanlig häst, en polisbil, en brandbil, en lastbil och en kiosk/affär. Detta lekmaterial kommer att finnas utomhus på vår gård. Mer om detta projekt finns under fokusområde Samhälle, samverkan och övergång. 17

Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD x NYTT NULÄGE Vi fortsätter vårt arbete som tidigare. Vi kommer dock att använda oss mer aktivt av bilder och uppdragskort för att förstärka språket. Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD x NYTT NULÄGE Vi fortsätter vårt arbete som tidigare. Utveckling inom naturvetenskap och teknik UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD x NYTT NULÄGE Vi fortsätter vårt arbete som tidigare. Vi kommer dock att sträva efter att arbeta med att göra mer experiment än vad vi har gjort under året som gått. Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD x NYTT NULÄGE Vi har som mål att prova på olika målarteknik under kommande år. 18

Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD x NYTT NULÄGE Vi fortsätter vårt projekt med att förbättra vår utomhusmiljö. Starka sidor o Engagerade pedagoger som arbetar utifrån I Ur och Skurs ledarsyn genom att vara medupptäckande, medundersökande, medupplevande och medagerande pedagoger. o Att vi har en enhet med endast tjugo barn skapar möjlighet att se varje barn och vilka behov och förutsättningar de har. o Vi strävar hela tiden efter att varje barn ska få vara sitt Bästa jag vilket innebär att vi vägleder och stöttar barnen/barngruppen efter de behov som finns. o Öppna för nya förslag och idéer. o Har under året aktivt arbetat med pedagogisk dokumentation. Utvecklingsområden o Fortsätta att förbättra och skaffa mer kunskap om den pedagogiska dokumentationen. o Arbeta med att förbättra och förenkla vår hemsida. Vi har som mål och önskemål om att ha en lösenordsskyddad blogg för våra barns föräldrar samt lägga in aktuell information i en kalender. o Använda oss ännu mer av TAKK och bilder som kompletterande kommunikation. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering o Aktivt söka information och kunskap om pedagogisk dokumentation. Ha det som en stående inslag på våra arbetsplatsträffar. o Vi kommer under nästa läsår att få hjälp att förbättra vår hemsida. Vi kommer även att få stöd och vägledning i hur man använder sig av och skapar en hemsida. o Vi kommer att gå igenom och repetera TAKK vid våra arbetsplatsträffar. 19

Utvärderingsmetod o Vi kommer att ha kontinuerliga uppföljningar av våra mål under våra arbetsplatsträffar samt utvärderingar på våra planeringsdagar. Framtiden och verksamhetsutveckling Vi kommer att fortsätta att jobba efter I Ur och Skur pedagogiken som innebär att agera utifrån en värdegrund som innefattar hur barnen lär och är. Målet är att ge barnen en större kunskap om naturen och ett hållbart lärande. Vi arbetar utifrån ett upplevelsebaserat lärande där vi pedagoger är medupptäckande, medundersökande, medupplevande och medagerande. Kompetensutveckling Vi har tillsammans med andra I Ur och Skur förskolor i Örebro län en nätverksträff per år. Den dagen är en kompetensutveckling för alla pedagoger inom I Ur och Skur. Temat ser olika ut från år till år. Vi har två planeringsdagar per termin. 20