Offentlig upphandling från forskningens horisont Jan-Eric Nilsson
Förstapris-auktion Värdet av en vas ligger någonstans mellan 1 och 99; vilket värde var och en av fem deltagare har framgår av den lapp ni har. Var och en ska skriva sitt bud på vasen på lappen och därefter lämna in den. Den budgivare som har högst bud vinner försäljningen och får betala ett pris som motsvarar det vinnande anbudet. Han eller hon gör en förtjänst/förlust som är lika med Värde Bud. 50 40 = + 10 50 60 = - 10
Andrapris-auktion Värdet av en vas ligger någonstans mellan 1 och 99; vilket värde var och en av fem deltagare har framgår av den lapp ni har. Var och en ska skriva sitt bud på vasen på lappen och lämna in den. Den budgivare som har högst bud vinner försäljningen och får betala ett pris som motsvarar den högsta förlorande anbudet. Han eller hon gör en förtjänst/förlust som är lika med Värde Bud. 50 40 = + 10 50 60 = - 10
Observationer Olika regler för en auktion kan leda till olika resultat, dvs. olika vinnare och pris. BUDGIVNINGSREGLER HAR BETYDELSE FÖR UTFALLET! Men Teoremet om lika intäkt (revenue equivalence theorem) visar att under vissa omständigheter, och i jämvikt leder några typer av auktioner till samma resultat: Första pris med stigande budgivning (bondauktion eller Engelsk auktion); budgivningen är öppen Första pris med engångsbudgivning; budgivningen är sluten Andra pris med engångsbudgivning; budgivningen är sluten En upphandling är en förstapris-auktion med engångsbudgivning där den som lämnat lägst anbud vinner. Detta innebär att alla analyser av upphandlingar står med stabila fötter i den teoretiska grundval som behandlar auktioner och budgivning
Men teoremet om lika intäkt gäller endast under vissa omständigheter. Det gäller till exempel inte Om den ene parten har sämre förmåga att hantera risk. Offentlig beställare respektive privat utförare med tunn plånbok. Om det underliggande värdet är det samma för alla: Exempel är en oljekälla med okänt innehåll, en statsobligation eller kostnaden för att bygga en tunnel genom ett dåligt berg. I dessa och i andra situationer kan det finnas anledning att anpassa budreglerna till de specifika förutsättningar som gäller för den verksamhet som ska upphandlas. Rapporten behandlar därför ett antal olika situationer där det finns skäl att anpassa upphandlingar efter de förhållanden som är aktuella vid varje upphandlingstillfälle.
En tillämpning av denna tanke Köparen vill inte bara ha lågt pris utan också en acceptabel kvalité. Situation 1: Det är möjligt att mäta kvalité Exempel: En kommun vill köpa in potatis till sina skolor. Potatisen ska inte kosta för mycket men får inte heller innehålla rester av bekämpningsmedel. Antag att det är möjligt att uppmäta resterna. Beställaren måste då specificera hur mycket mer man är villig att betala för potatisen för att få acceptabel kvalité. Ett exempel ges i rapporten. Det bästa är att i förfrågningsunderlaget ange en penningsumma som visar hur mycket högre pris man kan tänka sig betala för den högre kvalitén. Vi ser många exempel på hur detta görs i praktiken som är rent felaktiga.
En annan tillämpning Köparen vill inte bara ha lågt pris utan också en acceptabel kvalité. Situation 2: Det är inte möjligt att mäta kvalité Exempel: Behöver bilen repareras eller inte?; är det nödvändigt att sätta in en ny krona eller räcker det med att laga tanden? Hur säkerställer vi att de äldre får god omsorg? I offentlig omsorg kan man inte använda flera av den privata sektorns metoder som bygger på att leverantörer har ett gott rykte. Tänkbart förfarande i offentlig sektor upphandla ramavtal. Steg 1: Formulera ett förfrågningsunderlag som lägger stor vikt vid att välja ut exempelvis tre företag som visar hur man har för avsikt att hantera kvalitetsfrågan. Steg 2: Genomför en slutlig upphandling som väljer ut det företag av de tre som är billigast.