Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Relevanta dokument
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

Falls and dizziness in frail older people

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Psykisk hälsa i primärvård

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Internetbaserad behandling

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Digitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt.

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Neurohormonal activation Symptoms and health-related quality of life in patients with atrial fibrillation eligible for radiofrequency ablation

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Behandling av långvarig smärta

Bedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande

Åter i arbete efter stress

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness?

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom

Burnout in parents of chronically ill children

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Internetbaserad psykologisk behandling

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Smärta och obehag. pkc.sll.se

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Carl Rogers; terapeut

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER

Adolescents selling sex and sex as self injury

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog

THE SCIENCE OF SAUNA

NPO Hjärt- kärlsjukdomar

SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

Suicidriskprevention genom forskning

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Dansmetoden. Med dansen som verktyg

Socialt Hemadress Aspstigen 6, Rimforsa, Tel 0494/ Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping S Linköping, Sverige

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Rehabiliteringsgarantin

Transkript:

Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som inte diagnostiserats som hjärtinfarkt eller ischemisk hjärtsjukdom (Eslick & Talley 2004, s. 911) I denna avhandling har följande ICD-10 koder använts: R07.2 (prekordiala smärtor) R07.3 (andra bröstsmärtor) R07.4 (bröstsmärtor, ospecificerade) Z03.4 (observation för misstänkt hjärtinfarkt) 2 Ghassan Mourad

ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA 50 % av alla patienter som söker akut pga bröstsmärta Oupptäckt hjärtsjukdom? Undvikande av fysisk aktivitet Psykisk ohälsa (Rädsla, Stress, ångest, depression, försämrad livskvalitet, påverkan på dagliga aktiviteter) Stor vårdkonsumtion Hög frånvaro från arbetet Höga sjukvårdskostnader 3 Ghassan Mourad

RATIONAL 4 Ghassan Mourad

AVHANDLINGENS SYFTE Att förbättra vården av patienter med icke-kardiell bröstsmärta genom att beskriva relaterad psykisk ohälsa, vårdkonsumtion och samhällskostnader, samt genom att utvärdera en internet-baserad kognitiv beteendeintervention 5 Ghassan Mourad

STUDIE 1 6 Ghassan Mourad

Syfte: Att jämföra patienter med icke-kardiell bröstsmärta, hjärtinfarkt och kärlkramp avseende förekomst av depressiva symtom och vårdkonsumtion i samband med inläggning pga akut bröstsmärta, samt ett år efter Metod: SYFTE OCH METOD Longitudinell beskrivande och jämförande design 131 patienter med icke-kardiell bröstsmärta, 66 patienter med hjärtinfarkt, samt 70 patienter med kärlkramp 2-års data avseende depressiva symtom och vårdkonsumtion 7 Ghassan Mourad

RESULTAT DEPRESSIVA SYMTOM Depressiva symtom 27% vid baseline; 26% vid 1-årsuppföljningen Ingen skillnad mellan patientgrupperna 70 60 50 40 30 20 10 0 59% Inga depressiva symtom 9% Depressiva symtom vid baseline, men inte vid 1-års uppföljningen Icke-kardiell bröstsmärta (n=99) Hjärtinfarkt (n=52) Kärlkramp (n=49) Depressiva symtom både vid baseline och vid 1-års uppföljningen 19% 13% Inga depressiva symtom vid baseline, men vid 1- årsuppföljningen 9% av patienterna med depressiva symtom vid baseline deltog inte vid 1- årsuppföljningen 8 Ghassan Mourad

RESULTAT VÅRDKONSUMTION, ÖPPENVÅRD Icke-kardiell bröstsmärta 15 18 Hjärtinfarkt 10 22 19 Kärlkramp 26 0 5 10 15 20 25 30 Primärvårdskontakter, år 1 Primärvårdskontakter, år 2 9 Ghassan Mourad

RESULTAT VÅRDKONSUMTION, SLUTEN VÅRD Icke-kardiell bröstsmärta 0,8 0,9 2 Hjärtinfarkt 0,7 Kärlkramp 1,7 1,8 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 Sjukhusinläggningar, år 1 Sjukhusinläggningar, år 2 10 Ghassan Mourad

STUDIE 2 11 Ghassan Mourad

Syfte: Att presentera en detaljerad beskrivning av samhällskostnaderna för patienter med icke-kardiell bröstsmärta jämfört med patienter med hjärtinfarkt och kärlkramp Metod: SYFTE OCH METOD Longitudinell beskrivande och jämförande design 99 patienter med icke-kardiell bröstsmärta, 51 patienter med hjärtinfarkt, samt 49 patienter med kärlkramp 2-års registerdata avseende vårdkonsumtion, sjukskrivningar/sjukpensioner, samt direkta och indirekta kostnader 12 Ghassan Mourad

RESULTAT VÅRDKONSUMTION, ÖPPENVÅRD Icke-kardiell bröstsmärta 23,6 30 Hjärtinfarkt 16,2 33,6 26,5 Kärlkramp 38,3 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Primärvårdskontakter, år 1 Primärvårdskontakter, år 2 13 Ghassan Mourad

RESULTAT VÅRDKONSUMTION, SLUTEN VÅRD Icke-kardiell bröstsmärta 0,9 1,7 Hjärtinfarkt 0,6 3 Kärlkramp 1,3 2,6 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Sjukhusinläggningar, år 1 Sjukhusinläggningar, år 2 14 Ghassan Mourad

RESULTAT SJUKHUSVISTELSE Icke-kardiell bröstsmärta 2,9 3,4 Hjärtinfarkt 1,9 9 6,8 Kärlkramp 3,7 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Längd sjukhusvistelse, år 1 Längd sjukhusvistelse, år 2 15 Ghassan Mourad

RESULTAT SJUKSKRIVNING/FÖRTIDSPENSION Icke-kardiell bröstsmärta Sjukskrivning andel (%) Sjukskrivning antal dagar per år och patient Förtidspension andel (%) Förtidspension antal dagar per år och patient 14 103 10 338 Hjärtinfarkt 18 54 12 348 Kärlkramp 25 94 13 295 16 Ghassan Mourad

RESULTAT ÅRLIG SAMHÄLLSKOSTNAD Genomsnittlig årlig samhällskostnad per patient Antal patienter per år Årlig nationell samhällskostnad Icke-kardiell bröstsmärta 10068 Euro/ 87000 SEK 81121 817 miljoner Euro/ 7 miljarder SEK Hjärtinfarkt 15989 Euro/ 138000 SEK 22836 364 miljoner Euro/ 2,2 miljarder SEK Kärlkramp 14737 Euro/ 127000 SEK 27683 408 miljoner Euro/ 3,5 miljarder SEK 17 Ghassan Mourad

STUDIE 3 18 Ghassan Mourad

Syfte: Att beskriva förekomsten av depressiva symtom, hjärt-relaterad ångest och rädsla för kroppsliga sensationer bland patienter som sökt vård för bröstsmärta och som skrivits ut med diagnosen icke-kardiell bröstsmärta Vidare att undersöka sambandet mellan depressiva symtom, hjärt-relaterad ångest, rädsla för kroppsliga sensationer och vårdsökande bland dessa patienter Metod: SYFTE OCH METOD Explorativ och beskrivande tvärsnittsdesign 552 patienter med icke-kardiell bröstsmärta Antal vårdbesök, depressiva symtom, hjärtrelaterad ångest, rädsla för kroppsliga sensationer 19 Ghassan Mourad

RESULTAT FÖREKOMST AV PSYKISK OHÄLSA Depressiva symtom, 26% Hjärt-relaterad ångest, 51% Rädsla för kroppsliga sensationer, 52% 1 av 3 hade hjärt-relaterad ångest och rädsla för kroppsliga sensationer 1 av 5 hade alla tre symtomen 20 Ghassan Mourad

RESULTAT PSYKISK OHÄLSA-VÅRDSÖKANDE Patienter med 1 Patienter med 2-3 Patienter med >3 vårdbesök per år (n=331) vårdbesök per år (n=145) vårdbesök per år (n=76) P-värde Depressiva symtom (PHQ-9 totalpoäng) 5.1±5.0 7.3±5.9 10.4±7.1.000* Hjärtrelaterad ångest (CAQ medelpoäng) 1.1±0.6 1.6±0.7 2.0±0.7.000* Rädsla för kroppsliga sens. (BSQ medelpoäng) 1.7±0.7 1.9±0.7 2.2±0.8.000* 21 Ghassan Mourad

STUDIE 4 Guided Internet-delivered cognitive behavioral therapy in patients with non-cardiac chest pain a pilot randomized controlled study Ghassan Mourad, MSc, RN 1*, Anna Strömberg, PhD, RN 2, Egil Jonsbu, PhD, MD 3, Mikael Gustafsson, PhD, MD 2, Peter Johansson, PhD, RN 1,2 & Tiny Jaarsma, PhD, RN 1 (1) Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Norrköping, Sweden (2) Department of Medical and Health Sciences and Department of Cardiology, Linköping University, Linköping, Sweden (3) Department of Psychiatry, More and Romsdal Hospital Trust, Molde, and Department of Neuroscience, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway Inskickad till Journal of Medical Internet Research, JMIR (Reviderad 2015-11-09) 22 Ghassan Mourad

SYFTE Att utvärdera genomförbarheten av en kort guidad internet-baserad kognitiv beteendeintervention och dess effekt på bröstsmärta, hjärtrelaterad ångest, rädsla för kroppsliga sensationer, samt depressiva symtom hos patienter med icke-kardiell bröstsmärta i jämförelse med rutinvård 23 Ghassan Mourad

METOD Randomiserad kontrollerad pilotstudie 15 patienter med icke-kardiell bröstsmärta (7 intervention/8 kontroll) Utfallsmått Frekvens av bröstsmärta hjärtrelaterad ångest rädsla för kroppsliga sensationer depressiva symtom 24 Ghassan Mourad

INTERVENTION Internet-plattform (open source) med 2-faktor autentisering 4 sessioners/veckors intervention innehållande: utbildning om icke-kardiell bröstsmärta exponering för fysisk aktivitet avslappning hemuppgifter Guidning, stöd och återkoppling via e-post, telefonmeddelanden samt telefonsamtal inom 24 tim. 25 Ghassan Mourad

26 Ghassan Mourad

RESULTAT Fem av sju patienter fullföljde alla sessioner Interventionen upplevdes som genomförbar Tidsåtgång ca 60 minuter per dygn Terapeuttid ca 22 minuter per vecka och patient Patienterna förbättrades i alla utfallsmått, dock ingen skillnad jämfört med kontrollgruppen 27 Ghassan Mourad

KONKLUSIONER Återkommande och ihållande bröstsmärta och psykisk ohälsa Depressiva symtom samma som för patienter med hjärtinfarkt och kärlkramp Psykisk ohälsa var relaterad till vårdkonsumtion Hjärtrelaterad ångest predicerade ökad vårdkonsumtion Stor vårdkonsumtion och frånvaro från arbetet Samma antal primärvårdskontakter som för patienter med hjärtinfarkt Årlig nationell samhällskostnad mer än den dubbla som för patienter med hjärtinfarkt och kärlkramp En kort internet-baserad kognitiv beteendeintervention verkar genomförbar, men behöver ytterligare utvärdering 28 Ghassan Mourad

Bättre vård för patienter med icke-kardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad KBT-intervention Ghassan Mourad, ghassan.mourad@liu.se www.liu.se