Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Bråten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, teter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om väter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2
Enhetens egna mål Bråtens förskola bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Vi använder modern teknik som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Arbetet i verksamheten På Bråtens förskola: använder vi TRAS som ett pedagogiskt verktyg för att följa barnens språkutveckling och förbättra arbetet med språkutveckling i verksamheten använder vi Tecken som stöd, TAKK, för att främja språkutveckling och öka möjlighet till kommunikation är vi tillåtande vuna som möter barnen med ett positivt förhållningssätt. Vi arbetar utifrån programmet ICDP, vägledande samspel. använder vi ett medvetet arbetssätt för att synliggöra matematik, naturvetenskap och teknik i vardagen med hjälp av material, eperimentlådor, kamera, datorer och Ipad lämnar vi så stort utrymme som organisationen tillåter för att kunna följa barnen i deras intresse erbjuder vi olika material och tekniker som inspirerar barnen att utveckla sin skapande förmåga 3
Resultat Språkutveckling Vi har använt oss av TRAS som ett underlag för att på bästa sätt stimulera barnens språkliga utveckling och ser att det gett resultat genom att barnen spontant i vardagen leker med språket. Vi har arbetat med att dela upp barnen i mindre grupper och vi ser att detta har resulterat i en ökad språkutveckling. Tillsammans med de yngre barnen jobbar vi en hel del med rim och ramsor och barnen hittar även på egna nonsensord. Vi läser mycket böcker för barnen och berättar flanosagor. Under flanosagorna blir barnen mer delaktiga i berättandet och vi har märkt att det stimulerar språkutvecklingen på ett naturligt sätt. Vi har även märkt att flanosagorna har resulterat i att barnens självkänsla blir stärkt när de själva får vara delaktiga i sagoberättandet. Med de äldre barnen jobbar vi mycket med att barnen ska känna igen bokstäverna och sina egna namnbilder. Vi spelar mycket spel som t e rim memory vilket vi har märkt leder till fler samspelssituationer som stimulerar språkutvecklingen. Genom att skapa egna böcker till barnen så har det resulterat till mer lekskrivning. Matematikutveckling Vi använder oss mycket av vardagsmatematik tillsammans med barnen genom att benämna grundläggande begrepp. Eempel på det kan vara; sätt dig på stolen, kryp under bordet, räkna hur många barn som är med i samlingen eller ställ dig bakom en kamrat. Genom att benämna de matematiska begreppen så har det resulterat i att barnen blir mer medvetna om matematiken som finns i vardagen Vi tittar på former, färger och ordningstal både med de äldre och yngre barnen. Formerna kan vi sedan leta efter tillsammans med barnen i såväl deras inne- som ute miljö. Med de äldre barnen så jobbar vi t e med att koppla ihop antal saker med rätt siffra genom att använda oss av konkret material. Eempelvis här kan det vara när vi delar frukten under fruktstunden så kan barnen visa hur mycket det är med fingrarna eller genom att använda sig av eget lekmaterial. Vi har märkt att det resulterat i en ökad matematisk förståelse. Vi har även många matematiska diskussioner där vi vill att barnen ska få komma med egna förslag och lösningar. Det har resulterat i att barnen hittar siffror på olika ställen i vår vardag, som under ett glas eller på undersidan ett smörpaket. Under våren samlade de stora barnen in små smörpaket med olika siffror på 4
undersidan. De sorterades sedan in i nummerordning och placerades sedan upp på väggen där vi hade en tallinje. Detta ledde till diskussioner om vilket tal som var störst eller minst Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Vi jobbar mycket med olika eperiment, och låter barnen ställa hypoteser. Efteråt reflekterar vi över resultatet. Blev det som vi trodde? Varför/varför inte? Vi är noga med att det finns många lösningar, ingen är fel, utan vi har rätt på olika sätt. Under våren så arbetade de äldre barnen med att plantera väter i PET flaskor för att se om väterna var beroende av vatten, ljus och syre. Tanken med detta var att barnen skulle få en förståelse för naturens olika kretslopp. Vi var även med i projektet skräpplockerdagarna som föreningen Håll Sverige Rent anordnade i sammarbete med kommun. Barnen var tillsammans med oss ute och samlade skräp i stora säckar som sedan hämtades av sopbilen. När det är nedskräpat på vår gård eller på vår väg till skogen blir barnen upprörda. Vi har även samlat ihop flaskor som vi har gått till affären och fått pant för. Arbetet med att samla in skräp och pant har resulterat i att barnen har fått en ökad medvetenhet att vara rädda om vår natur. Under hösten så arbetade de äldre barnen med ett projekt kring vulkaner. Detta projekt startades genom att några av barnen sett på ett program på tv. Tillsammans med barnen forskades det kring vulkaner. Frågor som då dök upp var b la; hur blir det lava, varför dånar vulkanen vid utbrott, hur byggs en vulkan upp, finns vulkaner i Sverige. Arbetet med vulkanprojektet har resulterat i att våra barn utvecklat mer kunskap och nyfikenhet i naturvetenskap och teknik. Vi pedagoger var vid projektet medforskande och benämnde och bekräftade det vi gjorde tillsammans. Förutom att barnen kunskap om naturvetenskap, vår närmiljö och omvärld så resulterade det i att de lärde sig många nya ord och matematik. Projektet avslutades med att göra en stor vulkan av papper. Intresset för byggleken är stor och barnen leker mycket med lego/duplo, klossar, magneter och annat material. Lekhallen som vi har på förskolan har därför även fått fungerat som en bygghall då det ibland har behövts stora ytor för leken. Vi pedagoger ser att byggleken leder till att barnen får ökade kunskaper i olika konstruktioner. Byggleken har även skapat möjlighet till ökad språkutveckling, då barnen diskuterar varandras byggkonstruktioner. Vi låter barnen dagligen använda förskolans lärplattor som vi regelbundet uppdaterar med nya appar. Användandet har resulterat i att barnen blivit mer kunniga och intresserade av teknik. Vi har även märkt att arbetet med lärplattan har resulterat i fler samspelssituationer mellan barnen där de kan ta del av varandras kunskaper. 5
Praktisk-estetisk utveckling Vi har regelbundet rörelse i olika grupper. De större barnen har rörelse i skolans idrottshall och de yngre har rörelse i förskolans lekhall. Vi använder oss av förskolans ute miljö dagligen för att tillgodose barnens rörelsebehov. De stora barnen deltar även i Lilla Vasaloppet som anordnas av Bråtenskolan, som då bjuder in förskolan att få vara med. Dessa olika aktiviteter har bidragit till att stimulerat barnens grovmotorik. Vi spelar rytminstrument varje vecka och barnen har fri tillgång till cdspelaren. Vi tar del av den kultur som erbjuds, till eempel från Kulturskolan. Barnen har tillgång till utklädningskläder och diverse andra attiraljer till sina rollekar. Vi kan se att detta har resulterat i att barnen har utvecklat sitt rollekande. Skapande arbete ingår som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vi ritar, målar och skapar med limpistol och återvinningsmaterial. Inne på avdelningarna för de yngre barnen har pedagogerna placerat materialet mer lättillgängligt. Vi pedagoger har då varit vägledande och närvarande för barnen hur de ska använda de olika materialen. Det har resulterat i ett klimat som uppmuntrar skapande i olika former. Pedagogisk miljö Vi har efter de förutsättningar vi har skapat en stimulerande innemiljö för barnen. Genom att lyssna av vad barnen är intresserade av så har vi ändrat på miljön. Leksaker och olika material har placerats så att barnen lätt kan komma åt dem. Vi har genom att vara närvarande och delaktiga pedagoger inspirerat barnen till att prova på olika aktiviteter. Då vi har ett barn med en synskada så har innemiljön på avd. för de yngre barnen delvis anpassats. En dag i veckan så besöker vi förskolans närområde. närområde. Genom att använda oss av förskolans fått in många av förskolans läroplansmål som språk, naturvetenskap, matematik och teknik. Vi upptäcker, pratar och observerar tillsammans med barnen om det vi ser och besöker. Det här har resulterat i att barnen har blivit mer nyfikna och observanta och har lärt sig olika saker på ett mer naturligt sätt. Utifrån de svar vi fått från brukarenkäten så anser sig föräldrarna ganska nöjda med den pedagogiska miljön. Resultatet visar att de är något mer nöjda med utomhusmiljön. Antalet personer som besvarade enkäten var lågt, endast tio stycken. 6
7
Resultatöversikt Vi ser utifrån det resultat vi fått fram att barnens utveckling inom de olika områdena har gått framåt. Genom att vi lyssnat av vad barnen är intresserade så har vi utifrån detta skapat en miljö som inspirerar barnen och detta har gett ett ökat resultat. Analys och bedömning Mot bakgrund av föregående kvalitetsredovisning där vi uttryckte att vi behövde utveckla barnens tillgång till skapande material kan vi se att barnens medvetenhet vad som finns att tillgå på avdelningarna har ökat. För att få en ökad måluppfyllelse skulle vi även mer frekvent använda oss av dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete och det har vi gjort. Vi har börjat använda oss av Systematiskt kvalitetsarbete för att på ett bättre sätt synliggöra kvaliteten, vilket i förlängningen gynnar barnen. Vi tillför barnen nya kunskaper dagligen i alla möten och situationer. Språkutveckling Vi anser att barnens språkutveckling har varit positiv under året och vi ser en utveckling inom området. Vi ser att barnen är nyfikna på att lära sig språket och vi skapar utmaningar genom nytt material för att de ska utveckla mer förståelse. Vi pedagoger kan bli ännu bättre på att vara närvarande och vägledande. Vi kan även bli bättre på att dela upp barnen i mindre grupper för att på så sätt se det enskilda barnet bättre. Vi kan anpassa utmaningarna efter barnens kunskapsnivå då en del barn behöver mer utmaningar när det handlar om språket. De äldre barnen lekskriver en hel del med språket och vi har skapat egna böcker som de använder. Utvecklingen i skriftspråket har gått framåt i barngruppen med de äldre barnen. Lekskrivandet har gjort att barnen har blivit mer nyfikna på språket, men här behöver vi skapa fler utmaningar för de barn som har kommit lite längre. Vi har märkt att genom att använda oss av flanosagor och bilder i sagoberättandet så har vi stimulerat barnens språkutveckling och stärkt deras självkänsla. Detta leder även till en ökad ordförståelse på ett lekfullt sätt där även de blyga barnen vågar att delta på sina villkor. Vi har kontinuerligt under året arbetat med att ta fram nya material som stimulerar barnens språkutveckling. Vi tycker att barngruppen har gjort tydliga framsteg i språkförståelse och ordförråd. Vi bedömer att måluppfyllelsen är god inom området språkutveckling. 8
UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi fortsätter att på ett naturligt sätt göra barnen medvetna om sitt språk genom att på ett lekfullt sätt ta med det i vardagen. Matematikutveckling Utvecklingen i barngruppen inom matematik är positiv. Det är främst vardagsmatematik som vi arbetar med både med de små och äldre barnen. Genom att vi pedagoger dagligen benämner de matematiska termerna i vardagen så har vi fått in ämnet matematik på ett naturligt sätt. Detta har i sin tur gjort att vi ser en ökat intresse och nyfikenhet för det matematiska området. Genom att vi har fått positiv respons från barnen så har detta motiverat oss pedagoger att leta ytterligare utmaningar till barnen, vilket i sin tur har lett till ett härligt arbetsklimat mellan pedagogerna och barnen. Vi bedömer att måluppfyllelsen är god inom området matematik. UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi fortsätter att använda oss av mycket vardagsmatematik som finns runt om oss. 9
Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Vi har en positiv utveckling inom området naturvetenskap och teknik/framkant. Vi har genom att lyssna av vad barnen är intresserade av utvecklat olika projekt. Genom att vara tillåtande, engagerade och medforskande pedagog så har vi uppnått ett positivt klimat hos barnen. Vi har även märkt att genom att flytta på material så det blir mer tillgängligt och barnen kunnat arbeta mer självständigt, så har det påverkat resultatet. Vi ser att byggleken ökar barnens kunskaper i olika konstruktiva/tekniska lösningar. Lärplattorna som finns på förskolan används dagligen och den uppdateras med nya appar. Vi ser att genom att regelbundet låta barnen använda sig av lärplattan så har deras intresse för teknik ökat och de har blivit duktiga att hantera den. En ökad användning av lärplattan skapar även fler samspelssituationer och en ökad språkutveckling hos barnen då de sitter två eller flera vid plattan. Vi pedagoger behöver trots detta utveckla våra egen kunskaper mer så att lärplattan blir ett mer naturligt arbetsredskap i den pedagogiska verksamheten. Som eempelvis vid dokumentation av olika händelser och reflektion kring detta tillsammans med barnen. Vi upplever dock att måluppfyllelsen av utvecklingen inom naturvetenskap och teknik /FramKaNT är tillfredställande. UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Fortsätta att lyssna av vad barnen är intresserade av och ta tillvara på deras vetgirighet samt att vara medforskande pedagoger. Praktisk-estetisk utveckling Barngruppens praktisk-estetiska utveckling har visat på positiva resultat under det gångna året. Barnen har visat intresse för att skapa och sång/rörelse. Vi har regelbundet pedagogstyrda sång och musikstunder som vi märker är ett uppskattat inslag hos barnen. Sången och musiken är något som stimulerar barnens språkutveckling men även deras minne och koncentration. Genom att vi har tillgång till både en lekhall och en gymnastikhall så har vi på ett positiv sätt kunnat arbeta med barnens grovmotorik och även tillgodosett deras rörelsebehov. 10
Vi har skapat tillsammans med barnen med olika material i den pedagogstyrda verksamheten men vi har även genom att placera olika material nära tillhands, fått dem att våga sig på att prova på olika former av skapande själva. Vi kommer att fortsätta att utveckla, förändra och lyssna av vad barnen är intresserade av inom det här området för att uppnå ytterligare resultat. Vi bedömer dock att måluppfyllelsen är tillfredställande inom området. UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi fortsätter att erbjuda barnen sång/musik och jobba med skapande aktiviteter Pedagogisk miljö Utvecklingen av den pedagogiska miljön anser vi vara positiv. Vi har förändrat innemiljön för att inspirera och utmana barnen till utökad lek/aktivitet. Genom dessa förändringar har barnen blivit mer självständiga och inspirerade till att prova på olika lekar/aktiviteter. Utemiljön har varit svårare att påverka, men vi har genom att köpa in lite nytt material ändå försökt att stimulera utemiljön. Ett komplement till vår utemiljö är att vi använder oss av förskolans närområde. Utifrån de svar vi fått från föräldraenkäten så anser sig föräldrarna vara ganska nöjda med den pedagogiska miljön. Vi pedagoger tolkar resultatet från brukarenkäten som att föräldrarna tycker att vi gör det bästa möjliga av de förutsättningar vi har. Måluppfyllelsen inom den pedagogiska miljön är tillfredställande och vi arbetar för att göra den bättre efter de förutsättningar vi har. 11
UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE X GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi kommer att försöka att utveckla den pedagogiska lekmiljön mer under nästa år genom att göra den mer inbjudande till lek och lärande Starka sidor En av våra starka sidor är att vi är närvarande pedagoger som diskuterar tillsammans med barnen och tar tillvara deras intressen. Vi anser även att en av våra starka sidor är att vi delar in barnen i mindre grupper. Detta gynnar barnens språkutveckling och vi får på så sätt en möjlighet att se det enskilda barnet. En av våra starka sidor är vårt bemötande både vad gäller barn och föräldrar. Utvecklingsområden Vi vill utveckla användandet av modern teknik som finns på förskolan så att all personal får mer kunskap. Ett område som kan utvecklas är arbetet med Lärplattan. Pedagogerna behöver mer kunskap hur man praktiskt använder lärplattan i vardagen tillsammans med barnen. Den ska finnas som ett naturligt pedagogiskt verktyg. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Språkutveckling Vi kommer att arbeta mer kontinuerligt med att dela in barnen i små grupper för att på så sätt nå vi fram till det enskilda barnet. Detta ger möjlighet att utveckla barnens språkutveckling Vi kommer att börja använda mer bilder som stöd för att förtydliga för barnen vilka aktiviteter som kommer att ske under dagen. Detta är något som vi pedagoger mer aktivt behöver delge barnen så det blir ett naturligt hjälpmedel. Genom att använda oss mer av bilder vid samlingar te.flanosagor och fysiska leksaker så fångar vi barnen både vad gäller koncentration och att benämna vad som händer. Detta ger även en språklig förståelse. Vi ser till att böcker finns tillgängliga för barnen både att titta i själva och att vi pedagoger läser för dem. Vara mer närvarande pedagoger och diskutera med barnen vid te.lunch,när de spelar spel och bygger/skapar med olika material. Då får vi en lugnare, roligare och tryggare vardag. 12
Matematik Vi kommer att fortsätta att arbeta främst med vardagsmatematiken och benämna olika matematiska termer. Vi kommer även att skapa fler utmaningar för de barnen som vi ser är intresserade av matematik. Utveckling inom naturvetenskap och teknik Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet med Lärplattan så att vi använder den på ett mer pedagogiskt sätt. Fortsätta att forska och eperimentera med barnen. Praktiskt-estetisk utveckling Vi kommer att fortsätta jobba med olika skapande material och se till att de finns tillgängliga för barnen. Vi kommer att erbjuda barnen sång/musik. Vi kommer fortsätta att använda lekhallen för olika rörelse och sångaktiviteter. Vi kommer att fortsätta besöka men även utveckla aktiviteterna i gymnastikhallen. Pedagogisk miljö Fortsätta att förändra och utveckla vår pedagogiska innemiljö efter barnens intressen så att den blir utmanande och inspirerande för barnen. Använda förskolans närmiljö mer. Se till att förskolans utemiljö blir attraktiv för barnen genom att skaffa mer pedagogisk material att använda. Vara närvarande pedagog som tillsammans med barnen utforskar, diskuterar och reflekterar över vad de ser och gör. Utvärderingsmetod Under januari/februari ska åtgärdena som vi bestämt följas upp genom; Samtal och reflektioner mellan pedagoger Samtal/reflektioner tillsammans med barnen kring de olika utvecklingsområdena Pedagogisk dokumentation Framtiden och verksamhetsutveckling Fortsätta att dela in barnen i mindre grupper Fortsätta att lyssna av vad barnen är intresserade av Fortsätta att förändra den pedagogiska miljön så den blir inspirerande och utmanande för barnen. Ge barnen fler utmaningar inom området naturvetenskap/teknik Utveckla arbetet med lärolattan så att vi pedagoger får mer kunskap att använda den i vårt pedagogiska arbete. 13
Kompetensutveckling Få mer kunskaper i användandet av Lärplattan. Få kompetensutveckling i användandet av NTA och eperiment lådorna från FramKaNT 14