Astma hos barn under skolåldern

Astma hos barn under skolåldern Guiden är avsedd för föräldrarna till barn under skolåldern som lider av astma.

Innehåll: Astma som sjukdom 3 Astmasymtom och -misstanke 4 Astmaundersökningar och -diagnos 5 - Undersökningar av barn under 3 år - Undersökningar av barn i lekåldern Behandling av astma hos barn 8 - Läkemedelsbehandling - Läkemedelsapparater - Läkemedelsbehandlingens längd -Biverkningar av läkemedlen - Försämringsfaser Astma och miljöfaktorer 12 Astma och motion 13 Socialskydd, den första informationen 14 och anpassningsträning Uppföljning av astma hos barn 14 - Astmatest Prognos för astma hos barn 15 Text: Specialist i barnsjukdomar och barnallergologi, docent Merja Kajosaari Utgivare: Allergi- och Astmaförbundet rf och Andningsförbundet rf

Astma som sjukdom I Finland är astma den vanligaste långvariga sjukdomen hos barn. Cirka 5 7 procent av barnen lider av astma. Astmaliknande symtom förekommer dessutom tidvis hos minst en lika stor del av barnen. Majoriteten får astmasymtom redan i småbarnsålder. Astma är en retningsinflammation i luftrörens slemhinnor som orsakar ökad slemutsöndring, svullna slemhinnor och sammandragning av luftrören som utlöses av olika stimuli. Då slemhinnorna sväller och luftrören dras samman kan luften inte flöda fritt genom luftrören, vilket försvårar andningen. Barnastman är mycket individuell, och orsakerna till symtomen är mycket varierande. Allmänt sett kan astmasymtom orsakas av till exempel infektioner (snuva, hosta, öroninflammation), allergier, ansträngning, kall, varm eller dammig luft samt tobaksrök och luftföroreningar. Dessa stimuli kan förvärra retningsinflammationen vilket innebär att förträngningen i luftrören ytterligare tilltar. Bakom astman ligger ofta en ärftlig disposition. Astma hos barn under skolåldern 3

Astmasymtom och -misstanke Hos barn i alla åldrar omfattar symtomen som tyder på astma pipande andning, svårigheter med utandningen, hosta som varat i veckor (i synnerhet utan föregående infektion), natthosta och nedsatt prestationsförmåga. I samband med ansträngning kan barnet andas tungt och/eller hosta. Hos spädbarn kan astmasymtomen omfatta till exempel intensivare andning och/eller slemmighet i luftvägarna. Förutom astma kan också andra omständigheter orsaka andningssvårigheter eller andra andningssymtom hos barn. Då det gäller spädbarn kan det finnas någon medfödd strukturavvikelse som orsakar andningssymtomen. Dessa kan vara till exempel mjukhet i luftvägarnas broskstruktur, dvs. tracheo-, broncho- eller laryngomalesi. Barnet kan under de första levnadsåren också i samband med någon luftvägsinfektion få andningssvårigheter utan att astma håller på att utvecklas. Också små barn kan ha GER-symtom (gastroesofageal reflux), vilket innebär att maginnehållet stiger tillbaka upp i matstrupen. Detta kan också ge upphov till andningssymtom, retning i luftrören och hosta, i synnerhet på natten. 4 Astma hos barn under skolåldern

Astmaundersökningar och -diagnos Om astma misstänks hos ett barn, utreds också alltid allergidispositionen, eftersom astma och allergi ofta har ett samband. Allergibenägenhet undersöks med hjälp av ett hudstickprov, ett så kallat pric-test. Detta lämpar sig också för småbarn. I undersökningen sätts en droppe allergen på huden, och därefter punkteras huden under droppen med en nål. Undersökningsresultatet blir färdigt på 15 minuter. Om det inte finns någon möjlighet att utföra hudtestet, kan också enstaka lge-antikroppar mätas från ett blodprov. Kroppens immunförsvarssystem genererar enstaka allergener då det stöter på kroppens egna antikroppar som kallas immunoglobulin E eller lge. Allergibenägenheten kräver inte nödvändigtvis några åtgärder, utan dessa övervägs från fall till fall och individuellt. I synnerhet undersökningar av astma hos småbarn inkluderar också en röntgenavbildning av lungorna. På röntgenbilden som tas av ett barn som lider av astma syns inga avvikelser. Med hjälp av röntgenbilden utreds eventuell annan lung- eller hjärtsjukdom eller strukturell avvikelse. Undersökningar av barn under 3 år Vid astmaundersökningar testas också lungfunktionerna. Valet av undersökning beror på barnets ålder och samarbetsvillighet. Även hos spädbarn kan andningsfunktionen undersökas, men metoden (kroppspletysmografi, så kallad babybox-

undersökning) är sällsynt och åtminstone tills vidare hör den inte till rutinundersökningarna. I fråga om ett barn under tre år grundar sig astmadiagnosen i allmänhet på symtombilden, upprepade andningssvårigheter som avhjälps med en bronkdilaterande medicinering samt på en bedömning av riskfaktorerna då alla andra orsaker har uteslutits. En astmadiagnos fastslås, om barnet under ett år 3 4 gånger drabbats av andningssvårigheter som har krävt behandling. Ärftliga och allergiska riskfaktorer beaktas. Då det gäller barnastma omfattar riskfaktorerna bland annat astma hos föräldrarna, barnets egna allergisymtom och barnets eventuella andningssvårigheter också vid andra tillfällen än i samband med en infektion. Om ett barn under tre år upprepade gånger har pipande andning och alla riskfaktorer uppfylls, kommer barnet med mer än 70 procents sannolikhet att lida av astma också i skolåldern. Undersökningar av barn i lekåldern Från och med tre års ålder kan andningsfunktionen mätas med hjälp av en oscillometerundersökning där flödesmotståndet i luftvägarna vid tidalandning mäts. Flödesmotståndet i luftvägarna mäts också efter att bronkdilaterande läkemedel har intagits. I oscillometerundersökningen sitter barnet på en stol och blåser genom ett munstycke in vanlig tidalandning i en apparat. Under tiden registrerar undersökningsapparaten andningen. För att säkerställa att barnet vid undersökningen andas genom munnen stängs näsan lätt med ett så kalllat näsclip. Känslan är ungefär den samma som när man med fingrarna lätt trycker ihop barnets näsa för att stänga näsan. Testet upprepas efter att barnet fått bronkdilaterande läkemedel. Undersökningen kan väl tillämpas också i samband med belastningstest där flödesmotståndet i luftvägarna mäts före och efter belastning samt slutligen också efter att bronkdilaterande läkemedel intagits. Också PEF-mätning (peak expiratory flow, toppflöde för utandning) tillämpas vid undersökning av barnastma. Från cirka 5 års ålder lyckas barnen i allmänhet med att blåsa i en PEF-mätare. En astmadiagnos kan ställas, om det i utandningarna framkommer tydliga morgon- och kvällsvariationer eller om barnet har nytta av det bronkdilaterande läkemedlet. Från och med lekåldern kan en astmainflammation mätas med hjälp av en bestämning av kväveoxiden i utandningen. Mätningen av kväveoxid kan tillämpas som en tilläggsundersökning i både astmans diagnosfas och astmauppföljningen. Då det gäller barn i förskoleålder tillämpas spirometri- och oscillometerundersökningar, oftast i samband med belastningsprov, som stöd i astmadiagnostiken. I en spirometriundersökning drar barnet så mycket luft som möjligt in i sina lungor och blåser sedan genom ett rör som är fäst vid spirometriundersökningsapparaten snabbt och kraftigt ut så mycket luft som möjligt ur lungorna. Resultaten visar hur mycket luft luftrören har kapaci- 6 Astma hos barn under skolåldern

tet att transportera och hur luften rör sig i lungorna. Det belastningsprov som tillämpas som astmaundersökning är en 6 8 minuters belastning där man blir andfådd, helst ett löpningstest utomhus. Ett barn i lekåldern kan genomföra belastningsprovet genom att hoppa på en trampolin. Spirometriblåsningarna eller oscillometermätningarna genomförs före belastningen och genast efter belastningen samt 5, 10 och 15 minuter efter att belastningen avslutats. Slutligen mäts lungornas utandningsvolym eller motståndsvärdena i oscillometrin också efter att bronkdilaterande läkemedel har intagits. Betydande förändringar i resultaten av spirometriblåsningen eller ett höjt flödesmotståndsvärde i oscillometrin är ett tecken på irritation i luftrören. Utifrån dessa ställs astmadiagnosen och beslut tas om inledande av regelbunden medicinering. Astma hos barn under skolåldern 7

Behandling av astma hos barn Längden av astmamedicineringen är individuell. I fråga om barn strävar man efter att finna en lämplig medicinering så att barnet kan leva ett rörligt liv enligt sin egen ålder. Det centrala i medicineringen är att dämpa astmainflammationen samt att kontrollera faktorer som förvärrar symtomen. En lämplig medicinering och god balans i astmabehandlingen innebär ofta en regelbunden, daglig medicinering för att slippa astmasymtom. Utöver medicineringen är det centrala i behandlingen av astma hos barn också att en god fysisk kondition upprätthålls och att barnet lever i en hälsosam miljö. Motion är medicin också för barn. Det är bra att uppmuntra barnet till motionslekar, även om astman ger symtom under belastningen. God fysisk kondition främjar återhämtningen från en infektion, och den belastning på lungorna och andningen som skapas genom motion gör gott för barnet. Läkemedelsbehandling Den vårdande läkaren fastställer omfattningen av medicineringen och hur den ska genomföras. Varje barn som lider av astma ska ha två läkemedel: för regelbunden användning ett dagligt läkemedel som behandlar retningsinflammationen 8 Astma hos barn under skolåldern

i luftrören. Ibland uppstår symtom trots medicineringen. Då behövs ett läkemedel som vidgar luftrören (bronkdilaterande läkemedel). De vårdande läkemedlen omfattar cortisonbaserade läkemedel som inhaleras och/eller orala läkemedel i tablett- eller dragéform, leukotrienantagonister (montelukast). På mottagningen visar läkaren eller sköterskan hur läkemedlet ska intas. Om endast sporadiska symtom förekommer hos barnet, till exempel då barnet är i närheten av djur eller lider av en infektion och inte är inne i en infektionsspiral, kan enbart ett dilaterande läkemedel vara tillräckligt. En periodvis vårdande medicinering kan vara tillräcklig för ett barn som har säsongbetonade symtom. Ett barn som är friskt under den symtomfria fasen kan klara sig utan medicinering. Om astmasymtom förekommer varje vecka eller om det utifrån belastnings- och funktionsundersökningar ställts en astmadiagnos för barnet, behövs regelbunden vårdande medicinering. Behandlingen av astma hos barn inleds oftast med cortison som inhaleras. Leukotrienantagonister kan också lämpa sig som basläkemedel mot lindrig astma eller för användning i kombination med inhalationscortison. Den dos av kombinationspreparat som inhaleras innehåller cortison och ett långverkande bronkdilaterande läkemedel. Preparatet hör inte till de primära läkemedlen mot astma, men ibland kan det bli nödvändigt att använda detta för behandling mot svår astma även hos barn. Läkemedelsapparater I behandlingen av astma hos barn är det mycket viktigt att lära barnet den rätta inhalationstekniken med en apparat som bäst lämpar sig för barnets ålder samt att medicineringstekniken kontrolleras i samband med läkarbesök. Fram till förskole- eller skolåldern behöver barnen en volymförlängning för medicineringen. En läkemedelsdos i aerosolform som inhaleras genom en volymförlängning kan tillgodogöras helt och hållet. Ibland blir det nödvändigt att dosera medicineringen i form av fuktig gas med hjälp av till exempel en spiraapparat eller Astma hos barn under skolåldern 9

inhaneb. Denna form av läkemedelsadministrering tillämpas främst på sjukhus och hälsostationer. Från och med förskoleåldern kan barn också klara sig med pulverinhalatorer (Easyhaler, Diskus, Turbuhaler, Novolizer) som också används av vuxna. Dessa kräver att en samordnad inandning lyckas. Läkemedelsbehandlingens längd Längden av medicineringen är alltid individuell. Ett barn som lider av allergisk astma behöver i allmänhet en längre behandling än barn som inte har allergier. I behandlingen av en lindrig, icke-allergisk astma kan det räcka med enbart några veckors medicineringsperioder under försämringsfaserna efter en 6 12 månaders period med regelbunden medicinering. Försämringsfaserna kan omfatta hostinfektioner, pollenperioden och köldperioden. I medicineringen tillämpas den minsta dosering som ger en god balans i astmabehandlingen vilket innebär att astmasymtomen hålls under kontroll och inte stör den normala vardagen. I samband med läkar- 10 Astma hos barn under skolåldern

besöken avtalas utifrån symtomen, hälsan och undersökningarna av lungfunktionerna en eventuell kraftigare eller lättare medicinering. En lättare medicinering testas ofta genom att minska medicineringen till hälften av den tidigare. Senare testas en periodvis medicinering då uppehåll i astmamedicineringen kan göras då barnet är friskt. Biverkningar av läkemedlen De läkemedel som används för att behandla astma är säkra. De bronkdilaterande läkemedlen kan i synnerhet då läkemedelsbehandlingen inleds orsaka snabbare puls och/eller darrningar, rastlöshet och överaktivitet. Dessa verkningar är i allmänhet snabbt övergående. Den bronkdilaterande verkan varar inte heller många timmar. Om astmasymtomen fortsätter, kan dosen tas på nytt med 3 4 timmars intervall. De vårdande cortisonbaserade läkemedlen för luftrören är lokalvårdande och absorberas nästan inte alls i blodomloppet. De kan ha en lindrigt bromsande inverkan på tillväxten, men påverkar vuxenlängden. Barnets tillväxt följs regelbundet upp. Det allra viktigaste är att barnastman är i god terapeutisk balans. Obehandlad astma utgör alltid en risk för barnets tillväxt och påverkar också den slutliga vuxenlängden. Oral medicinering med leukotrienantagonister lämpar sig i allmänhet för de flesta barn som lider av astma. Den är också säker och påverkar inte tillväxten. Innan det cortisonbaserade inhalationsläkemedlet intas är det bra att borsta tänderna, eftersom tänderna på detta sätt skyddas mot eventuella emaljskador. Efter att läkemedlet har intagits ska munnen sköljas genom att gurgla vatten och spotta ut det. På detta sätt kan eventuell kandidoseller jästsvamputveckling i mun och svalg samt hes stämma förebyggas. Försämringsfaser Med försämringsfaser vid astma avses att sjukdomen ger symtom och att barnet drabbas av till exempel andningssvårigheter. Vid behandling av en snabbt begynnande försämringsfas doseras det dilaterande inhalationsläkemedlet med täta intervall enligt läkarens anvisningar. Vid behov kan 1 2 doser av läkemedlet ges tre gånger under den första timmen, med 20 minuters intervall, och därefter 1 2 doser med 3 4 timmars intervall. Om andningssvårigheterna inte lättar med de givna hemanvisningarna, finns det skäl att vända sig till jourhälsostationen eller barnpolikliniken. Vid hostinfektioner fördubblas i allmänhet cortisonmedicineringen under 1 2 veckor. Det bronkdilaterande läkemedlet tas före det vårdande läkemedlet. Astma hos barn under skolåldern 11

Astma och miljöfaktorer Det är viktigt att ett barn som lider av astma inte utsätts för tobaksrök. Föräldrarnas rökning och även indirekt exponering för tobaksrök ökar i väsentlig grad risken för infektionssjukdomar och också astmasymtom. Den bästa levnadsmiljön för ett barn som lider av astma är ett vanligt, städat och rökfritt hem. Särskild städning eller allmän sanering behövs inte. Djurkontakter och keldjur i hemmet behöver inte för säkerhets skull undvikas. Inneluften i hemmet påverkar andningssymtomen. Vädring, frisk inneluft och god ventilation i bostaden räcker för att garantera en god andningsmiljö. Det finns skäl att rengöra till- och frånluftsventilerna i bostaden minst en gång per år och att regelbundet byta luftfiltren. Vid behov kan ett pollenfilter av fibertyp installeras i vädringsfönstren. Personer som lider av pollenallergi kan få symtom om videkvistar med knoppar, al- eller björkkvistar, torrhö eller eterneller hämtas in i inre utrymmen. Under den värsta pollentiden kan vädring och torkning av tvätt utomhus begränsas. Grönväxter rekommenderas inte i sovrummen. Småbarn som lider av astma har inte nödvändigtvis några som helst allergiska symtom. Däremot orsakas och förvärras astmasymtomen i synnerhet av virusinfektioner. Ju mer ett barn drabbas av infektioner, desto besvärligare är ofta astman. Lyckligtvis blir sjukdomarna och symptomen ofta lindrigare med åldern. De faktorer som vanligtvis orsakar luftvägsinfektioner, till exempel RS-virus, rhino- eller parainfluensavirus, kan försvåra andningen hos småbarn och leda till överretlighet i luftrören, hyperreaktivitet. Denna typ av infektioner kan också omfatta kikhosta och mykoplasmainfektioner. Hos barn som har atopisk hy kan allergisymtomen ändra form och orsakerna till allergierna ändras med åldern. De yngsta barnens allergisymtom omfattar livsmedelsallergi och atopiskt eksem. Ett barn i lekåldern kan också få symtom under pollenperioden eller i närheten av djur. Ofta försvinner lindriga allergisymtom och kräver inte undersökningar eller behandling. Toleransen kan förstärkas genom att barnet lär sig tåla lindriga symtom. I fråga om en allvarlig allergi som ger kraftiga symtom måste ändå allergener undvikas. Det är viktigt att lära sig identifiera de faktorer som orsakar eller förvärrar allergier hos barn. Vid en bedömning av astma hos barn finns det skäl att också följa upp huruvida barnet har allergisk snuva, eftersom obehandlad allergisk snuva ökar risken för att drabbas av astma, och hos ett barn som redan lider av astma försvagas balansen i astmabehandlingen av snuvan. Allergisk snuva ska behandlas med tillräcklig läkemedelsbehandling (till exempel antihistamin, nässprayer, ögondroppar) och vid behov genom att i mån av möjlighet undvika stimuli. Allergier hos barn över 5 år, i synnerhet pollenallergier, kan behandlas med hyposensibilisation. 12 Astma hos barn under skolåldern

Astma och motion Motion utgör en del av god astmabehandling och är till nytta särskilt för barn som lider av astma. Barn rör gärna på sig, och det finns skäl att uppmuntra dem till mångsidig motion. Motion ger gott humör och förbättrar motståndskraften, förstärker immunsystemet, förbättrar den fysiska prestationsförmågan och blodomloppet samt andningskapaciteten. Det är bra att ha det bronkdilaterande astmaläkemedlet lättillgängligt i situationer då barnet motionerar eller leker energiskt. Vid behov kan det bronkdilaterande läkemedlet intas redan före en ansträngande motionsprestation till exempel i köldväder eller under pollenperioden eller en infektionskonvalescens. Vid förkylning eller konvalescens bör man inte motionera. Om ansträngningssymtom förekommer också då barnet är friskt, kan det vara ett tecken på en otillräcklig dos av vårdande medicinering. Vid uppföljningsbesök hos läkaren försöker man i synnerhet reda ut tillräckligheten av medicineringen och balansen i astmabehandlingen genom att bedöma barnets belastningstolerans och eventuella symtom. Astma hos barn under skolåldern 13

Socialskydd, den första informationen och anpassningsträning På astmaläkemedel för barn beviljar Fpa specialersättning då medicineringen har pågått regelbundet i minst 6 månader och behovet av medicinering kvarstår. För ett barn under skolåldern som får regelbunden medicinering kan handikappstöd sökas. Efter att astma har konstaterats rekommenderas det att föräldrarna deltar i mötet som ordnas under dagen för den första informationen om astma. Barn som lider av astma och deras föräldrar kan ansöka till kurserna i anpassningsträning som ordnas av Fpa och Penningautomatföreningen. Ansökan till Allergi- och Astmaförbundets kurser görs genom rehabiliteringsavdelningen. Ansökan till Andningsförbundets kurser görs genom Fpa. Kurserna ordnas i allmänhet på sommaren. Uppföljning av astma hos barn På barnläkarmottagningen följer man regelbundet upp hälsan, andningsfunktionen och tillväxten hos ett barn som har fortlöpande astmamedicinering. Uppföljningsintervallet är vanligtvis 6 12 månader, vid behov kortare beroende på hur svår astma barnet har. Säsongbetonad astma följs upp inom primärhälsovården. Om barnet under intervallet har mått bra och inte haft symtom samt om lungfunk- 14 Astma hos barn under skolåldern

tionen är normal, kan medicineringen minskas eller periodvis behandling testas. Balansen i astmabehandlingen är god, om dags-, natt- och belastningssymtomen samt behovet av bronkdilaterande läkemedel är så ringa som möjligt. PEF-uppföljning i hemmet är till hjälp vid bedömningen av astmabalansen. Det är viktigt att känna till barnets åldersspecifika normala PEF-utandningsnivå. Astmatest Astmatestet har utvecklats som ett verktyg för bedömningen av astmabalansen. Testet omfattar frågor som både barnet självt och föräldrarna ska besvara. Med hjälp av poängresultatet av testet kartläggs de symtom som eventuellt orsakas av astman till exempel på natten, på dagen, i belastningssituationer och lekar. I testet frågas det också om barnet anser att astman försvårar livet. Det rekommenderas att astmatestet genomförs med regelbundna intervall hemma eller i samband med uppföljningsbesöken. Prognos för astma hos barn Långvariga astmasymtom hos barn anknyter ofta till ärftlig astmadisposition och barnets egna allergisymtom. I fråga om långvarig astma omfattar de främsta riskfaktorerna astma hos föräldrarna och atopi, dvs. atopiskt eksem, hos barnet, livsmedelsallergi och luftvägsallergi. Ofta tillfrisknar man från astma i tidig barndom, i synnerhet om det är fråga om symtom i anknytning till luftvägsinfektioner och barnet utöver infektionerna inte har allergier. Astma hos barn under skolåldern 15

Allergi- och Astmaförbundet Allergi- och Astmaförbundet är en hälsoorganisation vars syfte är att förbättra livskvaliteten för dem som lider av allergi och astma. Hos oss får du rådgivning, guider och kamratstöd. Anslut dig som medlem och delta i verksamheten! Medlemsavgiften är 24 euro per år. Mer information finns på www.allergia.fi. Här finner du också din egen lokalförening. Andningsförbundet Andningsförbundet är en social- och hälsovårdsorganisation vars syfte är att främja andningshälsan och ett gott liv bland dem som lider av andningssjukdomar. Personer som lider av bland annat astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom, sömnapné och sällsynta andningssjukdomar deltar i vår verksamhet. Vi tillhandahåller information, stöd och tjänster. Kom med! Mer information på www.hengitysliitto.fi. 2012 upplaga 2 000 st. Erweko