Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA Magnus Oskarsson Maria Lundgren Lena Lenner PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand OECD/PISA 1 OECD/PISA 2 OECD/PISA 3 Syftet med PISA-studier I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 2012 Fånga det samlade kunnandet hos 15- åringar, omvärldskunskap. I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden? Utgår ej från läro- och kursplaner OECD/PISA 4 Varför deltar Sverige i PISA? Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Underlag för politiska beslut OECD/PISA 5 Performance on the mathematics scale 600 550 450 Performance on the mathematics scale 600 550 450 Student performance and spending per student Förhållandet mellan resultatet i matematik och kostnaden för landets skolsystemet per elev mellan 6 och 15 år. Slovak Republic Poland Slovak Republic Poland Czech Republic Hungary Czech Republic Hungary Greece Greece Korea Ireland Korea Ireland Finland Netherlands Japan Canada Australia Belgium Iceland Denmark Switzerland Germany Sweden Finland France Austria Netherlands Norway Japan Canada Belgium Spain Switzerland Australia United States Iceland Denmark Germany Sweden France Austria Portugal Norway Italy Spain Portugal 400 400 Mexico Mexico R 2 = 0,15 R² = 0,15 350 0 10000 20000 30000 40000 00 60000 70000 80000 90000 100000 350 OECD/PISA 6 0 Source: OECD 10000 PISA 2003 20000 database, Table 30000 2.6. 40000 00 60000 70000 80000 90000 Italy United States 1
Internationella studier och Sveriges resultat Mätning Population Läsförståelse Matematik Naturvetenskap FIMS 1964 13-åringar I botten Avgångsklasser i gymn. FISS 1970/71 10-åringar 14-åringar Avgångsklasser i gymn. SIMS 1980 13-14-åringar (år 7) Avgångsklasser i gymn. SISS 1983 10-åringar (år 4) 14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) IEA LF 1991 9-åringar 14-åringar TIMSS 1995 13-åringar (år 7) Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) I botten Över genomsnitt Över genomsnitt PISA 2000 15-åringar Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt PISA 2003 15-åringar Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt TIMSS 2003 Skolår 8 Under genomsnitt PISA i Sverige Nationellt centrum för OECD/PISA i Sverige ligger vid Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning. Magnus Oscarsson är nationell projektledare och KG Karlsson är vetenskaplig ledare. Dessa ansvar också för naturvetenskap. Karin Taube och Ulf Fredriksson ansvarar för läsning. Maria Lundgren och Lena Lenner ansvarar för all administration. Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA. Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson TIMSS 2007 Skolår 4 Under genomsnitt genomsnitt OECD/PISA 7 TIMSS 2007 Skolår 8 Under genomsnitt genomsnitt OECD/PISA 8 PISA 2009 Genomfördes under våren 2009. Resultaten presenteras gemensamt över hela världen 7 december kl 13.00 Paristid. PISA 2006 Omkring 400 000 elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I Sverige deltog 4 621 elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet. OECD/PISA 9 PISA provet Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena Elevenkät med bakgrundsdata Skolenkät kät till rektorerna Nytt 2012 är ett elektroniskt prov innehållande problemlösning, matematik och läsning OECD/PISA 10 Scientific Literacy De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Naturvetenskap Den utsträckning i vilken en person Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen. Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare. OECD/PISA 11 Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter) Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter) Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter) Kompetenser i naturvetenskap Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation. Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar. Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser. Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder. Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information. Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning. Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser. Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser. Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg. OECD/PISA 12 2
Fysikaliska system (17) Levande system (25) Innehåll i naturvetenskap Materiens struktur Materiens egenskaper Kemiska förändringar Kraft och rörelse Energi och energiomvandlingar Växelverkan mellan Jorden och rymden (12) Jordens struktur Jordens energi Förändringar av jorden Jordens historia Jorden som planet i rymden energi och materia Tekniska Teknikens roll Celler system (8) Relation mellan Människan naturvetenskap Populationer och teknik Ekosystem Begrepp Biosfären Viktiga principer OECD/PISA 13 Personlig Samhällelig Global Hälsa (26) Sammanhang Naturresurser Miljö (20) Risker (15) Naturveten- (17) skapens frontlinjer (27) Hålla sig frisk, Egen användning Egen förhindra olyckor, av resurser och sophantering diet energi Risker på Naturfenomen, sport personlig nivå, och fritidsaktiviteter, beslut om musik, tekniska bostad och prylar dylikt Sjukdomskontroll, Livskvalitet, Avfallshantering Produktsäkerh Nya material, kostråd, folkhälsa produktion och, lokalt väder et, bedömning genteknologi, distribution av mat, energiförsörjning av risker med brottslighet vapenteknologi, transport Epidemier, global Förnyelsebara Biologisk spridning av sjukdomar system, befolkningstillväxt mångfald, hållbar utveckling, jordförstöring Klimatförändrin Rymden, g, krig universums ursprung och struktur OECD/PISA 14 N A T U R V E T E N S K A P Länder med L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t b ä t t r e rsignifikant e s u l t a t ä n bättre S v e r i g e O E C D - l ä n d e r L ä n d e r m e d e j s i g n i f i k a n t s k i l l n a d. signifikant skillnad. O E C D - l ä n d e r L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t s ä m r e r e s u l t a t ä n Ssämre v e r i g e resultat än O E C D - l ä n d e r resultat än Sverige Länder med ej Länder med signifikant Sverige F in la n d ( 5 6 3 ) Ö s te rrik e ( 5 1 1 ) F r a n k r ik e (4 9 5 ) K a n a d a ( 5 3 4 ) I r la n d ( 5 0 8 ) I s la n d (4 9 1 ) J a p a n NOECD-länder y a Z e e la n ( 5 3 1 ) ( 5 3 0 ) U n g e r n OECD-länder S v e r i g e ( 5 0 4 ) ( 5 0 3 ) U S A OECD-länder S lo v a k ie n (4 8 9 ) (4 8 8 ) A u s tra lie n ( 5 2 7 ) O E C D m e d e l ( 5 0 0 ) S p a n ie n (4 8 8 ) N e d e r lä n d e r n a SFinland y d k o r e a ( 5 2 5 ) (563) 2 2 P o le n DÖsterrike a n m a r k ( 4 9 8 ) (511) 4 9 6 N o r g e LFrankrike u x e m b u r g 8 7 ) (495) 8 6 ) T y s k la n d S t o r b r it a n n ie n TKanada je c k ie n ( 5 1 6 ) ( 1 5 ((534) 5 1 3 ) Irland (508) Ita lie n P o r t u g a l GIsland r e k n d (4 7 5 ) 7 4 ) (4 (491) 7 3 ) S c h w e iz BJapan e lg ie n ( 1 2 (531) 1 0 Ungern (504) T u r k ie t MUSA e x ik o 2 4 ) (489) 1 0 ) Ö v r i g a Nya Zeeland H o n g k o n g - K in a (530) ( 5 4 2 ) Sverige (503) Ö v r i g a Slovakien K r o a t ie n (488) (4 9 3 ) T a iw a n EAustralien s t la n d ( 3 2 ((527) 5 3 1 ) OECD medel () L e t t la n d LSpanien it a u e n 9 0 ) (488) 8 8 ) L ie c h t e n s t e in SNederländerna lo v e n ie ( 5 2 2 ) (525) 1 9 Polen (498) R y s s la n d Is Norge ra e l 7 9 ) (487) 5 4 ) M a c a o - K in a Sydkorea ( 5 1 1 ) (522) Danmark (496) C h ile S e r b ie n BLuxemburg u lg a r ie n (4 3 8 ) 3 6 ) (486) 3 4 ) Tyskland (516) U r u g u a y JItalien o r d a ie n 2 8 ) (475) 2 2 ) Storbritannien (515) T h a ila n d R u m ä n ie n MPortugal o n t e n e g r o (4 2 1 ) 1 8 ) (474) 1 2 ) Tjeckien (513) I n d o n e s ie n AGrekland r g e n t in a (3 9 3 ) (3 (473) 9 1 ) Schweiz (512) B ra s ilie n C o lo m b ia TTurkiet u n is n (3 9 0 ) (3 8 8 ) (3 (424) 8 6 ) Belgien (510) OECD/PISA A z r b a d ja n QMexiko a t a r (3 8 2 ) (3 (410) 415 9 ) K ir g i z is t a n (3 2 2 ) 525 475 Svenska pojkars och flickors resultat på de olika kompetensskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD) Resultat på de olika kompetensskalorna 516 (+8) 507 (-1) 504 (+3) 499 (-2) pojkar 503 (+4) 504 (+11) flickor 491 (+1) 494 (-4) Naturvetenskap Förklara företeelser Identifiera Använda naturvetenskapligt naturvetenskapliga naturvetenskapliga frågeställningar fakta och argument OECD/PISA 16 530 520 510 490 480 470 460 Svenska pojkars och flickors resultat på de olika innehållsskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i OECD) 502 (-3) 494 (-1) Om naturvetenskap Resultat på de olika innehållsskalorna 508 (0) 488 (-3) 513 (+9) 511 (+11) 526 (+13) 507 (+20) Jorden och rymden Levande system Fysikaliska system pojkar flickor Huvudresultat Naturvetenskap På OECD-snitt totalt Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap Vissa könsskillnader inom underområden Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA 17 OECD/PISA 18 3
MATEMATIK Länder med signifikant bättre resultat än Sverige OECD-länder Finland (548) Sydkorea (547) Nederländerna (531) Schweiz (530) Kanada (527) Japan (523) Nya Zeeland (523) Australien (520) Belgien (520) Danmark (513) Länder med ej signifikant skillnad OECD-länder Tjeckien (510) Island (506) Österrike (505) Tyskland d(504) Sverige (502) Irland (501) OECD medel (498) Frankrike (496) Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder Storbritannien (495) Polen (495) Slovakien (492) Ungern (491) Luxemburg (490) Norge (490) Spanien (480) USA (474) Portugal (466) Italien (462) Grekland (459) Turkiet (424) Mexico (406) OECD/PISA 19 Huvudresultat matematik På genomsnittlig OECD-nivå Liten försämring hos de duktigaste eleverna Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA 20 LÄSNING Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder med ej signifikant skillnad Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder OECD-länder OECD-länder Sydkorea (556) Australien (513) Storbritannien (495) Finland (547) Polen (508) Tyskland (495) Kanada (527) Sverige (507) Danmark (494) Nya Zeeland (521) Nederländerna (507) OECD medel (492) Irland (517) Belgien (501) Österrike (490) Schweiz (499) Frankrike (488) Japan (498) Island (484) Norge (484) Övriga Övriga Tjeckien (483) Hongkong-Kina (536) Liechtenstein (510) Ungern (482) Estland (501) Luxemburg (479) Portugal (472) Italien (469) OECD/PISA 21 Slovakien (466) S ( 61) edel Skillnad mot OECD-me 35 30 25 20 15 10 5 0 Svenska elevers resultat i läsning 2000-2006 Resultat läsning Sverige 200-2006 Läsning 2000 Läsning 2003 Läsning 2006 5 10 25 50 75 90 95 percentiler OECD/PISA 22 Huvudresultat läsning Likvärdighet 6 indikatorer Svenska elever fortfarande mycket goda läsare Sverige klart över OECD-genomsnittet Viss försämring hos de allra svagaste läsarna Stora könsskillnader dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna Total variation i elevresultat: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet OECD/PISA 23 OECD/PISA 24 4
Likvärdighet 6 indikatorer Variation i resultat mellan skolor: Mindre skillnader mellan skolor i Sverige jämfört med OECD Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning: Mindre skillnader i Sverige jämfört med OECD Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning: Mindre effekt i Sverige jämfört med OECD OECD/PISA 25 Likvärdighet 6 indikatorer Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund: Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund: 48 poäng (OECD: 55p) Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund: 78 poäng (OECD: 58p) Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder OECD/PISA 26 Likvärdighet i ett internationellt perspektiv Sverige har ett av de mest likvärdiga skolsystemen Finland inte bara det land med bästa resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003 För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för Sverige OECD/PISA 27 OECD/PISA 28 20 15 Läsning 2000-2006 Variation mellan skolorna Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier? 10 5 0 20 15 10 5 0 2000 2003 2006 Matematik 2000-2006 Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer Variation mellan skolorna Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer OECD/PISA 29 2006 2000 2003 Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån OECD/PISA 30 5
Exempeluppgift En exempeluppgift OECD/PISA 31 OECD/PISA 32 OECD/PISA 33 OECD/PISA 34 OECD/PISA 35 OECD/PISA 36 6
PISA 2006 Naturvetenskap i fokus intresse engagemang OECD/PISA 37 Intresse och engagemang för naturvetenskap Intresse för naturvetenskap Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter. Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder. Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap. Stöd för naturvetenskapliga undersökningar Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument. Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar. Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser. Ansvar för naturresurser och miljö Visar personligt ansvar för hållbar utveckling. Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande. Visar vilja att agera för att bevara naturresurser. OECD/PISA 38 Miljö. Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land. Luftföroreningar 83 92 82-98 Energibrist 67 82 62-97 Utdöendet av växter och djur 76 84 69-95 Skogsavverkning för markexploatering 74 83 62-95 Vattenbrist 52 76 45-97 Kärnavfall 74 78 52-92 Optimism om miljön. Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren Luftföroreningar 19 16 9-30 Energibrist 25 21 12-33 Utdöendet av växter och djur 14 14 7-22 Skogsavverkning för markexploatering 12 13 5-18 Vattenbrist 25 18 10-28 Kärnavfall 23 15 7-32 Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön. OECD/PISA 39 OECD/PISA 40 Naturvetenskapens värde i stort. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar 89 93 87-98 74 80 65-95 67 75 53-93 OECD/PISA 41 Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Jag kommer att använda naturvetenskap på många sätt när jag blir vuxen 59 64 44-84 Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig 45 57 44-91 Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå 69 75 64-92 saker omkring mig OECD/PISA 42 7
Framtida ambitioner. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter gymnasiet 26 31 17-55 Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla 13 21 12-49 med avancerad naturvetenskap Jag skulle vilja arbeta med 20 27 17-58 naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som har med naturvetenskap att göra 30 37 23-64 OECD/PISA 43 Fritidsaktiviteter. Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet Tittar på TV-program om naturvetenskap 11 21 8-47 Lånar eller köper böcker om naturvetenskap 2 8 2-27 Besöker webbsidor som handlar om 5 13 5-31 naturvetenskapliga ämnen Lyssnar på radioprogram om framsteg inom 3 7 1-24 naturvetenskapen Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller 12 20 8-43 artiklar om vetenskap i tidningar Besöker en naturvetenskaplig förening 1 4 1-18 OECD/PISA 44 Självtillit. Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning. Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar 67 74 61-76 80 76 62-83 53 59 33-77 Resulta at Samband mellan intresse och resultat i naturvetenskap för olika länder 600 Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en motsägelsefull bild tona fram 400 Elevers intresse OECD/PISA 45 300 OECD/PISA 46 lågt Intresse högt Intresse och resultat Motivation och värdesättande Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index Omsorg om miljö 496-496 Optimism om miljön 514-489 Naturvetenskapens värde i stort 464-546 Naturvetenskapens värde för den enskilda 469-539 personen. Framtida ambitioner i naturvetenskap 472-545 Fritidsaktiviteter 469-537 Självtillit i naturvetenskap 452-561 OECD/PISA 47 Huvudresultat intresse Naturvetenskap Lågt intresse totalt Starka samband i Sverige mellan intresse och resultat Hur ökar vi intresset??? Några bilder från en annan studie av elevers intresse för naturvetenskap. OECD/PISA 48 8
Vad eleverna vill lära sig mer om: 15-åriga elever väljer bland 108 påståenden) Pojkars intresse: 1. Hur man skall träna för att hålla kroppen i form 2. Hur det känns att vara tyngdlös i rymden 3. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden 4. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda 5. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen 6. Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen 7. Vad man skall äta för att hålla sig frisk och i form 8. Vad vi vet om HIV/AIDS och hur det bekämpas 9. Hur man ger förstahjälp och använder enkel medicinsk utrustning. 10.Fenomen som forskare fortfarande inte kan förklara 1. Hur det känns att vara tyngdlös i rymden 2. Hur atombomben fungerar 3. Explosiva kemikalier 4. Hur datorer fungerar 5. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden 6. Biologiska och kemiska vapen och vad de gör med människokroppen 7. Hur man skall träna för att hålla kroppen i form 8. Fenomen som forskare ännu inte kan förklara 9. Hur meteorer och kometer kan åstadkomma förödelse på jorden 10.Svarta hål, supernovor och andra spektakulära Flickors intresse: Vad elever inte vill lära sig mer om (bland de 20 minst intressanta av 108 påståenden) 1. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda 2. Hur man ska träna för att få en vältrimmad och stark kropp 3. Vad vi vet om HIV/AIDS och hur det bekämpas 4. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen 5. Vad man skall äta för att hålla sig frisk och i form 6. Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen 7. Hur man ger förstahjälp och använder enkel medicinsk utrustning 8. Vad vi vet om cancer och hur cancer kan behandlas 9. Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem 10.Tankeöverföring, tankeläsning, sjätte sinnet, intuition osv Hur solnedgången färgar himlen Hur olika musikinstrument frambringar olika ljud Optiska instrument och hur de fungerar(teleskop, kamera, mikroskop osv.) Berömda forskare och deras liv Varför forskare ibland är oeniga Varför religion och naturvetenskap ibland kommer i konflikt Atomer och molekyler Rengöringsmedel och tvål, och hur de fungerar Förmågan hos hudkrämer och lotioner att hålla huden ung Hur olika sorters mat produceras, konserveras och lagras Växter där jag bor Ekologiskt jordbruk som inte använder bekämpningsmedel eller konstgödsel Hur tekniken hjälper oss att ta hand om sopor och avfall Vad NO-undervisningen framför allt behandlar enligt lärare Flickor Pojkar 1 Atomer och molekyler 98 73 2 Växthuseffekten och hur den kan förändras av oss människor 60 68 3 Hur människokroppen är uppbyggd och fungerar 22 51 4 Elektricitet, hur den produceras och hur den används i hemmen 102 50 5 Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen 6 23 6 Hur örat kan höra olika ljud 71 74 7 Hur människor, djur, växter och miljön beror av varandra 70 80 8 Ozonlagret och hur det kan påverkas av människan 57 70 9 Kön och fortplantning 23 30 10 Hur ögat kan se ljus och färger 58 71 11 Ärftlighet och hur generna påverkar hur vi utvecklas 21 62 12 Hur högt ljud och buller kan skada hörseln 42 44 13 Nya energikällor från sol, vind, tidvatten, vågor osv 65 21 14 Kemikalier, deras egenskaper och hur de reagerar 87 66 15 Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem 9 43 Tack Magnus Oskarsson PISA nationellt centrum Härnösand OECD/PISA 54 9