Lokal återcertifieringsansökan Vård- och omsorgscollege Uppsala

Lokal återcertifieringsansökan Vård- och omsorgscollege Uppsala Certifieringsperiod 2013-2017

Innehåll 1.1 Syfte... 1 1.2 Vision och övergripande mål... 1 1.3 Analys/bakgrund... 2 1.4 Måluppfyllelse 2010 2012... 4 1.5 Mål för 2013 2017... 7 2.1 Styrgruppens arbetssätt...10 2.2 Koppling mellan lokal styrgrupp och programråd...11 2.3 Förändringar i den lokala styrgruppen för VO-College Uppsala...11 3.1 Genusperspektiv och mångfald...12 3.2 Marknadsföring...12 3.3 Omvärldsbevakning och internationalisering...12 5.1 Förståelse och ansvar för den egna hälsan...13 5.2 Krav i yrkeslivet...13 5.3 Möjlighet till fysisk aktivitet/träning...13 5.4 Ergonomi...14 5.5 Kost...14 5.6 Gemensamma hälsofrämjande aktiviteter...14 1. Varför Vård- och omsorgscollege Uppsala? 1.1 Syfte Samordna kommunens resurser och effektivt samverka för att lösa kompetensförsörjningsbehovet inom vård- och omsorgsområdet. 1.2 Vision och övergripande mål Möta de växande behoven av kvalificerad vård och omsorg bland kommunens invånare och trygga de framtida rekryteringsbehoven av kvalificerad arbetskraft inom vård- och omsorgsområdet i Uppsala. All vård och omsorg ska bedrivas med hög kvalitet och av personal med adekvat kompetens. Uppsalas lokala Vård- och omsorgscollege ska stimulera både ungdomar och vuxna att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg i kommunen. De studerande ska få en utbildning med hög kvalitet, som genomförs i nära samverkan med arbetsgivarna. Anställda inom vård och omsorg erbjuds karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. I Uppsala kommun finns många arbetsgivare inom vård och omsorg. VO-College skapar förutsättningar för kompetensutveckling genom att alla aktörer tillsammans kan överblicka utvecklingsbehoven. 1

VO-College Uppsala är en stor grupp med kommunala, privata och landstingsdrivna verksamheter. Visionen från 2010 står fast och målbilden delas av alla i styrgruppen, trots att ett flertal av styrgruppsrepresentanterna bytts ut under dessa två år. En samsyn finns om kompetensutvecklingsbehoven och utbildningarnas innehåll planeras utifrån arbetsgivarnas behov. 1.3 Analys/bakgrund Från och med 2011 trädde en ny organisation i kraft inom Uppsala kommun, med det nya kontoret för hälsa, vård och omsorg. Kontoret bildades efter sammanläggning av det tidigare äldrekontoret och kontoret för vuxna med funktionshinder. Denna omorganisation har för VO-Colleges del inneburit att uppdragskontoret hälsa, vård och omsorg ansvarar för hela sektorn. Tidigare kom fokus från uppdragssidan att hamna på äldreomsorgen. 1.3.1 Befolkningsunderlag Invånarantalet i Uppsala kommun passerade år 2011 200 000 personer. Enligt ett möjligt scenario kommer Uppsala kommun växa till 270 000 personer år 2030. Beräknad befolkningsframräkning i Uppsala kommun fram till 2030 med antagandet att Uppsala län får ta emot delar av befolkningen som inte bosätter sig i Stockholms län på grund av bostadsbrist 1 : 0-19 år 20-64 år 65 år och uppåt Total befolkningsmängd 2010 34 454 111 193 52 142 197 789 2030 57 752 163 224 52 302 273 277 Skillnad +23 298 + 52 031 + 160 + 75 488 Antalet personer över 65 år kommer enligt denna framskrivning att vara på samma nivå som 2010 även kommande år. Den största ökningen av befolkningen väntas ske bland de yngre. 1.3.2 VO-College Uppsalas situation om 5 10 år 1.3.2.1 Nya aktörer, ökad valfrihet Uppsala kommun skriver i sitt dokument Inriktning, verksamhet, ekonomi 2013 2016 att i takt med att allt fler själva väljer sina utförare skiftar kommunens ansvar ifrån att förse människor med stöd till att säkerställa att det finns tydliga system för att följa upp, samordna och kvalitetssäkra tjänster. Kommunen har ett stort antal privata aktörer. Kommunens Vård & Bildning är fortfarande den största vårdgivaren, följt av Förenade Care AB. 1.3.2.2 Utveckling av äldreomsorgen Antalet äldre över 80 år ökar, dock inte i lika hög takt i Uppsala kommun jämfört med övriga delar i länet. I Ett program för äldrepolitiken fram till år 2030 beskrivs att fortsatta satsningar på hälsofrämjande arbete och öppna insatser som syftar till att förbättra hälsan hos de äldre och att senarelägga vårdbehov är av vikt. Programmets fem kärnpunkter: 1. Utveckla stödet till anhöriga och närstående 2. Verka för bättre bostäder för seniorer, t ex trygghetsbostäder 3. Ha en förebyggande folkhälsosyn och aktiviteter för friskvård inkluderat samverkan med ideella sektorn 1 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar till år 2050, Rapport 1:2012 2

4. Möjliggöra delaktighet, inflytande och engagemang hos seniorer 5. Verka för attraktiva närområden, bättre tillgänglighet och en anpassad kollektivtrafik Antalet personer över 65 år med missbruks- och psykiska problem, ibland kombinerat, antas öka kommande år. Dessa grupper kräver särskild kompetens, bemötande och anpassade boendegrupper eller omfattande stöd i bostaden. Kommunen måste under de närmsta åren särskilt fokusera på hur dessa personers behov ska kunna tillgodoses, såväl när det gäller den enskildes rättigheter i biståndsbedömningen som i vården och omsorgen. Under 2011 tillkom två vård- och omsorgsboenden: Sandellska huset med IT-profil och boendet von Bahr som vänder sig till personer 55 år och äldre med missbrukshistoria. 2012 färdigställdes boendet Topelius. 1.3.2.3 Ökad delaktighet i barn- och ungdomsvård I barn- och ungdomsvården behöver formerna för delaktighet och inflytande utvecklas. Tack vare en allt mer avancerad sjukvård och den medicinska utvecklingen i övrigt är möjligheterna för gravt funktionsnedsatta större idag än tidigare. Fler är därför i behov av ökat stöd i hemmet samt av bostadsanpassning för att stödet ska kunna bli optimalt. Regeringen har genomfört förbättringar inom socialförsäkringssystemet genom en tydlig rehabiliteringskedja som ska leda människor tillbaka till arbetslivet. Det ställer andra krav på kommunens arbete med rehabilitering och stöd. Samverkan med andra aktörer blir viktigare och kraven på individuella lösningar högre. 1.3.2.4 Bostadbrist påverkar boendeförhållandena för personer med funktionsnedsättning Bostadsbyggandet sker i en alltför långsam takt för att tillgodose behoven av bostäder i Uppsala. Nämnden för vuxna med funktionshinder beskriver i sin boendeplan för 2011-2014 att bristen på lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet i Uppsala är idag en kraftigt begränsande faktor för att personer med funktionsnedsättning och/eller social problematik ska kunna erbjudas goda boendeförhållanden i integrerade former med möjlighet att kunna leva som andra. Andelen hyresrätter är jämförelsevis låg i kommunen och det är en bidragande faktor till svårigheterna att hitta adekvata boendeformer för personer med funktionshinder. 1.3.2.5 Kunden i Centrum och Siebel Ett nytt datasystem för myndighetshandläggning, Siebel har införts under 2011. Systemet innebär bland annat att brukaren själv kan följa sitt ärende och att vårdgivarna använder systemet för sin dokumentation. Vid VO-Colleges länskonferens i april 2012 var en av programpunkterna information om Siebel. Lärarna på VO-programmen i Uppsala kommun har under hösten 2012 fått en utbildning i dokumentationssystemet för att kunna använda Siebel i sin undervisning. 1.3.2.6 Möjlighet till heltidstjänster inom vård och omsorg Uppsala kommun kommunen planerar att starta en vikarieförmedling där de som jobbar deltid ska kunna få en chans att gå upp i anställningsgrad. En medarbetarundersökning har visat att 22 procent av de anställda skulle vilja jobba mer. 1.3.3 Kompetens som behövs / saknas Den kompetens som arbetsgivarna fortfarande efterfrågar är kunskap om det normala åldrandet, demens, psykiatri, rehabiliterande arbetssätt, ett salutogent synsätt och funktionsnedsättningar. Stor vikt ställs på förmåga till kommunikation, ett individuellt bemötande, svenska i tal och skrift samt förmåga att dokumentera. 3

Baskunskap på undersköterskenivå saknas även 2012 bland en stor del av anställda i kommunal och privat vård och omsorg, trots att validering och kompletteringsutbildningar sker kontinuerligt. En anledning till detta är att anställning ofta sker genom LAS. 1.4 Måluppfyllelse 2010 2012 Huvudmål 1 VO-College i Uppsala ska arbeta för att de utbildningar som ges har en hög kvalitet, att de olika utbildningsaktörerna på ett konstruktivt sätt kompletterar varandra, har nära anknytning till arbetslivet och möter framtidens vårdbehov. Delmål 1.1 Arbetsgivarnas behov av kompetens ska finnas med i utbildningsanordnarnas planering. De områden som ska prioriteras åren 2011 2013 är: Kunskap om det normala åldrandet Demens Psykiatri Funktionsnedsättningar Ett individuellt bemötande där ett rehabiliterande arbetssätt och ett salutogent synsätt ingår Kommunikation Dokumentation Uppfyllt Vad ska göras? När? Vem/vilka Uppföljning dec 2012 Uppdragskontoret upphandling av komvuxutbildning och gymnasieskolans VOprogram ska bygga på den regionala arbetsgruppens förslag på programfördjupningar inför GY11 och arbetsgivarnas behov av kompetenshöjning. Planering av kursinnehåll utifrån de prioriterade områdena. Hösten 2010 Våren 2011 Lokal styrgrupp Klart 2011 Lokal styrgrupp Sker kontinuerligt. Delmål 1.2 Hitta nya former angående programrådet för Omvårdnadsprogrammet och kopplingen till Uppsalas lokala Vård- och omsorgscollege. - Uppfyllt Vad ska göras? När? Vem/vilka Uppföljning dec 2012 Ett nytt koncept och mötesforum arbetas fram. Nuvarande programråd upphör och ingår istället som en del av den lokala styrgruppen. Våren 2011 Lokal styrgrupp Klart våren 2012 Delmål 1.3 Arrangera handledarutbildningar som de fyra skolorna ansvarar för gemensamt. - Uppfyllt 4

Vad ska göras? När? Vem/vilka Uppföljning dec 2012 Planera upplägg Utbildningsstart Våren 2011 Hösten 2011 Utbildningsanordn arna Klart. Utbildningarna genomförs med ett gemensamt ansvar. Delmål 1.4 Bibehålla och utveckla samarbetet kring praktiksamordningen. -Uppfyllt Vad ska göras? När? Vem/vilka Knyta an kommunens och landstingets Våren Lokal styrgrupp praktiksamordnare till den lokala 2011 styrgruppen/programrådet. Uppföljning dec 2012 Klart. Praktiksamordnarna deltar på de möten där APL-samordning tas upp. Huvudmål 2 Säkerställa att utbildning inom vård och omsorg blir mer attraktiv och att de som söker till Omvårdnadsprogrammet är motiverade och har ett intresse av att stanna kvar inom vården efter avslutad utbildning eller att vidareutbilda sig inom vård och omsorgsområdet. Delmål 2.1 Ta tillvara på kompetensen hos medarbetare med längre erfarenhet. Inte uppfyllt Vad ska göras? Utarbeta system med fadder/handledarskap så att nyanställda erbjuds en fadder i form av en erfaren medarbetare. När? Vem/vilka 2011 Lokal styrgrupp Uppföljning dec 2012 Detta faddersystem är inte utarbetat. Delmål 2.2 År 2016 ska 80 % av alla anställda inom vård och omsorg ha en utbildning motsvarande Omvårdnadsprogrammet. Inte uppfyllt Vad ska göras? När? Vem/vilka Upprätta individuella studieplaner som kan Kontinuerligt Enhetschefer och utmynna i validering och valideringsansvariga. kompletteringsutbildning. Lokal styrgrupp bevakar frågan. Arbeta för att politiska mål sätts upp angående behovet av att öka andelen utbildad personal. 2011 Den lokala styrgruppen och Uppföljning dec 2012 Halvtidsuppföljning planeras 2013. Slutlig utvärdering: 2016. Kvarstår som viktig åtgärd. 5

Se till att upphandlingsunderlaget innehåller krav på utbildad personal. Äldrekontoret. 2011 Den lokala styrgruppen och Äldrekontoret. Klart 2012. Delmål 2.3 Ta ett gemensamt ansvar för att marknadsföra vård och omsorg Delvis uppfylld Vad ska göras? När? Vem/vilka Förse media med positiva nyheter inom vård Kontinuerligt Lokal styrgrupp och och omsorg. marknadsföringsansvariga i respektive verksamhet Möjliggöra att ambassadörer för VO-College kan använda arbetstid/skoltid för marknadsföringsuppdrag t.ex. vid gymnasieoch arbetsmässor, i kontakt med grundskolor eller för att blogga om sin utbildning eller sitt arbete. Lyfta fram de hälsofrämjande insatser som erbjuds elever och anställda inom VO- Colleges verksamheter. Uppföljning dec 2012 Sker kontinuerligt. Kontinuerligt Lokal styrgrupp Ungdomselever använder skoltid. Anställda bloggar på fritiden och avlönas av Regionförbundet vid informationsuppdrag Vid Lokal styrgrupp Sker kontinuerligt marknadsföring av utbildningar och arbetsplatser Delmål 2.4 Bjuda in övriga verksamheter inom VO-College till de utbildningar som respektive verksamhet arrangerar Inte uppfyllt Vad ska göras? När? Vem/vilka Lämna inbjudningar via e-post eller i samband Kontinuerligt Respektive med lokala styrgruppsmöten verksamhet Uppföljning dec 2012 En mer realistisk åtgärd att på varje styrgruppsmöte informera varandra om pågående aktiviteter och utbildningar. Delmål 2.5 Se över de karriärvägar och utvecklingsmöjligheter som finns i dag och utarbeta karriärvägar. Inte uppfyllt Vad ska göras? När? Vem/vilka Kartlägga de utvecklingsmöjligheter som finns Våren 2011 Arbetsgivarna inom i dag. VO-College Uppföljning dec 2012 Kvarstår att göra 6

I samråd med Äldrekontoret ta fram förslag på karriärvägar. Hösten 2011 Lokal styrgrupp och Äldrekontoret Kvarstår att göra Delmål 2.6 40 % av alla sökande till Omvårdnadsprogrammet ska 2013 vara pojkar/män. - Inte uppfyllt Vad ska göras? När? Vem/vilka Av de ambassadörer för VO-College som Kontinuerligt Samordnare för anlitas för marknadsföring och till bloggar ska yrkesambassadörer minst 30 % vara pojkar/män. och lokal styrgrupp Uppföljning dec 2012 2012 är 2 av 6 bloggare killar Delmål 2.7 Alla marknadsföringsåtgärder som görs ska tydligt visa att alla personer, oavsett bakgrund är välkomna till yrken inom vård och omsorg. Delvis uppfyllt Vad ska göras? När? Vem/vilka Lyfta fram behovet av mångfald och vikten av Kontinuerligt Respektive personlig lämplighet, vid marknadsföring och i verksamhet inom platsannonser. VO-College Av de ambassadörer för VO-College som anlitas för marknadsföring och bloggar ska minst 30% ha utländsk bakgrund. Kontinuerligt Samordnare för yrkesambassadörer och lokal styrgrupp Uppföljning dec 2012 Sker kontinuerligt 1 av 6 bloggare har utländsk bakgrund 1.5 Mål för 2013 2017 1.5.1 Mål som kvarstår att uppfylla från den första certifieringsperioden Ta tillvara på kompetensen hos medarbetare med längre erfarenhet. Bjuda in övriga verksamheter inom VO-College till de utbildningar som respektive verksamhet arrangerar. Omformuleras till: informera övriga verksamheter inom VO-College om de aktiviteter och utbildningar som pågår eller planeras i respektive verksamhet. År 2016 ska 80 % av alla anställda inom vård och omsorg ha en utbildning motsvarande Omvårdnadsprogrammet. Se över de karriärvägar och utvecklingsmöjligheter som finns i dag och utarbeta karriärvägar. 40 % av alla sökande till Omvårdnadsprogrammet ska 2013 vara pojkar/män. 1.5.2 Mål som endast är delvis uppfyllda: Ta ett gemensamt ansvar för att marknadsföra vård och omsorg 7

Alla marknadsföringsåtgärder som görs ska tydligt visa att alla personer, oavsett bakgrund är välkomna till yrken inom vård och omsorg 1.5.3 Mål som prioriterades under 2012 och var uppe till diskussion vid varje styrgruppsmöte Arbetsgivarnas behov av kompetens ska finnas med i utbildningsanordnarnas planering. Där dokumentation och rehabiliterande arbetssätt var de kunskapsområden som diskuterades. Detta resulterade i vårdlärarnas utbildning i Siebel. Ta ett gemensamt ansvar för att marknadsföra vård och omsorg vilket bland annat innebar att VO-elever från Lundellska och Cultus gjorde gemensamma informationsinsatser på grundskolor. Se över de karriärvägar och utvecklingsmöjligheter som finns i dag och utarbeta karriärvägar. Ett svårt mål att uppnå på grund av upphandlingar och snäva ersättningar. Tanken är att bjuda in ansvariga politiker till styrgruppen för att ha en dialog i frågan. 1.5.4 Preliminära mål och aktiviteter för Vård- och omsorgscollege Uppsala 2013 2017 De två huvudmålen som formades 2010 gäller även under den nya certifieringsperioden: 1. VO-College i Uppsala ska arbeta för att de utbildningar som ges har en hög kvalitet, att de olika utbildningsaktörerna på ett konstruktivt sätt kompletterar varandra, har nära anknytning till arbetslivet och möter framtidens vårdbehov. 2. Säkerställa att utbildning inom vård och omsorg blir mer attraktiv och att de som söker till Vård- och omsorgsprogrammet är motiverade och har ett intresse av att stanna kvar inom vården efter avslutad utbildning eller att vidareutbilda sig inom vård och omsorgsområdet. En arbetsgrupp har under våren 2013 arbetat fram förslag på mål och aktiviteter för 2013 2017. De föreslagna målen utgår från vad som uppnåtts under den första certifieringsperioden, vad som kvarstår att göra lokalt samt vad den regionala styrgruppen pekat ut som viktiga mål under kommande femårsperiod. Dessa mål ska bearbetas av den lokala styrgruppen vid ett processinriktat möte i oktober 2013 då även definitiva mål för perioden 2013 2017 fastställs. Här presenteras arbetsgruppens förslag: Mål 1 2017 ska 95 % av alla anställda inom vård och omsorg ha en utbildning och kompetens motsvarande Vård- och omsorgsprogrammet. Delmål: Kvalitetssäkrad validering och möjligheter att läsa på distans ska erbjudas anställda som saknar utbildning och kompetens motsvarande VO-programmet. Ska följas upp via tertial-statistik vid varje årsskifte fram till och med 2017. Aktiviteter: Hitta former för finansiering av validering och fortbildning. Hitta former för utbildningen, eventuellt studier på distans. Det är också viktigt att prioritera validering och utbildning av handledare som saknar grundutbildning. 8

Mål 2 2017 ska alla anställda inom vård och omsorg ha tillräckliga språkkunskaper och språkförståelse i svenska för att kunna kommunicera och dokumentera i social journal och alla brukare/patienter/kunder ska kunna kommunicera med personalen på det språk som de behärskar bäst. Delmål: Goda exempel som projekt ArbetsSam i Lidingö Stad används vid planering och genomförande av språkstödjande insatser på arbetsplatserna. Det ska finnas tydliga krav på validering av språkkunskaper inför studier på gymnasienivå. Individuella utbildningssatsningar på arbetsplatserna erbjuds, med hjälp av utbildningsanordnare. Avstämning vid varje årsskifte fram till 2017 års slut. Aktiviteter: Verka för att utveckla metoder som gynnar kommunikation och språkutveckling på arbetsplatserna. Utforma VO-utbildningar som kombinerar svensk-undervisning för språkstöd utifrån individuella behov. Kartlägga de språkkunskaper de anställda har och strategiskt planera bemanning utifrån de språkkompetenser som finns. Mål 3 Det ska 2017 finnas goda utvecklingsmöjligheter, tydliga karriärvägar inom branschen. Branschens bredd och möjligheter ska vara väl kända hos kommunens ungdomar. Delmål: Ungdomar i Uppsala kommun ska inför gymnasievalet ha kännedom om de olika utbildningsalternativen och yrkesinriktningarna inom vård- och omsorg. Avstämning vid varje årsskifte fram till och med 2017. Aktiviteter: Kartlägga alla befintliga utvecklingsmöjligheter som de olika arbetsgivarna erbjuder i dag. Utforma underlag till YH-utbildningar som motsvarar arbetsgivarnas behov av spetskompetens och som ger nya titlar och funktioner i verksamheterna (Silviasyster som exempel). Funktion, roll och utbildning för huvudhandledare/apl-ansvarig undersköterska tas fram. VO-lärare och rektorer bidrar med kompetensutveckling i personalgrupperna genom att till exempel besöka arbetsplatsträffar och ta upp aktuella ämnen. Mål 4 Utbildningar och arbetsplatser ska 2017 vara så attraktiva att de flesta anställda inom äldreomsorgen är nöjda med sin arbetsmiljö och kan rekommendera andra att arbeta inom branschen. Delmål: VO College mål och syfte är känt bland alla medarbetare inom de deltagande verksamheterna, särskilt att karriärvägar och vidareutbildningar är viktiga frågor som behandlas i detta forum. Avstämning vid varje årsskifte fram till och med 2017. Aktiviteter: Föra en dialog med politiker angående arbetsvillkor och budgetplanering för tillräcklig bemanning, utrymme för reflektion och scheman utan delade turer. Fortsätta implementeringen av ett salutogent/hälsofrämjande arbetssätt. Fortsätta med gemensam marknadsföring, bland annat genom att erbjuda HLR-utbildning i grundskolorna. Utveckla formerna för prao, till exempel prao på APL-platser. Utveckla handledarutbildningen utifrån nationella direktiv och öka dimensioneringen så att hälften av all vårdpersonal inom äldreomsorgen är utbildade handledare. Undersöka vilka möjligheter vårdpersonal har för att besöka skolorna och berätta om sitt arbete på sin arbetstid. Skolorna förbereder de studerande i användandet av Siebel. 9

Mål 5 VO-College har en tydlig roll och är känt som begrepp av de studerande och av de anställda inom vård och omsorg. Delmål: VO Colleges samverkan är väl utvecklad och har en etablerad arbetsform 2017. Avstämning vid varje års slut. Aktiviteter: Föra en dialog med politiker om VO-Colleges funktion. Lobbygrupp eller beslutsmässigt organ? Se över representation av arbetsgivare och mandat hos styrgruppsmedlemmarna. Utreda HVKgruppens funktion kontra VO-College. Utveckla programrådet och elevernas roll. Införa rutin på styrgruppsmötena så att frågor som återkommer prioriteras och följs upp. Införa faddersystem i styrgruppen så att nya personer introduceras av en erfaren styrgruppsmedlem. Ta fram ett introduktionsmaterial för nya styrgruppsmedlemmar. Ta fram ett informationsmaterial om Vård- och omsorgscollege för elever och anställda inom vård och omsorg. Fortsätta att bjuda in kommunens och Landstingets praktiksamordnare till de möten som tar upp APL och fördelningen av praktikplatser. Bjuda in Vårdförbundet att ingå i styrgruppen. Mål 6 Hitta samverkansformer mellan Uppsala universitet och den lokala styrgruppen. Delmål: Att under 2013 stärka samverkan mellan regional och lokal styrgrupp för att hitta rätt form av samverkan med Uppsala Universitet. Stäms av vid årets slut. Aktiviteter: Kartlägga de kontakter som finns med Uppsala Universitet och medlemmarna i VO-College Uppsala. Samråda med Enheten för välfärd och FoU-stöd på Regionförbundet angående samarbetet med Uppsala Universitet. Använda de kontakter mellan sjuksköterskor och Uppsala Universitet som finns idag. 2. Samverkan 2.1 Styrgruppens arbetssätt VO-College Uppsala har en stor styrgrupp med många aktörer. Detta har inneburit många byten av personer i styrgruppen och nästan vid varje styrgruppsmöte har en ny person introducerats i samarbetet. Styrgruppen har ändå klarat att arbeta framåt med sina frågor, mycket tack vare ordförande Kerstin Kallin- Nilsson Vård & Bildning, som stått för kontinuitet och ett välkomnande värdskap. 2013 kommer Björn Brodén från Victum omsorg AB ta över ordförandeskapet och det finns goda förutsättningar att den positiva andan och viljan att sätta samarbetet över konkurrenssituationen kommer att fortsätta. VO-College Uppsala är ett väl fungerande forum för frågor kring utbildningarnas inriktning utifrån arbetsgivarnas behov. Utbildningsinnehållet stäms regelbundet av med arbetsgivarna. Den lokala styrgruppen bryter ned beslut som fattas på regional nivå till det lokala perspektivet. Här tas också övergripande frågor av lokal art som rör vård och omsorg utifrån både skolans och arbetsgivares perspektiv. De lokala styrgruppsmötena är cirka två gånger per termin. 10

Om särskilda frågor dyker upp bildas arbetsgrupper, som sedan återrapporterar till den lokala styrgruppen. Det finns även en referensgrupp för kompetensfrågor på HVK sedan ett antal år tillbaka. Kommunala och privata arbetsgivare ingår i denna grupp som leds av Ingrid Berglin-Eriksson, som även ingår i den regionala styrgruppen för VO-College. Tidigare har referensgruppen på HVK hanterat Omvårdnadslyftet men från och med våren 2013 fasas antalet studerande via Omvårdnadslyftet ut i Uppsala kommun. Ett fortsatt arbete kring att utreda HVK-gruppens funktion kontra VO-College kommer att genomföras under certifieringsperioden, som ett led i att uppnå det förslagna målet 5: VO-College har en tydlig roll och är känt som begrepp av de studerande och av de anställda inom vård och omsorg. 2.2 Koppling mellan lokal styrgrupp och programråd Syftet med programråd är att upprätthålla kontakt mellan skolan och arbetslivet. Programrådet ska också ge eleverna möjlighet till delaktighet, skapa förståelse för betyg och bedömningsinstrument samt ta upp arbetsmiljön på skolan ut ett elevperspektiv. Vad -frågorna från programrådet skickas vidare till den lokala styrgruppen för VO-College. Programråd genomförs en gång per termin i anslutning till ett lokalt VO-Collegemöte. Rektorerna turas om att vara ordförande vid programråden. Lärlingsprogrammets frågor ska finnas med på dagordningen. Vid behov bjuds praktiksamordnarna i kommunen och Landstinget in till programrådet. 2009 och tidigare var det bara Lundellska skolan som kallade till programråd. Nu är programrådet ett gemensamt råd för de fyra VO-programmen samt lärlingsutbildningen i Uppsala kommun. Att lägga programrådet i anslutning till VO-Colleges styrgruppsmöten har effektiviserat de möten som finns mellan arbetsgivarna och utbildningsanordnare. Nu finns alla aktörer med vid samma bord vilket ger stora möjligheter till dialog och samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. 2.3 Förändringar i den lokala styrgruppen för VO-College Uppsala Nytillkomna aktörer i VO-College Uppsala är Arbetsförmedlingen, som står för information om arbetsmarknadsläget samt vårdgivarna Kosmo, Carema och Victum. Kosmo fanns med i den lokala styrgruppens start 2008 innan ansökan skrevs och har nu åter anslutit sig i samarbetet. Carema representerar funktionshinderområdet, som tidigare inte ingått i den lokala styrgruppen. Victum ingår i samma koncern som Cultus gymnasieskola och fungerar som ett litet VO-College i sig med nära och konkret samarbete mellan arbetsliv och utbildning. Det finns fortfarande många mindre privata arbetsgivare i Uppsala kommun som inte finns representerade i den lokala styrgruppen. Frågan har lyfts till Kontoret för hälsa, vård och omsorg om hur dessa ska kunna ingå i VO-Colleges samarbete. Vid certifieringen fanns endast representanter från utförarsidan i styrgruppen vilket medförde att vissa frågor inte gick att lösa vid sittande bord utan ägdes av uppdragssidan. Nu finns Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret representerat i den lokala styrgruppen och därmed en naturlig ingång till uppdragssidan. Yrkesakademin kommer att ansöka om certifiering och anslutning till Uppsalas styrgrupp, då den regionala återcertifieringsprocessen är klar. Kontaktuppgifter till styrgruppen finns i bilaga 8, i namnlistorna över regionala och lokala styrgruppsmedlemmar. 11

3. Lokalt perspektiv 3.1 Genusperspektiv och mångfald De elever från VO-programmen som anlitats för informations- och marknadsföringsuppdrag har varit mycket goda förebilder för de grundskoleelever de träffat. VO-eleverna har varit tjejer och killar, med både svensk och utländsk bakgrund. 3.2 Marknadsföring Arbetsgivare, VO-elever och VO-Collegeambassadörer har funnits på plats 2011 och 2012 vid den årliga gemensamma gymnasiemässa som riktar sig till studerade i årskurs nio och deras föräldrar. 2012 var VO-College anlitade som branschrepresentanter och delade monter med Kommunal. Det blev många positiva möten med elever och föräldrar under denna dag. Många idéer om marknadsföring har bollats i den lokala styrgruppen och bland annat har mediekanalen 24UNT kontaktats för att höra om intresset att dokumentera en undersköterskas vardag. Dock har 24UNT inte visat något gensvar på detta. Den lokala styrgruppen kommer att prova nya former för prao under 2013. Tanken är att VO-elever i årskurs 2 tillfrågas inför sin APL om de kan tänka sig att ta hand om en högstadieelev som gör sin prao på samma arbetsplats. Därefter erbjuds högstadieskolorna prao på dessa arbetsplatser där en VO-elev fungerar som stöd och förebild. Högstadieeleven ska känna extra trygghet på praoplatsen och VO-eleven ska kunna växa med uppgiften att under sin APL träffa en högstadieelev och berätta om VO-programmet. 3.3 Omvärldsbevakning och internationalisering Omvärldsbevakning är en stående punkt på möten i det lokala VO-College. Varje ledamot bevakar och rapporterar vid mötena sina respektive områden. Det gäller även skolornas kontakt med andra länder och arbetsplatsernas internationella utbyte. 4. Infrastruktur Det regionala initiativ om samsyn kring karriärvägar och yrkeshögskoleutbildningarnas roll som ska påbörjas under 2013 kommer att starta på lokal nivå med kartläggning av de karriärvägar och utvecklingsmöjligheter som finns i dag. Även universitets fristående kurser kan vara intressanta fortbildningsvägar för att öka kompetensen i verksamheterna. 12

5. Hälsoperspektivet 5.1 Förståelse och ansvar för den egna hälsan Samtliga utbildningsanordnare inom VO-College Uppsala ser att hälsoperspektivet och medvetenhet om den egna hälsan som en röd tråd under hela utbildningen. I det nya Vård- och omsorgsprogrammet lägger man ännu mera betoning på att utbildningen ska genomsyras av ett hälsoperspektiv. Kursen Hälsopedagogik är nu en obligatorisk kurs som utökats från 50 till 100 poäng. Förebyggande hälsoarbete ingår i flertalet av programmets karaktärsämnen med särskilt fokus i kursen hälsopedagogik. Eleverna får verktyg för att kunna arbeta salutogent. KUI har en hälsoprofil i sin utbildning, både på ett teoretiskt och praktiskt plan. Hälso- och livsstilsfrågor tas upp i undervisningen och hälsa är en röd tråd under öppet hus dagarna. På Vuxenutbildningen Linné anordnas bland annat Tema Hälsa där alla kurser på Nivå A är delaktiga. Kuratorerna på Linné ger information och råd i psykosociala frågor samt stödjande samtal kring livsfrågor som kan påverka studiesituationen. Hälsotaket på Lundellska skolan innebär att alla vårdkurser börjar med att lägga fokus på hur viktigt det är att sköta den egna hälsan och att ta ansvar för det. Ett nytt verktyg är coachingsamtal, som varje elev har kontinuerligt under hela utbildningen. Samtalstiden är inlagd i schemat och är ett obligatoriskt moment. Skolsköterskan på Cultus erbjuder rökavvänjning och har hälsosamtal med alla elever i årskurs ett. Temaveckor om sex och samlevnad, antidrogvecka och hälsomässa på skolan där elever i kursen alternativ medicin ansvarar för utställningen är andra exempel från Cultus. 5.2 Krav i yrkeslivet Inför APL, ges eleverna information från fackförbunden. Lärarna förbereder eleverna inför APL på de krav som finns i yrkeslivet utifrån hygienperspektivet och vikten att ta hand om sin egen hälsa för att kunna ta hand om andra. 5.3 Möjlighet till fysisk aktivitet/träning Både anställda och elever uppmuntras och motiveras till fysisk aktivitet. Vid vuxenutbildningarna ges eleverna möjlighet att prova olika hälsoinspirerade aktiviteter och uppmuntras till att planera in fysisk aktivitet i det dagliga livet. Ytterligare exempel: KUI har haft en hälsoupptakt för personalen som inleddes med fysisk aktivitet följt av APT. Vuxenutbildningen Linné har ett eget Gym för sin personal. På Cultus och Lundellska skolan läser eleverna kursen Idrott och hälsa under två år. I kursen idrott och hälsa planerar och genomför eleverna en utomhusaktivitet. Lundellska har en mycket aktiv idrottsförening på skolan och eleverna har möjlighet att använda skolans gym och idrottshall under och efter skoltid. Många elever på skolan deltar i olika skolmästerskap. Under år 3 kan elever på Cultus läsa idrott o hälsa 2 som individuellt val. Cultus har en friluftsdag varje läsår. Alla anställda i VO-College Uppsalas verksamheter erbjuds friskvårdsbidrag. 13

5.4 Ergonomi Ergonomi och förflyttningsteknik är viktiga obligatoriska moment som ingår i undervisningen på alla VOutbildingar där eleverna även får träna praktiskt. Exempel: på Lundellska skolan repeteras ergonomi och tränas förflyttningar inför varje APL period. På Cultus sker ergonomiundervisning inom ramen för kursen Människans säkerhet. Kursen leds av en lärare som är sjukgymnast och även annan lärare som är naprapat. 5.5 Kost Samtliga utbildningsanordnare i VO-College Uppsala ser goda kostvanor som en viktig del i hälsoperspektivet. Här är exempel på skolornas arbeten inom detta område: Lundellska skolan arbetar aktivt med att ha en bra miljö i skolmatsalen och det ska finnas ett utbud av olika lunchalternativ tillgängliga för eleverna. Eleverna ges möjlighet att påverka det arbetet genom ett matråd där både personal och elever finns representerade. Skolans kiosksortiment har inriktats mot mera hälsosamma alternativ och har öppet så att eleverna kan köpa frukost. Cultus tar upp kostvanor i ämnena Hälsopedagogik, Vård o omsorgsarbete, idrott o hälsa. Eleverna äter i skolmatsal på Katedralskolan. Varuautomat på skolan finns med bla smörgåsar och kolsyrefri dryck. Skolan har ett elevkök där egen mat kan värmas och intas. 5.6 Gemensamma hälsofrämjande aktiviteter Alla verksamheter inom VO-College Uppsala lägger stor tyngd på hälsofrämjande arbete. Inför verksamhetsplanen 2013 kommer även olika förslag på gemensamma satsningar som kan främja hälsoperspektivet att planeras. 6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö Utbildningsanordnarna har goda relationer med olika vård och omsorgsverksamheter. Representanter från olika verksamheter bjuds in som föreläsare på skolorna. Många studiebesök görs på arbetsplatserna. Cultus har förmånen att få vara med på övningar som brand, polis och Röda Korset har. Att få möjlighet att lära i verklighetsnära situationer är skolornas ambition. Cultus har en studieplattform där eleverna kan nå skolans alla kurser, uppgifter och information. Skola 24 används för närvaro men även betygsdokumentation. Skolan har en datasal med 25 fasta datorer, grupprum med datorer samt bärbara datorer för utlåning. Eleverna tränas i de dokumentationssystem de möter i omvårdnadsdokumentationen såsom Cosmic och SIbel. Dokumentation utifrån sökord (VIPS). Företaget som driver skolan, Victum utveckling AB, driver också vårdboendet Sävjahus i Uppsala. Cultus har ett fortlöpande samarbete med Sävjahus och får en naturlig kontakt med yrkeslivet. Lundellska arbetar med att hitta nya pedagogiska arbetssätt som främjar samarbetet mellan skola och arbetsliv, exempelvis vid KTC (kliniskt träningscentrum). Skolorna arbetar kontinuerligt med att utveckla de praktiska momenten i vårdkurserna för att träna eleverna inför de olika APL-perioderna. Ett inslag på Lundellska är att elever från åk 3 får instruera och visa elever i åk 1 i olika praktiska övningar. 14

Lundellska har en Skolportal som underlättar det dagliga arbetet. Personalen håller sig uppdaterade mot verksamheternas olika dokumentationssystem, nu senast genom att delta i en demonstration av hur journal/dokumentationssystemet Siebel fungerar. Undervisningen på Vuxenutbildningen Linné bygger på lärarledd undervisning. Ett positivt och tillåtande klimat eftersträvas i klassrummet där diskussion och reflektion är en viktig väg till kunskap. Tysta studiemiljöer finns för egna studier samt internetanslutna elevdatorer. Det finns Smartboards i alla klassrum och skolan använder Learnify som lärplattform. Skolans kuratorer ger information och råd i psykosociala frågor, ekonomiska frågor samt stödjande samtal kring livsfrågor som kan påverka studiesituationen. Specialpedagogerna arbetar med att vägleda och finna bra studieformer för studerande med funktionsnedsättning. KUI har stora ljusa lokaler med ett flertal undervisningsrum utrustade med projektorer, lunchrum och datasal. Studiehjälp erbjuds dagligen både på plats och med hjälp av digitala hjälpmedel. KUI erbjuder även olika examinationsformer såsom skriftliga, muntliga, digitala och även via Skype. Vid pedagogiska möten varje vecka diskuteras den dagliga verksamheten och gemensamma pedagogiska riktlinjer och förhållningssätt. 7. Lärformer och arbetssätt Alla utbildningsanordnare har kontinuerliga träffar med arbetsgivare och yrkesverksamma inom vårdområdet t.ex. genom Vård- och omsorgscollege olika samarbetsformer, Yrkesråd och vid praktikbesök. Lärarna har olika yrkesbakgrund och därmed olika spetskompetenser som berikar och underlättar samarbetet mellan de olika kurserna. Lärarna fortbildar sig kontinuerligt och håller sig uppdaterade vad gäller ny forskning. Vårdlärarna hospiterar i olika vårdverksamheter och flera vårdlärare arbetar också inom vården parallellt med sitt lärarjobb. Studerandeinflytande är en viktig del av utbildningsanordnarnas arbete. Elever deltar på olika sätt i arbetslagsarbetet, för att utvärdera olika saker, ha delaktighet i praktikplaceringar, komma med idéer om arbetsformer och examinationsformer. Skolorna arbetar för att möjliggöra alternativa examinationsformer som t.ex. praktiska eller muntliga prov och redovisningar, längre tid vid prov vid osv. Samtliga utbildningsanordnare har studeranderåd eller klassråd och klasskonferenser/klassråd där eleverna kan föra fram olika synpunkter och utvärdera verksamheten. Lagarbete och ämnesintegration sker med aktiva vårdlärararbetslag. Genom ett nära lagarbete underlättas ämnesintegrering och samarbete över ämnesgränserna. Ämnesintegrerad undervisning sker i samtliga årskurser och teman där karaktärsämnen möter kärnämnen. Hälsa är ett exempel på tematiska studier som sker på Vuxenutbildningen Linné. Lundellska har arbetslagsmöten och handledning där alla i arbetslaget deltar i syfte att stärka lagarbetet och sträva mot en gemensam värdegrund. Ytterligare exempel på skolornas arbetssätt: Cultus har ett samarbete med äldreboendet Sävjahus som företaget Victum också driver. Sjuksköterska och verksamhetschef från Sävjahus har undervisat om dokumentation. Kontakt är etablerad för att få fördjupade kunskaper om demensvård då personal på Sävjahus är Silviasystrar. Cultus har ofta praktiska examinationer i karaktärsämnena. De har varit med i finalen i omvårdnads SM två gånger och har goda erfarenheter av praktiska examinationer. 15

I den nya gymnasieskolan finns nu kursen gymnasiearbete 100 poäng som ska visa på elevernas yrkesskicklighet. För att detta ska kunna bli verklighet kommer det att behövas ett nära samarbete mellan skolan och arbetsplatserna. Lundellska har startat en mindre referensgrupp med personer från äldrevården för att stämma av idéer om hur de ska jobba med gymnasiearbetet. Lundellska arbetar aktivt med att från och med åk 1 andra terminen, har eleverna möjlighet att välja att gå vidare i ett lärlingsspår, d.v.s. att tillbringa minst 50 % av sin utbildningstid på en praktikplats. Lundellska arbetar vidare med att utveckla ett samarbete med olika institutioner vid Uppsala Universitet. Omvårdnadsveckan anordnas varje år, för alla elever under en vecka i åk 2. Föreläsare från olika ämnesområden bjuds in. 2012 har Lundellska deltagit i ett samarbete med Universitetet inom ramen för Forskar fredag. 8. Lärande i arbete Lärarna besöker varje elev under deras praktikperioder vid minst ett tillfälle. Det är ett bra sätt att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv. Skolorna erbjuder även extra besök vid behov. Praktikplatser tilldelas skolorna via praktikplatssamordnare inom respektive kommun och landsting. Lundellska och Cultus har fem veckors APL varje läsår. År 1: inom hemtjänst, år 2: inom äldreboende, år 3: inom akutsjukvård. På Vuxenutbildningen Linné har eleverna 12 veckor APL fördelade på tre perioder. På KUI genomför eleverna APL under fem veckor i nivå A och fem veckor i nivå C. De erbjuds även att göra fältstudier inom olika områden. Inom Vård- och omsorgscollege har utbildningsanordnarna skapat en länsgemensam handledarutbildning och i Uppsala kommun innebär det att skolorna turas om att arrangera utbildningarna. Två gånger per år bjuder skolorna inom VO-College Uppsala in till en gratis tvådagarsutbildning riktat till handledare. Handledarutbildningen är länsgemensam gällande program och kursintyg. Kurslitteratur lånas ut. Program: Gymnasieskolans kurser, mål och arbetsplatsförlagt lärande. Lärlingsutbildningen Aktuella författningar Olika sorters kunskap och Inlärningsprocessen Handledarrollen, elevrollen och lärarrollen och förväntningar på rollerna Kommunikation, attityder, värderingar och samtal APL-mål inom respektive kurs Halvtids- och slutbedömning samt kursdeltagarnas egna frågor KUI har under hösten 2012 anordnat en handledarutbildning riktad till handledare för lärlingselever inom Vux, som ett komplement till den ordinarie handledarutbildningen. Ansvarig lärare för lärlingsutbildningen åkte ut en halvdag till respektive arbetsplats och informerade om själva utbildningen. Därefter fick handledarna komma till utbildningscentrat för att tillsammans under en heldag få ytterligare information, diskutera och lyssna på olika föreläsningar. 9. Kvalitetsarbete och uppföljning 16

En prioritering av mål har skett årsvis och prioriterade mål har tagits upp på styrgruppsmötena, angående nuläge och planering av fortsatta åtgärder. Inför 2013 ska en verksamhetsplan skrivas som sedan följs upp och utvärderas. En uppföljningsmall för de tio kriterierna kommer att provas för självutvärdering i de lokala grupperna under 2013. Den regionala styrgruppen tar del av det lokala arbetet vid den lokala återrapporteringen vid de regionala styrgruppsmötena. De anteckningar som förs vid de lokala styrgruppsmötena finns även tillgängliga på http://vo-collegeregionuppsala.se/uppsalasvo-college.php?lmid=1&mid=28 från maj 2012. 10. Avtal och överenskommelser Avtal för arbetsgivare som anlitas för APL men inte är ansluten till VO-College, bilaga 2 Avtal om handledning och arbetsplatsförlagt lärande VO-College Uppsala, bilaga 3 Lokalt samverkansavtal VO-College Uppsala, bilaga 5 17