Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård



Relevanta dokument
Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Markens mineralisering högre än normalt

Markens mineralisering medel jämfört med

Sista mätningen för den här säsongen

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fina höstveten och varierande kväveupptag

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varierande kväveupptag

Varmt väder har gett ökat upptag

Kvävestrategi i höstvete

Årets kvävemätningar har startat

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväve i höstvete 2013

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kvävestrategi i höstvete

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kvävepass med Gunsorna

Sortanpassad kvävegödsling

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Utnyttja restkvävet i marken

Liten mineralisering denna vecka

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Optimal N-giva på våren till höstraps

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kvävestrategi i höstvete

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Varmt väder ger snabb utveckling

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Lägre upptag i nollrutorna igen

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kvävestrategier i höstvete

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Nu är höstvetet i axgång

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Maltkorn och Yara N-Sensor

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Oväntat högt kväveupptag

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Högt kväveupptag senaste veckan

Agronomisk kalibrering

Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Kväveupptaget ökar ordentligt

Transkript:

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012

Yara N-prognos Under säsongen 2012 har vi mätt med handsensorer i 14 kvävestegar runt om i landet Mätningar med ca 1 veckas mellanrum (stadierna 30-50) Mätningarna har kontinuerligt publicerats i våra nyhetsbrev Skapar intresse för anpassning av kvävegödslingen - visar variationer Möjlighet att följa kväveupptag innevarande år Har mineraliseringen kommit igång? Stöd för beslut angående kompletteringsgiva

Hur mäter vi med Yara Handsensor? 3 4 J 1 2 Bevisat mycket god överensstämmelse mellan totalt upptagen mängd kväve i grödan och sensorvärdet!

Var har vi mätt 2012? Kvävestegar i höstvete M3-2278 Skåne, Västergötland, Östergötland, Mälardalen och Öland Olika jordtyper Med och utan stallgödsel 0 kg N till 280 kg N Led Tidig Normal DC 37-39 Totalt A 0 0 0 0 B 40 0 0 40 C 40 40 0 80 D 40 80 0 120 E 40 120 0 160 F 40 160 0 200 G 40 200 0 240 H 40 240 0 280

Några exempel: Klagstorp Mörbylånga Russelbacka Flistad Nybble, Örebro Örsundsbro. Uppland Mycklinge, Västerås Tibble, Västerås

Klagstorp 20120419 20120507 20120514 20120521 20120528 20120604 Page 7

Klagstorp 124 N Upptag (Stadium 41) = 65% kväveeffektivitet 31N (från marken) + 160N kvävetillförsel 250 Upptaget kväve kg N/ha 200 150 100 50 124 kg N Stadium 57 12/6 Stadium 47 4/6 Stadium 41 28/5 Stadium 33 22/5 Stadium 32 14/5 31 kg N 0 0 40 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha

Klagstorp

Mörbylånga 20120511 20120525 Page 10

Mörbylånga 205 N Upptag (Stadium 41) = 82% kväveeffektivitet 88N (markens leverans) + 160N kvävetillförsel Upptaget kväve kg N/ha 250 200 150 100 50 88 kg N 205 kg N Stadium 49 12/6 Stadium 41 3/6 Stadium 37 25/5 Stadium 33 18/5 Stadium 33 11/5 Stadium 32 4/5 0 0 40 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha

Mörbylånga

Russelbacka, Järpås nmh ML stallgödsel 168 N Upptag (Stadium 41) = 85% kväveeffektivitet 37 N (markens leverans) + 160N kvävetillförsel Upptaget kväve kg N/ha 250 200 150 100 50 0 168 kg N 97 59 31 218 200 186 171 144 37 kg N 0 40 80 120 160 200 240 280 Stad.49 12/6 Stad.41 5/6 Stad.41 29/5 Stad.32 22/5 Stad.31 15/5 Stad.30 8/5 Stad.23 2/5 Stad.21 25/4 Kvävegiva kg N/ha Page 13

Russelbacka, Järpås Page 14

Flistad Led A Led H 20120520 Page 15

Flistad nmh LL stallgödsel 145 N Upptag (Stadium 37) 74 N (från marken) + 160 N kvävetillförsel = 62 % kväveeffektivitet 250 Upptaget kväve kg N/ha 200 150 100 50 103 128 74 kg N 158 145 kg N 171 183 197 199 202 Stad.43 11/6 Stad.41 6/6 Stad.37 28/5 Stad.32 21/5 Stad.31 14/5 Stad.24 8/5 Stad.24 3/5 0 Stad.23 27/4 0 40 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha Page 16

Flistad Page 17

Nybble Örebro 122 N Upptag (Stadium 37) = 63% kväveeffektivitet 35 N (markens leverans) + 160N kvävetillförsel 250 Stad. 45 12/6 Upptaget kväve kg N/ha 200 150 100 50 0 166 153 132 122 kg N 119 100 68 43 35 kg N 0 40 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha Stad. 41 6/6 Stad. 37 29/5 Stad. 32 22/5 Stad. 31 15/5 Stad. 30 9/5

Nybble

Örsundsbro Uppland 138 N Upptag (Stadium x) 84 N (markens leverans) + 160N kvävetillförsel = 62% kväveeffektivitet Stad. 41 12/6 250 Stad. 37 4/6 Upptaget kväve kg N/ha 200 150 100 50 122 84 kg N 138 kg N 130 145 168 168 176 177 174 Stad. 37 28/5 Stad. 31 21/5 Stad. 31 14/5 Stad. 23 7/5 0 0 40 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha Stad. 22 30/4

Örsundsbro

Mycklinge Västerås 143 N Upptag (Stadium x) 58 N (från marken) + 160N kvävetillförsel = 66% kväveeffektivitet 250 Stad. 45 12/6 Upptaget kväve kg N/ha 200 150 100 50 65 143 kg N 86 58 kg N 122 124 147 163 170 173 Stad. 37 4/6 Stad. 37 29/5 Stad. 31 21/5 Stad. 31 14/5 Stad. 24 9/5 Stad. 24 4/5 0 0 40 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha Stad. 23 27/4

Mycklinge

Tibble Västerås 146 N Upptag (Stadium x) 36 N (från marken) + 160N kvävetillförsel = 74% kväveeffektivitet Stad. 47 12/6 250 Stad. 39 4/6 Stad. 37 29/5 Upptaget kväve kg N/ha 200 150 100 50 31 146 kg N 55 88 119 142 160 174 181 Stad. 31 21/5 Stad. 31 14/5 Stad. 24 9/5 Stad. 23 4/5 0 36 kg N Stad. 22 26/4 0 40 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha

Tibble

Vad har vi lärt oss? Vetet har en enorm kompensationsförmåga Olika sorter reagerar likartat Fler kärnor per ax gav skördeökningen Även relativt sent upptag kan leda till stor skördeökning När kväve väl finns tillgängligt kan stora upptag ske. Upp till 10 kg N togs upp per dygn i försöken

Absolut kalibrering under utprovning

Absolut kalibrering Metod att bedöma resterade kvävebehov direkt med hjälp av Yara N-Sensor Alternativ till kalibrering med Yara N-Tester Systemet testas och justeras nu i fältförsök Tillgänglighet Höstoljeväxter, delad vårgiva Höstvete (betaversion) Maltkorn (betaversion)

Absolut kalibrering För att beräkna en rekommenderad kvävegiva krävs följande input: Gröda Utvecklingsstadium Mineraliseringspotential Låg Medel Hög Förväntad skörd Antal ton/ha

Absolut kalibrering test i fältförsöken Genom att mäta med handsensorn i fältförsöken och sedan kompletteringsgödsla efter rekommendation har systemet kunnat testas. Komplettering har gjorts på två grundgödslingsnivåer. Resultaten är intressanta, men metoden behöver kompletteras med bättre skattning av skördenivån för att bli riktigt bra.

Nybble 12000 10000 N Opt 280 kg/ha Inför absolut kalibrering Förväntad skörd: 7 ton/ha Mineraliserings potential: medel Skörd kg N/ha 8000 6000 4000 2000 + 1220 kg/ha L e d I + 890 kg/ha L e d J Efterhandskonstruktion Förväntad skörd: 10,5 ton/ha Mineraliserings potential: låg Led I: 100 kg N/ha Led J: 77 kg N/ha 0 0 40 80 120 160 200 240 280 N-rekommendation + 80 kg N/ha =160 kg N/ha N-rekommendation + 50 kg N/ha =210 kg N/ha Kvävegiva kg N/ha

Örsundsbro 12000 10000 N Opt 130 kg/ha Inför absolut kalibrering Förväntad skörd: 7 ton/ha Mineraliserings potential: hög 8000 Skörd kg N/ha 6000 4000 L e d L e d 2000 I J 0 0 40 80 120 160 200 240 280 N-rekommendation + 0 kg N/ha =80 kg N/ha N-rekommendation + 0 kg N/ha =160 kg N/ha Kvävegiva kg N/ha

Mycklinge 12000 10000 + 30 kg/ha N Opt 170 kg/ha Inför absolut kalibrering Förväntad skörd: 7 ton/ha Mineraliserings potential: hög 8000-60 kg/ha Skörd kg N/ha 6000 4000 L e d L e d 2000 I J 0 0 40 80 120 160 200 240 280 N-rekommendation + 46 kg N/ha =126 kg N/ha N-rekommendation + 20 kg N/ha =180 kg N/ha Kvävegiva kg N/ha

Tibble 12000 10000 + 420 kg/ha N Opt 188 kg/ha Inför absolut kalibrering Förväntad skörd: 6,5 ton/ha Mineraliserings potential: medel Skörd kg N/ha 8000 6000 4000 2000 + 1050 kg/ha L e d I L e d J 0 0 40 80 120 160 200 240 280 N-rekommendation + 82 kg N/ha =162 kg N/ha N-rekommendation + 24 kg N/ha =184 kg N/ha Kvävegiva kg N/ha