I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001)
Planering för framsteg och gemenskap DALIA MUKHTAR-LANDGREN, STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
Upplägg 1. Planeringens förändrade förutsättningar 2. Planering i termer av innehåll (Vad kan kommuner planera fram ). 3. Planering som process (Hur bör visionerna för framtidens kommuner skapas?)
1. Planeringens förändrade roller och förutsättningar Mot bakgrund av så kallade urbana kriser (kriser i lokala tillverkningsindustrier, internationaliseringen av ekonomin) förändras [ ] planeringens huvudsyfte från att säkerställa välfärdsstatens jämlikhetsideal till att skapa gynnsamma etableringsvillkor [ ] i en hårdnande internationell konkurrens (Katarina Nylund, 1995). Kommunernas marknad Kommunal planering centreras allt mer kring ekonomiska utvecklingsfrågor.
Forts 1: Planeringens förändrade roller och förutsättningar ekonomiska problem ökar kommuners behov att mobilisera ekonomiska resurser från privata partners (Demokratiutredningen 1999). Privata aktörers ökande inflytande i planprocessen. EU s inflytande ökar (t.ex. strukturfondernas informella styrning, URBACT, Eurocities). Internationellt samarbete mellan städer t.ex. Cittaslow internationellt nätverk för det goda livet (Falköpings kommun). Kommunernas planmonopol har utmanats och undergrävts (Abdul Khakee 2000).
Forts 1: Kommunal utvecklingsplanering Rör områden utanför kärnområdena (PBL) -utveckling: hållbar utveckling, kreativa miljöer, mötesplatser, trygghet, integration osv. ekonomisk utveckling: främja tillväxt, locka företag och turister till kommunen. Fysisk planering - avgränsade projekt (hotell, arenor, kongresscentra, forskarparker). Platsmarknadsföring: Tillämpande av marknadsföringsstrategier på platser (t.ex. lokala attraktioner, flaggskepp, evenemang). Projekt, visionsarbete, omvärldsanalyser.
2. Vad kan planeringen åstadkomma? Vilka värden har planeringen strävat efter att uppnå? Gemenskap Framsteg (fokus idag)
Framstegstanken En linjär utveckling i olika stadier 1700-talets Landsortsstaden Malmö blev 1800- talets Handelsstaden Malmö som blev 1900-talets Industristaden Malmö. Nu håller staden på att bli 2000-talets Tjänste- och Utbildningsstaden Malmö (Vision Malmö 2015, 1996). Många kommuner (upplever sig stå inför en) transition (a) Hantera de framsteg som redan skett (lösa de problem som uppstår i framstegens kölvatten/ hoppa på tåget /inte hamna på efterkälken ). (b) Planering som den kraft som genererar framstegen vi kan planera fram framsteg!
Forts 2.Planering för framsteg Hantera snarare än generera I mitten av 1990-talet pågick en mycket livlig diskussion i bland annat Sverige om betydelsen av högre utbildning, eftersom alla var överens om att vi var på väg in i ett nytt samhälle ett samhälle där allt fler människor sysslade med uppbyggnad och förädling av kunskaper (Utbildningsvisionen 1996). Hög kunskap och tekniknivå krävs för att företag ska bli framgångsrika. Företag måste inse kunskapens ökade betydelse för sin utveckling (Näringslivsvisionen 1995/96).
Forts 2. Ett paradoxalt visionsarbete (är visionerna avgjorda på förhand?) Visionsarbetet låst till frågan om hur kommunen kan uppnå det nya kunskapssamhället Följden blir paradoxalt nog ett visionsarbete där visionerna är på förhand avgjorda av framsteget (jfr omvärldsanalyser). Vilket utrymme finns för demokratisk debatt när visionerna redan är avgjorda? Vilken funktion ska det demokratiska deltagandet fylla?...för oss över till processdiskussionen!
Del 3: Kommunal utvecklingsplanering som process 3a) Inkludering 3b) Identifikation 3c) Förankring
3a). Identifikation Visionsarbete signalerar för vem staden planeras. - Företag/näringsliv/turism? - Nya invånare? (minns citatet!) - Existerande invånare civic boosterism?
Visionsarbete Karlskoga kommun Vision 2020 arbetade med representanter som barnfamiljer, ungdomar, pensionärer, tillverkningsföretag, tjänsteföretag, föreningsliv med fler (hemsidan). Åres kommun Vision 2020 [u]tarbetades under 2006 i en process innefattande 160 personer från 60 företag och intresseorganisationer som representerar turismen på destinationen Åre (hemsidan).
3b) Inkludering: den delade staden Arbetslösheten bland en del grupper, inte minst invandrare, är högre än bland den övriga befolkningen. En del kommer inte ens in i arbetslivet utan är för alltid (?) utestängda från ett etablerat ordnat samhällsliv (Malmö stad 1996).
Forts. [ ] den ekonomiska omvandlingen och de sociala förändringarna skapar en ökande andel isolerade invånare, som alltså inte inkluderats i, eller gynnats av, den ekonomiska tillväxten. Konsekvensen blir att vi ser skapandet av två städer i en delad rumslig kontext: en för de rika, och en för de fattiga, en stad som klarar sig bra, och en stad som klarar sig dåligt och en dramatiskt ökande klyfta mellan de två (Mooney & Danson 1996, studie av postindustriella Glasgow).
Visionsarbete i delade städer De fattiga diskuteras aldrig, och presenteras aldrig. De dominerande bilderna representerar konfliktfria städer, där pluralism leder till ett utbud av olika etniska restauranger, snarare än konkurrens om knappa resurser (Short & Kim 1998: 72). En utmaning för postindustriella städer är att marknadsföra sig på ett sätt som attraherar investeringar, men som inte bortser från olika gruppers behov. Diverts and entertains (David Harvey)
3c) Förankringen av strategier I don t recognize my own city (Chris Murrays studie) de identiteter som lyfts fram är som bäst selektiva och som sämst fullständigt påhittade (Murray 2001). Hur tolkas satsningarna? Chris Murray - risker med bristande förankring (ex. från Malmö, förvaltning och/eller politiken blind för problemen ).
Ett exempel från Malmö 2002 Malmö är redan en ny stad! Är ett sådant påstående sant? Ja, det upptäcker vi om vi för ett ögonblick jämför nu med då ett då som ligger förvånande nära i tiden, men ändå framstår som avlägset och historiskt! (marknadsföringsbroschyr 2002) Låt politikerna stanna i sitt eget ghetto Det vi ser nu är bara början. Hur staden ser ut om tio år är rena mardrömmen. Det finns en lösning: flytta. Men låt de aningslösa politikerna stanna kvar i sitt eget lilla [ ] folkhem. Där hör de hemma - i det ghetto de har skapat (insändare 2002).
Avslutning Ett paradoxalt visionsarbete? Vad innebär det att förankra? (varför söka stöd i efterhand?) Kommunens handlingsutrymme - Framsteget (anpassning?) - Privata aktörer - Ekonomiska resurser - Kommunens obligatoriska verksamheter