Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens



Relevanta dokument
Apparatur På Karolinska universitetssjukhuset används i nuläget två olika hostapparater - CoughAssist och CoughAssist E70.

Mekanisk Insufflation-Exsufflation (MI-E) för barn (Hostapparat) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Andningsträning information till ny personal

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

Behandlingsriktlinjer för behandling med mekanisk insufflationexsufflation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

Fysioterapeutisk behandling av luftvägsproblem vid neurologisk sjukdom

Inandningsmuskelträning (IMT)

Ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Gäller fr o m: Gäller t o m: Utgåva: 2. BilevelPAP

Vårdprogram underventilering

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Betygskriterier OSCE examination

Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid neuromuskulära sjukdomar

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

Stark inför kirurgi stark för livet

Rutin för ansvarsfördelning gällande andningshjälpmedel

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF)

Min CoughAssist. Patienthandbok för CoughAssist E70

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Tillstånd som ger andningsinsufficiens

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Metoder för att förbättra respirationen hos barn, ungdomar och vuxna inom habilitering

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Rensning av luftvägar. Min CoughAssist. Patienthandbok för CoughAssist 70-serien

Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma

Utredning av luftvägsproblem vid neurologisk sjukdom. Laszlo Kadar Skaraborgs Sjukhus Skövde

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

Rengöringsrutiner på sjukhus för PEP och IMT - andningshjälpmedel

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Vad gör en barnfysioterapeut?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

HTA-enheten CAMTÖ. Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Dräger CPAP CF 800. Arbetsinstruktion. Syfte

Fetal cirkulation och neonatal cirkulationsomställning. Öppen ductus hos fullgångna barn

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Målsättning med fysioterapi vid

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

[RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI]

Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Tryckkammarmottagningen i Helsingborg

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL).

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Del 1_10 sidor_22 poäng

Optimala förberedelser inför buk- och thoraxkirurgi Riktlinjer för sjukgymnastiska insatser

Optiflow, högflödesbehandling med grimma (Airvo 2)

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Förbättringsarbete: vårdrelaterade infektioner (VRI) Pneumoni

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation

Epiglottit hos vuxen anestesikliniken

Äldre kvinnor och bröstcancer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Undersökningar av muskelstyrka och motorisk funktion

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

KOL Min behandlingsplan

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Törstprov och minirintest

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd :24

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2

Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Astral. Frihet att välja. ResMed.com/Astral

Global Rating Scale Pass Borderline Fail Utgående från din magkänsla, snarare än från poängsättningen, hur presterade studenten på stationen?

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

VCON har stöd för upp till 32 dysor samtidigt. Upp till 3 sekvenscykler per dysa kan specifi ceras.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Transkript:

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Åsa Björkgren leg Sjukgymnast Sofia Broman Specialistsjukgymnast Cecilia Lindström Specialistsjukgymnast Helena Sandin Specialistsjukgymnast Barnklinikdagar 140513

Apparatens funktion En mekanisk utrustning för in-utandning som simulerar en naturlig hoststöt.

- Används vid nedsatt hostförmåga/- sekretmobilisering - Evakuera sekret - Motverka och öppna atelektaser - Förbättra gasutbyte - Bibehålla bröstkorgsrörlighet

För vilka barn? Akut sjuka barn Barn med: neuromuskulära sjukdomar flerfunktionsnedsättningar ryggmärgsskador kronisk slemproblematik/lungsjukdom I samband med planerade operationer (t ex skolios)

Absoluta kontraindikationer -Bullöst emfysem -Pneumothorax eller pneumo-mediastinum -Barotrauma -(Skador/operationer i övre och nedre luftvägar) Relativa kontraindikationer -Akut lungskada (IRDS/ARDS) -Lågt blodtryck utan adekvat monitorering -Bulbär dysfunktion -Tracheomalaci -Spasticitet -Obehandlad reflux -Kirurgi? Bieffekter -Luft i magsäck, reflux, hyperventilation, blodiga upphostningar, obehag över bröstkorg, akuta kardivaskulära effekter, pneumothorax

Utprovning och behandling Behandling via mask, trachealkanyl, (endotrachealtub) eller munstycke. Manövrering sker automatiskt eller manuellt. Val av behandlingstryck Tidsinställning (bör sättas i relation till barnets andningsfrekvens) Flöde högt, medium eller lågt? Dosering - beroende av sekretproduktion.

Hur välja inställningar? Behandlingstryck: - Kan variera men ska vara tillräckligt höga för att ge effekt. Börja lågt -> öka successivt till 30-40 cm H20. Tidsinställningar: - Viktigt att ta hänsyn till andningsfrekvens. Ju yngre barn desto kortare tid (1 sek -> ökar till 2-3 sek för vuxna). Flöde: - Två/tre alternativ. En fråga om komfort, ibland bra att börja på LÅG för att sedan kunna justera till HÖG.

Standardbehandling Behandling 2 ggr/dag utökas vid behov 5 andetag x 3 kort paus mellan varje set Avsluta med 3-4 insufflationer Individuellt upplägg!

Utprovning och behandling Hosta efter inhalation och gärna i kombination med andningsgymnastik Hosta före måltid Pauser för att undvika hyperventilation Tålamod och beröm!!

CoughAssist vs CoughAssist E70

Fördelar med CoughAssist E70 Möjlighet till tre förvalda inställningar (program) Cough-Trak funktion Flödesinställning låg-medium-hög Oscillation baserad på inställningar för frekvens och amplitud Batteridrift SD-kort (lagring av patientdata för behandlingsutvärdering) Syrgastillförsel möjlig Extra utrustning (saturationsmätare och fotpedal) Lättare Säkrare Ingen regelbunden service krävs

Mätmetoder/Utvärderingsinstrument Syremättnad/andningsfrekvens/puls Peak Cough Flow Auskultation Bröstkorgsrörlighet Dyspné med Visuell Analog Skala (0-10) Röntgen Antalet pneumonier/sjukhusinläggningar

Utprovning och uppföljning Samarbete läkare sjukgymnast vid utprovning Utbildning Regelbunden uppföljning av sjukgymnast då barnet växer och sjukdomsförlopp kan ändras - justeringar av tid, tryck och eventuellt dosering

Vad säger vetenskapen? -2014

75 artiklar hittades vid sökning i olika databaser 10 sammanfattas Inkluderade: -Barnpopulation -MI-E intervention Exkluderade artiklar: -Övervägande vuxna (enstaka barn blandpopulation ) -MI-E inte finns med som primär intervention -Review Söksträng: ((children) OR (pediatrics) OR (infant) OR (neuromuscular weakness)) AND ((mechanical insufflation exsufflation) OR (mechanical in-exsufflation) OR (mechanical insufflator/exsufflator) OR (cough assist))

Författare Syfte Huvudresultat Moran et al. 2013 Lemoine et al. 2012 Chatwin et al 2011 Miske et al. 2012 Striegl et al 2010 Effekt av MI-E i hemmet (tillsammans med NIV). Säkerhet av MI-E efter buk-kirurgi (gastric pressure +volym). Undersöka hur tryck och tider påverkar pediatrisk lungmodell med tracheostomi. Möjlighet till behandling av lung-exacerbationer i hemmet, färre pneumonier Säkert, ingen risk för sårruptur. Inga bieffekter. Insufflation>1s för att uppnå jämvikt i insufflationstryck /alveolärt tryck. Längre exsufflationstid ändrar inte MEF (maximal expiratory flow). Högre in-exsufflationstryck ökar båda MEF. Chatwin et al 2009 Kortare tid för andningsgymnastik med tillägg av MI-E jfr med utan MI-E? Tiden kortare vid andningsgymnastik med tillägg av MI-E.

Författ are Fauroux et al. 2008 Miske et al. 2003 Chatwin et al. 2003 Marchant et al. 2002 Syfte Fysiologiska vinster av MI-E? Tolerans, effektivitet och säkerhet vid MI-E. Kan hosta förstärkas med MI-E hos barn med NMD jfr med vanligt hoststöd? Post-operativ användning av hostapparat. Huvudresultat Stabil SpO2. Minskad CO2. Ökning av PCF och PEF. God tolerans/inga bieffekter, korttidsperspektiv. 90% tolererar behandlingen väl. Anses säker. Effektivt att förebygga lungkomplikationer. Högre PCF med MI-E jfr med övrigt hoststöd. MI-E tolererades väl likt manuellt assisterad hosta. MI-E förebyggde sekretstagnation och förhindrade reintubation och tracheostomi.

Författare Diagnos Antal Barn /Ålder Moran et al. 2013 Neuro Muscular Disease 10 barn 1.4-18 år Miske et al. 2012 Neuro Muscular Disease 13 barn 0.8-23 år Lemoine et al. 2012 SMA 1 49 barn (diagnos < 6 månader) Chatwin et al 2011 SMA 1 13 barn (diagnos> 3 månader) Striegl et al 2010 Pediatrisk Lungmodell med tracheostomi 6 kg lungmodell 10 kg lungmodell Chatwin et al 2009 DMD, SMA 2, Congenital Myopathy 8 barn 4år- Fauroux et al 2008 DMD, SMA, Congenital Myopathy 17 barn 5-18 år Miske et al 2003 DMD, Myopathy, Non-specific myopathy, SMA 1, SMA 2 62 barn 3 månader-28 år Chatwin et al 2003 SMA, DMD, Congenital Muscle Dystropy, Polio 22 barn 10 år- (vuxen) Marchant et al 2002 SMA 2 1 barn/11 år

Framtida forskning RCT Studier med större patientmaterial (flera specialistkliniker tillsammans?) MI-E för barn med andra diagnoser än NMD ex barn med bulbär dysfunktion, BIVA.. Fler studier på pediatriska/vuxna lungmodeller (kort- och längre tidsperspektiv)

Tack för uppmärksamheten!