Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm
2
Innehållsförteckning Socialdemokraterna älskar tunnelbanan!... 4 Illustration... 6 Förslag på mer tunnelbana... 7 Öppna fler sekundäruppgångar... 7 Ökad kapacitet på röd linje... 7 Tunnelbana till Nya Karolinska och Norra Stationsområdet... 7 Blå linje till Barkarby pendeltågstation och Ikea/Barkarby handelsplats... 8 Tvärförbindelse mellan Hjulsta och Akalla... 8 Öppna Kymlinge station Spökstationen... 9 Förläng gröna linjen från Hagsätra till Älvsjö... 9 Sekundärentré Farsta strand... 9 Tredje spår från Hässelby strand... 9 Tunnelbana från Karolinska till Danderyd... 9 Tunnelbana till Täby och Arninge...10 Tunnelbana till Nacka och Värmdö...10 Ny förbindelse mellan Liljeholmen och Fridhemsplan...10 Tunnelbanering en vision om framtiden...10 Fakta om Stockholms tunnelbana... 11 Internationell utblick... 14 Madrid tidigt ute men bygger ändå vidare...14 Paris planerar för en ringlinje...15 Köpenhamn började sent men slutar inte...15 Wien planerar för tunnelbanan efter 2020...15 Berlin förlängning av befintliga linjer...15 3
Socialdemokraterna älskar tunnelbanan! Kärt barn har många namn: tuben, tricken, snöret, metron. Vi Socialdemokrater älskar tunnelbanan. Tillsammans med pendeltågen utgör tunnelbanan Stockholms blodomlopp. Tunnelbanan är snabb, pålitlig och går ofta. Den störs inte av bilköer eller vägbyggen. Ett tunnelbanetåg rymmer många fler resenärer än en spårvagn eller en buss. Tunnelbanan och pendeltågen har en unik roll i trafiken eftersom de klarar av att transportera så många stockholmare på en gång. Idag är det trångt på tunnelbanan i rusningstid. På vissa sträckor har man slagit i taket för vad tunnelbanan klarar. Stockholm fortsätter samtidigt att växa. Om vi inte bygger ut kollektivtrafiken rejält kommer fler att tvingas ta bilen. Det är en ohållbar utveckling. Med tanke på klimathotet har vi inte råd att förlora en enda dag i arbetet med att få fler att åka kollektivt. För miljöns skull bör utbyggnaden av kollektivtrafiken göras i form av spårlösningar istället för att belasta vägnätet ytterligare med busstrafik. Länets arbetsmarknad och näringsliv tjänar på snabb och pålitlig kollektivtrafik. Då vågar fler välja jobb på andra sidan stan. Företagen kan rekrytera från ett större upptagningsområde. Det betyder fler jobb i Stockholm. Moderaterna säger att tunnelbanan är färdigbyggd. Vi Socialdemokrater säger tvärtom vi måste bygga ut tunnelbanan och planera för våra barn och barnbarns jobb och miljö. Det finns utbyggnader som redan är utredda och som vi kan börja bygga redan nu. Ibland kan mindre förbättringar som en ny uppgång göra stor skillnad. Annat kräver längre förberedelsetid och kan inte bli verklighet förrän om tio-tjugo år. Det är viktigt att vi vågar planera för framtiden och göra nödvändiga investeringar. Efter 1985 har endast en ny station öppnats. Vad hade Stockholm varit utan de modiga och visionära politiker som såg till att vi har dagens tunnelbana? Vi vet idag att infrastrukturen är helt avgörande för tillväxt. Ny kollektivtrafik ger möjligheter till nya bostäder och arbetsplatser. Ska Stockholm kunna hävda sig i internationell konkurrens samtidigt som vi värnar miljön är det självklart att vi politiker måste prioritera kollektivtrafiken. Tunnelbanan i Stockholm är inte ett nät utan har mer formen av en stjärna. Därför måste man åka hela vägen in till innerstaden för byten. Det skapar trängsel och gör systemet mer sårbart. Vår socialdemokratiska vision är ett tunnelbanenät som förkortar restiderna. Vi vill skapa fler bytesmöjligheter mellan tunnelbana och pendeltåg, tvärbana, spårväg och bussar. Det gör vi genom att bygga ut tunnelbanan 4
på strategiska platser för att knyta ihop tunnelbanan med annan kollektivtrafik, men också genom att skapa bättre bytesmöjligheter vid de stationer som redan finns. Med Socialdemokraterna i stadshuset och landstingshuset lovar vi att vår kärlek till tunnelbanan kommer synas i politiken! Carin Jämtin Oppositionsborgarråd Stockholms stad Lars Dahlberg Oppositionslandstingsråd Stockholms läns landsting 5
Illustration 6
Förslag på mer tunnelbana Öppna fler sekundäruppgångar Flera tunnelbanestationer har bara en entré. Det gör att det kan bli långt till stationen även om man bor nära spåren. Vi vill att SL noggrant ska överväga om en andra entré - en så kallad sekundäruppgång bör byggas på alla stationer som idag endast har en uppgång. Framför allt bör man titta på hur bostäder och arbetsplatser förändrats kring stationen eller kommer förändras i framtiden samt hur en sekundäruppgång kan medföra smidigare byten till annan kollektivtrafik. Ökad kapacitet på röd linje Idag trängs stockholmarna på röda linjen i rusningstid. Det går inte att sätta in fler tåg med dagens signalsystem. Ett nytt signalsystem på röd linje kan ge fler turer och därmed minskad trängsel på röd linje. Antalet avgångar kan öka med mer än 20 procent. Tunnelbana till Nya Karolinska och Norra Stationsområdet Karolinskaområdet lider redan idag av stora problem med framkomlighet för både bussar och bilar. Karolinska universitetsjukhuset och Karolinska institutet är några av Sveriges största arbetsplatser. När den nya sjukhusbyggnaden står klar kommer behoven av kollektivtrafik som klarar många resenärer att vara ännu större. Samtidigt planeras för många nya bostäder och kontor vid Norra Station. Det kräver också bättre infrastruktur i området. Vi Socialdemokrater tror inte att tunnelbanan är färdigbyggd och vill fortsätta arbetet med att dra tunnelbanan vidare mot Karolinska. Det är inget alternativ att bara sätta in bussar till Karolinskaområdet. Bussarna klarar helt enkelt inte så många resenärer som krävs. SL:s utredningar har med all önskvärd tydlighet visat att tunnelbana är den absolut bästa lösningen. Trots detta har den moderatledda majoriteten slopat utbyggnaden av tunnelbana till Nya Karolinska. Utbyggd tunnelbana ger högre kapacitet och lägre driftskostnader jämfört med andra alternativ och minskar dessutom behovet av kompletterande busstrafik. Det ger bättre framkomlighet i området för kvarvarande busstrafik och bilar. 7
Motståndare till utbyggd tunnelbana påstår ibland att alternativet med en avgrening av grön linje nödvändigtvis innebär att trafiken västerut kommer att gå var tredje minut istället för dagens varannan minut. Det finns flera lösningar som både möjliggör en avgrening till Nya Karolinska och förstärkt trafik västerut. Signalsystemet kan t.ex. trimmas bättre och vi vill också undersöka möjligheterna att anlägga ett vändspår för trafik som kommer västerifrån. Det skulle möjliggöra fler tunnelbaneavgångar västerut efter Odenplan. Alternativt kan man bygga ett tredje spår från Hässelby strand som skulle kunna ge ytterligare fördelar med så kallad skipstop trafik (se nedan). Även ett skyttelalternativ kan prövas. Blå linje till Barkarby pendeltågstation och Ikea/Barkarby handelsplats Tunnelbanans blå linje kan förlängas från Hjulsta till Barkarby pendeltågstation i ett första steg. Det möjliggör ett smidigt byte mellan tunnelbanan och pendeltåget. I ett nästa steg kan man även överväga att dra tunnelbanan vidare till Barkarby handelsplats och Ikea. Det skulle göra det möjligt för fler att ställa bilen och ge helt nya möjligheter för den som inte har bil att ta del av affärsutbudet. Järfälla kommun planerar dessutom att bebygga Barkarbyfältet. När bygget är avslutat kommer 10 000 fler personer att bo i området. Det talar också för att en vidare utbyggnad mot marknadsplatsen och bostadsområdet bör undersökas. Ett annat alternativ är att istället göra dragningen från Akalla. Tvärförbindelse mellan Hjulsta och Akalla Idag är det tidskrävande att resa med tunnelbanan mellan Akalla och Hjulsta. För att byta mellan linjerna måste man resa hela vägen in till Västra skogen. Framförallt behövs det bättre tunnelbaneförbindelser från Hjulsta, Tensta och Rinkeby till Kista som ligger förhållandevis nära och som utgör en viktig del av områdets arbetsmarknad. Kista är tredje största station på blå linjen (efter T-centralen och Fridhemsplan) och förväntas få ännu fler resenärer i framtiden. Det finns en tvärförbindelse mellan linjerna som idag inte nyttjas. Den går mellan Hallonbergen och Rinkeby. Vi vill pröva möjligheten att införa en tvärförbindelse mellan Hjulsta och Akalla via Rinkeby och Hallonbergen. Med en förlängning av tunnelbanan till Barkarby skulle en resenär från Kungsängen till Kista bara behöva göra ett byte och förkorta restiden radikalt. 8
Öppna Kymlinge station Spökstationen Längs blå linje mot Akalla ligger stationen Kymlinge ibland kallad Spökstationen som aldrig tagits i bruk. Stationen med plattformar och station i bergrummet är redan anlagd men det krävs en investering för att få en modern och fungerande station. Sundbybergs kommun planerar att bygga arbetsplatser i anslutning till den idag stängda stationen. Även nya bostadsområden i Ursvik och Järvastaden skulle få närmare till tunnelbanan. För att ge de nya stadsdelarna bra kollektivtrafik från första början så är en öppning av stationen av vikt. Förläng gröna linjen från Hagsätra till Älvsjö Genom att förlänga tunnelbanans gröna linje från Hagsätra till Älvsjö skapas en bytespunkt mellan pendeltåg och tunnelbana. Sekundärentré Farsta strand Bytesmöjligheterna mellan tunnelbana och pendeltåg vid Farsta strand kan förbättras genom en sekundärentré till tunnelbanan. Det motiveras också av ökad bebyggelse norr och nordöst om dagens tunnelbaneentré. Tredje spår från Hässelby strand Ett tredje spår från Hässelby strand och in mot City skulle säkerställa dagens kapacitet och även möjliggöra avgångar med så kallad skip-stop från Hässelby strand vilket skulle ge kortare restid från de största stationerna. Tunnelbana från Karolinska till Danderyd När tunnelbanan till Nya Karolinska färdigställts vill vi överväga en förlängning mot Solna. Den grenen bör sedan dras vidare mot Danderyds sjukhus och röda linjen. En dragning direkt från Karolinska kan också övervägas. På så vis skulle man knyta samman sjukhusen men också det forskningstunga området vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Idag planeras sträckningen som en tvärbaneutbyggnad. Vi vill pröva om det kan finnas fördelar med att istället låta sträckan ingå i tunnelbanenätet. Dras tunnelbanan vidare till Solna bör samtidigt en bättre övergång mellan tunnelbana och pendeltåg övervägas. 9
Tunnelbana till Täby och Arninge Röda linjen slutar idag i norr i Mörby. En förlängning till Täby och vidare till exempelvis Arninge har inte varit aktuell då Täby kommun inte visat intresse utan tvärtom varit avvisande till idén. Vi tror att det återigen är dags att lyfta upp frågan om utbyggnad till diskussion. Mycket har hänt sedan idén avvisades. Tunnelbana till Nacka och Värmdö Vi vill förstärka kollektivtrafiken till Nacka och Värmdö. Det är helt nödvändigt. Idag sker många resor med bil. Alla kalkyler pekar också på att det framöver kommer bli en ytterligare stor ökning av antalet resor. Tunnelbanans blå linje är redan förberedd för en förlängning från Kungsträdgården och kan dras vidare via Södermalm till Nacka och Värmdö. Väljer man en sådan lösning, och låter en ny tunnelbanegren angöra Kungsträdgården istället för Slussen, avlastar man dessutom röda och gröna linjen som redan är överfulla i innerstaden under rusningstid. Samtidigt ger vi östra Södermalm, som idag saknar tunnelbana, en förbindelse vid Sofia. Ny förbindelse mellan Liljeholmen och Fridhemsplan Trycket på tunnelbanan i innerstaden är högt i rusningstid. Tvärförbindelser i det halvcentrala snittet kan ge viss avlastning men det behövs mer. Två av de största stationerna i tunnelbanan är Fridhemsplan och Liljeholmen. Vi vill pröva idén om en ny tunnelbanegren mellan Liljeholmen och Fridhemsplan. Denna kan anslutas vidare till Älvsjö för att skapa ännu bättre bytesmöjligheter mellan olika linjer och pendeln. Tunnelbanering en vision om framtiden Stockholm fortsätter att växa. Det ställer höga krav på dagens politiker att inte bara se en eller två mandatperioder framåt utan att också orka ta ansvar för hur stockholmarnas behov av kollektivtrafik ser ut om tio, tjugo och trettio år. Framtidens kollektivtrafiklösningar behöver därför utredas och planeras redan idag. Många städer binder ihop sitt spårnät med en ringlinje. Ibland går den strax utanför innerstaden. Den rollen fyller vår tvärbana idag. Flera städer satsar dock på kapacitetstarka förbindelser i spårtrafikens ytterkanter. Vi Socialdemokrater vill utreda en framtida tunnelbanering. 10
Fakta om Stockholms tunnelbana Den första sträckningen gick mellan Slussen och Hökarängen och öppnades 1950. Därefter gick utbygganden i snabb takt fram till 1980-talet. De senaste trettio åren har bara två utbyggnader skett. De senaste 16 åren har inga utbyggnader skett överhuvudtaget. Tabell 1: Datum för invigningar av nya tunnelbanesträckningar 1 Datum Årtal Sträcka Linje 1 oktober 1950 Slussen Hökarängen Gröna 9 september 1951 Gullmarsplan Stureby Gröna 26 oktober 1952 Hötorget Vällingby Gröna 22 november 1954 Stureby Högdalen Gröna 1 november 1956 Vällingby Hässelby gård Gröna 24 november 1957 Hötorget Slussen Gröna 17 april 1958 Skärmarbrink Hammarbyhöjden Gröna 19 november 1958 Hässelby gård Hässelby strand Gröna 19 november 1958 Hökarängen Farsta Gröna 19 november 1958 Hammarbyhöjden Bagarmossen Gröna 14 november 1959 Högdalen Rågsved Gröna 1 december 1960 Rågsved Hagsätra Gröna 1 Tabell hämtad från Wikipedia 11
5 april 1964 T-Centralen Fruängen Röda 5 april 1964 Liljeholmen Örnsberg Röda 16 maj 1965 Örnsberg Sätra Röda 16 maj 1965 T-Centralen Östermalmstorg Röda 1 mars 1967 Sätra Skärholmen Röda 2 september 1967 Östermalmstorg Ropsten Röda 2 december 1967 Skärholmen Vårberg Röda 29 augusti 1971 Farsta Farsta strand Gröna 1 oktober 1972 Vårberg Fittja Röda 30 september 1973 Östermalmstorg Tekniska högskolan Röda 12 januari 1975 Tekniska högskolan Universitetet Röda 12 januari 1975 Fittja Norsborg Röda 31 augusti 1975 T-Centralen Hjulsta (via Hallonbergen-Rinkeby) Blå 5 juni 1977 Hallonbergen Akalla Blå 30 oktober 1977 T-Centralen Kungsträdgården Blå 29 januari 1978 Universitetet Mörby centrum Röda 19 augusti 1985 Västra skogen Rinkeby (via Sundbybergs centrum) Blå 15 augusti 1994 Bagarmossen Skarpnäck Gröna 12
Varje dag görs 2,5 miljoner resor med SL. Av dem görs 1,1 miljon med tunnelbanan. Av SL:s mätningar bland resenärerna om upplevd kvalitet kan man utläsa att resenärerna överlag är nöjda med tunnelbanan. Stort missnöje finns dock med trängseln ombord. Ett fullsatt tunnelbanetåg rymmer 1200 passagerare. Det kan jämföras med de röda stadsbussarna som har plats för 65-70 passagerare eller en blå stombuss som tar 124 passagerare. På ett tvärbanetåg finns plats för 211 passagerare. Det är inte bara antalet passagerare som talar för tunnelbanans fördel. Tunnelbanan kan dessutom både hålla en högre hastighet och en högre turtäthet än kollektivtrafik som går i så kallad blandtrafik, dvs delar utrymmet med bilar och cyklister. Tunnelbana och pendeltåg är bäst när man behöver hög kapacitet. Spårväg såsom tvärbanan är bäst när man vill skapa effektiva och smidiga förbindelser mellan de kapacitetsstarka näten och när busstrafikens kapacitet inte längre räcker till. Ibland anförs att investeringskostnaden för tunnelbana vida överstiger kostnaderna för spårväg. Det har inte visat sig stämma i stockholmsregionen. Den senaste jämförelsen där man prövat anläggnings- och driftskostnader mellan att trafikförsörja Nya Karolinska och Norra stationsområdet med tunnelbana respektive spårväg visar på marginellt lägre anläggningskostnader för spårväg men högre driftskostnader och avsevärt mycket lägre kapacitet. SKOP frågade i april på uppdrag av Stockholms Handelskammare 1000 stockholmare om de föredrog utbyggd spårväg eller utbyggd tunnelbana. Resultatet gav att 49 procent föredrog utbyggd tunnelbana medan 42 procent föredrog spårvägen. I urvalet ingick dock hela Stockholms län och därmed även delar som inte har eller svårligen någonsin kommer att kunna få utbyggd tunnelbana. Ser man endast till Stockholm stad ökar siffrorna till tunnelbanans fördel till 53 respektive 37 procent. Lägst stöd för utbyggd spårväg finns i Stockholms innerstad. 2 2 SKOP Rapport till Stockholms Handelskammare, april 2010 13
Internationell utblick Från borgerligt håll anförs ofta att spårväg är framtiden och att storstäder runt om i världen satsar på spårväg. Det är inte en rättvisande bild. De flesta städer gör samma sak som vi Socialdemokrater vill göra man satsar på både och. Medan utbyggnaden i Stockholm avstannat går utvecklingen åt ett annat håll i resten av världen. Antalet städer med tunnelbana har mer än fördubblas de senaste trettio åren och många städer fortsätter att bygga ut befintlig tunnelbana. Tabell: Antal städer med tunnelbana 3 Madrid tidigt ute men bygger ändå vidare Madrid fick sin första tunnelbana redan 1919. Sedan dess har den byggts ut i olika omgångar. Samtidigt har även övrig kollektivtrafik byggts ut. Tunnelbanan är dock det kollektiva transportmedel som växt snabbast på senare tid. 1995 var Madrids tunnelbana drygt 126 km lång. 2007 hade den byggts ut med ytterligare 166 km. 3 World Metro Database, Metrobits.org 14
Paris planerar för en ringlinje Paris ligger långt framme vad gäller planeringen av en tunnelbanering. Tanken är att den ska binda samman Paris förorter och förkorta restiden radikalt för alla de som pendlar mellan förorterna. Planen är att en ringlinje ska öppna 2020. Köpenhamn började sent men slutar inte Köpenhamn hör till de städer som länge saknat tunnelbana men som på senare tid tänkt om och inlett en omfattande satsning på tunnelbana. På hösten 2002 invigdes den första tunnelbanan i Köpenhamn. Idag består den av två linjer men man har redan påbörjat en tredje, en cityring, vars första del beräknas vara klar 2015. Därefter fortsätter utbyggnaden. Wien planerar för tunnelbanan efter 2020 Wien har en väl utbyggd kollektivtrafik med såväl omfattande tunnelbanenät som spårvägsnät och busstrafik. Man är ändå i full fart med att bygga ut tunnelbanan. Tre förlängningar av befintliga linjer sker just nu fram till 2020 och omfattar totalt 15 nya stationer. Trots detta så planerar man för tre stora utbyggnader efter 2020. Berlin förlängning av befintliga linjer Berlin planerar att förlänga många av de befintliga linjerna. Linje 2 planeras t.ex. förlängas ytterligare en station och linje sju planeras att dras vidare till den nya internationella flygplatsen Berlin Brandenburg. I år inleds arbetet med att förlänga linje 5 västerut. 15
16