Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Arbetsplan Läsåret 2016/17 Strandvägsskolan Regnbågen

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan Läsåret

Teamplan Ugglums skola F /2012

Kvalitetsredovisning Särskolan

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Lokal arbetsplan Läsåret

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Lokal arbetsplan Läsåret

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Lokal arbetsplan Läsåret

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

FERLINSKOLAN

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan Träningsskolan

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Verksamhetsplan 2017

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsarbete i fritidshem

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan Läsåret

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

2. Övergripande mål och riktlinjer

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan Läsåret

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Kvalitetsarbete i förskolan

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan. Killingens förskola

Läsår Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden

Arbetsplan för Vedeby särskola

2.1 Normer och värden

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsbeskrivning

Lokal arbetsplan för skolan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Blåbärets Kvalitetsredovisning

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Skolan är till för ditt barn

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Skolan är till för ditt barn

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Transkript:

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1

Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola och hem sidan 8 Skolan och omvärlden sidan 9 2

Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Alla elever skall känna sig trygga och tycka att det är roligt att komma till skolan. Öka elevernas inkludering i grundskolan, alla elever som önskar delta i grundskolans undervisning ska om de vill och det finns möjlighet kunna delta. Utveckla inkluderingen till att ske på ett naturligt och självklart sätt, så att alla elever oavsett skolform känner sig välkomna och hemmastadda i alla skolans miljöer Utveckla elevernas alternativa kommunikationsmöjligheter så att de kan uttrycka sig i olika situationer Alla elever ska känna sig trygga, känna rätt till gemenskap och delaktighet. Varje grupp her en likabehandlingsplan då de har olika miljöer och förutsättningar. Planen har reviderats och varit ett levande material i verksamheten. I trygghetssamtalen har framkommit att alla elever känt sig trygga och vågat röra sig fritt på skolan. Nästan alla elever har svarat att de har en kompis att vara med. På trygghetsenkäten har alla elever svarat att de känner sig trygga i skolan, har roligt, trivs och har kompisar. Inkluderingen och även omvänd inkludering har varit schemalagd under läsåret I den mån det varit möjligt har elever som önskat delta i grundskolans undervisning kunna delta med vuxenstöd. Trots ett gott samarbete med grundskolan har det inte alltid varit en självklarhet i ökad delaktighet för eleverna. Likabehandlingsplanen har varit ett levande material under läsåret, den har varit känd hos elever och föräldrar. Elever och föräldrar känner sig trygga med skolan och dess personal. Genom att personalen aktivt har sökt och uppdaterat sig i vad som händer inom AAK (alternativ kompletterande kommunikation) har elevernas möjlighet till kommunikation vidareutvecklas kontinuerligt under året. När det gäller tillgängligheten i övriga skolan är handikappanpassningen undermålig, vilket medfört att eleverna inte kunnat delta i inomhusaktiviteter tillsammans med skolans övriga elever. Däremot har de kunna delta i utomhusaktiviteter. Likabehandlingsplanen har reviderats och diskuterats med eleverna på klassrådet samt tillsammans med elever och föräldrar under utvecklingssamtalet. Regelbundna trygghetssamtal som är utformade efter varje elevs förutsättningar och behov. 3

Även trygghetsenkäten är utformad efter ålder, mognad och förutsättningar. För de yngre eleverna deltar personalen i rastvärdsschemat. Hög personaltäthet gör att det är få tillfällen som elever befinner sig ensamma både i och utanför klassrummet. De yngre eleverna har haft livsviktigt schemalagt vid ett tillfälle per vecka. De äldre eleverna har med hjälp av frågekort samtalat i frågor som rör social kompetens, empati och förståelse för andra. Likabehandlingsplanen bygger på elevernas möjlighet till gemenskap och delaktighet oavsett funktionsnedsättning. Eleverna själva utvärderar sin delaktighet i oika sammanhang med hjälp av samtalsmatta. Trygghetssamtalen har apassats utifrån varje elevs förutsättning att kunna förstå och ge uttryck för hur de känner sig i olika situationer under en skoldag. Personalen använder sig av pekpratskartor i sina samtal med eleverna. Analys och lärdomar: Grundsärskolan små grupper med högpersonaltäthet förenklar arbetet med värdegrundsfrågor. Personalens arbete med att möta varje elev på ett individuellt sätt ökar möjligeten för eleven att bli sedd och stärkt i den egna självkänslan.personalens goda samarbete med hemmet skapar trygga föräldrar. Vuxenstödet under raster och i samband med lunch är en viktig insats. Fortsatt arbete med vuxenstöd utifrån elevernas behov och i de situationer som behövs. Hos de yngre eleverna har förslag lämnats till grundskolan om 20 minuter/vecka till TTS (tecken som stöd) för alla på skolan. Ta dela av aktuell utveckling och forskning för att kunna utveckla elevernas kommunikationshjälpmedel. 4

Kunskaper Läroplan för grundsärskolan 2011 Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för skolans verksamhet. Alla elever ska få fördjupade kunskaper och nå minst kunskapskravet E i alla ämnen. Utveckla elevernas läs, skriv och talförmåga Utveckla elevernas förmåga till självständighet och förmåga att göra egna val. Utveckla alla elevers kommunikativa färdigheter genom pekprat Utveckla alla elevers färdigheter i motorik Utveckla alla elevers färdighet i estetisk verksamhet utifrån delaktighet i trä och textilslöjd. Utveckla alla elevers kunskaper utifrån individuella mål. Utveckla elevernas färdigheter i verklighetsuppfattning utifrån den pedagogiska planeringen som handlar om generalisering. Måluppfyllelsen för eleverna är hög, 80% når minst kunskapskravet E i alla ämnen. Elevernas tal och läsförmåga har ökat markant I grundsärskolan sätts bara betyg om elev eller vårdnadshavare så begär.(skollagen 11 kap 19) Utvecklingssamtalen har med hjälp av Infomentor blivit mer inriktade på elevernas kunskaper. Alla elever har inte erbjudits pekpratsmetoden då de har andra kommunikativa hjälpmedel. Eleverna har deltgit i idrott och slöjd tillsammns med grundsärskolans yngre elever. Alla eleverna har upplevt det mycket positivt när de utvärderat lektionerna med hjälp av samtalsmatta. Vardagsfärdigheterna har inte utvecklats i den omfattning som önskats och planerats. Under våren har eleverna generaliserat och katigoriserat insekter och småkryp. Grundsärskolan med små grupper och hög personaltäthet gör det möjligt att optimalt individuallisera efter varje elevs förutsättningar och behov. Stora möjligheter att arbeta i en till en-situationer. Möjlighet att förankra teoiretiska kunskaper i vardagslivet. Lokaler som är utrustade och anpassade för att kunna möta alla elever i ett lärande. Planerat lektionerna i övningsämnen tillsammans med resp. lärare så att alla elever har haft möjligheten till att utveckla sina färdigheter optimalt. Anpassat undervisningen så att eleverna har kunnat delta på ett självständigt sätt. 5

Analys och lärdomar: Att visualisera för eleverna är ett sätt att tydliggöra innehållet i undervisningen, därför fyller digitalkamera och datorer en viktig funktion. Dessa är dessutom viktiga för dokumentaionen av elevernas lärande. Några av träningsskolans elever kommer under nästa läsår att få nya kommunikationshjälpmedel,vilket innebär att de blir mer självständiga och ökar sitt ordförråd. Fortsatt arbete med att utveckla individanpassade läromedel. Fortsatt utveckling av samverkan grundsärskola/grundskola. Focus ska läggas på skrivprocessen för de yngre eleverna, både vad gäller handskrift och data. Träningsskolan kommer att arbeta tematiskt inom alla ämnesområden. 6

Elevernas ansvar och inflytande Läroplan för grundsärskolan 2011 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildingen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna utvecklar delaktighet i undervisningens utformning, har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och vardag. Eleverna tar och får större ansvar för planeringen av sitt arbete. Utveckla varje elevs självständighet genom inflytande och delaktighet i alla skolsituationer. Alla har deltagit i klassråd/gruppråd och har getts möjligheter till att uttrycka sina åsikter. Protokoll från klassråd/gruppråd skickas för kännedom till rektor. Av de 14 punkter som de yngre eleverna hade på sin upplevelselista har det varit möjligt att genomföra 13 aktiviteter. Elevernas kännedom om målen i kursplanen har ökat. Fungerande kommunikationsstöd har ökat elevernas inflytande och ansvar Varje elev har haft stort inflytande över sin skoldag då personalen tagit hänsyn till elevernas specifika behov och förutsättningar. Lärarna har tydliggjort målen i alla ämnen De yngre eleverna har haft en lista med aktiviteter som de vill göra/uppleva under läsåret. De yngre eleverna har kommit med förslag och valt arbetsområden inom musik, teknik och bild. I övriga arbetsområden har de fått alternativ och valt utifrån dem. Efter avslutad dag får varje elev reflektera över sin skoldag med stöd av samtalsmatta. Varje elev har specialutformade kommunikativa hjälpmedel. Analys och lärdomar: Grundsärskolan har lyhörd och kreativ personal som tar tillvara elevernas intressen och starka sidor. Vilket resulterat i elever som utvecklat sin självkänsla och vågat ge uttryck för sina önskningar och åsikter. Fortsätta utveckla elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet. Utveckla metoder så att eleverna blir mer självständiga i sina val. Introducera Infomentor ibland elever och föräldrar 7

Skola och hem Läroplan för grundsärskolan 2011 Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för eleverna ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Utveckla samsynen på elevernas upplevelse av sin tid i skolan. Bra samarbete med hemmet för att uppnå optimalt lärande och utveckling för eleverna. Utveckla varje elevs förutsättningar till kunskap och lärande genom tät kontakt hem och skola. Samsynen på skolupplevelse har ökat då eleverna har svarat i stort sett lika på frågorna i trygghetsenkäten hemma och i skolan. Alla elever och vårdnadshavare hardeltagit i utvecklingssamtal. På utvecklingssamtalen har nästan alla vårdnadshavare varit positiva och tyckt att derasbarn trivts i skolan och fått ett bra bemötande. Den dagliga kontakten med alla elevers vårdnadshavare har bidragit till att alla föräldrar är nöjda och trygga med skolan. Föräldrarna har fått ökad insikt i sitt barns lärande och kan ha en dialog med barnet om dess lärande. Grundsäskolan: Vid behov ömsesidiga telefonsamtal hem/skola. För de yngre eleverna har man haft enskilda trygghetssamtal var fjärde vecka. Samma material följer med eleverna för att ge vårdnadshavarna möjligheten att föra samma samtal med sitt barnsam även se svaren som barnet givit i skolan. Dokumenterat situationer i lärmiljön med filmkamera och visat filmen för vårdnasdshavarna. Upprättar IUP i samarbete med elev och vårdnadshavare. Daglig kontakt med alla vårdnadshavare Via foton dokumentera elevernas dag i skolan. Eleverna har utifrån samtalsmattan formulerat dagböcker som varje dag skickas mellan hem och skola. Upprättar IUP tillsammmans med vårdnadshavarna Analys och lärdomar: Alla verksamheter inklusive rektor upplever att samverkan och dialogen med hemmet är viktig och måste få ta tid i anspråk. Föräldrarnas tillgång till Infomentor kommer att underlätta delaktigheten elevrnas IUP och skriftliga omdömen. Använda filmen som dokumentation i större grad, då hem och skola upplevt att de fått en vidare bild av elevernas skoldag. 8

Skolan och omvärlden Läroplan för grundsärskolan 2011 Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning Alla elever skall granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Alla elever har god självkännedom, ett gott självförtroende och vetskap om att de är bra på något Utveckla elevernas kunskap om närmiljön Under läsåret har elever i årskurs nio haft studiebesök och möjlighet till prao på tilltänkt utbildning inom gymnasiesärskolan. Eleverna hargjort studiebesök utifrån önskemål och pedagogisk planering. Eleverna kan uttrycka önskemål, komma med egna initiativ och göra egna val med stöd av personal. Eleverna har efter sina förutsättningar tagit del av sin närmiljö genom daglig utevistelse Eleverna har haft en utställning för att dokumentera sina kunskaper om småkryp i närmiljön Framtidssamtal erbjuds alla elever och vårdnadshavare i årskurs 8. Studiebesök inom och utanför kommunen Samtal och övningar i ämnet Livsviktigt Planerade aktiviteter i närmiljön utifrån varje elevs individuella mål och gruppens gemensamma planering. Lånat böcker och CD skivor på biblioteket Analys och lärdomar: Hög personaltäthet gör det möjligt för eleverna att med vuxenstöd omsätta sina teoretiska kunskaper i närmiljön. Erbjuda PRAO för de elever det berör utifrån önskemål och näringslivets möjligheter. Fortsätta att besöka näringslivet i kommunen 9