Hur kan forskningen bidra till hållbara städer?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan forskningen bidra till hållbara städer?"

Lina Abrahamsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Hur kan forskningen bidra till hållbara städer? SymCity Stefan Anderberg Linköpings universitet

2 Kulturgeografi Lunds universitet IIASA, systemanalys Globala resursframtider, regional materialflödesutveckling, internationellt miljösamarbete Geografi, Köpenhamns universitet Lokala hållbarhetsresponser: kommuner, företag, regioner Industrisymbios, miljöinnovationer, grön näringslivsutveckling LUCSUS, Lunds universitet Hållbar stadsutveckling, handel och miljö, bioenergi/matförsörjning/återvinning Industriell ekologi, Linköpings univ

3 Varför måste vi samarbeta? Makropolitik, utbildning eller forskning i sig knappast tillräckliga för att möta dagens globala och lokala utmaningar Klimat-resurstransitionen kräver utveckling av samhället i form av lärande/tekniska och sociala innovationer/institutionell utveckling Vi är tvungna att utgå från där vi är! Ta vara på möjligheter och hellre ta små steg än stå stilla.

4 Vad kan forskningen bidra med? Peka på problem och utmaningar Att förstå och begreppsliggöra kontexten Utveckla perspektiv och visioner Teknik och verktyg Internationella utblickar Jämförelser Kompetensutveckling Spridning av goda exempel/intressanta erfarenheter Kritik-Debatt-Mobilisering Ömsesidig dialog/lärande

7 Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer Stadsbefolkningen växer mer än någonsin Städerna dominerar resursförbrukningen och utsläppen

8 Simultana urbana kriser i Asiens snabbväxande städer Hygien och hälsa Social kris Miljö- och resurskris Global change

9 Att förstå och begreppsliggöra kontexten Globalisering Ekonomisk omstrukturering City competition Governance Nätverk Kreativa klassen Innovation Triple Helix Hållbar utveckling Win-win Ekologisk modernisering Den kompakta staden Tillgänglighet Flerkärnighet Samhälleligt lärande Transdisciplinär forskning

10 Perspektiv och Visioner Från linjär till cirkulär ekonomi Utveckling av avancerade flexibla lokala energisystem The smart grid (GEA, 2012) Transitionsramverk

11 Den hållbara stadens rötter - Olika typer av visioner Den gröna staden Den rena staden Den kompakta energieffektiva staden Den självförsörjande staden Den rättvisa staden

12 Den gröna staden från garden city, Bauhaus-miljonprogram till hållbara gröna visioner

13 Industristadens sociala kris För mycket folk på liten yta Början av 1900-talet Dåliga, trånga, ohälsosamma bostäder Lösningar: Stadsplanering, förbättrade och större bostäder, sanering, stadsexpansion, ljus och luft och grönt! 1900-talets stora samhällsprojekt i Europa!

14 Grönt, frisk luft och ljus!

15 Den rena (moderna) välplanerade staden

16 Den kompakta energieffektiva staden

17 Den självförsörjande staden

18 Kretsloppsstaden Slutna kretslopp- i balans med den omgivande bygden

19 Hållbara staden Större betoning på integration av olika hållbarhetsaspekter Den goda staden : Livskraftig Miljöeffektiv Social harmoni Globalt ansvarstagande

20 Verktyg och tekniker För utvärdering och implementering

21 Internationella jämförelser Inspiration Är vi så bra och framstående som vi antar? Är våra aktiviteter så nya, revolutionerande och innovativa som vi tror? Var kan söka efter relevanta, stimulerande och värdefulla erfarenheter?

29 Forskare kan bidra med kritik Varje projekt blir skarpare och bättre genom kritik och diskussion? Fler ögon fler perspektiv värdefullt! Men forskare, oftast bara vid sidlinjen, kritiserar utifrån och i efterhand.

30 Kompetens-/kapacitetsutveckling Företag och myndigheter i ökande utsträckning medvetna om att de blivit kunskapsintensiva verksamheter. Universitet påverkar genom utbildning och fortbildning och genom att forskare lämnar universitetet för annan verksamhet.

31 MEN forskningens potentiella bidrag inte tillräckligt förverkligade. Kunskap/Förståelse/Utblick/Överblick/Kritik och reflektionskapacitet - UNDERUTNYTTJAD Ineffektiva/Bristande lärandeprocesser och framsteg (Onödig repetition av trial and error, Oreflekterad trendighet): Implementering, planering, deltagandeprocesser, ny teknik, nya organisationsstrukturer.

32 KONSEKVENSER? Forskningen blir marginaliserad Viktig kunskap, förståelse och potentiellt viktiga idéer och forskningsresultat kommer inte till nytta! Förutsättningarna för rationella val/beslut minskar. Initiativ baseras på otillräckliga grunder Hjulet blir uppfunnet igen och igen. Alla måste konfrontera samma problem och göra om samma misstag.

33 LÖSNINGEN : Transdisciplinär forskning BRED RÖRELSE/MÅNGA OLIKA ETIKETTER: Participatory, Post-normal, Mode-2, regulatory, reflexive, problem-oriented science.. Reaktioner på problem i den traditionella vetenskapen oförmåga att hantera komplexa samhällsfrågor och bidra till stora utmaningar i samhället. Utvidgad interdisciplinaritet, nära samarbete med praktiker och intressegrupper. Interdisciplinaritet, policyrelevans, Real-life problems holism, deltagande, dialog, lärande, problemägande

34 Många problem för samarbetet? Begränsad förståelse av/för forskningen Trångt sökande/förväntningar på vetenskapliga bidrag (teknisk expertis/konsulterande) Snabba problemlösningar och resultat förväntas Förenklade, naiva omvärldsbilder, dyrkande av success stories - framgångssagor att kopiera Inget upplevt behov av analys, reflektion, kritik och lärande. Outvecklad syn på lärande och behov av kapacitetsutveckling.

35 För att verkligt lärande ska ske, vilket leder till ny förståelse och nya idéer krävs mer än teknisk diskussion! Dialogen måste tränga djupare! Tvinga till reflektion!

36 FRAMGÅNGSRIKT SAMARBETE OCH LÄRANDE? Tillräcklig mångfald inte alltför selektivt Gemensamt ägande av problem och utmaningar Alla bidrar - Horisontell dialog Tolerans Förståelse för ens olika roller och intressen Bredd på samtalet Olika perspektiv bryts Tillåtande Kritiska diskussioner uppmuntras Tillit förtroende Tålamod Kontinuitet Kontinuerlig reflektion -Dokumentation

Relevanta dokument

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet