MSB:s förstärkningsresurser. ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till



Relevanta dokument
MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser. ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

Räddningsinsatser vid händelser med. Farliga ämnen

Värdlandstöd vägledning att ta emot internationellt stöd. Kristofer Thelin MSB Internationella samordningsfunktionen

Vi hjälper andra att fungera och agera

Regional Samordnings funktion (RSF)

MSB:s arbete med naturolyckor

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Ansvar, samverkan och handling

KRISHANTERINGSORGANISATION

Enheten för omvärld och beredskap

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Ansvar, samverkan och handling

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Förfrågan om MSB:s förstärkningsresurser för brandbekämpning - helikopter och flyg, samt användning av resursen

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Gemenskapsmekanismen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Aktörsgemensamt CBRNE-möte Niklas Andrén

Svensk författningssamling

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall

MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

MSB:s arbete med naturolyckor

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Försvarsdepartementet

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

Fråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Regional plan för krisstöd till drabbade

Handlingsplan för Samhällsstörning

Beredskapsplanering vid skyfall

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Vägledning i att ta emot internationellt stöd

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Övertagande kommunal räddningstjänst

Regionala förstärkningsresurser. Ett RäddSam-samarbete

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om

Svensk författningssamling

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Att delta i en lokal ISF

BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson Dnr: LiÖ

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

STARKARE CIVIL BEREDSKAP

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Kan avgifter påverka förmågan att hantera olyckor och kriser?

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Förslag till beslut att godkänna bifogat yttrande som svar till Socialdepartementet. MISSIV LJ 2013/329. Förvaltningsnamn Avsändare

Strategi för förstärkningsresurser

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

Räddningstjänst i Sverige

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Plan för krisstödssamordning

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Handlingsplan. Reviderad

Regional samverkansövning Yrkurs

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

Transkript:

MSB:s förstärkningsresurser ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Mer information och kontaktpersoner finns på www.msb.se/forstarkningsresurser Foto: Jocke Berglund/TT m.fl. Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: DanagårdLiTHO Publikationsnummer: MSB859 - Maj 2015 ISBN: 978-91-7383-574-9

Inledning I den här broschyren presenteras de förstärkningsresurser som MSB kan ställa till förfogande vid en olycka eller större händelse. Målet är att kommunerna själva ska ha beredskap för att hantera de olyckor som sker. För händelser kommunens räddningstjänster inte kan klara själva, förväntas de i första hand att samverka inom regionen. MSB:s förstärkningsresurser är tänkta att användas först när kommunala och regionala resurser är uttömda. MSB har också vissa förstärkningsresurser som är avsedda som stöd till exempelvis länsstyrelser, landsting, Försvarsmakten eller utlandsmyndigheter.

4 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER Kommuner ska ha beredskap för sina risker Kommunerna ansvarar generellt för att vidta insatsförberedande åtgärder och att utföra räddningsinsatser på lokal nivå. De ska analysera sina risker och planera för att effektivt kunna hantera dem om olyckor inträffar. Detta innebär att de också behöver utrustning och kompetens för detta. Kommunerna ska, så långt det är möjligt, ha beredskap för sina egna risker. För stora, komplexa eller sällan förekommande händelser, där kommunerna inte rimligen kan hålla tillräcklig beredskap på egen hand, förväntas de samverka med exempelvis andra kommuner. Det är viktigt att samverkan sker redan när planering för insatser genomförs. Resurser som kommunen inte själv har och inte har möjlighet att införskaffa, behöver inventeras och alternativ tillgång till sådana planeras. Det kan exempelvis ske genom samverkansavtal med andra kommuner och privata aktörer eller genom samarbete med frivilliga förstärkningsresurser.

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 5 När resurserna inte räcker till Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll inom krisberedskapen. De har geografiskt områdesansvar på regional nivå och är en länk mellan lokala och regionala aktörer samt nationell nivå. De har därmed en viktig roll som sammanhållande länk inom och mellan län vid allvarliga händelser. De förväntas stödja och verka för samordning av kommuner och andra aktörer inom sitt område, exempelvis med inventering och koordinering av resurser. När en händelse är så stor, komplex eller långdragen att resurserna ändå inte räcker till, har MSB förstärkningsresurser inom olika områden som kan användas. MSB har resurser i form av utrustning och inom vissa områden också personal som stöttar vid insatsen. MSB har förstärkningsresurser för: skogsbrand översvämning oljeutsläpp kemikalieolyckor sök och räddning värdlandsstöd ambulansflyg att kunna bistå svenskar som drabbas av en allvarlig händelse utomlands.

6 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 7 Skogsbrand MSB:s skogsbrandsresurser består endast av materiel, främst släckutrustning. Det följer inte med någon stödpersonal då utrustningen lånas ut. Skogsbrandsdepåerna består av containrar med material En depå består av två containrar och innehåller bland annat: brandslang av olika dimension strål- och grenrör motorsprutor, bogserbara och bärbara vattenspridare slangupprullare motorsågar sexhjuling med släp. Depåerna finns över hela landet Skogsbrandsdepåerna förvaras hos olika räddningstjänster och i MSB:s centrallager i Kristinehamn. På MSB:s hemsida finns förteckning över vilka kommuner som har depåer. Högkapacitetspumpar för vattentransport MSB har också två högkapacitetspumpar med en kapacitet på 15 m 3 /min. Dessa pumpar har möjlighet att transportera iväg vatten långa sträckor och lämpar sig därför både till insatser vid översvämning och vid skogsbrand. Pumpresursen har också delvis automatiserad slangutläggning och upprullning. Då högkapacitetspumparna används följer personal med och sköter driften av dem. SÅ HÄR BEGÄRS RESURSERNA FÖR SKOGSBRAND: Kontakta MSB:s tjänsteman i beredskap, TiB. Telefon 054-150 150, samtalet kopplas via SOS Alarm.

8 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 9 Översvämning För översvämningssituationer har MSB resurser i form av: översvämningsbarriärer högkapacitetspumpar sandsäckar. Samtlig materiel förvaras i MSB:s centrallager i Kristinehamn. Barriärer MSB har ca 5000 m barriärer med en dämningshöjd på 80 cm. 600 m av barriärerna kan dessutom höjas upp för att klara en dämningshöjd på 120 cm. När barriärerna används följer vid behov personal från MSB med inledningsvis och förevisar hur materielen ska användas. Mottagande kommun tillhandahåller själv sand och lastmaskin. Pumpar MSB har tre högkapacitetspumpar, var och en med en kapacitet på 20 m 3 /min. De kan pumpa stora vattenmängder, men har inte förmågan att transportera vattnet långt. MSB har också två högkapacitetspumpar med en kapacitet på 15 m 3 /min. Dessa pumpar kan dessutom transportera iväg vatten långa sträckor och lämpar sig därför både till insatser vid översvämning och vid skogsbrand. Pumpresursen har också delvis automatiserad slangutläggning och upprullning. Då högkapacitetspumparna används följer personal med och sköter driften av dem. SÅ HÄR BEGÄRS RESURSERNA FÖR ÖVERSVÄMNING: Kontakta MSB:s tjänsteman i beredskap, TiB. Telefon 054-150 150, samtalet kopplas via SOS Alarm.

10 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 11 Oljeutsläpp Vid oljeutsläpp kan MSB stödja med materiel för strandsanering. Vid insats följer inledningsvis personal från MSB med och förevisar hur materielen ska användas. Materielen består bland annat av: länsor för styrning och inneslutning av olja strandskyddsdukar pumpar och skimmrar för upptagning av olja båtar och terrängfordon personlig skyddsutrustning utrustning för sanering av stränder avfallscontainers och storsäckar för mellanlagring av olja. Oljeskyddsförråden finns på 5 platser Oljeskyddsmaterielen finns i Göteborg, Oskarshamn, Härnösand, Djurö och Slite. Materielen lagerhålls i Kustbevakningens miljöskyddsförråd. SÅ HÄR BEGÄRS RESURSERNA FÖR OLJEUTSLÄPP: Kontakta MSB:s tjänsteman i beredskap, TiB. Telefon 054-150 150, samtalet kopplas via SOS Alarm.

12 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 13 Kemikalieolyckor Vid komplicerade händelser med kemikalier kan räddningstjänsten behöva stöd med kunskap och avancerad utrustning. Vid en sådan insats kan MSB stödja med materiel och särskilt utbildad personal. Resurserna kan också stärka beredskapen vid planerade stora arrangemang, exempelvis stora idrottsarrangemang, stora internationella möten eller statsbesök. För sådana situationer ska stödet begäras minst 6 månader i förväg. MSB:s resurser består av: kemenheter saneringsenheter indikeringsenheter expertstöd genom Företagens kemberedskap. Kemenheter Kemenheterna kan exempelvis bistå med pumpning av kemikalier, tätning av läckage, arbete i EX-miljö, impaktering och bildöverföring. Enheterna finns på räddningstjänsterna i Luleå, Kramfors, Köping, Skövde, Stenungsund och Perstorp. Saneringsenheter Saneringsenheterna kan bistå med sanering av insatspersonal. Vid stora arrangemang, exempelvis statsbesök, kan enheterna ställas i beredskap för att bistå även med livräddande personsanering. Enheterna finns på räddningstjänsterna i Piteå, Järfälla, Kungsbacka och Hässleholm. Indikeringsenheter Indikeringsenheterna syftar till att ge snabbt stöd med att analysera okända kemikalier, både gaser, vätskor och fasta ämnen. Exempel på utrustning som de har med sig är masspektrometer/gaskromatograf,

14 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER infraröd spektrometer samt utrustning för mätning av joniserande strålning, brandfarliga gaser med mera. I första hand utförs direktanalys på skadeplats, men proven kan också skickas till experter för vidare analys. Indikeringsenheterna finns på räddningstjänsterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Företagens kemberedskap MSB har ett avtal med ett antal industrier inom kemikaliesektorn, där företagen åtar sig att stödja räddningstjänsten vid en olycka med ammoniak, klor, svaveldioxid, natriumhydroxid, kaliumhydroxid, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, oleum och natriumhypoklorit.

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 15 Stödet kan ges genom telefonrådgivning, eller vid behov också på plats med personal och material. Kommunen som har begärt stöd bekostar företagens medverkan. SÅ HÄR BEGÄRS RESURSERNA FÖR KEM, SANERING OCH INDIKERING: Kontakta SOS Alarm för vidarekoppling till respektive räddningstjänst. SÅ HÄR BEGÄRS RESURSEN FÖRETAGENS KEMBEREDSKAP: Följ larmrutinerna som finns på www.msb.se/forstarkningsresurser

16 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 17 Sök och räddning SWIFT USAR MSB:s SWIFT USAR är en avancerad sök- och räddningsstyrka som används för att söka efter och rädda människor vid händelser med kollapsade byggnadskonstruktioner, orsakade av till exempel naturkatastrofer, olyckor eller antagonistiska händelser. Resursen är ursprungligen framtagen för internationella insatser men kan även aktiveras för insatser inom Sverige. SWIFT USAR står för Swedish International Fast Response Team Urban Search And Rescue. Resursen är klassificerad enligt internationell standard och består av en styrka på upp till 76 specialutbildade personer och 12 räddningshundar. SWIFT USAR har förmåga att: hitta människor i rasmassor stabilisera och forcera byggnadsdelar medicinskt stabilisera patienter genomföra losstagning av personer. SÅ HÄR BEGÄRS RESURSERNA FÖR SÖK OCH RÄDDNING: Kontakta MSB:s tjänsteman i beredskap, TiB. Telefon 054-150 150, samtalet kopplas via SOS Alarm.

18 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 19 Värdlandsstödenheten Värdlandsstödsenheten är MSB:s nyaste förstärkningsresurs. Den kan lämna stöd till exempelvis en räddningstjänst eller länsstyrelse då denna efterfrågar internationell hjälp. Generellt sett finns en god förmåga i Sverige att hantera olyckor och kriser. Det kan dock uppstå situationer när inte heller Sveriges samlade resurser räcker till och där vi behöver be om stöd från utlandet. Vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014, togs exempelvis flygande släckresurser emot från Norge, Frankrike och Italien. När begäran om internationell hjälp görs är det den aktör som begärt hjälpen som också ansvarar för att ta emot hjälpen på ett ordnat sätt. Då dylika händelser är så sällan förekommande, kan enskilda kommuner och länsstyrelser behöva stöd med kunskap och resurser för detta. I sådana situationer kan MSB lämna stöd med hjälp av den så kallade värdlandsstödsenheten. Värdlandsstödsenheten har till uppgift att stödja den hjälpsökande aktören med mottagning och koordinering av den internationella hjälpen. Den stödjer också de inkommande stödresurserna i kommunikationen med de svenska kontakterna. Värdlandsstödenheten är självförsörjande och medför egen kontors- och kommunikationsmateriel. Antalet personal och kompetenser anpassas efter behov. SÅ HÄR BEGÄRS RESURSEN VÄRDLANDSSTÖDENHETEN: Kontakta MSB:s tjänsteman i beredskap, TiB. Telefon 054-150 150, samtalet kopplas via SOS Alarm.

20 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 21 SNAM Svenska Nationella Ambulansflyget Vid en stor olycka eller katastrof då samhällets ordinarie stöd och sjuktransporter inte är tillräckliga, finns Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, som en resurs. Resursen kan ställas till förfogande för landsting, Försvarsmakten eller en svensk utlandsmyndighet. SNAM är inte ett ambulansflyg för akuta utryckningar, utan används exempelvis för att transportera stabila patienter som har vårdats på ett sjukhus, men som behöver förflyttas till specialistvård. Det kan röra sig om ett landsting i en del av Sverige som vid en stor olycka behöver förflytta patienter till ett annat landsting. Det kan också finnas behov av att flyga patienter från ett land som drabbats av en katastrof eller terroristattack. MSB ansvarar för hålla resursen och att leda insatser med SNAM, men samråder med Socialstyrelsen inför en insats. I SNAM-resursen ingår specialutbildad sjukvårds- och flygpersonal. Västerbottens läns landsting ansvarar för vård och medicinsk personal. SAS ansvarar för att ett flygplan ställs till förfogande samt bemannar med flygpersonal. Efter beslut om insats byggs ett reguljärt passagerarflygplan om till en flygande intensivvårdsavdelning inom sex timmar. Planet innehåller då: sex intensivvårdsbårar för allvarligt skadade sex till tolv bårar för patienter som inte kräver intensivvård upp till 20 sittplatser för gående patienter eller anhöriga. SÅ HÄR BEGÄRS RESURSEN SNAM: Kontakta MSB:s tjänsteman i beredskap, TiB. Telefon 054-150 150, samtalet kopplas via SOS Alarm.

22 MSB:S FÖRSTÄRKNINGSRESURSER

Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till 23 Stödstyrkan För att Sverige snabbt ska kunna bistå personer med hemvist i Sverige som drabbas av en allvarlig händelse utomlands, finns den så kallade Stödstyrkan. Här ingår MSB, Socialstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Svenska Kyrkan, Röda Korset och Rädda Barnen. Styrkan är flexibel och sätts ihop utifrån de behov som finns när något inträffar. Stödstyrkan ska kunna lämna Sverige inom tolv timmar efter beslut, en första bedömningsstyrka redan efter sex timmar. Stödstyrkan aktiveras efter förfrågan från Utrikesdepartmentet. Den samordnas av MSB och arbetar på uppdrag av departementet som ett stöd till ambassaden eller konsulatet i det berörda landet. Det är den svenska utlandsmyndigheten som initialt bedömer när och vilken hjälp de nödställda svenskarna behöver. Exempel på uppgifter som stödstyrkan kan hjälpa till med är att: hjälpa drabbade med information, krisstöd och sjukvård etablera och driva samordningsstab genomföra rekognoseringar bedöma behovet av ytterligare stöd från Sverige kommunicera lägesbild evakuera.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr MSB859 - Maj 2015 ISBN ISBN 978-91-7383-574-9