1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast
Global production system 2 Europe Latin America
The world of Scania 3 Production units ca 16.000 persons 1891 Sweden 1957 Brazil 1964 Netherlands 1976 Argentina 1992 France Sales & Service units Ca 17.000 persons 1,000 sales points 1,500 workshops More than 95% parts availability Round-the-clock assistance Number of employees 33.000 persons Production units Sales & Service units
Produktivitetsförbättringar 4 15.0 Vehicle volume 150,000 12.5 10.0 Personnel Production, direct and indirect 9 7 100,000 % 96 95 94 93 92 Frisknärvaroutveckling för Scanias enheter i Sverige 6.0 5.0 4.0 3.0 3 4 46,400 5 55,600 78,300 91 90 2.0 31,800 89 88 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2007 1.0 12,000 13,100 11,600 11,800 11,000 12,000 0 1990 1995 2000 2007 2010 2015
Scania s modular building blocks 5
6 Scanias Produktions System (SPS) Rätt från mig Standardisering Prioritering 1. Säkerhet/Miljö 2. Kvalitet 3. Leverans 4. Ekonomi Normalläge - Standardiserat arbetssätt Kunden först Ständiga förbättringar Takt Utjämnat flöde Balanserat flöde Respekt för individen Visuellt Förbrukningsstyrd produktion Kvalitet Realtid L E D A R S K A P
7...VILKET LEDER TILL RÄTT RESULTAT RESULTAT ETT SÄTT ATT GÖRA SAKER.. METODER UTVECKLA ETT SÄTT ATT TÄNKA.. PRINCIPER Värderingar
SCANIAS HÄLSOPRINCIP 8 Befrämja och utveckla god hälsa Motverka risker för ohälsa Bota och rehabilitera Organisation Grupp Individ - Identifiera hälsa - Identifiera friskfaktorer - Utveckla friskfaktorer - Identifiera ohälsa - Identifiera riskfaktorer - Eliminera riskfaktorer - Identifiera sjukdom - Bota och rehabilitera
9 Ergonom Arbetsmiljöingenjör Vi arbetar i TEAM Hälsoutvecklare Kund Beteendevetare Husläkarmottagning Företagsläkare Företagssköterska Folktandvård
10 Belastnings ergonomi
11 Ensidigt upprepat arbete Arbetsinnehåll Arbetscykel Manuell hantering Arbetsställning Rörelser Styrt Bundet Belastningsergonomi Lyfta Bära Skjuta Dra Tidspress Stress Möjlighet till pauser Hjälpmedel Golv Transportvägar Arbetsorganisation Arbetsrotation Belysning Buller Kyla Fysisk Miljö
12 Layout
13 Metoder för riskbedömning av belastningsergonomi?
14 Ständiga förbättringar - vad ska förbättras? Identifiera problem Analysera problem Lös problem - gör aktivitetsplaner
Ergonomitermometern Blankett B 15 Kartläggning av ensidiga och tunga arbeten och besvärliga arbetsställningar Lokal/verksamhet: Deltagare: Datum: Sida: Plats/maskin Arbetsmoment 1) Problem/risk Bedömning 2) Förslag till åtgärd 1) Vid vilka arbetsmoment förekommer tunga lyft, ensidigt upprepade arbeten eller besvärliga arbetsställningar? Tag hjälp vid bedömning av ergonom på Hälsa & Arbetsmiljö 2) Bedöm hur skadlig belastningen är: 1 Låg risk, i princip acceptabelt (grönt) 2 Förhöjd risk som bör utredas och troligen åtgärdas på sikt (gult) 3 Hög risk som kräver direkta åtgärder (rött)
Bearbetning av motorblock - manuell förflyttning med en hand (270 kg) - hanterar manöverknapp med andra handen 16
17
Linebunden montering växellådor 18
Line bunden montering motorer 19
Andon resurs 20
Chassimonteringsfabriker Sverige, Holland, Frankrike, Brasilien 21
Hyttfabriken i Oskarshamn försörjer chassimonteringen i Europa 22
Montering av hytt på chassiverkstad 23
Färdig produkt 24
25 SCANIA ERGONOMISTANDARD STD4324sv BELASTNINGSERGONOMISK UTVÄRDERINGSMALL
26 Stor risk för belastningsbesvär på kort eller lång sikt för flertalet arbetstagare. Oacceptabelt. Krav på förändring, arbetsrotation bör införas fram till acceptabel lösning. Prioriterat förbättringsområde! Risk för belastningsbesvär på kort eller lång sikt för vissa arbetstagare. Möjligen oacceptabelt. Expertfunktion kan vid behov tillkallas för noggrannare värdering av den sammanlagda belastningen. Obetydlig risk för belastningsbesvär, utom möjligen för vissa särgrupper. Acceptabelt.
27 AFS 1998:1 BELASTNINGSERGONOMI 1 Arbeten skall ordnas så att hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. Belastningsfaktorer skall identifieras. 2 Arbetsgivaren skall så långt som möjligt utforma arbete och arbetsplatser så att ogynnsamma arbetsställningar och rörelser undviks 3 Arbete som kräver kraftutövning skall utformas så att hälsofarliga el. onödigt tröttande arbete undviks 4 Arbete som är ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet skall ej förekomma.
28 3.1 REPETITION AV ARBETSRÖRELSE RELSE Repetitionerna ska vara likartade rörelser för att räknas ihop 3.1.1 Repetitioner per tim BEDÖMNING < 150 rep/tim Grönt 150-300 rep/tim Gult > 300 rep/tim Rött > 600 rep/tim DRV
3.2 ARBETSSTÄLLNINGAR 29 3.2.1 Förekommande arbetsställning BEDÖMNING Stående/gående/sittande Obekväm eller Böjd/vriden ställning i Stående/sittande Liggande, knästå, huksitt, halvligg, stå på ett ben, stillastående - 0 steg Grönt Gult Rött
3.2 ARBETSSTÄLLNINGAR 30 3.2.2 Åtkomlighet /Dold montering BEDÖMNING Ovandel eller front. Fritt tillträde inga hinder. Grönt Sidan. Hinder i arbetsvägen. Gult Under eller bakom. Rött
3.2 ARBETSSTÄLLNINGAR 31 3.2.10 Statisk arbetsställning 5 sek Axel, arm 90 90 BEDÖMNING < 45 överarmslyft (framåtföring/utåtföring) Grönt 45 45 45-90 överarmslyft (framåtföring/utåtföring) Gult > 90 överarmslyft (framåtföring/utåtföring Rött OBS: Summera tiden för statiska arbetsställningar.
2 ARBETSSTÄLLNINGAR 32 2.10 Arbetsställning - handled BEDÖMNING Neutral handled Ej neutral handled Grönt Rött OBS. Att arbeta med handen i extrema vinklar innebär att maximal handstyrka inte kan utnyttjas.
33 Position of the wrist grip strenght 40 % of max strenght 100 % of max strenght 30 % av max kraft Anne HEX Anne Clausén Clausén HEX 2008-03
34 Tennisarmbåge Anne HEX Anne Clausén Clausén HEX 2008-03
35
36
37 Ergonomivinst ger Kvalitets- och produktivitetsvinst
Kvalitetsskillnader mellan belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer (röda) och belastningsergonomiskt bra arbetsstationer (gröna) 38 Forskning på Linköpings Tekniska högskola - BUMS/Saab 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 RÖD GUL GRÖN Det är nästan fyra gånger större kvalitetsproblem på sk röda stationer jämfört med gröna. Med bra kvalitet fås även en förbättrad produktivitet
PD-processen (produktutveckling) 39 PD-processen introducerades år 1990 Uppnå bättre kunskap innan nya projekt startas Bedöma alla påverkande aspekter
Hur SES-metodiken används - inom produktutformning och produktion 40 SES konstruktion produkt- utveckling (2008) SES produktion (2005) PCR (product change request) Fas 1 2 3 4 5 Förutveckling Fortlöpande introduktioner Produkt uppföljning
Verkstäder 1 500 över hela världen 41
Reparationer och service i verkstäderna ergonomi? 42
43
Kontorsarbete 44
45 Anne HEX Anne Clausén Clausén HEX 2008-03
46 Homo sapiens homo sappiens? Anne HEX Anne Clausén Clausén HEX 2008-03
47 ge inte upp! Kapitel 6:7 Rygg och nacke