FIKA 10 10.30 Välkomna!! Carin.Roos@kau.se
Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet 2013-11-07 carin.roos@kau.se
Dagens prat med fokus på barn Vilka områden beforskas mest? Vad handlar böckerna om som kommit ut 2012-2013? Vad kan vi få ut av detta?
Tidsplan för dagen 10.00 10.30 Fika 10.30 12.00 Föreläsning Forskningsläget, Vad forskas det om? 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Diskussion 13.30 14.30 Föreläsning Forskningsläget Vad skrivs det om? 14.30 15.00 Fika och diskussion 15.00 16.00 Sammanfattning och frågor Möjliga lärdomar - slutord
Dagens prat med fokus på barn Svensk forskning sedan förra hösten? Internationell? Vad handlar böckerna om som kommit ut 2012 2013? Film? Websidor?
Källor 1 Journal of Deaf Studies and Deaf Education (länk) 2 American Annals of the Deaf (länk) 3 Sign Language Studies (länk) 4 Deaf Education International (länk) 4 Forest Books Resources for Deafness and Deaf Issues (länk) 5 Artiklar från olika tidskrifter i mina egna sökningar för mitt artikelskrivande
Forskningsläget Vad forskas det om? Barn med CI i grupper med hörande barn i skola Barn med CI i grupper med hörande barn i förskola Interaktion i flerspråkiga klassrum Barn med CI i teckenspråkig familj Matematiksvårigheter Neural plasticitet
Bimodalitet Teckenspråk Temabojar Forskningsläget Vad forskas det om? Socialt välmående Föräldrars situation Läs- och skrivlärande Skolframgång
Barn med CI - tal Konsonanternas utveckling skiljer sig något från hörandes gällande ordningen i utveckling pga CI:s ljudåtergivning (Spencer & Guo) Talspråksutvecklingen, om op innan 30 mån, följer talspråksutvecklingens steg som hörande med samma CI-age (Spencer & Guo)
Barn med CI - identitet Unga med två CI mår bättre än med ett. De upplever sig som både hörande och döva. (Hilton m fl) De första grupperna som opererades är nu studerade: 1. dual identity, 2.möjlighet att utnyttja CI korrelerar med talspråksförmåga (Spencer m fl)
Barn med CI i hörande miljöer Barn med CI i förskolemiljö: Interaktion mellan hörande och barnen med CI brister p g a pedagogers okunnighet om barnens behov. Barn med CI anpassar sig och står tillbaka och missar värdefull interaktion i situationer där lärande sker. (Kristoffersen) Korrekt reaktion och förståelse av andras känslor är senare utvecklat än hos hörande barn oavsett talspråklig förmåga. Man testade också ickeverbalt. (Wiefferink m fl) Om skolan fungerar bra el dåligt beror till största delen på om tekniken fungerar och om lärarna är kunniga. Elever med CI får en perifer identitet (Holmström)
Barn med CI i teckenspråkig familj Cramér-Wolraths avhandling Tvillingars utveckling av tvåspråkighet Döv resp hörande tvillings utveckling Inplantat sent; följt talspråksutvecklingen från 3 års ålder till 8 år
Socialt välmående Ungas (11-19 år) välmående verkar inte var påverkat av vilken skolform de går utom för de som är integrerade ensamma, vilka rapporterar om ensamhet och sämre självförtroende (Schick m fl) Hörteknik i skolan har stor betydelse för elever med hörselnedsättning där en grundläggande pos inställning avgör delaktighet. Pojkar mer pos än flickor till teknik. Hörselped bör arbeta mer pro teknik. (Rekkedal) Studie om utåtagerande; högre andel än hörande (Hintermair) Tourette s finns hos döva; professionella och föräldrar vet inte vad som är resultat av Tourette s och vad som är dövhetens (Covaz)
Interaktion i flerspråkiga klassrum Språkundervisning i spanska och engelska i tvåspråkiga klassrum (svenskt tal och teckenspråk) visar att eleverna lär OM språken men lär inte använda dem. Teckenspråk som resurs för att förklara språk används inte tillräckligt medvetet av lärarna och man underskattar elevernas förmåga. Eleverna uppnår inte ämnesmålen. (Allard)
Neural plasticitet Vi finner att sensorisk och kognitiv erfarenhet orsakar plasticitet i anatomiskt och funktionellt urskiljbara substrat i hjärnan. Detta tyder på att då kortikala regioner anpassar sin bearbetning av en annan typ av insignal efter plastisk omorganisation, bevaras den typ av beräkning som de utför både på sensoriska och kognitiva nivåer (Velia, m fl [bl a Rönnberg och Rudner fr Sverige]) I den aktuella studien undersökte vi för första gången semantiska, fonologiska och ortografisk bearbetning i arbetsminnet för tecken-och tal-baserade språk. När man maskerade för olika effekter fann man: tydliga teckenspecifika neurala nätverk som stöder arbetsminnets komponenter på alla tre nivåer av bearbetning (Rudner, Karlsson, Gunnarsson & Rönnberg)
Bimodalitet Användande av olika modaliteter skyddar mot tvåspråkigas svårighet att skifta mellan språk (Emmorey, Petrich & Gollan) Mycket små CODA-barn kan skifta mellan språken och använder ett av språken i perioder, parallell och sekventiell utveckling (Cramér-Wolrath) Dövblindhet: Översikt över dövblindas situation i 6 europeiska länder; Vill vara delaktiga men hindras i del flesta fall dels p g a brist på assistans men också p g a språktillgänglighet. (Hersh)
Teckenspråk Teckenspråksforskningen är utvärderad i Sign Language Studies: 1. Kunskapen är nu stor om teckenspråk som språk och har nått klassrummen 2. Hur används det snarare än hur ser det ut från lingvistik mot psykolingvistik
Teckenspråk 3. Detaljer studeras: I teckenspråk förekommer något som kallas för temabojar. Det är tecken som uppehåller och fokuserar ett tema så att Innehållet i det som sägs blir tydligare för lyssnaren och håller kvar uppmärksamheten på temat. Tidigare inte beskrivet i svenskt teckenspråk.
Teckenspråk 4. Små barns uttal 5. Små barns teckenspråkslärande 6. Visible Private Speech
Föräldrars situation Info efter hörselscreening är medicinsk och detta får effekt på föräldrars reaktion, självtillit och val för barnet senare (Matthijs m fl) Föräldrar internaliserar professionellas råd och följer dessa val senare. De gör inte informed decisions (Decker m fl) Ju bättre hörteknik/ci - desto bättre uppfattar barn och svarar på föräldrars konversation - desto mer talar föräldrarna; bättre hörteknik i hemmet. (VanDam mfl) Barn berövas sina föräldrars förstaspråk när barnen har någon form av hörselnedsättning (Crowe m fl)
Föräldrars situation Familjer som klarar sig bra genom beskedet och första tid utmärks genom: tid för varann, goda rutiner, socialt nätverk, flexibelt sätt att kommunicera, förmåga att lösa konflikter, religiositet, sökande av mening och acceptans (Decker m fl) Tidig intervention: Internationell panel av föräldrar 2012 skapat ett konsensus dokument (Moeller m fl i JDSDE nr 4, 2013) Föräldrars yrken påverkar inte döva ungas yrkesval i lika stor utsträckning som hörandes val. Föräldrarnas brist på uppmuntran och support kan vara orsak. (Michael m fl)
Läs- och skrivlärande Döva barn med olika ortografier (hebreiska, arabiska, engelska, tyska) jämfördes ang läsförståelse och läshastighet. Skillnader mellan barn beror inte på ortografi eller fonologi utan på allmän kunskap och syntaktisk kunskap. (Miller m fl) Ovan bekräftas av Coppens m fl också i relation till hörförståelse Förskolepersonal har inte kunskap om läs- och skrivprocessen hos barn med CI o hörapparat. Dessa barn kommer på efterkälken redan i förskolan (Kristoffersen)
Läs- och skrivlärande Förskolebarn kan utveckla fonologisk förmåga med hjälp av total kommunikation och Visual Phonics (Wang m fl) Döva föräldrar som läser för sina små barn gör barnen uppmärksamma på den skriftspråkliga strukturen. Det kan förklara dessa barns försprång i skolan. (Berke)
Matematiksvårigheter Matematiksvårigheter är vanligare hos barn med hörselnedsättning. Detta syns redan i förskoleåldern (Pagliaro & Kritzer) Fokus på hörselnedsättningen leder till brist på didaktisk insikt. Språklig förmåga hos barnet, grad av hörselnedsättning eller kognitiv förmåga förklarar inte enbart matematiksvårigheter (Foisack, Pagliaro & Kelly)
Skolframgång Framgångsfaktorer för att minska störande beteende och lågt skolintresse hos elever med hörselnedsättning: hur man sitter, klassrummets organisation, visuell stimulans och akustisk miljö (Guardino & Antia) Trots många års användning av ambulerande speciallärare finns nästan ingen forskning om nyttan. De flesta har ingen eller liten kunskap om just barn med hörselnedsättning. Detta kan förklara att många inte klarar skolans mål (Luckner & Ayantoye) Döva barn med flera äldre syskon visade sämre kognitiv utveckling (Macaulay & Ford)
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2012 och 2013 Emelie Cramér-Wolrath avhandling 2013 Länk Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A longitudinal case study of mediating deaf and hearing twins in a deaf family Karin Allard, 2013, avhandling Länk Varför gör de på detta viset? Kommunikativa praktiker i flerspråkig språkundervisning med svenskt teckenspråk som medierande redskap Lise Kristoffersen, avhandling Länk Litteratisitetspraksiser i barnehager med hörselhemmede og hörende barn
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2012 och 2013 Louise Danielssons lic-avhandling 2013 Länk Det teckenspråkiga klassrummet En arena för möte mellan elever och lärare Ingela Holmström, 2013, avhandling Länk Learning by hearing?
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Horejes, Thomas 2013
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Brown, Maxine C. 2013
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Monaghan, Schmaling, Nakamura & Turner 2013
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Knoors, Harry & Marschark, Marc 2014
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Easterbrooks, Susan & Beal- Alvarez, Jennifer Jennifer, 2013
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Bailey, Maria & Owen, Andrew 2013
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Stoffel, Scott M. 2013
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Siegal, Lawrence 2013
Forskningsläget - Vad skrivs det om? Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2013
Länkar vi talade om Hörselboken, som är en websida: www.horselboken.se Videofilm om tecken för barn, som stöd, som fullvärdigt språk: www.barnhorsel.se Lyssna på hur personer med hörselnedsättning hör: www.befriasamtalet.se/ljudsimulatorn www.phonak.com/se/b2c/sv/hearing/understanding_hearingloss/ how_hearing_loss_sounds.html
Oklarheter? Hör GÄRNA av dig! För kontakt: carin.roos@kau.se