Päivi Keskinen. Bukspottkörteln Ab. och gåtan om de försvunna nycklarna. Jag är på gång!

Relevanta dokument
Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Mat och dryck för dig som har diabetes

Gabriels mamma har diabetes

GRAVIDITET OCH DIABETES

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Typ 1 diabetes i bilder

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Symptom. Stamcellsforskning

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Jag har en kompis med diabetes typ 1. Det här ska jag tänka på:

Återhämtningsmål direkt efter träning

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

ATT LEVA MED DIABETES

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Mat & Hälsa Kolhydrater

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Kan man bli symtomfri? Typ 1

MINA KONTAKTPERSONER:

Lilla. för årskurs 8 & 9

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Nutricia 2018 Material_28

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

Bra mat för seniorer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

TEDDY Kids. Nyhetsbrev 2017

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Egenvårdsplan för förskolan för barn med diabetes

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

En guide för föräldrar. ATT KÖPA Söndag. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. BLodsocker-logg för vecka SÄNGGÅENDE MIDDAG MELLANMÅL. Lunch.

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Kolhydrater om man har Diabetes

Årets Pt 2010 Tel

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Lär dig hitta det dolda sockret!

Så minskar du risken att falla

få kontroll över din diabetes

Det visar sig att hon har fått diabetes. Pappa tittar ner på Moa som är ledsen.! -Moa du kan inte ha kalas i morgon. Säger pappa.! -Va? Säger Moa.!

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

Maria Svensson Kost för prestation

Till dig som får Tresiba

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Rätt rustad för vägen framåt

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Aktiv Föreläsning. Kost

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN

Kostråd energirik kost

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Typ 2-diabetes behandling

Diabetes. Britt Lundahl

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Insulinpumpguide. Rekommendationer till dig som bär insulinpump. Lågt blodsocker = hypoglykemi = känning. Vid kraftig känning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Utbildningsmaterial diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes

Transkript:

Päivi Keskinen Bukspottkörteln Ab och gåtan om de försvunna nycklarna Jag är på gång!

Innehåll I buken finns en fabrik som heter BUKSPOTTKÖRTELN Ab... 3 När insulinnyckelproduktionen upphör... 4 Vad behövs insulinnycklarna till?... 5 Vad händer om brist på insulinnycklar kvarstår länge?... 6 Insulin kommer och hjälper... 8 Hur påverkar insulin blodsockret? Vad gör kolhydraterna?... 9 Olika typer av insulin...10 Hur sticker man insulin?... 11 Gissa vad som händer med blodsockret när man motionerar!...12 Att räkna kolhydrater...13 Ät regelbundet...14 Beredd för motion...15 Mina blodsockermål...15 Ibland faller blodsockret för lågt...16 Hjälp Pelle!...18 När man är sjuk...19 Då och då vill man äta mycket gott...20 Ibland blir man less på diabetes...21 HbA1c = glykosylerat hemoglobin...22 Välkommen till diabetesmottagningen...23 Text och illustrationer: Päivi Keskinen Redaktör: Mervi Lyytinen Layout och färgsättning: Aino Myllyluoma Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf ISBN 978-952-486-200-4 (pdf) Svensk översättning: Bearbetning av Margareta Gustafsson utifrån tidigare översättning av Varpu Löyttyniemi och Pernilla Drugge Första reviderade upplagan 2017 Den nya versionen har granskats och kompletterats av Päivi Keskinen.

I buken finns en fabrik som heter BUKSPOTTKÖRTELN Ab En av avdelningarna tillverkar INSULINNYCKLAR. Arbetsledaren ger order: Sätt igång maskinerna! Det behövs fler nycklar.. Det susar och sjuder av liv i fabriken. Nycklarna ska tillverkas både noggrant och snabbt. 3

Ibland händer det att maskinerna i insulinfabriken slutar fungera. Ingen vet riktigt exakt varför det går så. HJÄLP ÄR PÅ VÄG! Om insulinnyckelproduktionen i Bukspottkörteln Ab inte fungerar har man diabetes. Som tur är fungerar alla andra avdelningar i fabriken. Det är ingen fara även om insulinmaskinerna i Bukspottkörteln Ab har stannat. På apoteket kan man nämligen köpa insulinnycklar på flaska. Det går inte att äta insulinnycklar på samma sätt som man tuggar i sig andra mediciner. I magen löser sig nycklarna och blir nyckeldy. 4 Därför sticker man in insulinet under huden med en pytteliten nål, som också kallas kanyl.

Vad behövs insulinnycklarna till? Varje människa är byggd av små små delar, som kallas celler. I varje cell finns ett kraftverk som använder socker som bränsle. Med insulinnyckeln öppnas dörren till cellhuset så att sockerbränslet kan ta sig in. CELL- HUSET Finns det inga nycklar, förblir dörren låst. I cellhuset svälter man för det saknas bränsle som behövs för matlagningen. HUNGERS- NÖD! Sockren driver omkring på gatan, det vill säga i blodbanan Insulinnyckeln öppnar dörren INGEN HUNGERSNÖD LÄNGRE! och sockren kommer in i cellhuset. Man svälter inte längre i huset. Och på gatan trängs inte heller FÖR MYCKET SOCKER 5

Vad händer om brist på insulinnycklar kvarstår länge? Alla socker som trängs i blodbanan vill gå över bron samtidigt HJÄLP, FÖR MYCKET FOLK HÄR!!! En del faller ner i vattnet och de som fallit ner i ån hamnar i kisspottan, ojojoj! Socker drar med sig nästan hinkvis med vatten nåja, i alla fall pottvis. Å nej, inte nu igen?! Därför blir man kissnödig jätteofta om man har diabetes som inte har upptäckts än. 6

Och man måste ju ersätta allt vatten som man förlorat. Då blir man törstig också Socker kommer inte in i cellhusen där det behövs som bränsle. Hela kroppen blir urtrött och magrar dessutom för att man svälter i cellhusen. 7

SOM TUR ÄR FÖRSVINNER ALLA BESVÄR när insulin skyndar till hjälp! Jag är på gång! Sockren kan ta sig in cellhusen och trängseln på broarna lättar och man är inte törstig, kissnödig eller trött längre. Inte mer än förr innan diabetes kom. 8

INSULIN är det allra viktigaste i diabetesbehandlingen Det är jag! Blodsockret sjunker av insulin. Mat med kolhydrater omvandlas till socker och får blodsockret att stiga. Kolhydrater finns till exempel i bröd, bullar, potatis, ris, makaroner, mjölk, yoghurt, glass och godis. 9

Det finns olika typer av insulin. En del verkar snabbare, andra långsammare. Det finns riktigt låååååååångverkande insulinsorter INGEN BRÅDSKA HÄR INTE Och ganska låååångverkande. VACKET VÄDER IDAG, INTE SANT? Det finns också snabbverkande insulin som verkar ganska snabbt LITE BRÅDIS! och direktverkande insulin som är allra snabbast. RASKA PÅ, RASKA PÅ!! VAD ANVÄNDER DU FÖR INSULIN? 10

Hur sticker man insulin? Det är viktigt att variera ställena där man sticker insulin. Man kan sticka på flera ställen: Man kan också ta insulin med en pytteliten pump utan med en som är liten som en mus ungefär. Uff, inte med en sån 11

Gissa vad som händer med blodsockret när man motionerar! Vanligen sjunker blodsockret. Blodsockret håller sig lagom högt och diabetesen är i balans, när man får lagom mycket insulin och mat. Det är bra att röra sig mycket för precis alla barn. 12 Ibland kan det verkligen kännas som att dansa på lina när man försöker hålla blodsockret lagom bra.

För att blodsockret ska vara på lagom nivå och man ska kunna sticka rätt mängd insulin måste man lära sig räkna kolhydraterna i maten. Ibland kan det vara ganska svårt, men i andra fall är det mycket lätt. MED TRÄNING BLIR DET LÄTTARE! Lägg ihop pusselbitarna till ett bra mellanmål och räkna ut kolhydraterna. Hur mycket kolhydrater finns det i mellanmålet? en banan 20 ett glas mjölk 10 en halv banan 10 en yoghurtbägare 15 en sur skorpa 5 en tomat 0 20 en karelsk pirog en mandarin 5 10 två sura skorpor Dra ett streck från de pusselbitar du väljer till pusselbitarna i mitten. 13

Maten ska vara hälsosam, men lika viktigt är det att äta regelbundet Där är bra att äta med jämna mellanrum: man orkar bättre hela dagen, blodsockret är jämnt och tandtrollen håller sig borta. FRUKOST LUNCH ALLTSÅ MAT I SKOLAN! LÄR DIG LÄSA MELLAN- MÅL MIDDAG KVÄLLS- MÅL 14

Kroppen bränner socker när man rör på sig. Därför kan det vara bra att äta något extra före gymnastiklektionen, skidturen eller fotbollsmatchen. Fråga din mamma eller pappa hur mycket extra kolhydrater du behöver! Det är viktigt att äta något mellan varven om du håller på länge. Mät blodsockret så får du veta om du fått lagom mycket insulin, mat och motion. Vilka fingrar mäter du på? Det gör minst ont om man sticker i kanten av fingertoppen. HÄR KAN DU RITA DITT MÅL FÖR BLODSOCKRET före maten efter maten när du lägger dig 15

Ibland faller blodsockret för lågt. Då känns det så här: Man darrar och skakar Man blir ilsken Man svettas Man blir jättehungrig Hjärtat klappar vilt 16 Det svartnar för ögonen och man känner sig svag

Om blodsockret faller för mycket, är det viktigt att genast äta något som får blodsockret att stiga snabbt, till exempel eller glukostabletter sockrad saft Fem glukostabletter eller ett halvt glas saft är lagom mycket. Känn efter hur du mår. Mår du bättre? KOM IHÅG ATT TALA OM FÖR NÅGON VUXEN OM DU HAR HAFT LÅGT BLODSOCKER. Kom också ihåg att ha något nödgodis i alla jackfickor. 17

HJÄLP PELLE! Pelle har lågt blodsocker. Kan du hjälpa honom att hitta något att äta eller dricka som får blodsockret att stiga snabbt? Det hjälper inte Ja, det hjälper Det hjälper inte Det hjälper inte Det hjälper inte heller Ett glas lightläsk En morot Ett halvt glas juice En biff En kopp kaffe (utan socker) 18

När man är sjuk brukar blodsockret stiga Då är det viktigt att mäta blodsockret oftare än annars. Man ska också kolla ketonerna om blodsockret är högt. Ta mer insulin om det behövs. Ibland har man ingen aptit alls när man är sjuk. Eller så mår man illa och kräks ut allt Också då måste kroppen få insulin. Nu får man äta allt möjligt gott som innehåller kolhydrater. Huvudsaken är att de går ner och inte kommer upp. Ibland går det inte att få ner ens det som smakar gott. Och blodsockret bara stiger. Då är det bäst att åka till sjukhuset och få sockerdropp ett tag. 19

Det finns tillfällen när man vill äta mycket gott Då behöver man mer insulin. Jag behöver ungefär enheter insulin för 20 gram godiskolhydrater. 20

Ibland blir man less på diabetes Så kan det gå när man är ute och leker och måste gå in för att äta eller mäta blodsockret... eller när man inte får äta så mycket godis som man vill. Det är inte alltid så roligt heller att ta insulin. Prata med dina föräldrar om du är less på din diabetes. På diabetesmottagningen kan ni prata med doktorn eller diabetesskötaren vad ni kan göra för att det ska kännas bättre. Låt inte diabetes bli ett monster. Då måste du reta upp dig varje dag. Det kan bli en tuff match. Egentligen är d-typen helt okej! 21

HbA1c = glykosylerat hemoglobin I de röda blodkropparna finns ett ämne, ett protein, som kallas hemoglobin. Det transporterar syre i blodet Det är jag! Sockret i blodet fastnar på hemoglobinet. Ju mer socker det finns i blodet desto större del av hemoglobinet binder socker vid sig. 22 När man har god balans på blodsockret ligger HbA1c under 58 mmol/mol.

VÄLKOMMEN TILL DIABETESMOTTAGNINGEN! När du besöker diabetesmottagningen kontrolleras exempelvis: ydina blodsockervärden som du skrivit upp i dagboken eller som finns i blodsockermätaren yhba1c-värdet som antingen tas i armen på förhand eller i fingertoppen på mottagningen yhur mycket du vuxit på längden och hur mycket du väger yom huden på injektionsställena är slät och mjuk yom du är nöjd med behandlingen och med ditt liv eller om det är något som är på tok. När du har fyllt 10 12 år kollar personalen på mottagningen ibland också: om dina ögon är okej ÖGA KISS- BURK om dina njurar funkar bra om dina fötter mår bra 23

Bukspottkörteln Ab är en fabrik som finns i buken och tillverkar märkliga nycklar. Så länge som allting fungerar bra och det finns gott om nycklar vet man ingenting om att fabriken är igång. Men ibland händer det att något går på tok med tillverkningen av nycklar. Då börjar det hända HJÄLP ÄR PÅ VÄG! Boken visar med ord och bild vad diabetes beror på och vad som är viktigt i behandlingen. Den vänder sig till barn mellan 6 och 10 år, men på Diabetesförbundets kurser har många vuxna sagt att de förstår bättre vad diabetes innebär sedan de läst Bukspottkörteln Ab. Päivi Keskinen som har både skrivit och illustrerat Bukspottkörteln Ab är barnläkare. Hon rekommenderar att barn och vuxna läser boken tillsammans. Den har visat sig vara en utmärkt inspirationskälla till diskussioner med läkaren eller diabetesskötaren. På en sida i boken berättas det vad som händer på diabetesmottagningen. Den nya upplagan har fått en sida om måltidsordning och en sida om vad man kan göra när man är less på sin diabetes. Boken innehåller en del uppgifter och några av bilderna kan färgläggas. Trevlig läs- och färgläggningsstund! tfn 03-2860111 www.diabetes.fi diabetesliitto@diabetes.fi ISBN 978-952-486-200-4