LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

Relevanta dokument
LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Kontrolldiagram hjälper oss att skilja mellan två olika typer variation, nämligen akut och kronisk variation.

LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning

Lösningsförslag till Tillämpad matematisk statistik LMA521, Tentamen

Föreläsning G60 Statistiska metoder

LKT325/LMA521: Faktorförsök

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT

TMS136. Föreläsning 7

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

LMA201/LMA521: Faktorförsök

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

Föreläsning 12: Regression

Styr- och kontrolldiagram ( )

5. Kontrolldiagram. I Chart of T-bolt. Observation UCL=0, , , ,74825 _ X=0, , , ,74750 LCL=0,747479

Tillämpad matematisk statistik LMA521 Tentamen

Kap 6: Normalfördelningen. Normalfördelningen Normalfördelningen som approximation till binomialfördelningen

F3 Introduktion Stickprov

Föreläsning 6 (kap 6.1, 6.3, ): Punktskattningar

Forskningsmetodik 2006 lektion 2

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Samplingfördelningar 1

Studietyper, inferens och konfidensintervall

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

4 Diskret stokastisk variabel

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

FÖRELÄSNING 8:

Föreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

F9 Konfidensintervall

Mer om konfidensintervall + repetition

Tentamen i Tillämpad matematisk statistik för MI3 den 1 april 2005

Datorlaboration 8/5 Jobba i grupper om 2-3 personer Vi jobbar i Minitab Lämna in rapport via fronter senast 22/5 Förbered er genom att läsa och se

Lösningsförslag till Matematisk statistik LKT325 Tentamen

TMS136. Föreläsning 10

Introduktion till statistik för statsvetare

Parade och oparade test

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Föreläsning 6: Hypotestester (forts.)

Formler och tabeller till kursen MSG830

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

F10 Problemlösning och mer om konfidensintervall

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Kap 3: Diskreta fördelningar

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

Uppgift 1 (a) För två händelser, A och B, är följande sannolikheter kända

Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper

FÖRELÄSNING 7:

Övningstentamen 1. c) Beräkna sannolikheten att exakt en av A eller B inträffar (6 poäng)

MVE051/MSG Föreläsning 7

Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1

Summor av slumpvariabler

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

Matematisk statistik, LMA 200, för DAI och EI den 25 aug 2011

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller:

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 6 ( ) OCH INFÖR ÖVNING 7 ( )

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller:

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar

Föreläsningsanteckningar till kapitel 8, del 2

TMS136. Föreläsning 13

TMS136. Föreläsning 11

Inledning till statistikteorin. Skattningar och konfidensintervall för μ och σ

Kapitel 4 Sannolikhetsfördelningar Sid Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 6, Repetition Sannolikhetslära

LÖSNINGAR TILL. Matematisk statistik, Tentamen: kl FMS 086, Matematisk statistik för K och B, 7.5 hp

7,5 högskolepoäng. Statistisk försöksplanering och kvalitetsstyrning. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 oktober 2015 Tid: 9-13:00

Föreläsning 5. Kapitel 6, sid Inferens om en population

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

2 Dataanalys och beskrivande statistik

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.

Föreläsning 12: Linjär regression

Föreläsning G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin

Vetenskaplig metod och statistik

8 Inferens om väntevärdet (och variansen) av en fördelning

F13 Regression och problemlösning

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Föreläsning 7: Punktskattningar

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

1/31 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

1 Stora talens lag. Laboration 2 Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:A, HT Teori. 1.2 Uppgifter

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

Kort om mätosäkerhet

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

Föreläsning 11: Mer om jämförelser och inferens

Kapitel 7 Samplingfördelningar och Centrala gränsvärdessatsen

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA INTERVALLSKATTNING. STATISTIK SLUTSATSER. Tatjana Pavlenko.

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Något om sannolikheter, slumpvariabler och slumpmässiga urval

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

TAMS65 - Föreläsning 1 Introduktion till Statistisk Teori och Repetition av Sannolikhetslära

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Transkript:

Föreläsning 5

Föregående föreläsningar Acceptanskontroll: Konsten att kontrollera producerade enheter så att man kan garantera kvalitet samtidigt som kontrollen inte blir för kostsam att genomföra

Dagens innehåll 1 Styrande kontroll (koncept) 2 Förändrat medelvärde Medelvärdesdiagram 3 Average run length (ARL) 4 Problem 22 (SK) 5 Förändrad spridning R-diagram s-diagram 6 Problem 26 (SK) 7 Zontester

Styrande kontroll Acceptanskontroll Avgör om producerade enheter håller måttet Givet att man har en tillverkningsprocess som producerar med hög kvalitet så vill man se till att processen inte förändras Förändringar i processen kan orsaka oacceptabel kvalitet men innan detta sker så vill man korrigera för det Styrande kontroll Avgör om tillverkningsprocessen har förändrats

Orsaker till oväntade förändringar i tillverkningsprocessen? Förändring i inköpt material Orsaker av en medveten förändring i en annan del av tillverkningsprocessen Mänskligt fel Väder- och värme-förändringar etc

Det kommer alltid existera variation i en tillverkningsprocess Här skiljer vi på naturlig variation jämfört med systematiskt variation Denition: Naturlig variation Variation som existerar i tillverkningsprocessen och som gör att två producerade enheter inte är exakt likadana Denition: Systematisk variation Variation som beror på att någonting har ändrats i processen Innebär att kvalitetsmåttet hos enheter producerade efter en viss tidpunkt, t, kommer följa en annan sannolikhetsfördelning än enheter producerade innan t Typiskt kan man här dela upp förändringen i förändrad varians och/eller förändrat väntevärde

Naturlig variation kommer vi inte ifrån och eftersom processen var tillfredsställande innan så är detta inte av ondo Systematisk variation vill vi upptäcka och larma för På detta sätt kan orsaken till variationen upptäckas så snabbt som möjligt och justering kan göras En process som inte uppvisar systematisk variation säger vi är under statistisk kontroll Vårt mål: Skapa en provplan för hur man skall upptäcka om processen är under statistisk kontroll eller inte

Styrande diagram enligt variabelmetoden Den storhet som vi mäter hos enheterna som producerats kallar vi en kvalitetsindikator Detta kan vara tex längden på en spik, tyngden på en ygplansvinge, bruset hos en förstärkare eller om en enhet är missfärgad eller inte Kvalitetsindikatorn kan vara både kvantitativ eller kategorisk Vi skall nu börja titta på fallet då vi har kvantitativa värden

Medelvärdesdiagram Tag med jämna mellanrum och plocka ut n:st enheter och mät någon kvalitetsindikator hos dem Från de uppmätta värdena, {x ij }, beräknas ett stickprovsmedelvärde, X i Figur: Graf av X i uppmätta vid 30 olika tider

Då vi vet att processen var under statistisk kontroll när vi startade den styrande kontrollen så räknade vi då ut ett mått för väntevärdet av datan, µ Vi kan dra en horisontell linje i diagrammet vid detta värde (centrallinjen, Cl) Figur: Graf av X i och centrallinjen

På samma sätt så räknade vi under statistisk kontroll ut standardavvikelsen, σ Figur: Graf av X i, centrallinjen och standardavvikelserna

Deniera övre- och undre- styrgränser Sö = Cl + 3 σ n och Su = Cl 3 σ n (även kallat kontrollgränser, Kö/Ku, i tidigare tentor) Figur: Graf av X i, centrallinjen och standardavvikelserna

(a) Naturlig variation (b) Systematisk variation Alltså: Om X i går utanför styrgränsen så drar man slutsatsen att medelvärdet för kvalitetsindiktorn har förändrats i styrprocessen

Medelvärdesdiagrammet är baserat på ett antagande om normalfördelning (centrala gränsvärdessatsen eftersom X i är summor) Sannolikheten att gå över gränsen är då 027% givet ingen systematisk variation

Om man inte känner till rätt värden på µ och σ? Räkna ut skattningar, ˆµ = x, ˆσ = s c eller 4 ˆσ = R d Här är 2 x stickprovsmedelvärdet över alla provtagningars stickprovsmedelvärde, x i På samma sätt är s i, stickprovsstandardavvikelsen för varje urval och s är stickprovsmedelvärdet av s i över alla urval På samma sätt för variationsbredden R i Alltså, standardavvikelsen kan antingen skattas med hjälp av medelvärdet på standardavvikelsen för varje provgrupp eller alternativt med medelvärdet av variationsbredden Konstanterna hittar du i tabellen på sidan 117

Tabell: Tabell för konstanter relaterade till styrdiagrammen Finns på sidan 117 i boken n x-diagram s-diagram R-diagram A 2 A 3 c 4 B 3 B 4 B 5 B 6 d 2 D 1 D 2 D 3 D 4 2 188 266 80 0 327 0 261 113 0 369 0 327

Tillvägagångssätt: Medelvärdesdiagram 1 Centrera centrallinjen i µ 2 Bestäm övre- och undre- styrgränserna: Sö = µ + 3 σ n x + A 3 s x + A 2 R Su = µ 3 σ n x A 3 s x A 2 R Här är n antalet enheter som plockas ut i varje urval Konstanterna hittar du i tabell på s117 i boken 3 För varje urval, räkna ut stickprovsmedelvärdet x i Om x i är över Sö eller under Su, dra slutsatsen att processen inte är under statistisk kontroll

ARL Denition: Average run length ARL: Förväntat antal provtagningar innan första värdet utanför en gräns uppkommer ARL = 1 P ( larma med en gång X i ) Detta värde säger en del om risken att larma i onödan men också sannolikheten att upptäcka en given förändring

Problem 22 Problem: 22 (SK) Antag ett x-diagram med 3-sigma gränser Mätvärdena antas vara normalfördelade med känd standardavvikelse, σ Plötsligt sker en förändring i processen som ökar väntevärdet med 15 σ n a) Hur stor är sannolikheten att den här förändringen upptäcks i den första prickade punkten efter förändringen?

Problem 22 Problem: 22 (SK) Antag ett x-diagram med 3-sigma gränser Mätvärdena antas vara normalfördelade med känd standardavvikelse, σ Plötsligt sker en förändring i processen som ökar väntevärdet med 15 σ n a) Hur stor är sannolikheten att den här förändringen upptäcks i den första prickade punkten efter förändringen? ( ) σ X i N µ, n P(larma med en gång) = P (( X i > µ + 15σ ) ( X i < µ 45σ )) n n = P ((Z > 15) (Z < 45)) = 2 F Z (15)) F Z (45) = {tabell s115} 2 09332 1 = 668%

Problem: 22 b) (SK) b) Hur stor är sannolikheten att en inprickad punkt hamnar utanför styrgränserna efter högst 3 provtagningar?

Problem: 22 b) (SK) b) Hur stor är sannolikheten att en inprickad punkt hamnar utanför styrgränserna efter högst 3 provtagningar? Sannolikheten att en provtagning skall gå över gränsen var 668% Vi tittar efter höst 3 provtagningar, alltså antalet larm under dessa tre provtagningar är binomialfördelat, ξ Bin(n = 3, p = 668%) P(larma efter högst 3 provtagningar) = P(ξ > 0) = 1 P(ξ = 0) = 1 (1 00668) 3 = 1 09332 3 = 1873%

Problem: 22 c) (SK) c) Hur många provtagningar måste vi i genomsnitt göra innan vi får ett larm?

Problem: 22 c) (SK) c) Hur många provtagningar måste vi i genomsnitt göra innan vi får ett larm? De undrar alltså vad ARL är! ARL = 1 P(larma med en gång) = 1 00668 = 1497

Förändrad spridning Medelvärdesdiagrammet används för att upptäcka systematiska fel i processen En annan möjlighet är att processen har påverkats så att väntevärdet är det samma men standardavvikelsen förändras Detta upptäcker vi inte med medelvärdesdiagrammet Vi behöver därför komplettera det med ett diagram över variationen R-diagram Diagram där man studerar variationsbredden hos kvalitetsindikatorn i urvalet s-diagram Diagram där man studerar standardavvikelsen hos kvalitetsindikatorn i urvalet

R-diagram Precis som tidigare skapar vi ett styrande diagram Tillvägagångssätt: R-diagram 1 Från tidigare: skattat medelvärdet på variationsbredden, R 2 Centrera centrallinjen i R 3 Sö = D 4 R och Su = D 3 R Där D 4 och D 3 hämtas från tabell på sidan 117

s-diagram Tillvägagångssätt: s-diagram 1 Från tidigare: skattat medelvärdet på variationsbredden, s 2 Centrera centrallinjen i s 3 Sö = B 4 s och Su = B 3 s Där B 4 och B 3 hämtas från tabell på sidan 117

Om man använder s i medelvärdesdiagrammet för att hitta styrgränserna, använd ett s-diagram för att upptäcka förändrad variation Om man istället använde R i medelvärdesdiagrammet, använd ett R-diagram för att upptäcka variation

Problem 26 (SK) Problem: 26 (SK) Med jämna mellanrum tar man ut 5 enheter ur en tillverkningsprocess och gör mätningar med avseende på en kvalitetsindikatorman beräknar då medelvärde och variationsbredd i varje provgrupp Efter 25 sådana tillfällen summerade man samtliga värden på medelvärdet och variationsbredden Summorna blev 6625 och 90 a) Bestäm styrgränserna för ett x R diagram

Problem 26 (SK) Problem: 26 (SK) Med jämna mellanrum tar man ut 5 enheter ur en tillverkningsprocess och gör mätningar med avseende på en kvalitetsindikatorman beräknar då medelvärde och variationsbredd i varje provgrupp Efter 25 sådana tillfällen summerade man samtliga värden på medelvärdet och variationsbredden Summorna blev 6625 och 90 a) Bestäm styrgränserna för ett x R diagram n = 5, 25 i=1 x i = 6625, 25 i=1 R i = 90

Problem 26 (SK) Problem: 26 (SK) Med jämna mellanrum tar man ut 5 enheter ur en tillverkningsprocess och gör mätningar med avseende på en kvalitetsindikatorman beräknar då medelvärde och variationsbredd i varje provgrupp Efter 25 sådana tillfällen summerade man samtliga värden på medelvärdet och variationsbredden Summorna blev 6625 och 90 a) Bestäm styrgränserna för ett x R diagram n = 5, 25 i=1 x i = 6625, 25 i=1 R i = 90 x = 6625 25 = 265 R = 9 25 = 036

Tabell: Tabell för konstanter relaterade till styrdiagrammen Finns på sidan 117 i boken n x-diagram s-diagram R-diagram A 2 A 3 d 2 D 1 D 2 D 3 D 4 2 188 266 113 0 369 0 327 5 0577 1427 2326 0 4918 0 2115

Lösning: 26 a) (SK) Medelvärdesdiagrammet Cl = x = 265 Sö = x + A 2 R = 265 + 0577 036 = 265 + 02077 = 267077 Su = x A 2 R = 265 0577 036 = 265 02077 = 262923 Lösning: 26 a) (SK) R-diagrammet Cl = x = 036 Sö = D 4 R = 2115 036 = 07614 Su = D 3 R = 0 036 = 0

Problem: 26 b) (SK) b) Varför brukar man använda provgruppsstorleken 5? Lösning: 26 b) (SK) 5 är inget magiskt tal men eftersom standardavvikelsen avtar som σ n så ser vi att för n > 5 så får man visserligen en mindre standardavvikelse men skillnaden blir inte så stor längre jämfört med n = 5 Man måste tex öka n till 20 för att få hälften så stor standardavvikelse som för n = 5 Det blir för kostsamt att öka n mycket mer

Problem: 26 c) (SK) (extrauppgift) c) Hur skulle du skatta σ givet vad vi nu känner till?

Problem: 26 c) (SK) (extrauppgift) c) Hur skulle du skatta σ givet vad vi nu känner till? Lösning: 26 c) (SK) (extrauppgift) ˆσ = R d 2 = 036 2326 = 01548

Zontester Ta hänsyn till hur många mätningar som varit avvikande i rad 1 En punk faller utanför zon A 2 2 av 3 punkter faller utanför zon B på samma sida om centrallinjen 3 4 av 5 punkter faller utanför zon C på samma sida om centrallinjen 4 8 punkter i följd på samma sida om centrallinjen 5 15 punkter i följd inom zon C på

Sammanfattning av dagens innehåll Styrande kontroll Upptäcka förändringar i produktionsprocessen innan det leder till försämrad kvalitet Medelvärdesdiagram Upptäcka förändringar i en kvalitetsindikators medelvärde R-diagram/ s-diagram Upptäcka förändringar i en kvalitetsindiaktors standardavvikelse Zontester Använda information om hur många provgrupper i rad som avvek