COACHEN. Introduktion till det säkra ledarskapet



Relevanta dokument
Praktisk info. Skatecamp

Bakgrund till projektet. Roofy Safetys definition av säkerhet Skatescenens inställning till säkerhet Skatarnas inställning till säkerhet

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Konsten att leda workshops

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Manual för cykeldag på SFI

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Tips för en bra redovisning

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Intervjuguide - förberedelser

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Skrivglädje i vardagen!

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Ny i industrin STUDIEHANDLEDNING. Prevent

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Om att skapa en identitet, att smälta in och ej tillhöra normen

Vänersborg Samlevnadskurs

Skrivglädje i vardagen!

IMPLEMENTERING AV VIARY FÖR PULSEN, halvdag för hela gruppen

Pedagogiskt material till föreställningen

Kurt qvo vadis? Av Ellenor Lindgren

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Gå igenom all praktisk info om dessa 2 dagar.

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

kan och vill påverka i min förening!

Kombinationer och banor i agilityträningen

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

Att anordna kurser i att ha häst

FÖR DINA RÄTTIG HETER

Presentationsteknik Tips och råd

Instruktion Finta/dribbla

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Lärjungaskap / Följ mig

Erik står i mål Lärarmaterial

Källkritisk metod stora lathunden

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Verktygslåda för mental träning

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Halvtid - hur har det gått?

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering deltagare 2013 v deltagare

Demokrati & delaktighet

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

Alva ordnar loppis Lärarmaterial

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Äventyren Förebilden ÄVENTYRET FÖREBILDEN

Yogaövningar. för mer. Energi

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Svensk curling är världsbäst, ett föredöme i ledarskap och Sveriges mest efterfrågade idrott

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Transkript:

COACHEN Introduktion till det säkra ledarskapet 1

I detta avsnitt vill vi ge dig de verktyg du behöver för att kunna hålla i vårt Roofy Safety Skatecamp. Vi hoppas att du efter avslutad kurs ska känna dig trygg i din roll som RS-coach. Om Roofy Safety Roofy Safety är ett projekt för ökad skateboardsäkerhet. Vårt mål är att öka säkerhetsmedvetenheten bland skateboardåkare i åldern 12-25 år. Vi jobbar främst proaktivt för att förhindra allvarliga olyckor och minska antalet skateboardrelaterade skador. Varför vi utbildar och vad målet är Syftet med Roofy Safety Skatecamp är att vi vill öka kunskaperna om skateboardsäkerhet bland barn och unga. Varför skatare och longboardåkare åker utan skydd, beter sig vårdslöst i trafiken/parken eller skatar över sin egen förmåga tror vi är en konsekvens av att a) Skatekulturens inneboende värden inte är helt förenliga med skateboardsäkerhet b) Det finns aktörer och grupper i de båda kulturerna som (re)producerar osäker skate c) Skatarna är idag så många att de osynliga reglerna inte förs över från erfarna till nybörjare Med Roofy Safety Skatecamp vill vi försöka ändra på detta. Vi vill diskutera attityder och normer med deltagarna för att göra dem uppmärksamma på de värderingar som skatekulturen innehar. Vidare vill vi lyfta de aktörer som upprätthåller dessa normer och diskutera sätt att ändra detta på och/eller sätt att påverka dem. Slutligen vill vi, genom att lära ut skatevett och skatefärdigheter sprida de osynliga reglerna från erfarna skatare till nybörjare. Målet är att ge deltagarna verktyg och mod att våga agera för att främja en säker skatescen. Ambassadörens roll Den som deltar på Roofy Safety Skatecamp blir automatiskt en ambassadör för Roofy Safety. Ambassadörskapet är i princip kravlöst men innebär istället möjligheter för ambassadören att engagera sig i projektet. Ambassadören kan exempelvis gå fler kurser, bli coach som du, delta som funktionär på event eller få hjälp att driva ett eget projekt/event. När en ambassadör bär vår t-shirt eller på annat sätt representerar Roofy Safety ska denne använda lämpliga skydd planera sin åkning och inte ta onödiga risker våga vara säker Coachens roll Det är din uppgift som coach att väcka deltagarnas intresse både för skate och säkerhet. Som coach vill vi också att du: Använder lämpliga skydd efter ändamål Skatar med vett - i trafiken, backen och parken Skatar efter färdighet och dagsform Har kunskap om första hjälpen och enklare förband 2

3 Att utbilda i säkerhet För oss är säkerhet mer än bara skydd. Det är också skatevett, färdighet och attityd. Nedan ges en kort översiktsbild av hur vi jobbar med de olika begreppen i vår säkerhetsdefinition. Skydd Vi visar olika slags skydd och berättar hur de skyddar, hur de ska sitta och när de ska bytas ut. Vi berättar också om vanliga skador och hur dessa orsakas. Syftet är att ge deltagarna ökad kunskap om skydd och förmedla fakta om statistik och rådande lagar. Skatevett Vi både talar om de osynliga reglerna som övar på dem praktiskt. Vi diskuterar också konsekvenser av att inte bry sig om dem. Syftet är att lära ur de osynliga reglerna till deltagarna. Färdigheter Här jobbar vi mycket med övningar i syfte att ge deltagarna praktiska färdigheter. Attityd Här vill vi att deltagarna ska ges tillfälle att reflektera över skatekulturens normer och sin egen attityd till säkerhet. Detta gör vi i fem steg och det är du som coach som genom Skatecampets upplägg leder deltagarna genom processen: 1) Ge kunskap - Ge dem kunskap genom att synliggöra normer 2) Förmedla reflektion - Låta dem på egen hand få upptäcka, diskutera och ifrågasätta normer 3) Skapa en gemenskap - Låta deltagarna berätta och lyssna till egna och andras erfarenheter 4) Lyft ansvarsfrågan - Diskutera vem som bär ansvaret och vilket ansvar de själva har 5) Bidra till handling - Ta fram konkreta handlingar de själva kan utföra för att bidra

Att arbeta normkritiskt Roofy Safety Skatecamp innehåller ett moment där vi diskuterar normer, attityder och grupptryck med deltagarna. Syftet med detta moment är att introducera deltagarna för det normkritiska förhållningssättet. Ett moment i coachutbildningen är att introducera dig till det normkritiska arbetssättet. Detta gör vi genom att låta dig reflektera över egna värderingar, ge dig kunskap och verktyg att upptäcka, ifrågasätta och diskutera skatekulturens normer. Reflektera över dina egna värderingar Ett bra sätt att komma igång med ett normkritiskt arbete är att reflektera över hur olika värderingar har påverkat dig i ditt liv. Det handlar om ditt eget förhållningssätt, din egen historia och dina egna erfarenheter. Hur förhåller du dig till olika normer? Hur har olika föreställningar format dig? Tips: Gör övning Upptäck, ifrågasätt och diskutera normer i skatekulturen En bra övning som hjälper en att få på de osynliga glasögonen är den vi kallar för Mediagranskaren. Här får vi chans att i grupp och individuellt reflektera över och diskutera hur skatare, företag, medier med flera framställer skatare. Hur tolkar vi olika bilder? Spelar det någon roll vad personen har på sig, vad den gör, vilket namn, hudfärg, sexualitet och kön personer har? Vad säger bilden? Hur beskrivs skatare, i grupp och enskilda individer i text? Tips: Gör övning 2 och/eller 4 - Mediagranskaren 4

5 Att vara en pedagog Möt deltagarna med ett öppet språk och förhållningssätt Vi sätter ofta etiketter och gör fördomsfulla antaganden som vi inte ifrågasätter. Ditt språk kan göra stor skillnad i vad deltagarna upplever som acceptabelt och önskvärt. Ett öppet förhållningssätt är att ta hänsyn till deltagarnas olika bakgrund, behov och status i den grupp som bildats i kursen. För att nå ett sådant samtalsklimat är det pedagogiska förhållningssättet en avgörande faktor. Visa att du är uppriktigt intresserad av deltagarnas tankar och funderingar kring det som diskuteras. Agera neutral och värdera inte eller rätta deltagarnas åsikter. Ställ öppna frågor och fundera tillsammans med deltagarna. Tips på öppna frågor i diskussionsövningar hittar du längre ned Anpassa efter gruppens nivå och kursens innehåll Anpassa passet efter deltagarnas nivå och vad kursen handlar om. De flesta av våra camps vänder sig till nybörjare, men vi hade gärna sett att fler började hålla camps även för erfarna. Kanske vill du hålla i ett bowl- eller vertcamp, eller kanske en heldagskurs i downhill? Det är fritt fram att anpassa våra moment så att de passar din person och kursens innehåll. Inleda ett moment Inled varje nytt moment med att berätta vad passet handlar om, dess syfte, hur det ska genomföras samt hur lång tid uppgiften väntas ta. Påminn deltagarna om att ställa frågor, att de har rätt att byta åsikt och att ingen får uttala sig kränkande. Kom ihåg att prata högt och långsamt med mycket kroppsspråk. Genomföra ett moment Förmedla teori Som i beskrivningen ovan är det viktigt att du pratar högt, långsamt och tydligt när du ska dela med dig av teorier och fakta till deltagarna. Prata inte i onödan och håll dig till fakta. Sväva inte iväg i egna anekdoter och erfarenheter håll dig till något/några exempel som du istället återkommer till. Avbryt dig själv med att ställa frågor till gruppen så att de bjuds in och görs delaktiga i det teoretiska momentet. Diskussionsövningar Introducera övningen så som beskrivits i stycket ovan om hur du inleder ett moment. Var tydlig med att det är tillåtet att byta åsikt, vikten av att lyssna till varandra och inte uttala sig kränkande. Förklara uppgiften vad den går ut på, syfte och hur lång tid grupperna har på sig. Först när uppgiften är förklarad och grupperna indelade är det ok att dela ut själva uppgiften. När övningen är igång är det viktigt att du tar tid och informerar deltagarna om hur mycket tid som återstår. Dra inte över på tiden utan deltagarnas godkännande och aldrig mer än några minuter.

6 Om grupperna ska presentera vad de kommit fram till under diskussionsövningen är det din roll att vara moderator. Ge grupperna ordet, låt de inte prata på fritt själva. Fördela ordet jämnt mellan grupperna och de enskilda individerna. Ställ öppna frågor för att skapa mer diskussion. Exempel på sådana frågor är Berätta mer Kan du ge ett exempel Hur tänker du Kan du utveckla Är det någon annan som har en annan idé Praktiska övningar När du ska lära ut en praktisk övning bör du först berätta vad du ska lära ut och syftet med övningen. Gå därefter vidare med en kort beskrivning av hur övningen genomförs. När detta är gjort ska du visa hur övningen går till samtidigt som du återigen beskriver med ord själva genomförandet. Låt därefter deltagarna prova på egen hand ett par gånger. Lämna dem i fred en stund. Efter ett tag går du tillbaka till dem och frågar hur det går och kanske ger dem ytterligare tips. När de behärskar övningen ger du dem en ny. Behöver de mer träning, visa dem övningen på nytt, fast på ett annorlunda sätt. Kanske behöver du dela upp övningen i fler steg än tidigare. Avsluta ett moment Det är viktigt att varje pass får ett tydligt avslut. Avslutar vi inte är det svårt att gå vidare till nästa moment. Avsluta varje pass med att berätta vad ni gjort, syftet med uppgiften och fråga om någon har något de vill säga eller dela med sig av.

7 Steg-för-steg Hur du håller i Roofy Safety Skatecamp

8 Förberedelser Aktiviteter 1) Meddela oss att du vill hålla i en kurs 2) Bestäm plats, datum och gör ett event på Facebook 3) Ragga deltagare 4) Låna brädor och/eller skydd 5) Beställ t-shirts och kursmaterial från oss 6) Köp mat dagen före eventet (bröd, smör m.m.) Material att ta med Deltagarlista Utvärderingsenkäter Kursböcker Kursmaterial såsom affischer, pennor, papper, padda m.m T-shirts Brädor Skydd Maten Starta upp Tid: 10 minuter Samla deltagarna i en ring runt dig. När alla sitter/står introducerar du dig själv. Berätta vad du heter, varför du skatar och hur det kommer sig att du är RS-coach. Inled dagen med att kort berätta om Roofy Safety, ambassadörskapet och kursens innehåll. Nedan följer ett exempel på vad du kan säga. Avsluta momentet med en namnrunda. Om Roofy Safety 0Vi kommer från ett projekt som heter Roofy Safety. Vi jobbar med att lära ut hur man kan skata på ett säkrare sätt. En sak vi gör är att arrangera dessa skatecamps. Säkerhet för oss är mer än bara skydd. Det är också skatevett, färdighet och attityd. Alla som går en kurs hos oss får efter kursen kalla sig för en ambassadör. Ambassadör En ambassadör är en person som kan lite mer om säkerhet i samband med skateboardåkning. Det kan vara användbart när man är ute och åker. En ambassadör är en person som har tagit beslut om att vilja hjälpa till om någon skulle skada sig. En ambassadör representerar säkerhet och vill bidra till att fler vill använda skydd och skata på ett säkert sätt. Kursens innehåll Den här kursen utbildar er till ambassadörer. Hela grejen med den här dagen är att ni ska bli proffs på säkerhet och vad man ska tänka på innan man går ut och åker. Idag kommer ni lära er om skydd och skador såklart. Men ännu viktigare är det moment som handlar om grupptryck och varför det kan vara så förbannat svårt att bara ha en hjälm på sig runt vissa människor.

9 Avklara förväntningar Tid: 5-10 minuter Avklara förväntningar med dagen. Syftet med detta är att sätta ord på egna tankar om vad den här dagen ska innebära. Att förstå egna och andras förväntningar hjälper till att förklara varför vi tycker och gör olika beroende på situation. Om du som coach vet vad deltagarna vill ha ut av dagen är det lättare för dig att försöka anpassa innehållet så att de ska nå sina mål. Ge deltagarna två frågor som de får fundera över på egen hand under någon minut. När alla känner sig klara låter du varje deltagare få chans att dela med sig till dig och gruppen. Påminn om att det är ok att säga stå över om en inte vill dela med sig. Förslag på frågor 1) Varför anmälde du dig till skatecampet? 2) Vad vill du få ut/lära dig under dagen? Dagens agenda Tid: 2-3 minuter Berätta om campets olika moment. Det tar ca 2-3 minuter. Ha gärna ett schema som du kan visa, antingen utskrivet eller på padda/dator/telefon. Nedan följer ett förslag på hur du kan genomföra momentet: Dagens agenda Så. Nu är det snart dags att köra igång på allvar. Om några minuter börjar vårt första säkerhetspass för dagen. Där kommer vi gå igenom det du behöver veta om skydd, material och skador. Därefter är det dags att börja skata. Vi har två-tre olika skategrupper. Varje grupp lär ut lite olika saker. Du får själv välja vilken grupp du vill delta i och det är fritt att byta under dagens gång. Efter skatepasset är det dags för lunch. Vi käkar ca en halvtimme innan det är dags för säkerhetspass 2 igen. Vi avslutar dagen med en gemensam skatesession och gemensam samling. Allt som allt håller vi på i ca 6 timmar. Några frågor? Säkerhetspass 1 Tid: Ca 30 minuter Säkerhetspass 1 tar ca 30 minuter att genomföra och innehåller tre moment en brädsgenomgång, en valfri tävling och en presentation av olika skydd. Bräd- och skyddskolan är en introduktion till skatens olika delar. Det räcker att förklara varje del översiktligt utan att gå in på detaljer om olika märken och egenskaper. Tävlingen syftar till att låta deltagarna lära känna varandra samtidigt som de får lära sig mer om brädans olika delar på ett praktiskt sätt. I häftet Verktyg finns mer information om hur du genomför varje moment.

10 Övergång: Dela in i grupper och se till att alla har en bräda + skydd Tid: 5-10 minuter Nu är det dags att dela in deltagarna i olika skategrupper. Grupperna görs för att kunna anpassa kursen efter deltagarnas olika nivåer. Vissa har skatat innan de kommer till campet, för andra är det första gången. Vi brukar dela in i två grupper som ser ut såhär: GRUPP A: Ingen/Lite erfarenhet GRUPP B: Erfarenhet Ofta börjar deltagarna undra hur de ska veta vilken grupp de tillhör. Därför kan det vara bra att ställa några krav för varje grupp. Kravet kan du framföra med hjälp av ett påstående: GRUPP A: Ingen erfarenhet Jag har aldrig stått på en bräda förut GRUPP B: Lite erfarenhet Jag kan ta fart men inte bromsa Hur många grupper ni kan ha beror på antal deltagare och hur många medhjälpare du har med dig. Det är bra om varje grupp har åtminstone en coach, annars blir det lätt rörigt. När alla tillhör en grupp och har den utrustning de behöver är det bara att köra igång Skatepass 1. Skatepass 1 Tid: 60-120 min Mål Vi är alla olika hur vi lär ut och hur vi har lärt oss skata. Därför är det omöjligt för oss att berätta i detalj hur du ska gå tillväga. Istället har vi valt att identifiera några mål som vi tycker att våra deltagare ska få med sig rent skatetekniskt från våra kurser. Vi har satt olika mål beroende på vilken skategrupp deltagaren tillhör. I Verktyg har vi bifogat några länkar till klipp som visar hur du kan lära ut både skatevett, trick och basics. GRUPP A Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Skata med vett, i parken, backen och på vägen! Hitta sin stance på brädan och kunna tighta/lösa upp truckarna Instrueras i tekniken att ta fart, svänga och bromsa Få prova på ett Nästa-steg-moment, ex slide, pumpa, droppa, ollie GRUPP B Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Mål 5 Skata med vett, i parken, backen och på vägen! Kunna svänga, bromsa och ta fart i högre hastigheter med mer kontroll Lära sig eller ges möjlighet att slipa på sin ollie, drop, slide etc. Introducera ett helt nytt trick Skata i grupp (ex downhill, longboard eller i bowl) Lunch Tid: 30 min Käka helt enkelt.

11 Säkerhetspass 2 Tid: ca 60 min Det är detta pass som gör deltagarna till ambassadörer. Målet med passet är att deltagarna ska ges möjlighet att reflektera och diskutera kring problem och lösningar kopplade till grupptryck, normer och skateboardsäkerhet. Inled passet genom att läsa upp texten nedan om Roofy: En solig septemberdag 2009 förändrades allt. En ung kille på tjugo år ses skata ner till barngymnastiken där han är handledare. På vägen går någonting fel, brädan blir ostadig under hans fötter och utan förvarning händer det som inte får hända. Han faller bakåt och slår huvudet i asfalten. Ingen hjälm. Dagarna efter förlorar en familj både sin son och sin pappa. Han hette Oscar Liliekvist men kallades för Roofy och var en välkänd åkare inom både freeboard och longboardmiljön. Ta en paus innan du går vidare och läser det här om skador och regler Varje år söker tusentals personer vård på grund av att de skadar sig när de åker skateboard. 3 av 10 skadar benen och 1 på 10 slår i huvudet. Vi ramlar när vi tappar balansen, kör in i något/någon eller möter ett hinder. De flesta fall leder inte till en allvarliga olycka. En skateboardåkare räknas som en fotgängare, men i många fall är det bättre att se på sig själv som en cyklist. Åk inte över övergångsställen som visar rött. Sakta in eller stanna inför en korsning. Visa vart du ska genom att hålla ut din arm om du har mycket trafik runt dig. Ge fotgängare företräde och ha blicken fäst långt fram när du skejtar, så att du ser vad som händer runt dig. Gå nu över till introduktionen om normer: Det är inte bara trafikregler som en skatare måste följa. Det finns även regler inom skatekulturen som bestämmer vad vi får göra och inte göra. Dessa regler kallas för normer. Normer uppstår när man inom vissa grupper vänjer sig vid ett visst handlingssätt och uppfattar dessa som normala, godtagbara och önskvärda. Det finns normer som bidrar till att höja säkerheten och det finns regler som bidrar till att sänka den. Kan ni komma på några? Främjande norm Att en väntar på sin tur innan en droppar i bowlen Hämmande norm Normen om att en inte behöver hjälm på streetytan. Genomför övningen (O)säkerheten Syftet med dessa övning är att introducera deltagarna till några nyckelbegrepp och det normkritiska tänkandet. Vi vill även låta dem få reflektera över och diskutera hur normer och

grupptryck påverkar vår vilja/möjlighet att skata säkert. Slutligen får de diskutera vad de som ambassadörer kan göra för att motverka grupptryck och göra så att fler vågar skata säkert. Skatepass 2 Fortsätt där ni var förut. Låt deltagarna köra tillsammans i grupp. Avslut Avsluta Skatecampet med att samla alla deltagare. Sammanfatta dagen. Den här kursen handlar om säkerhet i samband med skateboardåkning. Vi har pratat om gruppers påverkan på oss som individer och hur vi kan jobba för att påverka attityder och förändra normer. I förra avsnittet gick vi igenom säkerheten, skydden och skadorna. Vi hoppas att det du precis fått ta del av ska vara till nytta för dig som ambassadör. För att knyta ihop säcken vill vi därför avsluta med en genomgång av ditt uppdrag som blivande säkerhetsrepresentant. Gå vidare med att berätta om ambassadörsrollen Din roll som ambassadör handlar om att vara en bra förebild för andra när du skejtar. Detta är särskilt viktigt när bär vår T-shirt eller på annat sätt representerar oss. Då är det extra viktigt att du använder skydd, skejtar på ett säkert sätt och på annat sätt påverkar gruppen på ett positivt sätt. Sprid det du lärt dig på kursen och visa nya åkare vilka säkerhetsregler som gäller i er grupp och hur de kan bli säkrare i sin åkning. Berätta vad de kan göra som ambassadörer Som ambassadör kan du via Roofy Safety åka på event, starta mindre projekt eller på andra sätt engagera dig för sporten och säkerheten. Du kan även gå fler kurser eller själv börja hålla i egna. Vad du än gör får du ersättning för mat, resor och logi i samband med dina uppdrag. Vill du själv bli kurshållare och coach får du dessutom lön för ditt arbete. Dela ut t-shirt samt kursbevis och låt dem fylla i utvärderingen Utvärderingen är superviktig för oss! Be deltagarna dela med sig av egna intryck och upplevelser. Avsluta med en runda där de får dela med sig av egna intryck från dagen. Utför momentet genom att låta dem besvara en fråga. Exempel på fråga kan vara: Vad var det bästa med dagen? Vad lärde jag mig? Blev det som förväntat, på vilket sätt då? Efterarbete 1) Skicka in kvitton på utlägg, utvärderingar och deltagarlistor till oss 2) Skicka in personuppgifter, kontonr, adress, telefonnr och mail till oss 3) Tacka deltagarna för kursen på facebook-eventet. 4) Lämna tillbaka lånade brädor/skydd 12

13 VERKTYG Övningar och tips som gör det lättare

14 Säkerhetspass 1 Brädskola Vad Mål Material Tidsåtgång Gå igenom brädans olika delar med fokus på säkerhet Att kunna förebygga skador orsakade av dålig brädvård En komplett bräda som passar kursens innehåll 5-10 minuter Förberedelser En eller flera kompletta brädor. Ett T-tool. Genomförande Demonstrera brädans olika delar i den här ordningen: Bräda, Tryck, Bushing, Hjul, Kullager BRÄDAN: Du kan visa olika modeller om du vill. Förklara hårdheter, bredd, tail/no tail och vilka brädor som funkar var, enligt dig. Gå igenom vad de bör tänka på om brädan börjar spricka och hur den kan lagas. TRUCKEN: Skippa prata om olika modeller. Nämn att det finns olik bredd på olika truckar och vad skillnaderna är här. Förklara att truckarna ska sitta åt och att de kan kolla att skruvarna sitter tight emellanåt. Visa hur man tightar åt/löser upp truckarna. BUSHINGS: Skippa modeller. Nämn att det finns olika hårdheter och deras funktion. HJUL: Skippa modeller. Berätta om olika hårdheter och deras funktion. KULLAGER: Skippa modeller. Berätta kort om hur man håller dem rena. Variation Är gruppen erfaren? Då kan du anpassa brädskolan efter den gren du ska ha. Visa downhillmodeller eller hur du gillar att ha truckarna när du kör bowl. Du kan göra övningen praktisk genom att låta deltagarna ställa in sina egna truckar m.m efter vad ni ska köra. Ett annat alternativ är att avancera genomgången och gå in på egenskaper och märken på materialet. Du kan också visa hur man rengör lager eller byter grip. Är det en barngrupp du leder kan du dela in dem i grupper och ge varje grupp varsin bräda. Låt dem gissa vad de olika delarna heter och förklara varje dels funktion.

15 Tävling: Skruven Vad Mål Material Tidsåtgång Tävling om vilka som snabbast monterar lager och hjul Lära känna varandra, få prova på att lära känna sin utrustning Lika många set kullager, hjul och brädor som det finns grupper 15 min Förberedelser Demontera hjul och kullager på tre-fyra brädor. Förvara lager och annat i en kopp/ask, en för varje bräda. Blanda alltså inte. Lägg ut brädorna med några meters mellanrum på marken/golvet och ställ asken/koppen med de tillhörande lagren bredvid. 3-4 chokladmedaljer. Genomförande Dela in deltagarna i grupper om 3-4 stycken och ihop med personer som de inte känner. Be grupperna gå till varsin bräda. Förklara att de ska montera ihop brädans lager och hjul och att de måste samarbeta. Alla i gruppen ska minst ha monterat ett hjul + lager vardera. Förklara att det är en tävling och att det första laget som sätter ihop brädan OCH har samarbetat får ett pris. Innan du sätter igång visar du dem hur man gör för att montera lager och hjul på brädan. Variation Är det en grupp erfarna skatare kan du lägga till att de bara får använda en hand. Detta kommer göra att de måste samarbeta med varandra. För att göra det ännu svårare kan du också säga att de bara får använda den hand som de inte skriver med. Består gruppen främst av barn kan du göra uppgiften enklare genom att bara låta kullagren sitta kvar och bara låta dem montera på hjulen. Då behöver du inte heller ta tid.

16 Skydd och skador Vad Mål Material Tidsåtgång Genomgång av olika skydd och skador. Ökad kunskap om skador och hur en kan förhindra dem med skydd Några uppsättningar skydd. 10-20 min Förberedelser: Se till att alla har en hjälm, sin egen eller en lånad. Genomförande: Inled momentet med att ge deltagarna i uppgift att sätta på sig hjälmen. Ställ frågorna: Kan du vicka huvudet framåt och tillbaka och känner att hjälmen följer med? Får du in ett finger mellan remmen och hakan? Kan du luta dig framåt utan att hjälmen ramlar av? Berätta att om de har svarat ja på samtliga frågor så har de en hjälm som passar dem. Gå därefter vidare och förklara att hjälmen skyddar mot skallskador och att ca 10 % av alla olyckor är slag mot huvudet. Gå därefter vidare till knäskydden. Visa dem både hardcaps och softshells. Berätta att de ska sitta skönt utan att kasa ner. Berätta att många använder dem för att ta emot sig när de ramlar och för att öva in nya trick. Du kan visa hur de används genom att glida på dem och eventuellt också låta deltagarna göra det. Att inte använda knäskydd kan leda till många knäproblem senare. Handskarna behöver du bara gå igenom på en longboardkurs. Du kan visa hur de används genom att lägga en slide. Berätta var det är bra att placera pucken och att de ska tänka på att hålla upp fingrarna. Nämn också att de inte skyddar mot handledsbrott eller stukningar men är bra att ha för att ta emot sig vid fall. För handledsskydden kan du berätta att de skyddar mot handledsbrott, men inte mot armbrott.

17 Tävling: På- och av med skydd Vad Målgrupp Mål Material Tidsåtgång Tävling om vilka som snabbast tar på och av sig skydd Barn 8-12 år Lära känna varandra, få prova på att lära känna sin utrustning Ett knäskydd, armbågsskydd, handledsskydd & hjälm per grupp 15 min Förberedelser Förbered stationer innehållande ett knäskydd, armbågsskydd, handledsskydd ocb en hjälm. Tänk 4-6 deltagare på varje station och att du har några meter mellan varje station. Genomförande Dela in deltagarna i grupper om 2-6 stycken och ihop med personer som de inte känner. Be grupperna gå till varsin station. Förklara att varje station utgör ett team och att varje team nu ska tävla mot de andra lagen. Tävlingen går ut på att ta på sig och av sig skydd. Varje deltagare i teamet måste haft på sig alla skydd en gång. Förklara såhär: Deltagare nr 1 börjar med att ta på sig alla skydd. När alla skydd är på får deltagare nr 1 ta av sig dessa och lämna över till deltagare nr 2. När alla skydd är av får deltagare nr 1 sätta sig ner. Deltagare nr 2 tar på sig alla skydd och får ta av dessa först när alla är på. Deltagare nr 2 sätter sig ner när alla skydd är av och deltagare nr 3 tar över osv. Det lag som först haft på och av sig alla skydd vinner. Visa hur en tar på sig skydden. Innan ni börjar tävlingen är det bra om alla deltagare fått prova på att ta på sig skydden. Framför allt behövs oftast hjälp med handledsskyddet. montera ihop brädans lager och hjul och att de måste samarbeta. Alla i gruppen ska minst ha monterat ett hjul + lager vardera. Förklara att det är en tävling och att det första laget som sätter ihop brädan OCH har samarbetat får ett pris. Innan du sätter igång visar du dem hur man gör för att montera lager och hjul på brädan. Variation Är det en grupp erfarna skatare kan du lägga till att deltagarna måste hjälpa varandra på/av med skydd och att deltagaren som tar på sig skydd inte får göra något alls. Detta kommer göra att de måste samarbeta med varandra. För att göra det ännu svårare kan du också säga att de bara får använda den hand som de inte skriver med.

Skatepass 1 och 2 Att lära ut skate är väldigt mycket upp till person och situation. Det finns dock en teknik en kan använda om en vill lära ut någonting till andra. Tekniken utförs i olika steg och pendlar mellan att du visar deltagaren hur någonting ska göras och att deltagaren får tid att själv pröva och träna på utförandet. Vi kör ett exempel. Säg att du ska lära en deltagare att fotbromsa. Steg 1: Introducera Berätta för deltagaren med ord hur det rent tekniskt går till att fotbromsa. Använd gärna liknelser. När du berättat klart visar du deltagaren rent praktiskt hur du går tillväga när du bromsar. Berätta gärna under tiden hur du gör. Om möjligt, försök bryta ner momentet att fotbromsa i olika delar. Steg 2: Testa När du är klar med introduktionen är det dags att låta deltagaren testa själv. Uppmuntra deltagaren en stund men lämna hen sedan ifred ett tag så hen får prova på egen hand. Det är viktigt att vi inte står och flåsar över deltagaren då detta kan stressa hen mer än hjälpa till. Steg 3: Visa igen Efter ett tag kan du gå tillbaka till deltagaren. Se hur det går för hen och analysera vad det är hen eventuellt behöver öva på för att kunna hantera fotbromsen. Är det balansen som sviker? Då kan deltagaren få träna på att åka på ett ben på brädan. Har deltagaren svårt att sätta ner foten lätt? Då kan du låta hen få träna på att lyfta av och på benet på brädan. Steg 4: Träna igen Efter att ha visat deltagaren igen låter du hen återgå till sin egen träning. Vid behov återgår du till steg 3. När deltagaren behärskar fotbromsen kan du gå över i steg 5. Steg 5: Applicera När deltagaren kan fotbromsen vill du att hen ska kunna få användning av den. Låt deltagaren få träna på att svänga och bromsa, bromsa i högre fart eller bromsa mellan koner. Variera momenten så att deltagaren får applicerat tekniken på olika saker. Bra videor att titta på om en vill få tips på hur du kan lära ut olika tekniker. Grunderna STANCE SKATE https://www.youtube.com/watch?v=fdszhc7hxj0 https://www.youtube.com/watch?v=s_3t3hkyxnw 18 Trick OLLIE: KICKFLIP: Regler SKATEPARKEN TRAFIK BACKE https://www.youtube.com/watch?v=xrqetljbe6i https://www.youtube.com/watch?v=wnjlai1ilui https://www.youtube.com/watch?v=mkhd1u-kwew

19 Säkerhetspass 2 (O)säkerhet Vad Mål Material Tidsåtgång Case om hur aktörer reproducerar ideal i skatescenen Att få reflektera över hur normer reproduceras Pennor och papper 15-30 min Förberedelser Skriv ner varje grupps frågor på var sitt papper. Ha papper och pennor till gruppen. Genomförande Del 1: Se till att gruppen sitter ner och har uppmärksamheten vänd mot dig. Säg att vi ska göra en övning och att du ska läsa en text till som också baserar sig på en sann historia. Säg att du först vill dela in dem i grupper om 3-4 personer. Gör detta. Ge dem samtidigt penna och papper. Del 2: När detta är klart börjar du utan vidare inledning läsa texten. Det var en tävling i Göteborg för några veckor sedan. Mot eftermiddagen började det regna. Istället för att ställa in tävlingarna valde arrangören att köra en wet-contest. Tävlingen gick ut på att försöka göra så feta tricks som möjligt i den våta betongparken. Speakern hetsade rejält och efter en stund valde fem personer att vara med. Efter några åk misslyckades den ena killen med sitt run. Han ramlade och slog huvudet först i betongen. Han hade ingen hjälm på sig. Publiken började ta bilder och någon sprang fram och la en hjälm vid sidan av killen. Det dröjde en stund innan publik och vänner började hjälpa killen och ta honom till sjukhus. På plats fanns ingen som kunde första hjälpen eller som hade förbandsmaterial. Killen vann sedan tävlingen och fick även pris för bästa slam. Detta publicerades i sociala medier. Del 3: Dela ut frågorna till gruppen. Ge varje grupp en Tema-fråga var. Tema-frågorna belyser Bäckströms teori om att det finns aktörer i skaten som (re)producerar skatens ideal. TEMA 1: Arrangörer som reproducerar osäker skate Agerade arrangören rätt? Varför/Varför inte? Kunde arrangören gjort på något annat sätt? TEMA 2: Skatare i grupp som reproducerar osäker skate Varför tror ni att deltagarna valde att ställa upp? Fick de någon särskild status? Vilken i så fall? Varför fanns det inte första hjälpen på plats tror ni? TEMA 3: Media som reproducerar osäker skate Varför började publiken ta bilder på killen när han ramlade? Varför tror ni att han fick pris för bästa slam? Hur tror ni att händelsen framställs i sociala medier? Vilka konsekvenser kan detta få?

Del 4: Be dem diskutera frågorna i grupp ett par minuter och ge dem instruktionen att skriva ned vad de kommer fram till. Del 5: När alla känner sig klara låter du varje grupp presentera vad de kommit fram till. Fördela ordet jämnt mellan grupperna och de enskilda individerna. Ställ öppna frågor för att skapa mer diskussion. Exempel på sådana frågor är Berätta mer Kan du ge ett exempel Hur tänker du Kan du utveckla Är det någon annan som har en annan idé 20