Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen

Relevanta dokument
3 års hälsobesök i team

Om autism information för föräldrar

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Mentalisering och smärta

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Frågor för reflektion och diskussion

BARNS UTVECKLING 0-4 ÅR TEMADAG: UPPFÖLJNING AV UTVECKLING, BARNHÄLSOVÅRDEN I SKÅNE

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Habiliteringsprogram autism

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Livskunskap för de allra yngsta

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att leva i en annorlunda värld

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Aspeflo om Autism.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Konsultation med förskola

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?


EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Grundläggande färdigheter

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Neuropsykiatri i förskolan

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Om autism information för föräldrar

Om intellektuell funktionsnedsättning

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Rätten att uttrycka sig fritt

Underlag för självvärdering

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Relationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Transkript:

Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen Johanna Månsson Leg psykolog, Fil Dr VO Neonatalvård och Barnkirurgi Skånes universitetssjukhus Johanna.Mansson@skane.se Agenda Kognitiv utveckling Informationsbearbetning Mentalisering Social utveckling Samspel och social kommunikation Självutveckling Emotionell utveckling Självrefererande emotioner Emotionell reglering Beteenden som väcker frågor eller oro Små barn som inte svarar på kontakt och samspel Små barn som verkar uppvarvade 1

Tidslinjen var befinner vi oss? 0-2 år HÄR och NU Tänkande bygger på konkret utforskande och yttre handlingar. Långsam processhastighet ny information tar längst tid Barnet lär sig handlingar främst genom observation Barnet kan imitera Andra vet vad jag vet - Andra känner till vad jag vill ha - Andra ser det jag ser Etablerat anknytning till minst en person. Trygghetsbehovet tillfredsställs främst genom fysisk närhet. Barnet har svårt att reglera sina egna känslor behöver ofta och mycket vuxenstöd 2 ½ - 3-åringen Kognitiv utveckling: Ökad symboliseringsförmåga Kan frigöra sig alltmer från det omedelbara och konkreta Tänkandet inte direkt kopplat till handling och interaktion Mentala, inre bilder av omvärlden Barn kan iakttaga och imitera med viss uppskjutning Ökad användning av symboler språket, objekt får symbolisera något annat (lek) 2

Kognitiv utveckling: Informationsbearbetning Erfarenhet I takt med att barnet lär sig mer om omvärlden Välkända situationer Bearbetas snabbare Automatiseras Kategorisering Åsynen av ett objekt Kategorisera - Snabbt tillskriva det egenskaper Styrning, planering och fokus Förståelse för enkla regler, men svårt att skifta Svårt att hejda impulser, ffa i affekt Kognitiv utveckling: Mentalisering Vad är det? Tolkning av eget och andras beteende som uttryck för mentala tillstånd, önskningar, avsikter, uppfattningar. Att tänka om sina egna och andras tankar Insikten om att andra kan sakna kunskap eller ha kunskap som skiljer sig från den egna Förståelse för andras perspektiv 3-åringen Förståelse för att människor kan vilja och tycka olika Tal om andras känslor och sinnestillstånd ökar men svårt att mentalisera 3

Fortfarande svårt att gå tillbaka i händelseförlopp i tanken att förutse konsekvenser av handlingar att följa logiska regler att resonera om abstrakta problem, som de aldrig stött på tidigare manipulera sanningen Jag är jag - Om självuppfattning Att förstå sig själv som en separat individ med vissa färdigheter och egenskaper Självet som uppfattar Jag är en egen individ som är och agerar i världen Att känna igen sig själv i spegeln eller på bild Att benämna sig själv Självbeskrivningar Självet som är uppfattat (av andra) Andra ser på mig som en egen individ, med vissa egenskaper Viss standard för vad som är ett riktigt beteende i vissa situationer. Insikt om gränserna för den egna kapaciteten Social insikt 4

Självrefererande emotioner Skam Hur barnet uppfattar att andra bedömer det. Att bli avvisad, inte duga, att vara misslyckad. Uppmärksamhetsblygsel: Att uppleva sig bli exponerad och observerad Skuld Att träda över en social regel/norm. Stolthet Att överskrida standard och förväntningar. Skam och skuld får viktiga självreglerande effekter! Identifiera och korrigera fel Viktig signal till omvärlden: Barnet är införstådd med att handlingen inte är ok Barnet kan ha fått en tydlig upplevelse av att inte klara av en viss färdighet Viktigt med omvärldens bemötande! Jag kan själv! Jag kan allt! Upptäckten av sig själv - Insikt om att vara en egen, unik individ Världen växer, barnets förmåga att utforska ökar, nya relationer gör intåg Barnet tar alltfler egna initiativ - Självständigheten ökar Barnet prövar egen vilja och egen kompetens övar på att uttrycka den Starka känslor är normalt och konflikter är vanligt förekommande Ilska är inget farligt! Ilska är viktigt- barnet uttrycker integritet, behov och viljekraft Barnet behöver motstånd för att utvecklas Respekt och sympati för känslan, utan att godkänna handlingen Bibehåll den vuxna positionen du kan bli arg, men ändå vara trygg med mig! Glöm inte att barnet fortfarande är litet! 5

Emotionell utveckling Ökad förståelse för vilka känslor som vanligtvis hänger ihop vissa situationer (generaliserad bild) Ökad förmåga att avläsa känslo/- och ansiktsuttryck på bild och genom att höra röster Språkutveckling Ökad förmåga att benämna känslor Empati Att känna med andra 0-1 år Barnet reagerar på situationens emotionella innehåll 2 år Egocentrisk tröst 3 år - Anpassad tröst Anknytningen ser till att barnet håller en optimal närhet till en beskyddande vuxen. Optimal = balans mellan utforskande och trygghetssökande Övervaka Hjälpa Glädjas med Välkomna barnet tillbaka Uppmuntra barnets utforskande Skydda Trösta Hjälp att reglera känslor Trygg bas Säker hamn LADDA BATTERIERNA! Inspirerat av Circle of Security. Se t ex Marvin et al. (2006) Changing Toddlers and Preschoolers Attachment Classifications: The Circle of Security Intervention. Journal of Consulting and Clinical Vol. 74, No. 6, 1017 1026 6

Anknytningsutveckling vid 3 år Barnet inser att band till anknytningsperson/-erna utgörs av relation En överenskommen plan för hur närhet uppnås när den behövs Antalet situationer som väcker anknytningssignaler sjunker Kan klara sig med tröst och stöd utan fysisk närhet Större möjligheter att ägna sig åt utforskande av omvärlden och andra relationer Upplevd trygghet - Vetskapen om att anknytningspersonen finns där vid behov Utveckling i ett sammanhang Vad? Biologisk sårbarhet? Ärftlighet Temperament Utvecklingsfas Förälders hälsa Familjestruktur Vardagslivet Ekonomi Plötsliga förändringar i tillvaron Förskolan, barngrupp och personal, rutiner Föräldrar Förskola samarbete? Socialt nätverk, utanför familjen Tryggt område Möjlighet till utevistelse Samhället, lagstiftning osv skapar förutsättningar för barnet Samhälle, kultur Närmiljö Nätverk Familj Förskola Barnet Hur? Anamnes, levnadshistoria Föräldrabeskrivning Föräldra-oro? Observation i möte med barn och familj Samspel Info från förskolan Barnet över tid 7

Barn med svårigheter i socialt relaterande och kommunikation Flackhet i kontakt, avsaknad av kontakt, bristande ömsesidighet och turtagning i samspel, över- eller underkänslighet för stimuli Finns fog för att fundera vidare Joint attention - Förmågan att samordna uppmärksamheten med en annan människa, i relation till ett objekt eller en händelse 1. Förmågan att känna igen ansikten, hålla kvar ögonkontakt, barnet har en förkärlek för det mänskliga ansiktet och sociala ljud 2. Ca 6 månader följa annans blick. Snabba växlingar mellan förälderns (eller annans) ögon och objektet som han/hon tittar på. 3. Ca 9 månader imperativ pekning (uppmanande) 4. Ca 12 månader deklarativ pekning (informerande) Delad uppmärksamhet viktig komponent för språkutveckling Initierad delad uppmärksamhet eller Besvarande delad uppmärksamhet Barn med svårigheter i socialt relaterande uppvisar färre av båda Tecken som kan identifieras tidigt Kan ej förklaras av intellektuell funktionsnedsättning 8

Svårigheter i socialt relaterande - i lek och samspel Få leenden, endast kortvarig ögonkontakt, lystrar inte till sitt namn Nappar inte på annans initiativ Checkar inte av Är du med mig? ; Jag vill ha den ; Ser du vad jag ser? Koordinerar inte gester, läten/ord och blick Svarar inte an på andras gester Ska jag hjälpa dig? ; Vill du ha den? Frånvaro av låtsaslek (3-åringen har symboliserande förmåga) Involverar inte andra Från ca 4 år, svårighet att mentalisera, dra slutsatser som andras känslotillstånd, intentioner, perspektiv Barn som är uppe i varv Regleringssvårigheter, mat- och sömnproblem 3-4-åringen, svårighet att bibehålla fokus och koncentration, utagerande beteenden, påfallande hög aktivitetsnivå Sondera kring: Vardagslivet högt tempo? Stress? Oro? Stimulans när finns tid för återhämtning? Balans Samspel när finns tid för att vara tillsammans? hur är tiden tillsammans? 9

Barn som är uppe i varv och/eller tappar fokus Impulsivitet - Svårt att sitta still I högvarv Svårt att koncentrera sig och hålla fokus, ouppmärksam Stresskänslig Svårt att komma igång och bli klar Drar på sig irritation Snabba humörsvängningar och konflikter Insomningsproblem Diagnos? Välgrundad misstanke Svårigheter över tid Framträdande över flera situationer och förorsaka betydande svårigheter Oförenlig med utvecklingsnivå Hjälp barnet och familjen där de är här och nu Familjens och förskolans resurser? Vad kan göras på BVC? Utöka erbjudande om besök följa barnet över tid, på lite närmre håll Dialog med förskolan, inhämta förskolepersonalens bild Sondera kring föräldrarnas ev oro Avlasta stress och oro genom samtal Förväntad vs faktisk förmåga Anpassningar utifrån barnets förmåga just nu Problem, utifrån vems perspektiv? Barnets behov vs vardagens krav Vad händer om vi avvaktar? Risk? Remittera vidare till MBHV-psykologer, BUP, Spädbarnsteam Efterfråga handledning! 10