Tema: Arbetsmiljö säkerhet och hälsa SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN Nr 4 2017 Nyheter från Sirius finns också på www.industrisirius.se OSA I PRAKTIKEN Återhämtning viktigt för hälsan Gemensam värdegrund tar bort onödiga problem 1
KRÖNIKA: Hur bygger man den långtidsfriska arbetsplatsen? Hälsa kan definieras som möjligheten att förverkliga sina vitala mål. Arbete är normalt förenat med hälsa men det finns väl dokumenterade faktorer som leder till upplevd ohälsa och nedsatt produktivitet. Sedan 2001 Har vi en föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. Den bygger på fyra grundläggande steg; Undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Metoden är, när den tillämpas, mycket effektiv men trots detta upplevs SAM inte sällan som tidskrävande, och lite abstrakt. Det är ovanligt att man utvärderar åtgärder man gjort. Hur skall man då lära sig? 2015 beslutades en ny föreskrift AFS 2015:4 om Organisatorisk och Social arbetsmiljö. Den har fokus på att arbetsgivarna behöver kunskap om arbetets betydelse för hälsa. Vikten av balans mellan arbetets krav och tillgängliga resurser och att arbetsgruppen har struktur för hur man kommunicerar med varandra. Det senare är ett ansvar för hela gruppen och måste hållas levande. Stressa - men glöm inte återhämtningen............ 4-5 Johan har egen erfarenhet: Sluta prata om den positiva stressen Sättet hur vi kommunicerar med varandra har fått ny aktualitet med metoo vågen. En rå men hjärtlig ton är inte ok. Vad gör jag konkret när jag blir vittne till dålig kommunikation? Vi vet idag ganska väl vad som är viktigt för friska arbetsplatser med långtidsfriska medarbetare. Vi har funnit klara samband med ett begrepp som organisatorisk rättvisa och framförallt den del som handlar om hur vi samverkar. Organisatorisk rättvisa har visats sig förutsäga risk för hjärtkärlsjukdom, psykisk ohälsa och är korrelerat med sömnbesvär. Att förbättra organisatorisk rättvisa är med stor sannolikhet lönsamt! På Uppsala universitet har vi vidareutvecklat ett koncept som vi kallar STAMINA (Strukturerat och Tidseffektivt Arbetssätt genom Metoder för Inkluderande Arbetsliv). Metoden bygger på insamling av data från arbetsgruppen med en Webfråga. Vad kännetecknar din arbetssituation just nu? Man får själv kategorisera sitt fria svar och bedöma på en skala om det är positivt eller negativt, och på en skala om man kan påverka. Vi kompletterar med några frågor om organisatorisk rättvisa, sömn och upplevd produktivitet. Arbetsgruppen får inom några veckor återkoppling med ett index Human Resource Index (HRI) som kan predicera hälsoutfall i gruppen. Fritextsvaren har visat sig vara en utmärkt utgångspunkt för att identifiera områden som kan utvecklas vidare. Det gäller även konkreta situationer med exponering för t.ex. fysiska och kemiska faktorer. Med stöd av AFA försäkring pågår just nu en tvåårig implementering i 18 kommuner i Sverige. Tanken med det projektet är (förutom verksamhetsutveckling med positiv arbetsmiljö som förtecken) att utvärdera processen med förbättring av metoden. För att nå framgång vet vi redan nu att det är viktigt att det finns förankring i ledningen. STAMINA är inte ett engångsprojekt utan mer ett förhållningsätt för verksamhetsutveckling med positiv arbetsmiljö. Mer om detta på Sirius Forum den sjunde februari. Magnus Svartengren Professor i arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Vikten av en gemensam värdegrund................ 6-7 En ledare ska vara tydlig med krav och snabb med återkoppling av arbetet..... 8-9 Omslagsbilden visar Dennis Gladh, nyanställd på ett sjätte skift på Ahlstrom- Munksjö Paper i Billingsfors. En stressad medarbetare är en säkerhetsrisk, misstag sker ofta i stressade tillstånd. Mindre stress ökar dessutom produktiviteten, säger Johan Norén, tidigare försäljningschef, numera föreläsare med fokus på stress och utbrändhet. Han hör ofta människor prata om den positiva stressen som en drivkraft. Men han ruskar på huvudet och suckar tungt när han hör uttrycket: Stress kan liknas med allergisk reaktion, vi skulle aldrig acceptera att människor går runt på arbetsplatser med prickar på kroppen, blåa runt munnen och en känsla av andnöd. Felet vi gör är att vi accepterar stress och pratar om stress som något positivt utan att ha kunskap om dom långsiktiga konsekvenserna, menar han. Den mänskliga svarta lådan Johan har, som allt fler av oss, egen erfarenhet av vad som händer när normala stressreaktioner inte tas på allvar. 2012 var han 32 år och mitt inne i sin karriär när efter lång tid med olika symtom brakade rakt in i väggen. Johan Norén kommer till Sirius Forum för att prata om tecken till ohälsosam stress. Nästan tre år senare med två självmordsförsök och sju veckor inom akut psykvården är han nu tillbaka i ett vanligt liv men med missionen att varna och undervisa sin omgivning. Han vill varna för de tydliga tecken som finns i det som han själv kallar den mänskliga svarta lådan och undervisa om de tecken som alltid går att hitta i i efterhand ifrån att jobba med människor i rehabiliteringsfasen för den som vill öppna den där svarta lådan. Se obalansen och göra en kraschanalys. Under ständigt hot Under Sirius Forum, den sjunde februari, kommer Johan att berätta om alla de tecken han tycker att vi själva eller vår omgivning bör vara uppmärksamma på. När vi skämtar om våra tillkortakommanden medan kroppen upplever att vi är under hot, när tillvaron blir ett alltför stort krav. Hur vi nonchalerar sömnproblem och glömmer ödmjukheten när vi istället stolt berättar att vi inte haft en förkylning på tio år. När chefen gör de anställdas jobb för att det ska bli ordentligt gjort. Slaget blir hårt när vi inser att vi själva drabbas av det vi föraktat hos andra... En stressad person med många bollar i luften gör ofta misstag. Att som chef inse och tidigt förstå processen innebär också sparade pengar för ett företag genom ökad produktion, lönsamhet, kreativitet och minskade kostnader för sjukfrånvaro. Dessutom måste vi förstå att hantera problem på rätt sätt, menar Johan. Om vi får en sten som skaver i skon hjälper det inte att meditera eller motionera. Du behöver leta efter stenen och ta ut den. 2 3
Vi måste vara tydliga med att aldrig tolerera trakasserier eller olämpligt beteende Den stressrelaterade sjukfrånvaron i Sverige har en tendens att öka. Det är svåra frågor där många intressenter måste jobba tillsammans mot en lösning. Vi har ett livspussel som sätter press på många familjer, inte minst kvinnor, säger Åsa Jackson, HR-ansvarig inom Ahlstrom-Munksjökoncernen. Att känna att vi har kontroll - att vi behärskar vår arbetsuppgift - är en central del för att motverka stress i vardagen. Återhämtningen är viktigast när stressen tynger vardagen Vår stress är kroppens metod för att vi ska överleva när intrycken blir många och känslorna intensiva. Det handlar om en ökad belastning som i sin ursprungliga forma kan handla om ljus, mörker, kyla, värme... Många tror att det handlar om att skynda sig eller att vara rädd i stunden, men den stressen är inte farlig, säger Anitha Risberg Medicine Dr i Fysiologi, lärare och forskare vid Luleå Tekniska Universitet. Men om man är ständig rädd - för kanske fåglar eller ormar, eller är rädd för att inte räcka till på en arbetsplats. När vi tvingas prestera hela tiden för att överleva kan det leda till utmattning. Våra sinnen tar in intryck men en kort intensiv känsla av otillräcklighet är inte farligt, fortsätter Anitha Risberg. Om vi däremot ständigt oroar oss för att inte räcka till - vara otillräckliga - då riskerar vi hjärtproblem, ökad vätskeansamling i kroppen, höga kortisolnivåer klickar in och kan leda till bukfetma, buffelnacke, sköra slemhinnor, minskad sexdrift, mensrubbningar med flera tillstånd. Utan återhämtning slits vår kropp hårt. Anitha Risbergs lyfter i sin bok återhämtningens viktiga betydelse. >> Att vi upplever stress kan vara bra för det leder till att vi klarar oss bättre i utsatta situationer. Men kronisk stress kombinerat med bristande återhämtning utgör en risk för att vi drabbas av ohälsa och då exempelvis utmattningssyndrom. Måltidsgemenskap Anitha menar att goda rutiner är bra och hänvisar till studier där de som har en medellivslängd på över 80 år har studerats. Gemensamt för dessa är att de har bland annat måltidsgemenskap och lättare arbete men även alltid regelbunden vila en gång i veckan. En teori är att de har rutiner där de verkligen vilar, de använder inte den lediga dagen för att hinna ifatt med en massa annat. Ingen hjälp av yoga Anitha menar att vi inte heller behöver forcera fram vila med hjälp av yoga och mindfulness och liknande utan det räcker med att varva ner. Släpp kraven, sätter dig med fötterna under en filt och läs en bok. Slappna av, är hennes enkla råd. Också korta återhämtningsstunder på arbetsplatsen har betydelse; fikaraster, lunchen... Tid för reflektion, tid att bli kreativ. Vi får inte glömma att det finns stora individuella variationer, poängterar hon. Vårt kortisol ställer upp som vårt skydd, men de producerande cellerna behöver vila. Men vissa människor klarar sig bättre än andra. De kan känna ett inre lugn, uppleva att de duger och har den stöttning från gruppen som gör att de kan jobba hårt under en längre tid. Inom koncernen finns en tydlig filosofi för alla ledare eftersom rätt ledarskap bygger engagerade medarbetare som utvecklas, trivs och mår bra: Våra ledare ska tydliggöra förväntningarna som finns i våra gemensamma värderingar. Alla ska veta vad som gäller. Hon fortsätter: Vissa beteenden är oacceptabla, som exempelvis trakasserier, och blir det inte omedelbara konsekvenser skyddar man en kultur som vi inte vill se. Därför måste vi vara tydliga med vilken kultur och vilka beteenden vi förväntar oss. Chefer som inte klarar den ledarrollen måste vi hjälpa att utveckla som ledare eller hjälpas att hitta en annan roll som passar dem bättre. Nytt bolag med lång historia Åsa Jackson, HR-ansvarig inom Ahlstrom- Munksjökoncernen och Rune Årnes som ansvarar för hälsa, miljö- och säkerhetsarbetet inom företaget, arbetar just nu med att uppdatera arbetsmiljöarbetet: Vi är ett nytt bolag sedan april i år men med en lång historia där ett nytt fräscht program med nya målsättningar för arbetsmiljöarbetet bygger på tidigare erfarenheter, säger de. Safety is our mindset är ledordet för säkerhetsarbetet. Vi har fokus på händelser över tid, även de som är en följd av psykosociala problem. Vi använder kunskapen för att förebygga problem. Det är en del av vår säkerhetskultur där vi arbetar proaktivt och där vi har vår värdegrund i botten, säger Rune Årnes. De hänvisar båda till den gemensamma värdegrunden där värdeorden är tillit, respekt och engagemang och där fokus är samarbete mot gemensamma mål. Säkerhet och ansvar kombineras med innovationer och förändringsbenägenhet. I riskbedömningen som ingår i det förebyggande arbetsmiljöarbetet finns också den psykosociala miljön, att bygga en trygg arbetsplats där alla trivs, är respekterade och lyssnade till. Engagerade medarbetare som känner uppskattning och kan påverka. Vikten av ledarskapet De poängterar vikten av ledarskapet där säkerhetsutbildningen ska leda till en olycksfri och säker arbetsplats, men där varje medarbetare förutom att vara oskadd också ska vara frisk både fysiskt och psykiskt och ha roligt på jobbet. Vi måste vara tydliga med vilken kultur och vilka beteenden vi förväntar oss Att må bra på jobbet är en del av vad vi vill åstadkomma med säkerhetsutbildningen. 4 55
Med en gemensam värdegrund tar vi bort onödiga problem När bruket i Billingsfors tog fram en ny värdegrund 2014 var det med avsikten att den alltid ska finnas med i vardagen. Som ett extra stöd och som ett riktmärke. Vi involverade totalt 37 personer plus skyddskommittén i arbetet med värdegrunden, ett arbete som började redan 2012, berättar HR Manager Helén Öder Skarström. Respekt, engagemang och flexibilitet är ledorden i värdegrunden där ordet Respekt står bl a för en sund attityd, ett trevligt och konstruktivt bemötande av varandra, ärlighet, lojalitet, prestigelöshet och öppenhet. Med värdegrunden som stöd kan vi direkt reagera om vi ser att tonen i samtalen på arbetsplatsen är för tuff eller om någon kanske blir utskälld för småsaker, säger huvudskyddsombudet Henrik Eriksson. Om någon avviker från värdegrunden kan vi agera och ta upp en diskussion direkt. Ett värdegrundsarbete pågår ständigt, fortsätter han. Det kan bli lite tufft ibland men med värdegrunden som stöd kan vi ta bort många onödiga problem. Samtidigt, säger Henrik, så försvinner den lite när allt flyter och fungerar bra... Helén Öder Skarstrom tror att den tydligt kommunicerade värdegrunden har betydelse i vardagen: Vi har t ex idag inga långtidssjukskrivna som en följd av stress, berättar hon. Stein Begby, arbetsställets huvudskyddsombud, ser en förändring. Det har varit en 60-talsstämning här. Men bruket har funnits sedan 1738 och alltid varit i förändring. Det är en förutsättning för framgång. Och jag hade inte jobbat i 43 år här om jag inte alltid känt trivsel. Arbetsstället huvudskyddsombud Stein Begby, HR Manager Helén Öder Skarström och huvudskyddsombudet Henrik Eriksson på Ahlstrom-Munksjö Paper AB Billingsfors. Din kommunikation är rak och ärlig även i svåra situationer, och du behandlar dina medarbetare rättvist och med respekt. Som chef eller arbetsledare är du företagets representant och förväntas, vid sidan av vad som gäller för alla medarbetare, arbeta målinriktat med att organisationen ska präglas av effektivitet, kontinuerlig utveckling och arbetsglädje. Utdrag ut värdegrunden på Ahlstrom-Munksjö Paper i Billingsfors. En extra resurs för att ta ner övertider och ersätta vid utbildningar och kortare frånvaro 24-årige Dennis Gladh, uppvuxen i Billingsfors, är en av de nyanställda som en följd av det sjätte skiftet på Ahlstrom-Munksjö Paper AB Billingsfors. Dennis, utbildad på gymnasiets industriprogram, anställdes i maj som hjälprullare, lär sig nu till rullare och hoppas på sikt få köra en pappersmaskin. OSA i praktiken - ett sjätte skiftlag i Billingsfors Ett sjätte skiftlag vid Ahlstrom-Munksjö Paper Billingsfors har blivit en del av det organisatoriska arbetsmiljöarbetet. Det extra skiftlaget förbättrar balansen mellan krav och resurser och ger bland annat bättre möjligheter för att ersätta och frigöra personal vid sjukdom, utbildningar och interna projekt. Inför bemanningen av sommaren valde Ahlstrom Munksjö Paper AB i Billingsfors bort alternativet tillfälliga semesteravlösare. Istället bildade vi ett helt nytt sjätte skiftlag, berättar Helén Öder Skarström. HR-Manager på det dalsländska bruket. När Ahlstrom-Munksjö Paper i Billingsfors granskade sina skyddsronder konstaterade man att bemanningsfrågan var ett återkommande problem. Vi såg att den allt mer slimmade organisationen gav risk för fysiska skador men också att en ökande stress skapade andra problem, säger huvudskyddsombudet och hartskokaren Henrik Eriksson. Tillsammans med företaget tog man fram idén att nyanställda inför semesterperioden skulle bilda ett sjätte skift, personer som efter semestern skulle fungera som en extra resurs för att ta ner övertider, ha kompetens att kunna gå in vid kortare frånvaro, sjukdom och utbildning, förbättra tillgängligheten och frigöra personal vid projekt. På sikt också utbildas till PM-förare. En utökad bemanning på motsvarande nitton personer. Upplärningen av de nya personerna pågår. Med utökade resurser kan vi jobba på ett tryggare och effektivare sätt, säger arbetsställets huvudskyddsombud Stein Begby. Lär sig snabbt Vi har fått hantera mycket nytt sedan sammanslagningen till en ny koncern, bland annat ett nytt affärssystem som också tar tid att få på plats, säger Helen Öder Skarström. Nu får vi jobba med det i lugn och ro samtidigt som vi ser att de unga som nu kommer in väldigt snabbt lär sig allt det nya. Dessutom, säger Henrik Eriksson, har föryngringen gjort underverk, en vitamininjektion som har förändrat oss andra också. 6 7
Stefan Blücher, (till vänster) tekniker och ansvarig för driften på PM2 som efter årsskiftet också tar över personalansvaret. Här tillsammans med kollegan Joakim Kanyinda, maskinförare på PM2 i Billingsfors. Med bra ledarskap ökar trivseln J oakim Kanyinda har jobbat åtta år på bruket i Billingsfors. Idag är han maskinförare på PM 2. Joakim tycker att inställningen förändrats på ett positivt sätt på skiftlagen under åren: Förr ville maskinförarna behålla sin kunskap för sig själva ville känna sig oumbärliga, säger han. Idag är attityden helt förändrad, den kunskap vi har den delar vi med oss. Han jobbar skift på en pappersmaskin där Stefan Blücher är nyanställd tekniker och daggående ansvarig sedan i januari - från och med nästa årsskifte är han också personalansvarig för personalen runt maskinen. Vi är i Dalsland, säger Stefan. Det kan vara lite tufft här. Men det gäller att vara ödmjuk och lyssna och agera direkt om någon går över en gräns, om det till exempel dyker upp tendenser till mobbning. Vi är olika Vi är 300 anställda och vi är alla olika, och det ska vi fortsätta att få vara, säger Stefan. Men det finns grundläggande värden som vi alla är eniga om och som vi alla ska följa. Då skapar vi också trivsel på jobbet. Inom Ahlstrom-Munksjö Paper AB Billingsfors betonar man vikten av det goda ledarskapet bland annat för att förebygga ohälsa. Det ska finnas en planering för hur en anställd ska få ersättare, ingen ska känna sig tvingad att alltid vara på plats. Alla ska få återkoppling Som ledare på bruket har man också till uppgift att ge information så att medarbetarna förstår den uppgift man har, alla ska veta hur de kan bidra till företagets fortsatta framgångar, alla ska få snabb återkoppling på sin arbetsinsats, alla ska också få kännedom om de lever upp till förväntningarna och alla anställda ska känna att de är lyssnade på och bli respekterade. En ledare ska alltid tydliggöra förväntningarna på den enskilde medarbetaren, betonar Stefan Blücher. Här liksom på övriga delar av bruket i Billingsfors har det kommit nya resurser i form av det sjätte skiftet. Ett knappt 20-tal nyanställda, mest unga människor. Det är väldigt positivt på många sätt, betonar Stefan. Dels får vi in helt nya, unga personer i arbetslagen, både tjejer och killar. Dels har de unga ofta en annan syn på hur samtalstonen ska vara. De tolererar inte vad som helst utan kommer direkt till mig om de upplever något som inte känns bra. Alla ska få återkopplig och känna till vilka förväntningar företaget har på den enkilde medarbetaren Dags för anmälan till Sirius Forum Ta chansen att delta på Sirius Forum 2018, som arrangeras den 7 februari av parterna inom skogsindustrin. Konferensen inriktas mot hur vi tillsammans bygger den långtidsfriska arbetsplatsen, med särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. Målgruppen är nyckelpersoner i företag inom massa/papper, sågverk och skogsbruk. Sirius Forum vänder oss till dig som har en ledande ställning i företaget eller i fackliga organisationer. Deltagaravgiften är 800 kronor. Sirius Forum genomförs denna gång på Clarion Sign Hotel, Norra Bantorget, Stockholm. Vi ser gärna att du anmäler dig digitalt på www.industrisirius.se. Intresset har varit stort för de senaste årens Forum. Anmäl dig om möjligt före 31 december. Först till kvarn gäller. För mer information kontakta Mårten Ericsson på tel 036-30 32 60 eller e-post marten.ericsson@industriarbetsgivarna. se I februari arrangeras Sirius Forum med fokus på den långtidsfriska arbetsplatsen. PROGRAM FORUM 7 FEBRUARI 2018 Från 08.30 Kaffe och fralla 09.30 Välkommen! Jan Åström, Koncernchef Ahlstrom-Munksjö 09.45 Stress, prestation och återhämtning Anitha Risberg, Med. Dr, Luleå Tekniska Universitet 11.00 Varför blir man utbränd? Johan Norén, föreläsare 12.00 Lunch 13.00 Centralfonden för ett hållbart arbetsliv Mårten Ericsson, Industriarbetsgivarna, Henry Heiniö, Pappers 13.15 Företagshälsovården viktig aktör Johan Kling-Andersson, Företagsläkare Stora Enso skog 14.15 Hur bygger man den långtidsfriska arbetsplatsen? Magnus Svartengren, Professor i arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet. 15.30 Summering och fika 16.00 Slut Moderator: Jan Åström Hur påverkar krav från hem och jobb vår arbetsförmåga? Många upplever krav från hemmet och krav från jobbet, vilket kan påverka hur man mår och arbetsförmågan. Men mera kunskap behövs om hur dessa krav kan påverka arbetsförmåga och sjukskrivningsprocessen. Just nu pågår en studie på Karolinska Institutet för att utvärdera olika insatser och förebygga sjukskrivningar som en följd av stress, oro och nedstämdhet. Samtidigt hoppas forskarna kunna fördjupa kunskapen om kombinationen av hem- och arbetsrelaterade krav och hur det kan påverka återgång i arbete. Psykisk ohälsa är en av vanlig sjukskrivningsorsak. En huvudstudie med deltagare som upplevt psykisk ohälsa pågår just nu, men KI vill också göra en kompletterande intervjustudie. Och då vill vi komma i kontakt med män som är eller varit sjukskrivna på grund av stress, oro eller nedstämdhet och har fått insatser från företagshälsan under det senaste året, berättar Lotta Nybergh, projektledare och Med. Dr., på Karolinska Institutet. Intervjustudie Att vara med i studien innebär att man får vara med om en kort telefonintervju med frågor om ens bakgrund och hälsa, samt att man deltar i en gruppintervju i Stockholm vid ett tillfälle tillsammans med 3-5 andra manliga deltagare. Om drygt ett år ska resultatet ligga klart. Vi har sett liknande studier från andra Europeiska länder som visar hur viktigt det är att ha en fortsatt arbetsplatskoppling under sjukskrivningstiden och att det pågår återkommande uppföljningar och anpassningar av insatserna, säger Lotta Nybergh. Är du intresserad av att vara med i intervjustudien, där ingen enskild deltagare kan identifieras utifrån resultaten, kontakta Lotta Nybergh som har mejladress: lotta.nybergh@ki.se 8 9
Tolkar man föreskrifterna bokstavligt så är det minsta gemensamma nämnare som gäller. Om någon upplever en kränkning så är det en kränkning. Men det behöver för den skull inte vara en kränkande särbehandling Vad innebär en social arbetsmiljö? Att inse att oljespill på golvet är en halkrisk och att höga decibeltal under lång tid är ett arbetsmiljöproblem är lätt att inse. Där är det lätt att enas, säger Johan Mellnäs på Prevent. Men om vi har en rå men hjärtlig jargong på jobbet och någon upplever den som kränkande. Hur definierar vi den gränsen? För drygt ett och ett halvt år sedan kom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, åtta sidor om arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Sedan dess har tilllämpningen diskuterats ute på industrier över hela landet. Vissa delar är enklare, inom industrin är arbetstiderna oftast ingen större fråga, här finns ju kollektivavtal, säger Johan Mellnäs. Johan Mellnäs från Prevent vill att vi ska vara uppmärksamma på vilken jargong vi har på vår arbetsplats. Men det kan handla om skiftgång där en sen kväll inte ska följas av en tidig morgon eller kostråd; vi funkar olika på natten och även om man är en rutinerad nattarbetare finns det många fakta- och forskningsbaserade råd att ta till sig, en stor grillbiff med pommes kl 03 är t ex inte att rekommendera. Massa- och pappersindustrin berörs, liksom övriga arbetsplatser av de relativt nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. (Arkivbild). Arbetsbelastning Arbetsbelastning är en större fråga. Här finns den upplevda obehagsstressen, kanske som en följd av hård press, dålig återhämtning, mycket övertid eller liknande. Men det kan också vara problem som en följd av understimulans, otydliga krav och krångliga system, säger Johan Mellnäs. Mycket handlar idag också om tysta kontrakt, inte nedskrivna förväntningar. Han betonar att det inte primärt handlar om psykosocial arbetsmiljö på individnivå utan mer är en organisationsfråga på planeringsnivå. Det ska finnas mål inom organisationen så att man uppfattar hur medarbetare mår, att man upptäcker problem innan någon faller igenom. Den tredje huvudpunkten inom OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) sätter ljuset på kränkande särbehandling. Vi upplever att många chefer och huvudskyddsombud hör av sig med frågor om vad som ska/kan/bör göras. Föreskrifterna är inte detaljerade samtidigt som kraven är höga på att första linjens chefer håller koll. Räcker årliga samtal? En arbetsplats med kanske tio anställda brukar inte vara något problem, man känner varandra och kanske även varandras familjer. >> Men om vi är över hundra på en arbetsplats, räcker det med årliga samtal och enkäter? Och vad är en kränkande särbehandling, hur utreds den? Hur utreds om någon upplever att han eller hon hålls utanför information, från möten..? Förminskande jargong I höst har mycket fokus lagts på jargonger på arbetsplatser, inte minst förminskande eller sexistiska. Hur lägger man gränserna? Tolkar man föreskrifterna bokstavligt så är det minsta gemensamma nämnare som gäller, säger Johan. Om någon upplever en kränkning så är det en kränkning, men det behöver för den skull inte vara en kränkande särbehandling. Föreskrifterna om kränkande särbehandling är något annat än om kränkningen utgår ifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna, (bl a kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och ålder) då är det diskrimineringslagstiftningen som gäller. Men inget fall är det andra helt likt. Desto viktigare att företaget/arbetsplatsen bestämmer vilket beteende och jargong som inte är accepterat på arbetsplatsen. Det ska finnas mål inom organisationen så att man uppfattar hur medarbetare mår, att man upptäcker problem innan någon faller igenom Arbetsmiljökommittén Johan Mellnäs har upplevt hur vissa arbetsplatser har starka identitetsfaktorer, man har en struktur som innebär att många har liknande erfarenheter där skämten kan handla om minoriteter, känslor och tillkortakommanden utan att veta hur det tas emot. Han ser arbetsmiljökommittéerna som en lämplig nivå att börja diskussionen om mål och visioner för OSA-arbetet. Ingen upplever sig kränkt Hur jobbar vi så att ingen blir sjuk av stress, hur ser vi över arbetsmiljöpolicyn så att den får en funktion i vardagen och hur samverkar vi på bästa sätt på vår egen arbetsplats så alla blir sedda och ingen upplever sig kränkt. 10 11
Sverige porto betalt B Avsändare/returadress: Sirius Industriarbetsgivarna Box 1721 111 87 Stockholm Sirius arbetsmiljögrupp samverkar för säkrare jobb Representanterna i Sirius arbetsmiljögrupp utgörs av arbetsmiljöingenjörer/-chefer och huvudskyddsombud från företagen, företagssjuksköterska samt arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna och de fackliga förbunden Pappers, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. Vårt syfte är att samverka och bidra till förbättringar inom arbetsmiljöområdet för massa- och pappersindustrin. Vår samverkan ska också underlätta relationerna i arbetsmiljöarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vi följer händelser och utvecklingen inom arbetsmiljö och jämför bland annat statistiken för tillbud, sjukdom och olycksfall varje år. Förutom den vanliga statistiken/ rapporteringen, som företagen ska skicka in till försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och AFA försäkringar, har sedan en tid tillbaka flera företag i tillägg börjat med en internationell rapportering, den sk LTI-rapporteringen (LTI= Lost time injury). Om denna extra rapportering kommer vi skriva mer om i nästa temanummer om arbetsmiljö i tidningen Sirius. Arbetsmiljörelaterade frågor besvaras av Åsa Dahlfors på Industriarbetsgivarna och Lasse Wåhlstedt på Pappers, se www.industrisirius.se/fokusomraden/arbetsmiljo ÅSA DAHLFORS Rådgivare, arbetsmiljö på Industriarbetsgivarna Friskvård och Rehabilitering Centralfonden verkar för ett hållbart arbetsliv för anställda inom skogsbruk och skogsindustri SCA Munksund främjar livsstilen De medarbetare på SCA Munksund som hamnat i gul-röd grupp i tidigare hälsoprofilundersökning erbjuds nu att delta i ett pilotprojekt som fokuserar på ändrad livsstil. Företaget kommer att erbjuda ett antal olika hälsofrämjande insatser. Dessa ska matchas mot varje medarbetares egna intressen och önskemål. För att skapa ett referensläge och underlag för planering av insatser inleds projektet med en webbaserad, förenklad hälsoprofilbedömning. Den riktas till de medarbetare som fått erbjudande och tackat ja att delta i satsningen. Samma procedur kommer sedan att användas för att mäta resultatet. Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig utgivare: Mårten Ericsson. Sirius på nätet: www.industrisirius.se Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson. Foto: Om inget annat anges: Mårten Ericsson, Sven Magnusson. SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN 12 Vill du ha ett personligt utskick av Sirius via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.industrisirius.se Via info@industrisirius.se kan du också avbeställa tidningen